Minnesanteckning samråd för mänskliga rättigheter

Transkript

1 Minnesanteckning samråd för mänskliga rättigheter Plats: Scandic Opalen, Göteborg Tid: Närvarande: Organisationer: Cathrin Boström - Antidiskrimineringsbyrån i Trollhättan/Integrationsforum mot rasism Ing-Marie Lagher Kågerstig - DHR Västra Götaland, Cecilia Solberg - Göteborgs Rättighetscenter, Zana Muhammad - Interreligösa rådet/centret, Isabell Strand (vikarie för Karin Ljung Aust) - Sensus, Johanna Hadin - Stadsmissionen, Oana Roman - Ungdom mot rasism Frånvarande organisationer: Ibn Rushd Kommittén för rättighetsfrågor: Kristina Grapenholm (Fp), Peter Legendi (S) Avdelning rättighet: Anna Jacobson 1. Kristina Grapenholm hälsar välkomna och kör en presentationsrunda 2. Presentation av de deltagande organisationerna Antidiskrimineringsbyrån i Trollhättan/Integrationsforum mot rasism Arbetar med alla diskrimineringsgrunder. Vilar på tre ben; individärenden, opinionsbildning och främjandeinsatser (utbildningar och liknande). Verkar inom Fyrbodalsområdet. Var Sveriges första antidiskrimineringsbyrå och firar 15 år i höst. DHR Arbetar i första hand för rörelsehindrade men Ing-Marie vill gärna arbeta brett med fler områden. Mänskliga rättigheten är grunden för allt och organisationen har 27 lokalorganisationer i 49 kommuner. De utbildar och jobbar just nu specifikt med färdtjänst. Vill gärna arbeta mer med kollektivtrafiken men det är svårt. Den största frågan tycker jag fortfarande är bemötande. Upplever

2 det som spännande att få ta del av andra organisationers erfarenheter och att det är intressant att se att vi ibland har liknande erfarenheter av dåliga erfarenheter. Göteborgs Rättighetscenter Göteborgs Rättighetscenter ska arbeta med all slags diskriminering. De brukar lyfta aktuella frågor- i år har de till exempel pratat en del om nämndemannen som uttryckt sig fel på sociala medier. De arbetar med att informera på till exempel arbetsplatser, skolor och inom vården om all slags diskriminering. De arbetar också mycket med hbtq-frågor lyfter till exempel transpersoners rättigheter och arbetar mot hatbrott. Kort sagt för alla personer och mot diskriminering. Interreligiösa rådet/centret Centret startade i april 2012 och är unikt i Europa eftersom det inte ägs av någon majoritetsreligion eller församling. Interreligiösa rådet bildades 2007 består av 20-talet religiösa ledare från Göteborgsområdet. Sedan årsskiftet får de ett permanentat bidrag från Göteborgs stads budget. Centret arbetar med många olika saker till exempel arbetar med att utveckla pedagogiska verktyg för skolan; Verklighetsbaserat lärande som verkar för ökad förståelse. Sensus Ett av Sveriges 10 studieförbund och arbetar med folkbildning. Inställningen är att det nödvändigtvis inte finns några rätt och fel Sensus tror på mötet mellan människor. De arbetar mycket med rättighetsfrågor på många olika sätt. Dels arbetar flera medlemsorganisationer med rättighetsfrågor, de samverkar med många föreningar i utvecklingen av rättighetsfrågor. Rättighetsarbetet kan bestå i allt från att de processleder och utbildarstora organisationer i mänskliga rättigheter till att en liten studiegrupp ses på Sensus. Sensus nationellt är indelat i sex olika regioner. Västra Sverige består av Västra Götaland och Halland har verksamhet i alla kommuner, människor deltar på något sätt. De har ett brett nätverk har stora kontaktytor och har erfarenhet av breda utbildningsprocesser. Stadsmissionen Finns på flera ställen i Sverige och inom många olika områden; till exempel äldreomsorg, terapi, boenden och behandling. En stor del av arbetet berör hemlöshet däribland fattiga EU-migranter.

