Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Relevanta dokument
Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Varmt väder har gett ökat upptag

Markens mineralisering högre än normalt

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Lågt kväveupptag senaste veckan

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Högt kväveupptag senaste veckan

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Fortsatt varierande kväveupptag

Sista mätningen för den här säsongen

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Liten mineralisering denna vecka

Lägre upptag i nollrutorna igen

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Fina höstveten och varierande kväveupptag

Oväntat högt kväveupptag

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Markens mineralisering medel jämfört med

Kväveupptaget har tagit fart

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Varmt väder ger snabb utveckling

Nu är höstvetet i axgång

Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Årets kvävemätningar har startat

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Kväveupptaget går långsammare i Östergötland

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve

Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Varmt väder gör att kväveupptaget ökar

Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland

Kväveupptaget ökar ordentligt

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Kväveupptaget går långsamt i kylan

Regnet har satt fart på upptaget av gödselkväve

Utnyttja restkvävet i marken

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Optimal N-giva på våren till höstraps

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Anpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Kvävestrategi i höstvete

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring

Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Maltkorn och Yara N-Sensor

Kväve i höstvete 2013

Kvävepass med Gunsorna

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Maltkorn och Yara N-Sensor

Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter Examensarbete av Annika Nilsson

Kvävestrategi i höstvete

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Transkript:

Kväveupptag (kg N/ha) Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 17 Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering Trots varmt väder och nederbörd under den senaste veckan så visar mätningarna på endast 2 kg N/ha i upptag, både i fält och i nollrutorna. Utvecklingen går däremot framåt, flaggbladet är helt eller delvis framme i alla fält vi mäter i. Det börjar alltså bli dags att fundera över en eventuell kompletteringsgödsling. Veckans mätningar gjordes den 5 juni, utom i Veckholm där vi mätte den 3 juni. Marktemperaturen ligger på ca 14 grader och det har kommit ca 13 mm regn den senaste veckan. Utvecklingen har gått fort och fälten är nu i mellan DC 37 och DC43 med ett snitt på DC 39. Kväve från markens leverans Upptaget gödselkväve 1 1 1 49 8 35 6 75 66 52 22 22 29 36 19 24 23 32 36 32 15 15 32 44 45 41 33 8 22 3 5 47 41 18 22 27 29 Bild 1. Kväveupptag i nollrutor och i fält den 5 juni 17

Kväveupptag (kg N/ha) Uppland/Västmanland, vecka 23, 17 Oförändrade värden jämfört med förra veckan Trots gynnsamma förhållanden visar våra mätningar på mycket låga kväveupptag den senaste veckan. Både nollrutorna och de gödslade fälten har ett snittupptag på 2 kg N/ha sedan förra mätningen. Vi är lite osäkra på anledningen till det låga upptaget. En faktor som kan ha påverkat mätningen i några av fälten är det regn som kom i måndags morse. Det var fortfarande en aning blött i de första fälten som mättes och det kan ge låga mätvärden vilket vi vet sen tidigare års mätningar. Det kan dock inte vara hela förklaringen eftersom vi ser samma fenomen i fält som var torra vid mättillfället. Vi har sett tidigare år att mätresultatet på vissa ställen påverkas när flaggbladet växer fram. Både färg och vinkel på flaggbladet kan påverka mätningen och då kan det hända att värdena visar på oförändrat eller till och med lägre upptag än tidigare mätningar. Årets mineralisering och förfruktseffekt Trots den torra och kalla våren har vi ett relativt bra kväveupptag i nollrutorna. I många fält ser vi inte så stor färgskillnad mellan fält och nollruta. Framförallt fält med stråsäd som förfrukt levererar bra jämfört med tidigare år. Däremot har vi inte så tydliga skillnader mellan olika förfrukter utan kväveupptaget ser ungefär lika ut oavsett förfrukt, se bild 2. 8 7 6 5 17 nollrutor ("goda" ff) 17 nollrutor (ff stråsäd) 16 nollrutor ("goda" ff) 16 nollrutor (ff stråsäd) 15 nollrutor ("goda" ff) 15 nollrutor (ff stråsäd) 14 nollrutor ("goda" ff) 14 nollrutor (ff stråsäd) 3 1 22 23 23 24 3 31 32 37 39 43 49 53 55 Utvecklingsstadium (median) Bild 2. Kväveupptag i nollrutor uppdelat utifrån förfrukt, från 14 till 17.

