Nedstängning av webbsida gällande patientföreningar och handikapporganisationer i Västra Götaland, hvg.nu

1 (1) Tjänsteutlåtande Datum 2016-03-16 Diarienummer RHK 119-2015 Västra Götalandsregionen Avdelning mänskliga rättigheter Handläggare: Åsa Olsson Telefon: 070-540 53 66 E-post: asa.olsson@vgregion.se Till kommittén för mänskliga rättigheter Nedstängning av webbsida gällande patientföreningar och handikapporganisationer i Västra Götaland, hvg.nu Förslag till beslut 1. Kommittén för mänskliga rättigheter beslutar att återta beslut taget den 19 november 2015 59. 2. Kommittén för mänskliga rättigheter beslutar att inte längre ge ekonomiskt bidrag för att driva webbsidan hvg.nu som visar kontaktuppgifter till vissa av Västra Götalands patientföreningar och handikapporganisationer. Sammanfattning av ärendet Vid sammanträdet den 19 november 2015, 59, beslutade kommittén att föreslå regionstyrelsen att webbsidan hvg.nu som visar kontaktuppgifter till vissa av Västra Götalands patientföreningar och handikapporganisationer skulle stängas ned. Regionfullmäktige har genom reglementet gett kommittén i uppdrag att själva besluta om fördelning av bidrag till regionala handikapporganisationer, patientföreningar, föreningar som företräder de nationella minoriteterna, HBTQorganisationer och barnrättsorganisationer enligt 3 g. Ärendet bör därför hanteras av kommittén för mänskliga rättigheter och inte av regionstyrelsen. Detta då Västra Götalandsregionen inte äger webbsidan utan bidrar ekonomiskt till Handikappförbundens samarbetsorgan Västra Götaland (HSO VG) som äger och sköter sidan. Avdelning mänskliga rättigheter Viveca Reimers Avdelningschef Beslutet skickas till Regionstyrelsen för kännedom regionstyrelse@vgregion.se HSO Västra Götaland för genomförande info.hso-vg@telia.com Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: rattighet@vgregion.se

1 (1) Anmälningsärenden Datum 2016-04-14 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Maria Engström Telefon: 070-082 36 52 E-post: maria.t.engstrom@vgregion.se Till Västra Götalandsregionens kommitté för mänskliga rättigheter Förslag till beslut 1. Kommittén för mänskliga rättigheter lägger sammanställningen över anmälningsärenden till handlingarna. Sammanställning anmälningsärenden 1. Protokollsutdrag - 41 2016-02-09, regionstyrelsen. Parkeringsverksamhet för Västra Götalandsregionens fastighetsbestånd taxor 2016 för parkeringsavgifter. RHK 39-2016 2. Protokollsutdrag - 67 2016-03-08, regionstyrelsen. Riktlinjer för personsäkerhet. RHK 44-2016 3. Protokollsutdrag - 94 2016-03-22, regionstyrelsen. Regiongemensam riktlinje Rökfri Västra Götalandsregionen. RHK 2016-00062 Postadress: Regionens Hus 405 44 Göteborg Besöksadress: Södra hamngatan 37-41, Göteborg Östergatan 1, Vänersborg Vänerparken 15, Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: rattighet@vgregion.se

Minnesanteckning samråd för mänskliga rättigheter 2016-02-23 Plats: Södra Hamngatan 37-41, Göteborg Tid: 13.00 16.00 Närvarande: Organisationer: Cathrin Boström - Antidiskrimineringsbyrån i Trollhättan/Integrationsforum mot rasism, Ing-Marie Lager Kågherstig, DHR, Cecilia Solberg - Göteborgs Rättighetscenter, Anna Hagsgård - Stadsmissionen, Karolina Berg - Ungdom mot rasism Frånvarande organisationer: Ibn Rushd, Interreligiösa rådet, Sensus Kommittén för rättighetsfrågor: Kristina Grapenholm (FP), Peter Legendi (S) Avdelning rättighet: Anni Rydberg, Anna Jacobson (sekreterare) Mötets ordförande: Kristina Grapenholm 1. Välkomna och godkännande av dagordning Kristina hälsar välkomna och dagordningen godkänns. 2. Incheckning och aktuellt från organisationerna DHR Berättar att aktuellt just nu är föreningens årsmöte med allt vad det innebär av förberedelser och efterarbete. I övrigt berättar de att de arbetat mycket kring ett projekt knutet till anläggningen Kroppefjäll ambitionen har varit att åstadkomma en fullt tillgänglig anläggning med hjälp av arvsfondsmedel.

DHR var i Bryssel i september och har efter det mer och mer pratat om att skapa ett EU-råd. Där skulle funktionshindersfrågor kunna lyftas men också andra mänskorättsfrågor. De skulle också vilja ha en mer allmän hearing kanske en gång om året för att få veta vad som är på gång på EU-nivå. GRC har deltagit i samråd med polisen som har ambitionen att bli bättre på hatbrott. De vill utöka polisens förmåga att utreda och förebygga hatbrott samt öka anmälningsbenägenheten. GRC delar också ut infoblad om två kommande aktiviteter om All Right och Filmfestival (bifogas i utskicket). Ungdom mot rasism Har också precis haft årsmöte och har en ny styrelse med många nya krafter. Lokalgruppen ska rikta in sig mer på utbildning och har tagit fram en workshop om rasism som de nu har gjort första gången på nya Lundenskolan. De har också påbörjat framtagandet av en föreläsning om det postkoloniala arvet som riktas mer till gymnasieskolor. Skolorna är generellt positiva och responsen är god. Stadsmissionen Gruppen med fältpersonal har vuxit och blivit större. En annan nyhet är att Crossroads har fått pengar tillsammans med Positiva Gruppen Väst för att informera om HIVprevention till fattiga EU-medborgare. De har också deltagit i en utbildning om prostitution och trafficking tillsammans med Mika-mottagningen. Anti-diskrimineringsbyrån i Trollhättan Har fått in många nya diskrimineringsärenden efter åresskiftet, bla inom skolan. Därför har de nu tät dialog med Trollhättans stad och speciellt utbildningsförvaltningen. De har i år fått ett större bidrag från från myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor än tidigare år. Vilket innebär att de bl a kunnat tillsätta en ny handläggare på 50 %. De har ett upptagningsområde på 15 kommuner och är skyldiga att vara ute i kommunerna minst en gång i månaden vilket kräver tid och resurser. Kommittén för mänskliga rättigheter: Kristina berättar om kommittén arbete och att mycket fokus just nu ligger på MR-planen. Kristina menar också att det märks att kommittén börjar bli mer känd i Västra Götalandsregionen och får mer uppmärksamhet. 3. Korta reflektioner + återrapportering av frågor från förra mötet Inget särskilt att lyfta. 4. Plan för mänskliga rättigheter

