GRÖNA FAKTA Foto: Johan Östber TRÄD OCH VA-LEDNINGAR en komplicerad relation Sedan 1990-talet har SLU i Alnarp arbetat med fråan krin rotintränninar i vatten- och avloppsledninar. Efter ett större projekt, som avslutades i början av 2010, kan nu flera tidiare sanninar ifråasättas. Problematiserinen av forskninsområdet har därmed ökat. Ett fördjupat samarbete mellan VA-verken och den förvaltnin som ansvarar för parker och rönytor är måna åner av avörande betydelse för att förebya och lösa problemen med rotintränninar. Av Johan Östber, Örjan Stål, Max Martinsson och Ann-Mari Fransson GRÖNA FAKTA 5/2010 Gröna Fakta produceras i ett samarbete mellan Utemiljö och Movium Centrum för stadens utemiljö vid slu
Kostsamma konflikter när träd och VA-system ska samsas Ett träd kräver samma förutsättninar för att kunna leva oberoende om det växer i naturmark eller atumiljö. Tyvärr löms detta ofta bort när man planterar stadsträd jordmänden blir för liten. När träden dessutom ska samsas med VA-ledninar under markytan i staden blir det ännu mer komplicerat. Konflikterna som uppstår blir kostsamma. 1992 publicerade trädårdstekniker Örjan Stål för första ånen sina forskninsresultat krin rotintränninar i VAledninar efter arbete som bedrivits vid Institutionen för lantbruksteknik, SLU i Alnarp (numera område Landskapsutvecklin). 1996 enomfördes en enkätundersöknin som visade att problemet med rotintränninar i VA-ledninar fanns i nästan samtlia kommuner i Sverie (totalt 95 procent). Enlit ytterliare en undersöknin i Danmark år 2000 svarade 97 procent av de 176 städer som delto i undersökninen att de hade rotintränninar i sitt VA-nät. Rötter i davattenlednin (1) och spillvattenlednin (2). Illustration: Hanna Fors Det finns ett flertal teorier krin vad som ör att rötter träner in i VA-ledninarna. Teorierna beskriver dels anledninar till att trädet er upphov till en rotintrännin, dels varför rötterna utvecklas till ett problem inne i ledninen. Om miljön inne i VA-ledninarna inte hade erbjudit rötterna nåot som de behövde hade rottillväxten avstannat när de väl penetrerat ledninen. det är på rund av vattnet och/eller närinen som rötterna er upphov till rotintränninar. Enlit danska källor kan läckande VA-ledninar vara en anlednin till att rötterna växer mot ledninarna. I Tyskland har både inenjörer och bioloer läne hänvisat till den tidiare allmänt vedertana teorin att trädets rötter växer läns med närins- och fuktihetsradienter som bildats av läckande rör. Rötterna, menade de, trände sedan in i VAledninarna eftersom det fanns ännu mer närin och vatten där. Numera ifråasätter dock vissa forskare om den mänd vatten som läcker ut från ledninarna kan e upphov till en adekvat radient som rötterna skulle kunna följa. De kritiska rösterna menar även att den rotväxt som har studerats utanför ledninarna inte är typisk för vattenupptaande rötter. En överlevnadsstratei Det har tidiare rapporterats att träd med dåli vitalitet växer ner i VA-ledninarna för att kunna överleva i den urbana miljön. Det finns, enlit svenska källor, erfarenheter som pekar på att olika trädarters specifika behov och eenskaper, satta i relation till växtplatsens förutsättninar, är av mycket stor betydelse. Trädens ståndort anses i detta sammanhan kunna avöra om och när rötterna penetrerar en avloppslednin. Tidiare forsknin har hävdat att en dåli växtplats tidiareläer rotintränninarna eftersom trädrötterna snabbare växer från växtplatsen ut till rörravarna och sedan in i ledninarna. Denna teori har dock på senare tid börja ifråasättas, det är dock klart att den urbana växtplatsen innebär en ökad risk för konflikter mellan ledninar och träd då båda måste samsas om de beränsade ytor som finns i våra städer. En annan teori hävdar att rotintränninarna kan bero på läckae av syre från ledninarna, men det har inte ått att styrka om ett eventuellt syreläckae kan påverka rotintränninsförloppet. Skiss på de olika rotsystemen: Pålrot (1). Hjärtrot (2). Sänkrot (3). Dessa olika rötter kan finnas i trädens undom (juvenila skede) men allteftersom rotsystemet växer funerar inte denna enkla kateoriserin. Illustration: Hanna Fors Goda exempel I måna kommuner