3 Stadsmissionens erbjuder ett alternativ där inte det offentliga täcker upp för att säkerställa människors rättigheter genom till exempel akutplatserna. Stadsmission arbetar också opinionsbildande. Ungdom mot rasism Är en organisation som arbetar med unga för unga. Ungdom mot rasism har fokus på för att öka medvetenhet om rasismen i samhället. Erbjuder en mötesplats för unga som vill arbeta aktivt för att motverka rasism men också för att kunna mötas och dela med sig av sina erfarenheter. Ungdom mot rasism har samarbete med till exempel Ung kultur möts och deltar i också i West Pride. Ungdom mot rasism vill kämpa för att motverka rasismen och öka jämställdheten och jämlikheten i samhället. 3. Kommitténs idé med samrådet Anna gör en kort repetition från förmiddagens tvärsamråd och berättar att syftet med samrådet är dubbelt: - Att förbättra Västra Götalandsregionen kunskap och förståelse för brister i regionorganisationen - Att stärka civilsamhällets egenmakt genom att erbjuda en ökad insyn och nya kontaktvägar in i organisationen. 4. Organisationernas förväntningar och önskemål på samrådets upplägg och innehåll Deltagarna delar med sig om sina idéer och tankar om vad som är viktigt för att samrådet ska fungera så väl som möjligt. o Före samråd Dagordningen ska gå ut i god tid ca en månad före kommande möte för att alla organisationerna ska få möjlighet att förankra frågor i sina egna styrelser eller verksamheter. Någon vecka innan dagordningen ska gå ut mailar den ansvariga tjänstepersonen på Avdelning rättighet till alla deltagare och efterfrågar inspel på frågor som ska tas upp på dagordningen.

4 Tjänstepersonen ansvarar sedan för att göra en prioritering av frågorna i samråd med kommittéledamöterna. Alla kan nominera in frågor till dagordningen; organisationerna, kommittéledamöterna och avdelning rättighet. Det ska alltid finnas en punkt för övriga frågor för att skapa flexibilitet och kunna ta upp frågor som är dagsaktuella. Varje möte arbetar samrådet också med att ta fram förslag på frågor att ta upp på kommande möten. Samrådet diskuterar var de ska ses och konstaterar att det finns både för och nackdelar med att flytta sig mellan olika lokaler. Å ena sidan kan det vara enklare och mer tillgängligt att ha en fast plats å andra sidan är det viktigt att där det är möjligt också kunna besöka organisationerna och få möjlighet att få lite fördjupning om varandras verksamheter. Samrådet bestämmer att besöka organisationerna ibland men att tillgängligheten i så fall måste vara god så att vi skapar förutsättningar för alla att delta. Kansliet får i uppdrag att boka en regionlokal i Göteborg för första mötet. o Under samråd Samrådet tycker att det är viktigt att varje möte göra en to-do lista där vi ser till att vara överens om vad som beslutats att någon ska göra, vem som har uppdrag och när det ska vara gjort. Bra att skriva upp vad vi gjort, föra minnesanteckningar, så vi inte tappar bort något. GRC och DHR lyfter båda att de vill att könsneutrala toaletter och omklädningsrum är en viktig fråga att ta upp. Eftersom det kan vara svårt att veta vart man ska gå in DHR menar också att det inte ska finnas rullstolstoaletter utan bara toaletter som funkar för alla. Samrådet diskuterar olika sätt att säkerställa att vi på ett bra och jämlikt sätt delar på talutrymmet;