Anni Rydberg och Anna Jacobson gör en översiktlig genomgång av upplägget av planen. Samrådsdeltagarna delar in sig i två grupper och arbetar igenom planens åtgärder och ger ytterligare input till åtgärderna. Planen kommer sannolikt att behandlas på kommittén för mänskliga rättigheters sammanträde i juni. 5. Brevet till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Kristina berättar att brevet nu har gått iväg från kommittén och att de nu avvaktar hälso- och sjukvårdsstyrelsen svar. Samrådsdeltagarna uttrycker att det är positivt att deras synpunkter tas på allvar. DHR påpekar att det också finns problem med att rullstolen inte kan åka med i ambulans till sjukhuset och att det inte finns något annat sätt än att få hjälp av närstående för att få sitt hjälpmedel till sjukhuset. 6. Ökad rasism, islamofobi och antisemitism i samhället. Vad gör organisationerna i samrådet idag? Och hur kan vi jobba mer gemensamt i Göteborg för sammanhållning och integration? Stadsmissionen lyfter en diskussion om att det är olyckligt att grupper ibland upplevs ställas mot varandra, som t ex flyktingar och eu-migranter. Samrådet samtalar om frågor som: Hur kan jag bemöta jag människor i utsatta situationer som utrycker sig rasistiskt eller homofobt eller liknande? Hur tolerant ska jag vara? Hur mycket ska jag lyssna? Hur mycket ska jag gå in och bemöta? Samrådet drar också paralleller till utbildningssituationer kring t ex anti-rasism. Hur kan vi komma framåt och inte bara avfärda varandra? Hur får vi till en dialog och inte bara kallar varandra rasist eller PK? Samrådet tar också upp att det krävs utbildning och kunskap. Alldeles för många kan för lite. Jag har lärt mig ganska mycket om hbtq men jag kan väldigt lite om samer eller romer t ex. Historieundervisningen i skolan borde göra kopplingar mellan läget idag och situationen bakåt i tiden för t ex romer. Samrådet beslutar att lägga till diskriminering på den fasta punkten på dagordningen. DHR och ADB i Trollhättan pratar om möjligheterna att samverka kring t ex politikerdebatter. Funktionshindersrörelsen har arbetat mycket intressepolitiskt på strukturnivå men anmälningar är inte så vanligt hur kan vi gemensamt sprida kunskap att båda hållen? DHR vill också gärna nå människor med funktionsnedsättning som har sin bakgrund i andra länder än Sverige. GRC och pratade lyfte behovet av utbildning i mänskliga rättigheter generellt men också specifikt om de olika diskrimineringsgrunderna.

7. Återrapportering enkät till samrådsdeltagarna Anna gör en kort återrapport av den enkät om deltagarnas synpunkter på samråden under 2015. Kristina berättar också att kommittén kommer lyfta formerna för samråd på sitt nästa möte den 3 mars. 8. Datum + Frågor till kommande möten Den 26 maj kommer det vara tvärsamråd på förmiddagen och vanligt samråd på eftermiddagen antagligen 9.30-16.00 någonstans i Göteborg. Separat kallelse kommer att gå ut. Beslutar om datum till hösten: 8 september 13-16 samt 22 november 13-16 Till nästa möte föreslås att Sensus tillfrågas om de har lust att berätta lite extra om deras utbildningssatningar, specifikt kring rasism. Samrådedeltagarna vill ha mer dialog på mötena. Mötena i sig blir en utbildning i mänskliga rättigheter man får sätta sig in i olika människors situation. 9. Övriga frågor Ing-Marie lyfter särskilt tillgängligheten i nya Vita huset. Vill att kommittén gör en påminnelse inför byggnationen och det tillsätts en fokusgrupp med personer från olika underrepresenterade grupper. 10. Utcheckning, reflektion över hur mötet har fungerat Bra form! Bra att kunna jobba mer praktiskt. Väldigt intressant att få höra från er andra dels beröringspunkter det här tänker vi också på men också att det kommer till en nya reflektioner i utbytet med de andra. Så viktigt det här med att kunna lyssna på verkligheten. Förhoppningsvis kommer detta sippra ned också i våra organisationer och så har det varit sen vi började Det är ett givande och tagande jag får mycket men känner också att jag kan ge mycket. Specifikt när jag kan bidra till något praktiskt. Tiden går fort och det är givande. Vi jobbar ju alla för samma mål med bara lite skillnader.

Kristina tackar och säger Ni har så kloka synpunkter och vi får fint underlag till vårt kommittéarbete.

1 (8) Samråd för funktionshindersfrågor den 11 februari 2016 Närvarande: Bengt Fernström Elaine Johansson Erik Johansson Lönnroth Hans Hedström Kenneth Sandberg Kent Olaisson Ulla Adolfsson Kommittén för mänskliga rättigheter Stig-Olov Tingbratt Gunilla Lindell Avdelning mänskliga rättigheter Anni Rydberg Anjelica Hammersjö Åsa Olsson Stig-Olov Tingbratt hälsar välkommen och presenterar Gunilla Lindell som idag deltar eftersom Rasha Riad Sandén och Patrik Karlsson har fått lämna återbud. Uppföljning och återkoppling från protokoll den 2 december 2015: Elaine Johansson har tillsammans med FUB tagit fram en enkel och lättläst broschyr om mammografiundersökningar. Kommer att läggas ut på 1177.se och bifogas här. Översyn organisationsstöd Regionstyrelsen gav i september 2015 regiondirektören i uppdrag att initiera en regiongemensam översyn av policy och riktlinjer för föreningsbidrag. Uppdraget är att föreslå en gemensam princip och Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

2016-02-25 2 (8) beräkningsgrund för föreningarnas grundfinansiering oavsett vilket verksamhetsområde som föreningen agerar inom. I planeringen av uppdraget avgränsas i en första etapp översynen till att omfatta de bidrag som lämnas av kulturnämnden, folkhälsokommittén och kommittén för mänskliga rättigheter. Jag har idag ingen information om hur arbetet fortgår mer än att det pågår. Ärendeplanering 2016 (bifogas) Planering 2016 Planeringsgruppen bestående av Elaine Johansson, Hans Hedström, Stig-Olov Tingbratt och Åsa Olsson träffades i januari och lade upp en preliminär planering för 2016 års teman på samråden. MRplanen, en regiongemensam handlingsplan för arbetet med mänskliga rättigheter Hjälpmedel Arbetsmarknad Social ekonomi Barn LSS Tillkommit från samrådets utskickade frågor har: Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Vid en gemensam diskussion fastslås att MRplanen ska behandlas idag. På förmiddagens samråd med Hälso- och sjukvårdsstyrelsen var temat hjälpmedel då Kristina Syvari, utvecklingsledare och samordnare för hjälpmedel deltog. Vilka samverkanspartners har avdelningen mänskliga rättigheter? En tanke med bildandet av koncernkontoret var att öka samarbetet mellan avdelningarna. I samband med arbetet med Handlingsplan för det systematiska arbetet med mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionen 2017-2021( MRplanen) så kommer många av aktuella samarbetspartner att redovisas. Som exempel har avdelningen mycket samarbete med Västfastigheter, kollektivtrafiken samt det nybildade Koncerninköp.

