Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Rapport från Läkemedelsverket Dnr: 1.1.2-2017-004465 Februari 2017
Citera gärna Läkemedelsverkets rapporter, men glöm inte att uppge källa: Rapportens namn, år och Läkemedelsverket. Läkemedelsverket, januari, 2017 Diarienummer: 1.1.2-2017-004465 Postadress: Box 26, 751 03 Uppsala Besöksadress: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala Telefon: 018-17 46 00 www.lakemedelsverket.se 2
Sammanfattning Sedan 1 januari 2007 har Läkemedelsverket ett samlat ansvar för miljöfrågor med anknytning till verkets verksamhetsområde, så kallat sektorsansvar. Läkemedelsverket har även ansvar för etappmålet Ökad miljöhänsyn i EU:s läkemedelslagstiftning och internationellt. De miljömål som i föregående analys har bedömts vara mest relevanta för Läkemedelsverket verksamhet är Generationsmålet och miljökvalitetsmålet Giftfri miljö samt de miljökvalitetsmål som påverkas av tillverkning och användning av läkemedel, medicintekniska produkter, kosmetiska produkter och tatueringsfärger. Under 2016 har Läkemedelsverket även genomfört en analys av målen inom Agenda 2030 och slutsatsen är att Läkemedelverkets sektorsansvar för miljö även kan bidra till följande mål inom Agenda 2030; mål 6 Säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla samt mål 12 Säkerställa hållbara konsumtions-mönster och produktionsmönster. För arbetet med sektorsansvaret för miljö har Läkemedelsverket identifierat sex övergripande mål med indirekt påverkan. 1. Ökad miljöhänsyn vid tillståndsgivning av läkemedel 2. Förbättra kunskapen och minska exponering av ämnen med miljöskadliga egenskaper 3. Verka för samlad och tillgänglig miljöinformation för läkemedel 4. Minska utsläpp av miljöpåverkande ämnen vid tillverkning 5. Minska miljöpåverkan vid användning av läkemedel, medicintekniska produkter, kosmetiska produkter och tatueringsfärger 6. Stimulera utveckling av produkter med låg total miljöpåverkan Dessa är utformade efter ett livscykelperspektiv för produkterna. Inom respektive mål har aktiviteter identifierats. Dessutom genomförs aktiviteter för att integrera miljöarbetet i verksamheten. Exempel på genomförda aktiviteter för att minska Läkemedelsverkets indirekta påverkan på miljön: Läkemedelsverket har fortsatt verka för att införa krav på miljöhänsyn i veterinärmedicinska EU-förordningen som är under utarbetning, samverkat nationellt och internationellt för att synliggöra behovet av utsläppsbegränsningar för aktiva läkemedelssubstanser, deltagit arbetsgruppen för översynen av riktlinjen för miljöriskbedömning (ERA) av humanläkemedel, deltagit i arbetet med framtagande av bedömningsgrunder för Särskilt Förorenande Ämnen, (SFÄ) inom ramen för revideringen av EU-förordningen särskilt förorenande ämnen, samt arbetat med olika hälso- och miljöaspekter för kosmetiska produkter inom handlingsplanen för Giftfri vardag. Läkemedelverkets har verkat för integrerat miljöarbete genom framtagandet av Handlingsplan för hur Läkemedelsverket fram till 2020 ska verka för att nå miljömålen och fått denna inkluderad i verksamhetsplaneringen. Den direkta påverkan från Läkemedelsverkets verksamhet härrör från resursförbrukning och klimatpåverkan från resor, framför allt flygresor. Under 2016 har arbete skett med regeringsuppdraget Minskade utsläpp från resor och transporter. För att minska den direkta miljöpåverkan så är resfria möten ett bra alternativ. Arbete har påbörjats för att ändra och förtydliga styrdokumenten och införa och utveckla de tekniska förutsättningarna för att på sikt möjliggöra att tjänsteresor kan minska till förmån för resfria möten. 3
Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Läkemedelsverket... 5 Del 1 Miljöledningssystemet... 5 Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter..9 Del 3 Redovisning av regeringsuppdraget Minskade utsläpp från resor och transporter 14 4
Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Läkemedelsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Nej. 2. Hur lyder myndighetens miljöpolicy? Läkemedelsverket ansvarar för kontroll och tillsyn av läkemedel, medicintekniska produkter, kosmetika och hygienprodukter samt vissa andra produkter som med hänsyn till egenskaper eller användning står läkemedel nära. Läkemedelsverket har även ett samlat ansvar, sektorsansvar, för miljöfrågor med anknytning till verkets verksamhetsområde. En av våra huvuduppgifter är att arbeta för att samhället har tillgång till säkra och effektiva läkemedel och att dessa används på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Läkemedelsverkets miljöarbete ska utgöra en integrerad del av verksamheten. Målsättningen med vårt miljöarbete är att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Genom ständiga förbättringar ska vi verka för att största möjliga miljöhänsyn tas i vår verksamhetsutövning, vilket innebär: - att beakta miljöaspekter vid tillståndsgivning - att genom effektiv resursanvändning med energi, råvaror och naturresurser förebygga förorening till luft och vatten - att följa lagar, förordningar och övriga bestämmelser inom miljöområdet - att beakta miljöaspekter vid upphandling av varor och tjänster - att vidareutbilda och motivera alla medarbetare till att arbeta på ett miljömedvetet sätt. 3. När har myndigheten senast uppdaterat sin miljöutredning? Miljöutredning genomfördes 2008. 4a. Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande direkt påverkan på miljön? Myndighetens sammanlagda resursförbrukning och klimatpåverkan från resor, framför allt flygresor, har en direkt påverkan på miljön. 4b. Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande indirekt påverkan på miljön? Läkemedelsverkets sektorsansvar innebär att LV inom myndighetens ansvarsområde ska medverka till att nå de svenska miljömålen och sträva mot att integrera arbetet med regeringens generations- och miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling i myndighetens kärnverksamhet. Läkemedelsverket anser att ökad miljöhänsyn bör tas vid utveckling, tillverkning och användning av läkemedel, medicintekniska och kosmetiska produkter. Läkemedelslagstiftningen är harmoniserad på EU-nivå och regeringens beslut om etappmålet; Ökad miljöhänsyn i EU:s läkemedelslagstiftning och internationellt, innebär att Läkemedelsverket har ett ansvar att arbeta för att ökad miljöhänsyn är införd i EU:s läkemedelslagstiftning och internationellt senast år 2020. Läkemedelverket har under 2016, på uppdrag av regeringen, analyserat vilka miljökvalitetsmål och delar av generationsmålet som 5
är relevanta för den egna verksamheten och tagit fram en handlingsplan för detta. Analysen visar att Generationsmålet, miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och etappmålet är fortsatt mest relevant för Läkemedelsverkets verksamhet. Ytterligare ett regeringsuppdrag med kopplingar till bland annat miljö har genomförts under år 2016 i och med att LV har analyserat vilka mål och delmål i FN:s Agenda 2030 för långsiktigt hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling som är relevanta för verksamheten. LVs verksamhet påverkar främst mål 3; Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar. Även mål 6; Säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla samt mål 12; Säkerställa hållbara konsumtions-mönster och produktionsmönster är relevanta för LV på grund av den miljöpåverkan som sker vid tillverkning och användning av läkemedel, medicintekniska produkter, kosmetiska produkter och tatueringsfärger. 5a. Vilka mål har myndigheten upprättat för de aktiviteter som har betydande direkt påverkan på miljön? Minska miljöbelastningen av vår verksamhet. 