5 tidsätta dagordningen, ordföranden kan i starten av varje möte ta upp ett samtal om tidssättningen av dagordningen. För att det inte ska bli så att frågorna på slutet inte hinns med. Alla får i uppdrag att tänka på att lämna plats och också låta andra prata och låta alla tala till punkt ett konkret tips är att lägga till ett tack när jag är klar så vet alla det. Två andra idéer vi kan testa är språkpaus och maktpaus. Språkpaus innebär att svåra ord förklaras och maktpaus innebär att påpeka att en upplever att något inte fungerar bra vad gäller jämlik maktfördelning i samrådet. Det skulle kunna innebära att någon upplever att härskartekninker använts eller att utrymmet inte delas på schysst Samrådet enas om att det är viktigt att kritik alltid framförs på ett konstruktivt sätt så att alla förstår och får förutsättningar att förändras. Samrådet måste på olika sätt förvissa sig om att alla förstått vad vi pratat om. Vi måste bygga en samrådskultur som gör att alla vågar prata. Det är viktigt att vi vågar säga vad vi tycker. Att skapaför förutsättningar för öppen kommunikation så att vi också kan säga att det här inte har blivit bra. Viktigt att göra rundor och ibland bikupor. o Efter samråd Samrådet diskuterar hur omfattande anteckningarna bör vara. GRC menar att det viktigt att ha med så mycket som möjligt för att kunna vara öppen med vad som händer på mötena och också kunna återrapportera till sin styrelse. DHR vill ha kortare mer i punktform för att det inte ska bli för omfattande. Sensus menar att det är viktigt att sammanfatta anteckningarna och lägga ut dem på nätet på lättläst svenska. Samrådet är överens om att tillgängligheten är viktig och att vi får prova oss fram lite. Samrådsdeltagarna tycker det är lagom att skriva ut vilken förening som har sagt vad snarare än person, även om det indirekt ändå kommer bli tydligt eftersom det står längst upp i anteckningarna vilka som deltagit på mötet.

6 Kansliet sammanställer ett utkast på anteckningarna och skickar ut till deltagarna inom en vecka efter samråd. Deltagarna får då tre dagar på sig att komma in med synpunkter. De som inte reagerar ger sin indirekta godkännande. Kansliet gör justeringar och skickar ut formella anteckningar efter detta. Anteckningarna publiceras också på internet, där alla kan tänka sig att deras kontaktuppgifter ligger ute; organisation, namn och e-post. Anteckningarna från samråden tas upp av politikerna på kommittén för rättighetsfrågors möten. Kansliet och kommittén tar ansvar för att återkoppla resultaten av det samrådet framfört till Västra Götalandsregionen. Kommunikationen inför och efter samråd görs framförallt med kansliet (Anna). Anna sammanställer och skickar ut kontaktuppgifterna till alla. 5. Organisationernas eventuella frågor Ordföranden frågar efter organisationernas idéer om vad de vill diskutera på samråden framöver. Alla deltagare är lite trötta och idéerna finns inte just nu. Alla få istället i uppdrag att maila in frågor som bör lyftas. 6. Planering kommande möten Samrådet beslutar att ses: 22/ i Göteborg 26/ plats bestäms den 22 september Anna informerar om dialogforum som är ett bredare forum där fler kan delta än i samrådet. Ett förslag finns på att det ska genomföras den 20 oktober mellan kl 16 och 19. Kristina Grapenholm informerar om Mänskliga rättighetsdagarna som kommer genomföras i Göteborg på Svenska Mässan den 9-10 november. Anna kommer att skicka med länk med information.

7 7. Utcheckning, reflektion över hur mötet har fungerat Anna går igenom anteckningarna och alla tycker vi verkar ha fått med det viktigaste. Några kommentarer från rundan: - Det var en bra grund i förmiddagen och sen ser jag framemot att börja jobba mer. - Kul att vi har samma mål även om vi är olika. - Det var peppande att få vara med. Nu har jag en bild av vad det är. Bra att vi lagt så mycket tid på att förbereda formen! - Givande och inspirerande. - Bra att vi ska bli konkreta. Ska bli kul att börja jobba det är i sin linda. Intressant och spännande - Givande tack! - Kul! Hoppas det blir mycket snack och mycket verkstad. - Intressant och också bra att vi kan bolla vidare till våra medlemsorganisationer. - Ser fram mot en spännande resa med så spännande medresenärer.