2016-02-25 3 (8) Hur arbetar avdelningen konkret med FNkonventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Det kommer att delvis tydliggöras i MRplanen. Ett exempel är Artikel 9 Tillgänglighet, där ett tjugotal personer arbetar med TD Tillgänglighetsdatabasen för ökad fysisk tillgänglighet. Vad hände med Forsknings- och utvecklingsrådet (FoU)? FoU-rådet lades ner för ett år sen ungefär, av lite olika anledningar: Det fanns bland annat inte riktigt någon koppling mellan FoU-rådet och de vanliga samråden. Alla deltagare var inte företrädare i ett ordinarie samråd. Det blev ett mellanting mellan ett forskarråd och ett eget samråd. Det fanns också olikheter vad gäller forskarbakgrund vilket gjorde möjligheten att tycka till, mycket ojämlik. Till den senaste forskningsomgången samlades det in synpunkter från alla samråd. Samrådet för funktionshindersfrågor skickade in enskilt vid ett par tillfällen samt att forskning var ett tema för tvärsamrådet 2014. Just nu har ett forskningsprojekt startat som bygger på ett förslag från samrådet för funktionshindersfrågor som handlar om funktionshindersrörelsens relation till Västra Götalandsregionen. Permanent grupp med representanter som engageras i samband med kollektivtrafikfrågor. Efter diskussion med avdelningen är det en bättre lösning att utifrån kollektivtrafikens behov sätta samman lämplig grupp. Hjälpmedel övergångsregler Vissa produkter utgick ur sortimentet i samband med att den reviderade handbokenen för förskrivning av personliga hjälpmedel började gälla. Många produkter med motsvarande funktion finns nu i handeln som konsumentprodukter. Två alternativ erbjuds: Att lämna tillbaka produkten till hjälpmedelscentralen Att ta över ansvaret och köpa ut produkten för dess restvärde Ledningsrådet för hjälpmedel förlänger tidsperioden för övergångsregler för dessa hjälpmedel till 2016-04-30. Nedan är en länk för mer information. Hjälpmedel som utgick ur handboken för förskrivning av personliga hjälpmedel 2015-05-01.

2016-02-25 4 (8) Resor till anpassningskurs Fristad Folkhögskola Hälso- och sjukvårdsstyrelsen kommer att lämna svar. Bildstöd AKK alternativ kompletterande kommunikation Förslag i kommande MRplan att föra in alternativ till kommunikation. Handlingsplan för det systematiska arbetet med mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionen 2017-2021 (MRplanen) Arbetet med MR planen presenterades av Anjelica Hammersjö och Anni Rydberg, avdelning mänskliga rättigheter. Anjelica beskrev upplägget av MRplanen. Samrådet delades in i två grupper som arbetade igenom det nuvarande förslaget och kom med nya förslag. Det finns också möjlighet att skicka in förslag till avdelningen under de närmaste veckorna. Rapportering från samrådets arbetsgrupper Se bifogade minnesanteckningar från patientreferensgruppen. Svar på inskickade frågor från samrådet Kulturen vad har hänt efter besluten om tillgänglig scenkonst och utställningsverksamhet? Kultur i Väst (KiV) har fått uppdraget att samordna, processa och främja regionala aktörers arbete med Riktlinjer och standard för scenkonst och utställningar under 2015-2017. Under 2015 genomförde KiV två konferenser för muséer och konsthallar. 29 olika aktörer kom och ca 100 personer deltog. Två tjänstepersoner från avdelning mänskliga rättigheter bidrog med kunskapsöverföring om riktlinjerna och standarderna och om TD. Dessutom deltog personer från Statens kulturråd, Wasamuséet, Funka och Göteborgs stadsmuseum. Under 2016 kommer KiV att genomföra en eller två konferenser för aktörer inom scenkonsten. Under 2016 kommer de också att fånga upp och arbeta vidare med sådant som uppmärksammades i utvärderingen av de två första konferenserna. Kultur i Väst har två konsulenter som arbetar med tillgänglighet. Dessa är en resurs för utvecklingen av tillgängligheten till kulturlivet. Vad gäller krav på tillgänglighet så har alla uppdragstagare uppdraget att se till att deras verksamhet är tillgängliga, de skall ha en plan om

2016-02-25 5 (8) mänskliga rättigheter där tillgänglighet är en del. Än så länge finns dock inga följdverkningar om så inte sker. Konserthuset hade en relaxed performance den 19 november som var riktad till personer som inte alltid vill eller kan sitta tysta och stilla. Personer med funktionsnedsättning har nekats att bli blodgivare diskriminering? - Vilka regler gäller idag i regionen? Socialstyrelsen bestämmer reglerna för blodgivning och hur blodet ska hanteras. Reglerna för blodgivning finns både för att skydda blodgivaren och mottagaren av blodet. I Västra Götalandsregionen liksom i övriga Sverige, gäller att en blodgivare ska vara mellan 18 och 60 år gammal (övre åldersgräns flexibel), frisk och väga över 50 kilo. Blodcentralen kontrollerar att blodvärdet är tillräckligt högt. Det finns begränsningar i samband med graviditet, utomlandsvistelser eller vid risk för blodsmitta. För att lämna blod krävs ID-handling och svenskt personnummer samt att förstå och tala svenska. För mer info se Geblod.nu Blodgivning i Sverige https://geblod.nu/bli-blodgivare/kan-du-ge-blod/ - Är det rätt att neka någon blodgivare på grund av att man inte kan kommunicera med givaren? Ett krav som blodcentralen har för att få lämna blod är att blodgivaren ska förstå och tala svenska. - Är det rätt att neka någon att bli blodgivare på grund av att man har ett eller flera funktionshinder? Reglerna för blodgivning finns både för att skydda blodgivaren och mottagaren av blodet. I nedanstående länk finns det en förteckning på vilka sjukdomar och åtgärder som påverkar möjligheterna att ge blod. https://geblod.nu/fragor-och-svar/kategori/?c=17 Det finns också en förteckning av om läkemedel och blodgivning. https://geblod.nu/fragor-och-svar/kategori/?c=15