Uppland/Västmanland, vecka 23, 17 Dags att börja fundera på kompletteringsgödsling Höstvetet har nu nått flaggbladsstadiet (DC 37-39) och det är dags att fundera över en eventuell kompletteringsgödsling. Faktorer som påverkar beslutet är: Förväntad skörd. Finns det anledning att justera prognosen uppåt eller nedåt med hänsyn till grödans utveckling och årsmånen? Markens kväveleverans. Vi ser en relativt hög mineralisering i nollrutorna, särskilt i fält med stråsäd som förfrukt, se bild 2. Hur mycket av det tillförda gödselkvävet har tagits upp. Om mer än 5-6 % av kvävet har tagits upp nu när vetet snart ska gå i ax kan det vara läge att tillföra mer. Eventuella förluster via utlakning och denitrifikation. Förlusterna är sannolikt små i år eftersom våren har varit torr. Slutsatsen blir att det i många fall borde finnas gott om gödselkväve kvar än och att det därför går att avvakta lite till med att tillföra mer kväve. Avgörande är hur vädret utvecklas framöver. Om det inte kommer tillräckligt med regn kan det eventuellt finnas anledning att justera ned skördeprognosen. Glöm inte bort att det är stora variationer mellan olika platser och år. När ska jag tilläggsgödsla? Erfarenheter från tidigare försök visar att det går att komplettera med kg kväve så sent som i DC 45 utan att få en lägre skörd jämfört med komplettering i DC 31-32 eller DC 37-39, förutsatt att man har lagt en huvudgiva på minst 1 kg per hektar före stråskjutningen. I 15 års försök gav tilläggsgivor så sent som i DC 55 skördeökningar på över ett ton. Proteinhalten höjs mest vid senare komplettering. Sen komplettering ger också mindre risk för liggsäd och ett högre kväveutnyttjande jämfört med stora givor tidigt på säsongen. Nytt verktyg i CropSAT hjälper dig att beräkna kväveupptaget på dina egna fält En nyhet i CropSAT som vi inte nämnt tidigare är att det finns ett hjälpverktyg för att beräkna kväveupptaget i kg/ha utifrån det vegetationsindex som satellitbilderna i CropSAT visar. För mer information, se CropSAT eller Precisionsskolan. Beräkningen bygger på ett samband som tagits fram med hjälp av våra mätningar med handburen N-sensor i höstvetefält i Skåne, Västergötland, Östergötland och Mälardalen under 15 och 16. Nästa mätning Nästa mätning planeras måndag den 12 juni. Katarina Börling och Ulrika Listh, regionkontoret i Uppsala

Uppland/Västmanland, vecka 23, 17 1 Västerås 1 1 1 Västerås (ff höstraps) nollruta 1 Västerås (ff höstraps) fält 1 Kg N/ha 8 6 24 april 2 maj 8 maj 15 maj 22 maj 29 maj 5 juni 1a Västerås (ff ärter) DC41, 5 juni, 17 1 Västerås Jordart ML-SL Mullhalt Stallgödsel ja Förfrukt höstraps Sådatum 11 september Skott/m 2 på våren 96 Förväntad skörd 7 kg/ha 9 april 1 11 maj 115 tot-n (Rötad svinflyt)

Uppland/Västmanland, vecka 23, 17 2 Veckholm I Veckholm mäter vi i två fält, båda med höstvete som förfrukt. Fälten har dock ganska olika förutsättningar vilket syns på kväveupptaget. Detta visar att variationen kan vara stor mellan olika fält på samma gård. 1 1 1 2a Veckholm (ff höstvete) nollruta 2a Veckholm (ff höstvete) fält 2b Veckholm (ff höstvete) nollruta 2b Veckholm (ff höstvete) fält 8 6 24 april 2 maj 8 maj 15 maj 22 maj 29 maj 5 juni 2a Veckholm (ff höstvete) DC43, 2 juni -17 2b Veckholm (ff höstvete) DC39, 2 juni -17 2a Veckholm 2b Veckholm Jordart ML ML Mullhalt 3 3 Stallgödsel nej nej Förfrukt höstvete höstvete Sådatum 1 september 6 september Skott/m 2 på våren 1 81 Förväntad skörd 8kg/ha 8 kg/ha 28 mars 13 13

Uppland/Västmanland, vecka 23, 17 3 Enköpingsnäs I Enköpingsnäs mäter vi i år på tre olika platser med varierande förfrukt och etableringsteknik. 1 1 1 8 3a Enköp.näs (ff höstvete) nollruta 3a Enköp.näs (ff höstvete) fält 3b Enköp.näs (ff v-raps, kultiverat) nollruta 3b Enköp.näs (ff v-raps, kultiverat) fält 3c Enköp.näs (ff v-raps, direktsått) nollruta 3c Enköp.näs (ff v-raps, direktsått) fält 6 24 april 2 maj 8 maj 15 maj 22 maj 29 maj 5 juni 3a Enköpingsnäs (ff h-vete) DC39 3b Enköpingsnäs (ff v-raps) DC37 3c Enköpingsnäs (ff v-raps) DC37 5 juni -17 3a Enköp.näs 3b Enköp.näs 3c Enköp.näs Jordart ML ML ML Mullhalt nmh nmh nmh Stallgödsel nej nej nej Förfrukt höstvete v-raps, kultiverat v-raps, direktsått Sådatum 15 september 19 september 19 september Skott/m 2 på våren 7 7 39 Förväntad skörd 7 kg/ha 7 kg/ha 7kg/ha 28 mars 8 8 8 1 maj 8 8 8