finns det ett väl utarbetat samarbete mellan den förvaltnin som ansvarar för parker och rönytor och VA-förvaltninen. Trots det kan det vara svårt att hitta lösninar på problemen med rotintränninar i VA-ledninar. I vissa fall saknas det helt ett samarbete, vilket ör det mycket svårt att lösa problemen. Branschoranisationen Svenskt Vatten har under lån tid arbetat med fråan krin rotintränninar i VA-ledninar och även ett ut ett flertal publikationer. Dessa publikationer når tyvärr inte alltid fram till parkförvaltarna utan sprids endast till VA-förvaltarna. För att hitta lösninar som minskar problemet med rotintränninar krävs dock att de båda yrkeskateorierna samarbetar. I måna av publikationerna som finns att ladda ner från Svenskt Vattens hemsida (http://vbh.sv.manaer. nu/) finns exempel på lösninar. Där finns också exempel på kommuner där man haft ett funerande samarbete. Foto inifrån en VA-lednin i Växjö. Utvecklas i rörravar Enlit både svenska och internationella källor kan rörravsåterfyllnaden öra att trädens rötter söker si ner i rörravarna. Återfyllnaden av rörravarna innebär ofta att mikro- och makroporer bildas där rötterna kan växa. Därför utvecklas trädrötterna i rörraven och stöter sedan på VA-ledninarna. Väl inne i VA-ledninarna kan rötterna utvecklas och orsaka stopp eller driftstörninar i systemen med yt- och källaröversvämninar som följd. Konflikten mellan ledninens funktion och trädets rötter är därmed ett faktum. Vatten och närin är nåra av de rundläande kraven för tillväxt hos träd och buskar. När en rotintrännin väl har inträffat är det därför svårt att tro att rötterna inte kommer att ta upp vattnet och närinen. Fråan är snarare huruvida Rotupptrännin vid en cykelbana i Malmö. Foto: Johan Östber 2 3
Vilka trädarter er rotintrännin? Fråan krin vilka trädarter som er upphov till rotintränninar är det som främst har diskuterats i Sverie. Läne har rekommendationen varit att inte plantera pil eller poppel i närheten av VA-ledninar, eftersom man ansett att det är dessa arter som främst skapat problem med rotintränninar. Men det finns fler arter som kan orsaka problem. I Sverie var det vanlit att plantera pil och poppel i miljonprorammets bostadsområden under 1960- och 70-talen. Där börjar nu måna ledninar få problem med rotintränninar. Det år att dra paralleller till australiensiska rapporter som främst framhåller eukalyptus som en problemart vad äller rotintränninar. Eukalyptus är ett vanlit stadsträd i måna australiensiska städer, och detta ör att det är svårt att dra nåra slutsatser krin trädartens betydelse. Danska källor upper att det främst är pionjärträd som er upphov till rotintrännin. Det har dock inte forskats vidare krin detta i Danmark. I vår undersöknin under 2007-2008 jorde vi därför en sammanställnin där vi istället försökte få fram så måna arter som möjlit som ett upphov till rotintränninar. Detta jordes enom att sortera ut de träd som stod i närheten av en rotintrännin utan att vara omivna av andra träd. Genom denna undersöknin kunde vi få fram en lista på träd och buskar som med stor sannolikhet hade ett upphov till rotintrännin. Nåra av dem är: Alm (Ulmus labra, Ulmus labra 'Horizontalis', Ulmus minor 'Hoersholmiensis') Lönn (Acer campestre, Acer platanoides, Acer pseudoplatanus) Fläder (Sambucus nira) Murröna (Hedera spp.) Paradisbuske (Kolkwitzia amabilis) Salix (Salix alba, Salix caprea, Salix pendulina 'Eleantissima', Salix 'Vitellina') Spirea (Spiraea spp.) Även liuster (Liustrum vulare) och ett flertal björk-, poppel- och äppelsorter med flera hade med stor sannolikhet ett upphov till rotintränninar. Rekommenderat avstånd Det har funnits rekommendationer om lämplit avstånd mellan träd och VA-ledninar för att minska risken för rotintränninar. Denna rekommendation har i Sverie tidiare varit tre meter, men det avståndet anses numera vara alldeles för litet. Avståndet spelar med stor säkerhet en roll för när rotintränninen uppstår, men för att reducera risken betydlit krävs trolien ett avstånd på så mycket som femton till tjuo meter. Spireor som växer mycket nära en davattenbrunn i Malmö. Foto: Johan Östber Avrävda rötter från en stor lind i