5b. Vilka mål har myndigheten upprättat för de aktiviteter som har betydande indirekt påverkan på miljön? Läkemedelsverket bidrar till Generationsmålet, miljökvalitetsmålet Giftfri miljö samt etappmålet kring ökad miljöhänsyn inom EUs läkemedelslagstiftning och internationellt genom att sträva mot sex övergripande mål: 1. Ökad miljöhänsyn vid tillståndsgivning av läkemedel 2. Förbättra kunskapen och minska exponering av ämnen med miljöskadliga egenskaper 3. Verka för samlad och tillgänglig miljöinformation för läkemedel 4. Minska utsläpp av miljöpåverkande ämnen vid tillverkning 5. Minska miljöpåverkan vid användning av läkemedel, medicintekniska produkter, kosmetiska produkter och tatueringsfärg 6. Stimulera utveckling av produkter med låg total miljöpåverkan 6a. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att nå målen för direkt miljöpåverkan? Läkemedelsverket fick regeringsuppdraget att minska koldioxidutsläppen orsakade av tjänsteresor i regleringsbrevet inför 2016. Vi har följt metodiken i REMM och således sett över våra resemönster, initierat att ny mötesteknik ska införas för att möjliggöra minskat resande samt påbörjat en översyn av våra styrande dokument vad gäller resor och möten. Internrevisorn har sett över användandet av bonusprogram för flyg och hotellövernattningar. En ny skrivarupphandling är genomförd och vi minskade antalet nätverksskrivare från 47 till 39. 6b. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att nå målen för indirekt miljöpåverkan? 1. Ökad miljöhänsyn vid tillståndsgivning av läkemedel: - Fokus har fortsatt på arbetet med revidering av EU-förordningen för veterinärmedicinska läkemedel. Slutligt utfall är inte klart men de pågående förhandlingarna innehåller i dagsläget flera förslag för att möjliggöra ökad miljöhänsyn. 6
- Deltagit i diskussioner om hantering av hur persistenta, bioackumulerbara och toxiska substanser (PBT) inom tillståndsprocessen för veterinärmedicinska läkemedel. 2. Förbättra kunskapen och minska exponering av ämnen med miljöskadliga egenskaper: - Deltagit i arbetet med att ta fram bedömningsgrunder för substanser i EU-förordningen för Särskilt Förorenande Ämnen. Ett 20-tal kandidater, varav en aktiv läkemedelssubstans, övervägs för fortsatt utredning. - Inom ramen för Giftfri miljö, handlingsplanen Giftfri vardag; Regeringsuppdrag om Snabbare anpassning av regelverket för kosmetiska produkter, analyserat och kontrollerat solskyddsmedel på den svenska marknaden samt bedrivit samverkansprojekt med miljö- och hälsoskyddsinspektörer från hela Sverige 3. Verka för samlad och tillgänglig miljöinformation för läkemedel: - I pågående revidering av veterinärmedicinsk förordning verkat för att miljöriskbedömningar ska tillgängliggöras. - Deltagit i revideringen av riktlinjen för miljöriskbedömning av humanläkemedel. Syftet är att få förbättrad miljöinformation för läkemedelssubstanserna genom att se över och eventuellt omarbeta nuvarande riktlinje utifrån dagens kunskap. Ett s.k. concept paper har tagits fram och varit öppet för konsultation. 4. Minska utsläpp av miljöpåverkande ämnen vid tillverkning: - Verkat för att införa begränsningar av utsläpp av aktiva substanser (API) vid tillverkningen av veterinärmedicinska läkemedel. Även detta inom ramen för revideringen av förordningen. - För att skapa samsyn om utsläppsbegränsningar har flera föredrag hållits, bland annat vid en internationell konferens i regi av Swedish Water House. - Deltagit i Upphandlingsmyndighetens expertgrupp för nya miljökriterier vid offentlig upphandling av läkemedel. - Deltagit i referensgruppen för miljödeklaration av receptfria (OTC) läkemedel inom nationella läkemedelsstrategin (NLS). 