Uppland/Västmanland, vecka 23, 17 4 Svinnegarn I Svinnegarn mäter vi på två platser med likartade förhållanden men med olika förfrukt. Tidigare år har vi sett tydliga förfruktseffekter här, men i år kan vi än så länge inte se några sådana skillnader. 1 4a Svinnegarn (ff ärt) nollruta 1 1 4a Svinnegarn (ff ärt) fält 4b Svinnegarn (ff höstvete) nollruta 4b Svinnegarn (ff höstvete) fält 8 6 4a 24 april 2 maj 8 maj 15 maj 22 maj 29 maj 5 juni 4a Svinnegarn (ff ärt) DC 39, 5 juni 17 4b Svinnegarn (ff höstvete) DC 39, 5 juni 17 4a Svinnegarn 4b Svinnegarn Jordart LL LL Mullhalt Stallgödsel ja ja Förfrukt ärt höstvete Sådatum 15 september 15 september Skott/m 2 på våren 77 Förväntad skörd 85 kg/ha 7 kg/ha 28 mars 81 81 19 april 54 54

Uppland/Västmanland, vecka 23, 17 5 Enköping 1 1 1 5 Enköping (ff höstraps) nollruta 5 Enköping (ff höstraps) fält 8 6 24 april 2 maj 8 maj 15 maj 22 maj 29 maj 5 juni 5 Enköping Jordart mmh SL Mullhalt 4,4 Stallgödsel nej Förfrukt höstraps Sådatum 8 september Skott/m 2 på våren 7 Förväntad skörd 85-9 kg/ha 27 mars 83 16 april 73 5 Enköping (ff höstraps) DC 39, 5 juni 17

Uppland/Västmanland, vecka 23, 17 6 Torstuna Även i Torstuna har vi två rutor men med olika förfrukt. Inte heller här ser vi än så länge några tydliga förfruktseffekter. 1 1 1 6a Torstuna (ff höstvete) nollruta 6a Torstuna (ff höstvete) fält 6b Torstuna (ff ärt) nollruta 6b Torstuna (ff ärt) fält 8 6 24 april 2 maj 8 maj 15 maj 22 maj 29 maj 5 juni 6a Torstuna 6b Torstuna Jordart ML ML Mullhalt mmh 6 Stallgödsel nej nej Förfrukt höstvete ärt Sådatum 15 september 17 september Skott/m 2 på våren 48 6 Förväntad skörd 65 kg/ha 7 kg/ha 7 april 13 13 6b Torstuna (ff ärt) DC 37, 5 juni 17

Uppland/Västmanland, vecka 23, 17 7 Örsundsbro 1 1 7 Örsundsbro (ff korn) nollruta 7 Örsundsbro (ff korn) fält 1 8 6 24 april 2 maj 8 maj 15 maj 22 maj 29 maj 5 juni 7 Örsundsbro (ff korn) DC 37, 5 juni 17 7 Örsundsbro Jordart ML Mullhalt 2,4 Stallgödsel ja, lite Förfrukt korn Sådatum september Skott/m 2 på våren 5 Förväntad skörd 65 kg/ha 8 april 18

Uppland/Västmanland, vecka 23, 17 8 Uppsala 1 1 1 8 Uppsala (ff korn) nollruta 8 Uppsala (ff korn) fält Kg N/ha 8 6 24 april 2 maj 8 maj 15 maj 22 maj 29 maj 5 juni 8 Uppsala Jordart ML Mullhalt Stallgödsel nej Förfrukt korn Sådatum 12 september Skott/m 2 på våren 53 Förväntad skörd 7 kg/ha 28 mars 13 9 Uppsala (ff korn) DC43, 5 juni 17

Uppland/Västmanland, vecka 23, 17 9 Lövstalöt 1 1 9 Lövstalöt (ff höstvete) nollruta 9 Lövstalöt (ff höstvete) fält 1 Kg N/ha 8 6 24 april 2 maj 8 maj 15 maj 22 maj 29 maj 5 juni 9 Lövstalöt Jordart ML Mullhalt mh Stallgödsel nej Förfrukt höstvete Sådatum 12 september Skott/m 2 på våren 66 Förväntad skörd 75 kg/ha 28 mars 13 8 Lövstalöt (ff höstvete) DC 39, 5 juni 17

Uppland/Västmanland, vecka 23, 17 1 Börje Inte heller i Börje kan vi se någon större skillnad i upptag beroende på förfrukt. Kurvorna för nollrutorna ligger på samma nivå, men möjligtvis att vi kan se en viss skillnad i upptag i fältet. 1 1 1 8 1a Börje (ff höstvete) nollruta 1a Börje (ff höstvete) fält 1b Börje (ff ärt) nollruta 1b Börje (ff ärt) fält 6 24 april 2 maj 8 maj 15 maj 22 maj 29 maj 5 juni 1a Börje (ff havre) DC 39, 5 juni 17 1b Börje (ff ärter) DC 39, 5 juni 17 1a Börje 1b Börje Jordart ML ML Mullhalt 5,1 5,1 Stallgödsel nej nej Förfrukt höstvete ärt Sådatum 6 september 19 september Skott/m 2 på våren 6 81 Förväntad skörd 65 kg/ha 75 kg/ha 9 april 1 13