Lund, 2010. Foto: Johan Östber Detta är naturlitvis en omöjlihet i den urbana miljön där det finns ledninar mer eller mindre överallt. Det äller istället att parkförvaltninen och VA-verken i höre utsträcknin har en kommunikation krin var det är möjlit att plantera träd. På de flesta platser måste man acceptera att en rotintrännin kan ske, men på vissa, speciellt känslia ledninssträckor kan det vara nödvändit att låta bli att plantera träd. Avläsna rötter För att ta bort rötterna från VA-ledninarna används speciella rotskärare som fräser sönder rötterna. Även hötrycksspolnin kan användas. Båda metoderna kostar penar och reducerar ledninarnas livsländ. Det är därför ofta billiare att ta bort, eller byta ut, trädet. I bland annat USA används vanlitvis inte mekanisk bekämpnin såsom rotskärnin. Istället används olika typer av bekämpninsmedel. Att använda kemikalier anses där vara ett effektivt sätt att bekämpa rotintränninar. I Australien används herbicider (oräsmedel) i packninarna för att på detta sätt hindra rötterna från att växa in i ledninen. Det bör dock påpekas att de framtida konsekvenserna av att använda kemikalier är svåra att förutse. Det finns alltid en risk för läckae till rundvatten och vattendra. Skulle ett förbud komma mot detta sätt att arbeta finns det en risk att även dessa länder kan få stora problem med att beränsa rotintränninarna. Lämplia lösninar Nedan beskrivs nåra olika lösninar för att åtärda en befintli rotintrännin. Metoderna finns närmare beskrivna i rapporten Trädrötter och ledninar oda exempel på lösninar och samverkansformer, och i examensarbetet Rotintrännin i VAledninar en fallstudie i Växjö. Omlänin Schaktarbete utförs och helt nya ledninar läs. Man kan här läa helsvetsade rör i plastmaterial. Detta är speciellt intressant på sträckor där befintli veetation ska bevaras och framtida rotproblem kan förutses för konventionellt anlada ledninar. Ledninsrenoverin Infodrin med strumpa Denna metod år ut på att en strumpa i en typ av lasfibermaterial vräns in i ledninen för att sedan härdas på plats. Detta er fullott skydd i ledninssträckorna, men inte vid serviser och skarvar. Metoden är speciellt intressant på sträckor där man vill undvika schaktnin och när ledninen, förutom skadan, anses vara i ott skick. Strumpnin kan även öras på delar av ledninar utan att hela ledninssträckan behöver läas om. U-liner Ett kupat rör träs in i det befintlia röret. Med hjälp av tryck vecklas röret ut och bildar då ett nytt, löst liande rör inuti det amla. Det är dock svårt att få täta skarvar mot brunnar och serviser med U-liner. Det år heller inte att läa U-liner på en beränsad sträcka, det måste öras på en hel ledninssträcka (från brunn till brunn). Byte av veetation Metoden är oftast den billiaste lösninen. Man måste dock ha i åtanke att stadsbilden förändras. Denna metod rekommenderas därför främst när det äller amla dålia träd som ändå bör bytas ut inom en snar framtid. Spolnin Metoden används bland annat i Växjö istället för beskärnin på sträckor där rotskärnin skulle förstöra ledninarna. Spolnin används annars främst för att få bort avlarinar av sand, samt efter att rotbeskärnin jorts. Fortsatt beskärnin/rotskärnin Metoden är i länden en dyr lösnin och därför knappast ekonomiskt försvarbar. Dock bör man använda metoden då man har speciellt betydelsefulla träd som man vill bevara, alternativt som en temporär lösnin. Datainsamlin År 2007 enomfördes en stor datainsamlin av ledninsinformation och ledninsfilmninar. Den omfattar totalt 1 113 ledninssträckor med sammanlat 3 417 rotintränninar, fördelade på de tre städerna Malmö, Skövde och Katrineholm. Under 2008 kompletterades datainsamlinen med en inventerin av totalt 4 590 träd samt kompletterande filmninar i ytterliare en stad, Växjö. Ytterliare 74 778 inventerade och 23 312 inmätta träd har även erhållits från de deltaande städernas databaser. Dessa träd har dock funnit utsprida runt om i städerna. Totalt er detta en databas med 102 680 inventerade och inmätta träd. 4 5