2016-02-25 6 (8) - Är reglerna tillämpliga att använda i ett rättighetsbaserat arbetssätt inom hälso- och sjukvården? Socialstyrelsen bestämmer reglerna för blodgivning. VGR är skyldighetsbärare och måste följa de regler som finns för att skydda blodgivaren och mottagaren. Många kan bli blodgivare men Socialstyrelsens regler gör också att inte alla får bli blodgivare VGR har en skyldighet att minimera risken att mottagaren får ett smittat blod eller att blodgivaren själv ska komma till skada. Uppföljning av Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation (RS 678-2011) VGR har antagna riktlinjer som säger att: - Information och kommunikation ska vara tillgänglig för alla. - Språket i tal och skrift ska vara enkelt och begripligt. - Digitala kanaler för information och kommunikation ska vara tillgängliga och användbara. - Avsändaren ansvarar för tillgängligheten. I årsredovisningen för 2016 som kommittén kommer att skicka ut till nämnder och styrelser finns frågor bland annat om vilka insatser verksamheten har gjort för en mer jämlik information och kommunikation, vilka insatser verksamheten har gjort för att nå grupper/patientgrupper som de tidigare haft svårt att nå och hur verksamheten har arbetat med tillgänglighet för personer med olika funktionsvariationer. På frågan om det går att få information på enkel svenska/lättläst så är det är klarspråk som ska användas i VGR. Det går att få information på punktskrift och som det står i riktlinjerna så är det avsändaren av informationen som ansvarar för detta då de får en förfrågan om det. När det gäller Västtrafiks hemsida som upplevs som otillgänglig så pågår ett tillgänglighetsarbete. Västtrafik kommer att använda Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) som är riktlinjer för tillgängligt innehåll på sin nya webbsida som de nu arbetar med. Den nya webben kommer att vara bättre anpassad för personer med funktionsnedsättning. Det är inte klart när den nya webbsidan släpps men det blir sannolikt ett antal nya tjänster klara under 2016 och 2017.

2016-02-25 7 (8) VGR har en webbstrategisk grupp där Västtrafik ingår. Även VGR:s publika sidor kommer efter sommaren att leva upp till en högre tillgänglighetsstandard enligt WCAG 2.0AA. Ytterligare en fråga gällde att kallelser och information inom vården är krångliga och svårförståeliga. Nu pågår ett arbete med att ta fram regiongemensamma kallelser från vården som ska vara lättbegripliga och i klarspråk. Även information ses över. Rapport från kommittén för mänskliga rättigheters sammanträden den 10 december 2015 och 28 januari 2016 Stig-Olov rapporterar bland annat om att en förfrågan är skickad till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen om möjligheterna att erbjuda jour också för andra hjälpmedel än de som idag faller inom ramen för att prioriteras för akut hjälp. Ett samlat gemensamt svar på skrivelser från Elöverkänsligas förening har skickats från Västra Götalandsregionen. Brevet är undertecknat av VGR:s hälso- och sjukvårdsdirektör och chefen för avdelning mänskliga rättigheter. Fördelning av bidrag till organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning och patientföreningar togs upp på decembermötet. Vidare har organisationsbidrag till HBTQ och barnrättsorganisationer fördelats samt projektbidrag exempelvis till Fryshuset för MR för ALLA barn och Unga samt Ingen människa är illegal. Länk till handlingar och protokoll: http://www.vgregion.se/sv/vastra-gotalandsregionen/startsida/politik/protokolloch-handlingar/politiska-handlingar/kommitten-for-rattighetsfragors-handlingar/ Frågor och synpunkter som går vidare till kommittén för mänskliga rättigheters sammanträde Stig-Olov kommer att rapportera angående de regler som gäller för blodgivning och de svårigheter en döv person kan möta på grund av regeln kunna tala och förstå svenska. Eventuellt tillkommer tid efter tvärsamrådet den 26 maj att ha ett extra samråd på eftermiddagen.

2016-02-25 8 (8) Planering av nästa samråd den 29 september: Förslag på teman: Förmiddagen gemensam med Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS): Temat ska diskuteras med HSS. Samrådet har gett listor med förslag till både HSS och kommittén. Eftermiddagen med kommittén för mänskliga rättigheter: Barnkonventionen med koppling till funktionsnedsättning. Övrigt: - Samrådet vill få mailadresser till de patientföreningar och funktionshindersorganisationer som får bidrag från kommittén för att kunna informera och kommunicera mer. - Boka Visionen och tolk för eget möte på eftermiddagen den 21/4 då samrådet träffar HSS på förmiddagen. (Klart den 24 februari) - På EU-nivå genomförs FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning genom EU:s handikappstrategi 2010 2020. Samrådet är i form av ett frågeformulär om vad EU har uppnått hittills, vilka problem som personer med funktionsnedsättning stöter på och vad EU kan göra åt dem. Kommittén för mänskliga rättigheter kommer att på nästa kommittémöte ta ställning till ett svar till EUkommissionen i form av en redogörelse om hur Västra Götalandsregionen arbetar med de åtta åtgärdsområdena. Här bifogas länken till enkäten som är öppen för allmänheten, organisationer, myndigheter med flera. Svar senast 18 mars till EUkommissionen. https://ec.europa.eu/eusurvey/runner/c29a28c8-9a4b-cada-17baf81c55580c51?surveylanguage=sv - Datum för samråd 2016: 26/5 Tvärsamråd samt eventuellt ett ordinarie samråd på eftermiddagen 29/9 med HSS på förmiddagen, ordinarie på eftermiddagen. Dialogforum datum ej bestämt. 8/12 ordinarie på eftermiddagen. Stig-Olov Tingbratt och Gunilla Lindell tackar för ett givande möte.

Anteckningar samråd jämställdhet och hbtq Datum: 22 februari 2016 Tid: 09:30 12:30 Plats: Gullbergsvass konferenscenter (VGR), Gullbergs Strandgata 8, Göteborg Närvarande: Ordförande: Gunilla Lindell, kommittén för mänskliga rättigheter Angelica Löwdin, FPES Västra Götaland Anjelica Hammersjö, avdelning mänskliga rättigheter Anna Jacobsson, avdelning mänskliga rättigheter Anna-Karin Caspersson, EKHO Göteborg Christin, Kvinno- och tjejjouren ADA Johann Rehnberg, Män för jämställdhet Kicki Borghammar, EDCS Kristina Körnung, kommittén för mänskliga rättigheter Lena Bergström, Stolta föräldrar Maria Talja, avdelning mänskliga rättigheter Tommy Pherson, Kunskapscentrum för sexuell hälsa Victoria Tauson, Kunskapscentrum för sexuell hälsa Victoria Teodorsson, RFSL Skaraborg Xzenu Cronström Beskow, RFSU Göteborg 1. Incheckning 2. Anteckningar från förgående möte Anteckningarna godkändes. 3. Kopplingen mellan olika maktsystem som jämställdhet och hbtq, samt hur det ser ut inom vården, Tommy Phersson och Victoria Tauson, Kunskapscentrum för sexuell hälsa, Västra Götalandsregionen Tommy Persson och Victoria Tauson arbetar som utvecklingsledare på Kunskapscentrum för sexuell hälsa. Tommy är även doktorand på sexualimedicinskt centrum. Tommy har varit med och skrivit om sexualitet och genus i boken Jämlik vård - normmedvetna perspektiv. Viktoria arbetar med hbtq-diplomering och är projektledare för transparant vård för transpersoner. Presentationen bifogas i dessa anteckningar. De beskriver hur det fokuseras mycket på normer men de förändras ständigt medan strukturer består, därför borde mer fokus riktas på strukturer. Foucaults maktanalys är central för förståelsen av strukturer och ojämlikhet. Att prata om heteronormen i singular är problematiskt eftersom det finns många heteronormer. Strukturer bakom heterosexualitet tar sig olika uttryck. Judith Butlers heterosexuella matris förklarar heteronormen och hon menar att allt görs eftersom det inte finns något givet. Vi