5. Minska miljöpåverkan vid användning av läkemedel, medicintekniska produkter, kosmetiska produkter och tatueringsfärger: - Deltagit i nationella sammanhang för att förbättra avloppsrening av läkemedel. Bland annat i Havs- och vattenmyndighetens arbete med avancerad avloppsrening av läkemedelsrester och Naturvårdsverkets regeringsuppdrag för rening av läkemedelsrester och mikroplaster. - Arbetat för att uppmärksamma frågor om läkemedel och miljö hos intressenter inom hälso- och sjukvården. Åtgärder för att minska miljöbelastningen har tagits upp vid utbildning av specialistläkare, vid landstingens nätverk för miljö samt läkemedelskommitté. - Uppmärksammat miljöns betydelse för utveckling och spridning av antimikrobiell resistens (AMR). Inom arbetet med revideringen av veterinärmedicinska förordningen arbetar Sverige för att bland annat ta bort ekonomiska incitament att förskriva antibiotika. - Inom ramen för NLS, har LV tillsammans med andra aktörer, genomfört en undersökning av de regulatoriska förutsättningarna för att påverka hållbarhetstider och om detta skulle kunna vara en lämplig väg för att minska kassation av läkemedel. 7
6. Stimulera utveckling av produkter med låg total miljöpåverkan: - Belyst behovet av forskningsinsatser i den interna analys som LV gjort om Centrum för läkemedel och miljö. - Fört diskussioner med Forskningsrådet Formas om eventuell samverkan för att identifiera forskningsbehov inom Giftfri miljö. 7a. Redovisa hur väl målen för direkt miljöpåverkan har uppfyllts Antalet flygresor ligger ganska stabilt. Den totala flygsträckan har dock minskat något med följd att koldioxidutsläppen minskat med 1.8 % 2016 i jämförelse med 2015. Antal utskrifter har minskat under året: Antal utskrifter 2016: 3 796 518 Antal utskrifter 2015: 4 381 391 En minskning med: 584 873 (-13,3 %) 7b. Redovisa hur väl målen för indirekt miljöpåverkan har uppfyllts Utifrån uppdrag i regeringsuppdrag, regleringsbrev och medverkan till etappmål har myndigheten levererat enligt uppställda mål. 8. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att ge de anställda den kunskap de behöver för att ta miljöhänsyn i arbetet? Information om LVs miljöarbete i samband med introduktion av nyanställda. Information och diskussion med en enhet om "Hur LV kan bidra till miljömålen". I samband med framtagande av regeringsuppdraget om handlingsplanen skedde dialog med nyckelpersoner och ledningsgruppen. 9. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska sin energianvändning? Minskat antalet nätverksskrivare från 47 till 39. Konferensrummen har fortsatt uppgraderats för att gynna ett mer elektroniskt arbetssätt. 10. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska antalet tjänsteresor? Det finns möjligheter att använda Adobe Connect, Lync, telefonkonferens och videokonferens (vi har 2 st). 8
Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter Antal årsarbetskrafter och kvadratmeter Antal årsarbetskrafter: 704 Antal kvadratmeter lokalyta: 20 644 1. Tjänsteresor och övriga transporter Utsläpp av koldioxid i kilogram, totalt och per årsarbetskraft uppdelat per fordonsslag (1.1), sammanlagt (1.2) och från flygresor över 50 mil (1.3) samt antal resor Årets uppgifter antal resor och kg CO 2 Föregående års uppgifter Antal resor KgCO 2 Totalt KgCO 2/å.a. KgCO 2 Totalt KgCO 2/å.a. a) Flygresor under 50 mil 540 27 063 38 30 502 44 b) Bilresor 10 714 15 8 162 12 c) Tågresor 701 4,37 0,006 3,50 0,005 d) Bussresor 0 0 0,00 0 0,00 e) Maskiner och övriga fordon 0 0 0 0 1.2 Sammanlagda utsläpp av koldioxid 1.1 a-e 27 079 38 38 668 56 1.3 Flygresor över 50 mil 1979 398 641 566 402 835 580 1.4 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa) De långa flygresorna har ökat något (+ 0.9 %). De korta flygresorna har minskat (-8.5 %). Sammantaget så minskade flygsträckan med följden att koldioxidutsläppen minskade med 1.8 %. Möjligheten att ersätta tjänsteresor med resfria möten kräver bättre teknik och den finns inte riktigt på plats ännu. Bilresor i tjänsten. Årets siffor skiljer sig åt från föregående års. En del av förklaringen är troligen olika beräkningssätt. Myndigheten måste ta ställning till hur vi ska redovisa de resor som bokats direkt via den Europeiska Läkemedelsmyndigheten EMA. Om dessa resor ska räknas med bör man justera föregående års siffror för att de ska bli jämförbara. Till nästa års redovisning borde siffrorna vara justerade. 1.5 Hur uppgifterna är framtagna? Leverantörsuppgifter och personal/lönesystem Primula. Uppgifter som tagits fram på annat sätt, nämligen resebyråns uppgifter. 9