Samarbete ynnsamt för alla Genom ett samarbete mellan parkförvaltnin och VA-förvaltare år det inte bara att lösa problemen med rotintränninar i VA-ledninar. Det år även att hitta måna andra samarbetsområden som ynnar båda förvaltarna. Malmö och Växjö är exempel på städer med positiva erfarenheter från samarbeten, där en öppen davattenhanterin har bekostats av VA-förvaltaren, men där skötsel sedan örs av parkförvaltaren och faktureras VA-förvaltaren. Genom denna lösnin har parkförvaltaren fått ett nytt rönstråk utan nåon kostnad alls, medan VA-förvaltaren har fått en billi och effektiv lösnin på det ofta problematiska davattenproblemet. Nåra exempel på samarbeten är Auustenbor, Fjärilsparken/Sundsbroparken och Vanåsatan i Malmö, samt Alléväen och Sandsbroväen i Växjö. Här har davattnet setts som en tillån istället för en belastnin. Eftersom de lösninar som projekterats till stora delar saknar VA-ledninar finns heller ina problem med rotintränninar. Vanåsatan i Malmö var ett av de första samarbetsprojekten i staden där både parkförvaltnin och VA-förvaltnin var involverade. Fastiheterna läns atan hade stora problem på rund av att pilrötter hade tränt in och täppt till de amla ledninarna. Eftersom träden var i dålit skick, och ledninarna var i stort behov av en renoverin, beslutade man att omprojektera hela atan. Träden tos bort och ett svackdike anlades tillsammans med träd som dels planterades länre ifrån serviserna och dels inte blev så stora som pilarna. Olika samverkansformer Öppna davattenlösninar är ett utmärkt exempel på samarbete mellan parkförvaltninar och VA-förvaltare, men det finns självklart måna platser där en sådan lösnin inte är möjli. Hur år det exempelvis att lösa problem med rotintränninar i ett villaområde eller atumiljö? I rapporten Trädrötter och ledninar oda exempel på lösninar och samverkansformer finns ett antal försla på lösninar. På Tulpanväen i Linköpin stod en stor pil på en privatpersons tomt. Pilen hade tränt in i både davatten- och spillvattenledninen och även servisledninar från ett närbeläet dahem. Efter kontakt med privatpersonen beslutades 1996 att VA-verket skulle bekosta nedtanin av pilen och ett ersättninsträd, vilket var den i särklass billiaste lösninen för VA-verket. Ersättninsträdet blev ett mindre fruktträd då det inte ansås breda ut si lika mycket som pilen. Billiare lösnin I detta exempel hade ledninen rotskurits fyra åner det sista året. Kostnaden för att fortsätta denna insats beräknades till 19 000 kronor per år, i jämförelse med att byta ut trädet som då kostade 5 000 kronor. Ibland kommer fråan upp om det är tillåtet att använda VA-verkets resurser för att ta ned privatpersoners träd, men om trädet inte byts ut kan kostnaden bli betydlit höre än för utbytet som framkommer av exemplet ovan. I de flesta fall blir det billiare för VA-verken att betala nedsånin och ersättnin av träd istället för att fortsätta rotskära ledninen eller renovera den. Det är dock viktit att alltid föra en diskussion krin de specifika objekten. I ett av samverkansexemplen i Trädrötter och ledninar oda exempel på lösninar och samverkansformer tas Torshösplan i Malmö upp. På platsen växer en allé av välmående hästkastanjer (Aesculus hippocastanum) som vid tidpunkten var runt sextio år. Eftersom ledninen behövde åtärdas och träden ansås som bevarandevärda beslutade man att ledninen skulle strumpas. Denna åtärd var mer kostsam än om träden hade bytts ut, men både VA-verk och parkförvaltnin anså att den dyrare åtärden var att föredra eftersom träden kunde bevaras. Lästips Orvesten, A., Kristoffersson, A., & Stål, Ö. (2003). Trädrötter och ledninar oda exempel på lösninar och samverkansformer. Stockholm: VA-Forsk nr 31. Riders, D., Rolf, K., & Stål, Ö. (2005). Trädrötter och ledninar nya rön om rotintrännin i moderna VAledninar. Stockholm: VA-Forsk nr 2005-11. Stahre, P. (2008). Blue-reen finerprints in the city of Malmö, Sweden. Malmö: VA SYD. Kan ratis hämtas på www.vasyd.se/vattenavlopp/davatten/ Stål, Ö. (1996). Rotintrännin i avloppsledninar En undersöknin av omfattnin och kostnader i Sveries kommuner. Stockholm: VA-Forsk. Östber, J. (2007). Rotintrännin i VA-ledninar En fallstudie i Växjö. SLU Alnarp: Examensarbeten inom Landskapsinenjörsprorammet. Östber, J. (2008). Samarbetsrutiner vid rotintränninar. SLU