börjar könas innan vi har något att säga till om. Könandet handlar om genus, allt är konstruerat och vi blir kvinnor och män för vi skapar kvinnor och män. Eftersom vi skapar kön framstår det som något givet och heterosexualiteten är då given eftersom vi förväntas vara kvinnor och män. Kön och genus leder till heterosexualitet och heterosexualitet leder till kön enligt Butler. - Naturvetenskapligt finns kön. Att säga att man konstruerar det biologiska är fel. Biologiskt kön är kategorier och kategorier är konstruerade. Normer kan ses som uttryck för strukturer. Strukturer har en större spridning men normer tar mer lokala uttryck och är mer beständiga. Heteronormer reglerar normerna kopplade till kön och dessa utgår från att alla är CIS. Hälso- och sjukvård är de instanser som är skyldiga att ge människor förutsättningar för att uppnå rätten till hälsa. Hälso- och sjukvård är det som kommuner och landsting utför. - Vad är det för skillnad mellan om vårdgivare är privat eller offentlig? Hälso- och sjukvård är en rättighet och om det är privat eller offentlig vårdgivare är en annan fråga. Kapitlet om upphandling i boken Jämlik vård - normmedvetna perspektiv behandlar privata vårdgivare. Normer finns på övergripande nivå i samhället, på institutionell nivå, i familjen, på arbetsplatsen, i vården och i mötet mellan människor. Finns det en strukturell ojämlikhet i samhället finns den även i vården. Kunskapscentrum för sexuell hälsa arbetar efter rättighetsanalysen 3AQ som står för tillgång, tillgänglighet, acceptans och kvalité. Vården ska exempelvis vara tillgänglig på alla sätt utan några hinder. Dessa hinder kan vara ekonomiska, administrativa, fysiska, sociala, diskriminerande etcetera. Frågan är för vem vården finns och hur vården kan bli likvärdig för alla. I boken Grundad tillgänglighet behandlas tre hinder i vården: 1. Kö där vissa sorteras bort eftersom kösystemet är utformat på ett utestängande sätt. 2. Tröskelproblem där vissa inte känner till vart de ska vända sig i vården. 3. Vissa får ett bemötande som är exkluderande (diskriminerande). Ett exempel på hinder i vården är när gravida män inte kan registreras i digitala journaler. Enskilda barnmorskor har på alternativa sätt kunnat komma runt systemet genom att exempelvis registrera sig själv som den gravida för att kunna göra ultraljud och föra journal på papper men detta administrativa hinder måste åtgärdas. Om den gravida mannen har ett utländskt personnummer går det men inte med svenskt personnummer. Ett exempel på att hälso- och sjukvården inte har tillräckligt med kunskap om olika sexuella praktiker var när en ung tjej som var homosexuell ville få råd om hur hon kunde skydda sig sexuellt får höra från barnmorskan att de inte behöver prata om skydd eftersom hon inte kan få könssjukdomar. Detta kan få allvarliga konsekvenser eftersom hon kan komma att ta onödiga risker eftersom hon tror att hon inte kan få någon könssjukdom. Även vid hivprovtagning har de som vill testa sig fått stereotypa bemötanden.

Hälso- och sjukvården förväntas vara genusneutral men det är den inte. Listor på fiktiva patienter med samma symptom gavs till olika läkare. Patienterna rekommenderades olika behandling beroende på om namnet på patienten var kvinnligt eller manligt. Kvinnorna fick samtalsterapi och männen fick tabletter. Samma gäller hur patienter bedömer trovärdigheten hos läkare som är kvinnor eller män där kvinnor fick låg trovärdighet och män fick hög. Hälso- och sjukvården är därmed inte jämställd, jämlik eller könsneutral. Ett annat exempel är tvättsäcksprojektet där det visade sig på en hudmottagning att kvinnor ordinerades billigare egenbehandlingar som skulle utföras hemma medan män ordinerades dyrare behandlingar på hudmottagningen som personalen utförde. En barnmorskemottagning gav helt olika råd till mammor och pappor. - Det är illa att de pratar om mamman som din kvinna. - Råden passar väldigt bra in på teorin om att genus och kön skapas och detta måste förändras. Det fokuseras mycket på barns genusmedvetenhet men skapandet av normer sker väldigt mycket bland vuxna och särskilt när människor blir föräldrar. Moderskapet konstrueras. I råden finns inte partner med alls utan råden handlar endast om mamman och pappan. Råden handlar om att grundläggande behov ska tillgodoses hos mamman men pappan ska värna om sin integritet. Mamman ska få bekräftelse för att hon är vacker medan pappan ska berömmas och stärkas. Råden handlar om att en förälder är den riktiga och den andra är ett komplement. Begreppet sexuell och reproduktiv hälsa och rättighet (SRHR) håller på att bli mer vedertaget i Sverige men Sverige har tidigare främst jobbat internationellt med SRHR. Det har sedan länge funnits en svensk internationell SRHR strategi men en svensk nationell SRHR-strategi det är först nu på gång. Det är mycket fokus på de mänskliga rättigheterna inom SRHR och det knyts till västerländska värden. - Saudiarabien med mera kopplar SRHR till väst och västimperialism vilket för dem är något negativt. - Mänskliga rättigheter är inte något nytt utan ska gälla alla människor oavsett nationalitet, religion, hudfärg etc. Men nationaliteten påverkar hur ens mänskliga rättigheter tillgodoses internationellt. - Makten kommer in i definitionen av de mänskliga rättigheterna. Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna räckte inte till och därför finns det många konventioner som bevakar särskilda aspekter av mänskliga rättigheter som raskonventionen, kvinnokonventionen, barnkonventionen etcetera. Det handlar om vilka som har tolkningsföreträde. Vi pratar mycket om värderingar som olika nationaliteter har, om vi och dom och om att dom delar inte våra värderingar. - Apartheid avskaffades på grund av internationella påtryckningar. Mindre grupper fortsätter hela tiden att exkluderas. - Vid en skolinformation erbjöd läraren eleverna att gå hem när de skulle tala om sexualitet. - Vems värderingar styr att vi behöver olika definitioner av olika sorters våld exempelvis är hedersrelaterat våld skilt från annat våld. - En kan kalla det vad det är skamvåld. 4. Handlingsplan för de mänskliga rättigheterna, Anna Jacobsson och Anjelica Hammersjö, avdelning mänskliga rättigheter, Västra Götalandsregionen