2. Energianvändning 2.1 Årlig energianvändning i kilowattimmar totalt, per årarbetskraft och per kvadratmeter total användbar golvarea uppdelat på kwh totalt 2016 2015 2014 Verksamhetsel (avser lokaler) 1 262 177 1 273 031 1 358 347 Fastighetsel 655 351 633 749 1 186 955 Värme 1 648 165 1 730 134 1 883 000 Kyla 0 0 0 Totalt 3 565 693 3 636 914 4 428 302 kwh/årsarbetskraft kwh/m 2 2016 2015 2014 2016 2015 2014 Verksamhetsel (avser lokaler) 1 793 1 834 1 897 61 63 67 Fastighetsel 931 913 1 658 32 31 59 Värme 2 341 2 493 2 630 80 86 93 Kyla 0 0 0 0 0 0 Totalt 5 065 5 241 6 185 173 180 219 Eventuell energianvändning utanför lokaler kwh totalt 2016 2015 2014 Energi 0 0 0 2.2 Är värmeförbrukningen normalårskorrigerad Värmeförbrukningen är normalårskorrigerad. 2.3 Andel förnybar energi av den totala energianvändningen (anges i procent) 2016 2015 2014 Verksamhetsel 100 % 100 % 100 % Fastighetsel 100 % 100 % 100 % Värme 100 % 100 % 100 % Kyla % % % Utanför lokaler % % % Totalt 100 % 100 % 100 % 2.4 Har krav ställts på produktionsspecificerad förnybar el i myndighetens elavtal? Krav har ställts på produktionsspecificerad förnybar el i myndighetens elavtal. 10
2.5 Har energianvändningen minskat som ett resultat av samverkan med myndighetens fastighetsägare? (vid ja ange vilka åtgärder som har genomförts) Nej 2.6 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa)) Siffrorna för 2016 skiljer sig bara marginellt från 2015. 2.7 Hur är uppgifterna framtagna? Leverantörsuppgifter 3. Miljökrav i upphandling 3.1 Andel upphandlingar och avrop där miljökrav ställts av det totala antalet upphandlingar och avrop Antal st 2016 2015 2014 Upphandlingar och avrop med miljökrav 250 240 Upphandlingar och avrop totalt 522 500 Andel upphandlingar och avrop med miljökrav 48 % 48 % % 3.2 Antal upphandlingar över tröskelvärdet där energikrav enligt förordning (2014:480) om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader har ställts Samlad data saknas för närvarande. Om krav enligt förordningen om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader inte har ställts vid upphandlingar över tröskelvärdet, ange skälen för det: Teknisk lämplighet 3.3 Har myndigheten ställt energikrav vid nytecknande av hyresavtal eller inköp av byggnader? (vid nej ange skälen för det) Nej Har inte tecknat nytt hyresavtal eller köpt byggnad sedan förordning (2014:480) om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader infördes 3.4 Ekonomiskt värde av registrerade upphandlingar och avrop med miljökrav av det totala värdet av upphandlingar och avrop per år 11
Värde kr 2016 2015 2014 Upphandlingar och avrop med miljökrav 52 400 000 54 100 000 46 200 000 Upphandlingar och avrop totalt 135 000 000 137 000 000 120 000 000 Andel upphandlingar och avrop med miljökrav 39 % 39 % 39 % 3.5 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa) Ökad avtalstrohet ger en positiv påverkan. Fler avrop från ramavtal. Vissa ramavtal har inte miljökrav. 3.6 Hur är uppgifterna framtagna? Eget uppföljningssystem, uppskattning (förklara på vilket sätt) Eget uppföljningssystem samt uppskattning. Delvis via vårt upphandlingssystem där våra upphandlingar utförs och där avtal läggs in. Härifrån kan uppgifter hämtas om miljökrav i upphandlingarna. Dels genom ett annat system där vi kan se var inköpen har gjorts d.v.s. från vilken leverantör och om inköpen gjorts från avtal samt den ekonomiska omfattningen. Dessa inköp kan vara både från egna ramavtal och från den statliga inköpssamordningen (mest Kammarkollegiets ramavtal). Om inköp görs från Kammarkollegiets ramavtal så kan man se på fakturanivå vad vi avropat, men det kan vara avrop från ramavtal där miljökrav ställts eller inte ställts när man upphandlade dessa ramavtal. Det är ganska många avrop som utförs från dessa ramavtal, det är därför svårt att ange exakt hur många avrop som avser inköp av varor eller tjänster med miljökrav. Det är väldigt svårt att ange exakta siffror för denna statistik. 12