Alnarp: Examensarbeten inom Landskapsinenjörsprorammet. Östber, J., Stål, Ö., Martinsson, M., & Fransson, A-M. (2010). Förebyande av rotintränninar i VAledninar utvecklin av beslutsstöd. Stockholm: Svenskt Vatten. Finansierin och tack Den undersöknin som lier till rund för rapporten har jorts i samarbete med Svenskt Vatten Utvecklin (tidiare VA-Forsk), Partnerskap Alnarp, Stiftelsen J. Gust. Richert stiftelse (SWECO), Puls AB, Tekis AB, Inpipe, Per Aarslev, NCC-Ledninsrenoverin, Malmö stad, Katrineholm, Skövde och Växjö. Ett stort tack riktas speciellt till Svenskt Vatten Utvecklin som låtit författarna använda text och bild ifrån VA-forskrapporten Förebyande av rotintränninar i VA-ledninar utvecklin av beslutsstöd. Bent Mattsson och Ewa Kjellman vid Puls AB, samt Arne Mattsson vid Gatukontoret Malmö stad förtjänar ett extra stort tack efter att ha bidrait med både praktisk och teoretisk kunskap. En tanke år även till framlidne Peter Stahre, initiativtaare till detta projekt samt den som startade forsknin inom ämnesområdet för snart tjuo år sedan. Tre bilder från Vanåsatan i Malmö där svackdike och nyplanterade körsbärsträd avhjälpte problemet med rotintränninar och samtidit skapades en bra davattenlösnin. Foto: Johan Östber 6 7
Underlätta samspelet mellan träd och ledninar Del av davattenlösninen i Fjärilsparken i Malmö som även funerar som eko-korridor. Fjärilsparken anlades 2000 och är ett utmärkt exempel på samarbete mellan park- och VA-förvaltare. Foto: Johan Östber Följande rekommendationer kan användas vid planerin, drift och underhåll där träd och ledninar finns i närheten av varandra: För trädens överlevnad är det av stor vikt att träden tillåts få så mycket plats som de behöver under mark. Grävninar i närheten av träden måste förhindras eller enomföras med handschakt/vakuumteknik för att minska skadorna på träden. Samtlia träd- och buskarter kan åstadkomma rotintränninar oavsett ledninens dimension, material eller ledninsdjup. Möjlien kan uppkomsten av rotintränninar fördröjas vid optimala växtförhållanden, men det är viktit att komma ihå att oda växtförhållanden inte enbart beror på jordvolymen utan även på dess innehåll av exempelvis närin, vatten och humus. I vissa fall måste man kanske acceptera att trädplanterinen innebär en höre risk för rotintrännin, och att kanske enbart få eller ina träd kan planteras utmed ledninssträckan. När en åtärd väl ska öras på en rotintränninsdrabbad lednin är det viktit att man tar hänsyn till hela det anränsande ledninssystemet. Rotintränninarna kan måna åner härledas till brunnar eller serviser, vilka kan vara de delar av ledninarna som eentlien behöver åtärdas för att huvudledninen ska vara i funktionsdulit skick. För att nå bra helhetslösninar på rotintränninsproblemet utifrån samtlia aspekter såsom estetik, ekoloi, teknik och ekonomi är det viktit att en dialo och ett samarbete förs mellan de involverade yrkesrupperna. Måna åner kan problemen undvikas, fördröjas eller ske i mindre omfattnin om planerin och arbete samordnas i ett tidit skede. Ida finns tillån till olika typer av GIS-applikationer där man kan samla information krin trädinventerin och TVinspekterade avloppsledninar. Det är därför numera relativt enkelt att få fram underlasinformation för beslut ällande intressekonflikter mellan träd och avloppsledninar. Movium fyller 30 år! Det firar vi med en latinsk sentens spatia nosce civitatis Lär känna stadens rum! GRÖNA FAKTA 5/2010 Författare till detta Gröna Fakta är (fr v): Johan Östber, landskapsinenjör och doktorand vid område Landskapsutvecklin, SLU i Alnarp, som jobbat med rotintränninsproblematik sedan 2007. Örjan Stål, trädårdstekniker, som dels arbetar som projektledare vid område Landskapsutvecklin, dels som konsult i eet företa. Max Martinsson, konsult, som enom sitt dataföreta bidrait med databasuppbynad och analyser. Ann-Mari Fransson, docent vid område Landskapsutvecklin, som bidrait till den färdia VA-Forsk-rapporten som detta Gröna Fakta byer på. Gröna Fakta sammanställs av Movium, SLU, Box 54, 230 53 Alnarp. Telefon 040-41 50 00. Redaktör: Göran Nilsson. ISSN 0284-9798. Publicerat i Utemiljö 5/2010. 8