Samrådet tyckte till angående handlingsplanen i höstas och nu har synpunkterna från alla samråd tagits med i samtal med olika verksamheter inom Västra Götalandsregionen. Då utgick arbetsgruppen från att fyra mänskliga rättigheter skulle ligga till grund för handlingsplanen men arbetsgruppen har nu ändrat på strukturen så att den istället utgår från principer för människorättsbaserat arbete. Handlingsplanen heter nu För varje människa och består av en inledning med styrdokument, mänskliga rättigheter, åtgärdsområden med utgångslägen och tabellen med mål och åtgärder. Förslaget till handlingsplan som arbetsgruppen hittills har tagit fram innehåller bland annat: En åtgärd tar upp kallelser som eventuellt kan kallas för inbjudningar och de behöver klarspråkas. Men det räcker inte eftersom exempelvis personer som söker asyl kan uppfatta kallelser som ett hot. Ytterligare en åtgärd är Teach-back där vårdsökande får återberätta vad som har hänt i mötet med vården för att säkerställa att de har uppfattat informationen. Målet och åtgärden om enkelt avhjälpta hinder är ganska svårt att formulera bland annat eftersom lokalerna byts ut hela tiden. Ett annat område handlar om VGR som arbetsgivare och där är åtgärderna metoder för jämlik rekrytering och att nyanlända ska få praktik. Arbetsgruppen föreslår också åtgärder vad gäller tvångsmetoder som insatser mot bältning. Det är viktigt att VGR:s lokaler är utformade så att personer som ska vistas där får sina behov tillgodosedda. I tillgänglighetsdatabasen (TD)- föreslås frågor om verksamheten är hbtq-diplomerad, om de arbetar utifrån verktyget en förälder blir till etcetera men det kanske inte är intressant att veta om de har en jämställdhets- och mångfaldsplan. - Varför skulle inte jämställdhetsplanen vara intressant? För att det handlar om personalfrågor vilket antagligen inte är lika intressant som hbtqdiplomeringen som främst handlar om mötet mellan rättighetsbärare och VGR. - Varför skiljer ansvar för åtgärderna som är politiska nämnder och uppföljningarna som verksamheterna har ansvar för? Strukturen förändras hela tiden i planen. Men när vi vet vem som i realiteten gör en viss sak blir det tydligare att skriva ut det, det är inte den politiska instansen som följer upp åtgärderna därför kan tjänstemannainsatsen istället stå som ansvarig för uppföljningen. - Var kommer BUP in? Det finns bara en i Göteborg som är hbtq-diplomerad. Kan ni ta med frågan om att fler BUP-mottagningar ska hbtq-diplomeras i handlingsplanen? - Gör ni någon skillnad på privata och offentliga mottagningar? Västra Götalandsregionen ska lägga ner all offentlig vård i Skövde vilket gör att vården blir väldigt ojämlik. Jag tror inte att jämlikhetsaspekter fanns med vid nedläggningen av vårdcentralen i Skövde. - Ska hbtq-diplomering in i kokboken? - Finns det någon skillnad på privata vårdgivare som har avtal och privatprivata som inte har något avtal. Når ni de som inte har något avtal? - Nej. Detta är tänkt som VGR:s handlingsplan. - Hur säkras rätten till hälsa vid nedläggning av vårdcentralen?

- En privat mottagning kan upphandlas och där kan Västra Götalandsregionen påverka men den privatprivata mottagningen styrs inte av Västra Götalandsregionen. - Hos privat psykiatrisk vård finns det tid för besök nästa vecka medan väntetiden är väldigt lång hos VGR. De privatprivata mottagningarna behöver statlig styrning. - Ni borde kunna se vad människor söker på för att se vad det finns ett intresse för och om det finns det bör det inkluderas. - Ni borde använda ordet familjer istället för begreppet regnbågsfamiljer för det synliggör en norm. Samrådsdeltagarna arbetade igenom planens åtgärder och gav ytterligare input till åtgärderna. 5. Övrigt Höstens möten bokades till den: o 14 september i Skövde kl. 10 o 22 november kl. 13 eventuellt i Göteborgs föreningscenter där Stolta föräldrar huserar Ett tvärsamråd kommer äga rum den 26 maj dit alla föreningar som deltar i kommittén för mänskliga rättigheters samråd kommer bjudas in. På förmiddagen samlas alla samråd och på eftermiddagen kl. 13:30 15:00 träffas samråden separat.

1 (5) 2016-03-21 Samråd nationella minoriteter Datum: 2015-03-08 Tid: 1300-1600 Plats: Gullbergsvass konferens, lokal Centralen (Gullbergs Strandgata 8, vån 2) Samrådsgruppen för nationella minoriteter: Ilkka Pasanen, Seija Noppa, Ella Turta, Ritva Jarvinen, Richard Magito Brun, Selim Nuri, Daniel Jonas, Salomon Rytz, Sven-Gunnar Hurri, Jessica Wetterling(ordf.), Mussa Selim, Nicola Hesslén samt Jesper Svensson Inbjudna gäster: Anjelica Hammersjö och Anni Rydberg koncernkontoret, avdelning rättighet och Rasoul Nejadmehr från koncernavdelningen kultur Minnesanteckningar 2016-03-08 Eftersom det var första samrådet för året och på grund av att det var ett tag sedan samrådet var samlat gjordes en kort presentationsrunda; Richard Magito Brun, Ilkka Pasanen, Ritva Järvinen, Seija Noppa, Nuri Selim, Sven-Gunnar Hurri, Daniel Jonas, Ella Turta, Jesper Svensson(sekr.), Mussa Selim, Nicola Hesslén samt Jessica Wetterling till lika ordföranden för samrådet. Salomon Rytz hade lämnat återbud, Selim Nuri meddelade att han måste avvika klockan 1500 samt att Rasoul Nejadmehr meddelat sen ankomst. Dagordningen godkändes, inga övriga frågor anmäldes Föregående samråds minnesanteckningar (2015-11-26) godkändes och lades till handlingarna. Västra Götalandsregionens och koncernkontorets arbete med handlingsplan för mänskliga rättigheter, Anjelica Hammersjö och Anni Rydberg(meddelat förhinder) koncernkontoret avdelning rättighet. Postadress: Regionens Hus 405 44 Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan 37-41 Göteborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