Del 3 Redovisning av regeringsuppdraget Minskade utsläpp från resor och transporter (i regleringsbrevet för budgetåret 2016 avseende Läkemedelsverket) Regleringsbrevet för budgetåret 2016 uppdrog åt Läkemedelsverket att minska utsläppen av koldioxid från resor och transporter med beaktande av den metodik som tagits fram inom ramen för projektet Resfria möten i myndigheter, www.remm.se. Uppdraget ska redovisas i samband med redovisning enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Resfria möten Läkemedelsverket har under 2016 deltagit i projektet Resfria möten i myndigheter REMM. Läkemedelsverket har tecknat överenskommelse med Trafikverket som reglerar vilka förväntningar parterna har på samarbetet inom REMM. Överenskommelsen är till för att stärka detta arbete som är långsiktigt. Inom REMM har representanter för Läkemedelsverket fått tillgång till ett forum för erfarenhetsutbyte och inhämtande av kunskap, bland annat genom: Deltagande vid 6 webbinarier: Fler resfria möten i myndigheter! 10-stegsmetoden: Del A Hantera mötesfrågor, steg 1 4 10-stegsmetoden: Del B Teknik och support, steg 5 6 10-stegsmetoden: Del C Möteskultur, styrmedel, rutiner och rapportering, steg 7 10 Mätning av resfria möten hur och varför? Mer resfritt i möteskulturen hur lyckas vi? Deltagande i tekniknätverket inom REMM-nätverket. Deltagande i en workshop tillsammans med andra REMM-myndigheter, som innehöll: Lägesbeskrivning från REMM Speeddating och gruppdiskussioner Vad är resfri möteskultur? Hur kopplar man ihop det offentliga Sverige, utmaningar och lösningar? I den egna organisationen har arbetet med resfria möten under året bland annat bestått i följande: Vi konstaterade att tjänsteresor företagna med flyg står för 98 % av LV s koldioxidutsläpp. De långa flygresorna står för 91 % och de korta för 7 %. För att minska koldioxidutsläppen från vår myndighet så är fokus att minska antalet flygresor och då framför allt de längre resorna. Analys av tjänsteresorna som gjordes med flyg. Statistiken från resebyrån har fördelats på våra enheter för att synliggöra vem som reser var och hur ofta. De tekniska förutsättningarna på Läkemedelsverket att mötas resfritt är begränsade. Det finns numera ett antal licenser för att använda Adobe Connect och det har också börjat användas men i liten skala. Vad gäller webmöten så är en starkt begränsande faktor att Läkemedelsverket använder Lync 2010 som endast avsedd för internt bruk. Beställning för att uppgradera till Skype for Business med möjlighet till extern användning är gjord men det finns inget datum än för när det är infört. Användandet av telefon- och videokonferens är begränsat. Situationen är den att det inte finns tillräckligt bra tekniska förutsättningar för att ersätta resor med tekniska möteslösningar i större skala. 13
Översyn av styrdokumenten för resor och möten ska göras under 2017 (Policy och Instruktion) Koldioxidutsläppen förorsakade av flygresor minskade med 1,8 % 2016 jämfört med 2015. Antalet flygresor är ganska stabilt men vi gjorde en minskning av de korta flygresorna förra året och sammantaget så blev flygsträckan kortare och därmed utsläppen mindre. Antal flygresor 2016 2015 D D % < 500 km 540 590 50-8,5% > 500 km 1979 1961-18 0,9% 2519 2551 32-1,3% Antal km 3236139 3234478-1661 0,05% Koldioxid, kg 2016 2015 D D % < 500 km 27063 30502 3439-11,3% > 500 km 398641 402835 4194-1,0% 425704 433337 7633-1,8% 14
15
16