2 (5) För närvarande går Västra Götalandsregionens handlingsplan för mänskliga rättigheter under namnet För varje människa - Handlingsplan för det systematiska arbetet med mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionen 2017-2020. Anjelica Hammersjö redogjorde för processen för framtagandet av handlingsplanen med en mängd olika möten bland annat dialogforum, samråd samt diskussioner med olika verksamheter inom Västra Götalandsregionen. Beslut om remissversion av handlingsplanen kommer att tas i kommittén för mänskliga rättigheter i början av juni 2016. Handlingsplanen För varje människa är ett urval av åtgärder inspirerat av ett rättighetsbaserat arbetssätt, olika styrdokument samt Västra Götalandsregionens kärnuppdrag kring hälsa, kultur, arbete och utbildning. Strukturen i planen följer ett rättighetsbaserat arbets- och förhållningssätt samt konventionstexter. Planen innehåller 12 olika mål med tillhörande aktiviteter. 1. Fysisk tillgänglighet, bl.a. enkelt avhjälpta hinder. 2. Trygga uppväxtvillkor för barn och unga, bl.a. föräldrautbildning och att utbilda ombud för barns rättigheter. 3. Tidigt upptäcka våldsutsatthet och erbjuda stödinsatser till våldsutsatta personer, barn som lever med våld och våldsutövare. 4. Hbt-q kompetent bemötande, bl.a. medarbetarutbildningar. 5. Förståelse och egenmakt för rättighetsbärarna i vårdmötet bl.a. teach back, kom- HIT (ett kommunikationsstöd med hjälp av bilder). 6. Systematisk dialog med civilsamhället, genomföra dialog med rättighetsbärarna vid verksamhetsutveckling. 7. Vidgat deltagande i kulturlivet, bl.a. främja de fem nationella minoriteternas inflytande och egenmakt med särskilt fokus på barn och unga. 8. Jämlika och icke diskriminerande arbetsplatser, utbildning i icke diskriminering. 9. Stärkt människorätts perspektiv i ärendeberedning och beslutsunderlag bl.a. riskoch händelseanalyser inom vården(jfr patientsäkerhetslagen) och klarspråk. 10. Minimera användningen av tvångsmedel inom psykiatrin, öka delaktighet samt nollvision för bältesläggning. 11. Rättighetsbärarna har tillgång till information om viktiga kompetenser för grupper med svagt skydd. Bl.a. bredda tillgänglighetsdatabasen, td-se. 12. Jämlik information till invånare bland annat målgruppsanpassad patientinformation/kallelser. Samrådet fick därefter möjlighet att diskutera förslaget i två grupper och nedan följer en kortfattad redogörelse för några av de synpunkter som kom fram. Anjelica fångade upp synpunkter om bl.a. tolkfrågor, behovet av finsktalande personal inom psykiatrin, bra med teach-back, viktigt med språkkompetens(bör tas upp vid utvecklings- och lönesamtal), olika nationella minoriteter har olika behov (exempelvis gällande förtroende för myndigheter, mat/kost, rutiner vid besök etc. se även diskussionen som finns kring minoritetsstress), kulturkompetens uppbyggande åtgärder(med syfte att öka förtroende och tilltron till myndigheter)(jfr broschyrerna, Min judiska patient och Mina rättigheter som judisk patient), grundläggande problem finns fortfarande kvar avseende fördomar, behovet av institutioner bland de nationella minoriteterna lyftes fram (med Romskt informations och kunskapscenter som exempel). Det betonades att alla har samma rättigheter oavsett bakgrund.

3 (5) Avslutningsvis berättade Anjelica på vilket sätt synpunkterna från samrådet i november 2015 hade tagits tillvara och till vilka mål de kunde härledas till. Rasoul Nejadmehr Koncernavdelningen kultur I enlighet med samrådsmodellen som finns mellan kulturnämnden och kommittén för mänskliga rättigheter kommer två politiker från kulturnämnden bjudas in för att delta i samrådet för nationella minoriteter från och med hösten 2016. Laget runt Kulturgruppen resandefolkets företrädare informerade om resandefolkets högtidsdag som hölls den 29 september 2015 och som var ett samarrangemang med Göteborgs stad, Svenska kyrkan och Stadsmissionen. Arbete pågår med programmet inför årets högtidsdag och resandefolkets representant lyfte frågan om Västra Götalandsregionens medverkan. Arbetet pågår också med att planera inför kulturkalaset i Göteborg 2016. Det blir fjärde gången som kulturgruppen deltar. Medverkan möjliggörs genom ekonomiskt stöd från kulturnämnden (43 tkr) i Göteborgs stad. Genom medverkan synliggörs och sprids kunskap om resandefolket. För närvarande håller Europarådet på att utvärdera hur väl Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och Europeiska stadgan om landsdelseller minoritetsspråk implementerats. Därför har kulturdepartementet och Alice Bah Kuhnke bjudit in kulturgruppen m.fl. till ett samråd. Rapporteringen kommer ske i maj eller juni 2016. Övriga saker som kulturgruppen resandefolket är involverade i är arbetet med att skapa ett romskt informations- och kunskapscenter. Man har också deltagit i Göteborgs stads remissrunda gällande stadens mr-plan. Man kommer också delta vid MR-Dagarna i Malmö 17-19 november. Föreningen samarbetar med folkteatern och författarcentrum och Bohusläns museum i Uddevalla(om utställningen Möt resandefolket och om att utvidga utställningen, idéer finns även om att ev. skapa en vandringsutställning). Richard är även vice ordförande i Göteborgs rättighetscenter. Sverigefinska riksförbundet distrikt Västra Götaland har arrangerat ett öppet utbildningsseminarium på Axevalla folkhögskola. Inom Sverigefinska riksförbundet distrikt Västra Götaland pågår en utvärdering av seminarie- och informationsinsatserna och på vad man vill satsa på i framtiden. En framtidssatsning är den på kulturlotsfunktionen som vänder sig still barn och unga vuxna med fokus på sverigefinsk ungdomskultur. Vad vill sverigefinska ungdomar, vad behöver sverigefinska ungdomar för att utveckla sin identitet och sitt identitetsspråk är centralt i arbetet. Sverigefinska riksförbundet distrikt Västra Götaland samarbetar också med projektet Ungas Röst i samband med kulturlotsfunktionen. Finansiärer är Västra Götalandsregionens kulturnämnd, kommittén för mänskliga rättigheter samt Trollhättan kommun och Uddevalla kommun. Rekryteringen av kulturlotsar är påbörjade och det har till och med inkommit ansökningar från Finland om att få arbeta som kulturtolk. I tanken om kulturlots finns också idén om att utveckla den så att den kan omfatta övriga nationella minoriteter också. Den 6:e februari 2016 firade Göteborg sameförening Samefolkets dag på Gustav Adolfs torg och på Rhösska museet med hjälp av finansiellt stöd från Göteborgs stad. Sven- Gunnar passade på att lyfta ett inslag på Sisu radio som refererade till en rapport som

4 (5) beskrev hur lite kommunerna satsade på undervisning i modersmål, cirka 40-60 minuter i veckan. Forskare menar att det behövs åtminstone 180 minuter om minoritetsspråken ska ha en chans att överleva. Detta gäller samtliga minoritetsspråk. I Göteborg fanns en diskussion om att Göteborg skulle ansluta till det samiska förvaltningsområdet men som läget är just nu har regeringen satt stopp för fler förvaltningskommuner. Det samiska folket upplever det som om att Sverige bryr sig mer om det som händer internationellt än om de egna nationella minoriteterna. Sverige får ofta kritik för att man inte följer det som man ratificerat, bland annat ramkonventionen som nämnts tidigare. Judiska församlingen i Göteborg har utökat den utåtriktade utbildningsverksamheten. Eftersom det är över 70 år sedan Andra världskriget tog slut finns det få eller inga överlevare kvar som kan berätta om sina erfarenheter av förintelsen. Det pågår ett projekt där barn eller barnbarn till överlevare ges tillfälle att berätta sina förfäders historier. Den nationella minoriteten judar har ingen officiell dag liknade de som övriga nationella minoriteter har. Genom Judiska centralrådet håller man på att ta fram en dag med koppling till Aron Isaac(1730-1816). Han var sigillgravör och köpman och grundare av den judiska församlingen i Stockholm. Aron Isaac var den första juden som tillstånd att bosätta sig i Sverige utan att konvertera till den lutherska läran. Även judiska församlingen kommer medverka vid kulturkallaset vilket bidragit till ett bra samarbete mellan de nationella minoriteterna i Göteborg. Här inflikade Rasoul från koncernavdelning kultur om att man bidragit med en halvtidstjänst med syfte att bidra till att bredda kulturkallasets repertoar. Den 27:e januari var åminnelsedagen över förintelsens offer vilket uppmärksammades genom Samling för demokrati i Göteborgs universitets aula. Medverkade gjorde bland annat den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, Mona Sahlin. Samråd 2016 160303 hade Västra Götalandsregionens kommitté för mänskliga rättigheter en workshop för att diskutera medborgardialog och samråd. Ett medskick från samrådet för nationella minoriteter var att tre timmar är ganska kort mötestid speciellt om samrådet kommer att innehålla fler aktörer efter sommaren. Viktigt att samråden ger någonting och att det är frågor som är relevanta för de nationella minoriteterna. Det finns en önskan om att bjuda in en politiker/verksamhet för att kunna diskutera Hälso- och sjukvårdsfrågor till något av höstens samråd. Regionstyrelsen har bett kommittén för mänskliga rättigheter och dess kansli att besvara en begäran från Delegationen för den sverigefinska minoriteten i Göteborg om att det bör göras en översyn över inriktningen på minoritetspolitiken i Västra Götalandsregionen. Ansvarig tjänstperson på avdelningen för mänskliga rättigheter kommer hämta in synpunkter från de sverigefinska samrådsrepresentanterna. Informations- och dialogfrågor Samrådet uppmärksammades om resultatet i enkätundersökningen som genomfördes i slutet av år 2015 över samrådens funktionssätt. Ett sätt att utveckla samrådet vore att ha ett system med suppleanter. Det är bra om flera kan vara involverade och engagerade i samrådet samt att man säkerställer representationen. Frågan läggs till dagordningen till samrådet i maj(160526).

5 (5) Samrådet diskuterade förslagen på uppföljningsfrågor och beslutade med tanke på årsmöten/årsredovisningar att svaren ska ha inkommit senast 160431. Frågorna är som följer: (i) Vilka aktiviteter har genomfört med hjälp av organisationsstödet? (ii) Hur många har deltagit/nåtts av de olika aktiviteterna(kvinnormän, barn-vuxna)? (iii) På vilket sätt har organisationsstödet bidragit till verksamhetens utveckling? (iv) Bifoga årsredovisningar/verksamhetsberättelser etc. Samrådet uppmärksammade Länsstyrelsen i Stockholms rapport om användningen av statsbidraget för förvaltningsområdena. Länsstyrelsen i Stockholms län har också beslutat att betala ut 250 tkr till Västra Götalandsregionen(ingår i förvaltningsområdet för det finska språket). Statskontoret har gjort en utvärdering av brobyggarverksamheten inom strategin för romsk inkludering. Företrädaren för kulturgruppen resandefolket påpekade att resanderomer inte deltagit i processen om romsk inkludering. Övriga frågor Inga övriga frågor anmälda. Samråd 2016 - Torsdag 2016-05-26 (Tvärsamråd fm, samråd em) återkommer gällande lokal - Tisdag 2016-10-04, kl. 1300-1600, Gullbergsvass, lokal Aktern* - Torsdag 2016-11-24, kl. 1300-1600 Gullbergsvass, lokal Aktern* (*) OBS - Ny adress! Strandgatan 8

Minnesanteckningar - Samråd Ålder 24 februari 2016 09.00 12.00 SPF-kansliet, Taubegatan 3, Göteborg Deltagare: Maria Näslund, (ersätter Mikaela Nissén), Tjejjouren Väst Camilla Nygren, Rädda barnen Jenny Axebrink, Göteborgs räddningsmission Lars Åke Carlsson, Kommittén för mänskliga rättigheter Elise Norberg Pilhem, Kommittén för mänskliga rättigheter Bosse Parbring, Kommittén för mänskliga rättigheter Liselott Johansson, Avdelning mänskliga rättigheter Marianne Hagman, Sveriges Pensionärsförbund, SPF Evert Josefsson, Sveriges Pensionärers Riksförbund, SPRF Ingela Ekholm, Pensionärernas Riksorganisation, PRO Förhindrade: Nadja Ana-Garystone, Fryshuset Elisabeth Valinder, BRIS Region Väst Anna Leithe, Unicef Mikaela Nissén, Tjejjouren Väst Inledning och incheckning Elise hälsar alla välkomna till vårens första möte i samråd ålder som idag är på SPF-seniorernas kansli i Göteborg. Eftersom det är några som är med för första gången blir incheckningen en presentation av varandra och organisationerna. Föregående anteckningar Förtydligande under rubriken -Information från samrådsorganisationerna, SPF, sista punkten: det handlar om att vårdslussens telefon varit obemannad sommartid men man har kunnat nå sina vårdkontakter via telefon.