KONST 2025 DELPROJEKT LOKALER

KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN KONST 2025 DELPROJEKT LOKALER Slutrapport Samanställd av Petter Baggeryd, Akademin Valand

Innehåll Inledning... 3 Lokalgruppen... 3 Förslag till beslut... 4 Införandegrupp... 4 Schemaläggare... 4 Identifierade verktyg och processer... 4 Dags-, vecko-, månads och terminsrytmer... 4 Undervisningsfria perioder... 5 Time Slots... 5 Low residency program... 5 Kvälls/helgundervisning... 6 Distansundervisning/Blended Learning/Distanskurser... 6 Sommarkurser... 6 Schemaläggningsstöd/process... 7 IT-verktyg... 7 Extern undervisning/verksamhet/publika evenemang... 7 Lokalkategorisering... 7 Gemensamma kurser/kursmoment... 8 Avsatta perioder i verkstäder/lokaler (med handledning)... 8 Kommunikation... 8 (8) 2

Inledning Under arbetets gång har det blivit klart att de verktyg som arbetsgruppen identifierat för samnyttjande av lokaler har en mycket stor påverkan på utbildningarna både strukturellt och innehållsmässigt. Vår slutsats är att stora delar av arbetet kräver ett nytt uppdrag med större fokus på utbildningsfrågor. Ytterligare ett syfte med denna rapport är att visa på ett antal verktyg som identifierats under arbetets gång och behöver utredas vidare. Dessa verktyg kan användas i verksamheten för att skapa ett effektivare lokalutnyttjande men kan även skapa möjligheter för breddat deltagande, samarbeten mellan ämnen etc. Lokalgruppen Lokalgruppen har under arbetets gång bestått av följande medlemmar: Petter Baggeryd, sammankallande Hans Ekelund, viceprefekt utbildning Akademin Valand Eva Niste, viceprefekt utbildning HSM Mats Kihlström, utbildningshandläggare HSM Erik Fernström, utbildningshandläggare HDK Ann-Charlotte Hermansson, universitetsadjunkt HDK Mattias Larsson, samordnare campus Fredrik Svedberg, lokalsamordnare campus Leo Lövsén, konstkåren (8) 3

Förslag till beslut Införandegrupp Vi föreslår att en införandegrupp utses med uppdrag att göra en fördjupad analys av de olika verktyg och processer identifierade i rapporten och hur dessa kan implementeras i verksamheten samt tillse att beslutade processer införs. Gruppen bör bestå av representanter för utbildningarna förslagsvis viceprefekt utbildning som i sin tur informeras av programansvariga, schemaläggare samt representant för teknikerorganisationen. Gruppen bör även kunna delegera delar av arbetet för att inte skapa en orimlig arbetsbelastning samt nyttja befintlig expertis i verksamheten. Förslag på uppdrag till införandegrupp: Kartlägga befintliga rytmer inom program, kurser, publik verksamhet etc. Ta fram förslag på arbetsprocess för schemaläggning och resurstilldelning Ta fram förslag på övergripande rytmer för verksamheten Ta fram förslag på fakultetsövergripande schemaförvaltningsgrupp Ta fram en implementeringsplan i två steg, 2020 och 2025 Schemaläggare På den nya institutionen HDK-Valand ser vi behovet av schemaläggare motsvarande den roll som idag finns på HSM med uppdraget att överse lokaler och schemaläggning för verksamheten. Vi föreslår i enlighet med det organisationsförslag som tagits fram för den nya institutionen HDK-Valand en tillsättning av utbildningshandläggare med ansvar och fokus på schemaläggning och resursplanering. Identifierade verktyg och processer Dags-, vecko-, månads och terminsrytmer Definierade fasta återkommande rytmer för program och kurser som följer med över till nästa tillfälle och inte förändras mellan läsår om det inte finns tydliga skäl och beslut. För att kunna hantera en utökad miljö med begränsade resurser krävs en större förutsägbarhet samt definierade byggblock för att möjliggöra en övergripande planering. Fast definierade rytmer kan underlätta planeringsprocess och skapa en förutsägbarhet i schemastruktur för lärare och studenter samt skapa ytor för samarbeten och utbyten mellan utbildningar. Rytmer behövs även för att kunna ge flera delar av verksamheten tillgång till samma resurser under längre perioder, ex vis teatrar, gallerier, verkstäder m.m. En överskådlig rytm ger även en enklare konsekvensanalys av eventuella undantag då översikten över alla program och kurser ökar. Definierade rytmer för olika typer av kurser kan även användas för att säkerställa att studenterna får tillräcklig lärarledd undervisning. Mindre flexibilitet i kursplanering Kräver Större samsyn på lärarledd undervisning över fakulteten Kräver samordning med lärarutbildningarna där planering inte ägs av konst Övergripande lokalbehovsanalys av alla program och kurser behövs som underlag (8) 4

Undervisningsfria perioder Förutbestämda sammanhängande perioder utan undervisning för fakultet/institution under läsåret. Skapar utrymme för gemensamma aktiviteter över institution/fakultet. Kan även användas som verktyg för att styra belastningen på exempelvis verkstäder genom att ge studenter sammanhängande tid för eget arbete. Lärare ges tid för utveckling, planering samt administrativt arbete. Är beroende av tydligt strukturerade rytmer Bör gälla all undervisande personal Kan vara fakultetsgemensamma eller täcka mindre av verksamheten, institution eller enhet Kan skapa överbelastning på verkstäder och arbetsrum då utbildningar med liknande stödbehov även kan behöva gemensamma undervisningsfria perioder för kollegial samverkan Time Slots Definierade tidsutrymmen för timbokningar exempelvis tvingande tvåtimmarsperioder. Skapar en struktur som maximerar den bokningsbara tiden under arbetsdagen och hindrar bokningar som skapar oanvändbara luckor i nyttjandet av lokaler. Ex. 1, 3-timmars time slot på förmiddagen och två 2-timmars på eftermiddagen (ex. 09:00-12:00 13:00-15:00, 15:00-17:00) Ex. 2, Dagen delas i fyra 2-timmarpass (ex. 08:00-10:00, 10:00-12:00, 13:00-15:00, 15:00-17:00) Skapar oattraktiva tidsperioder som kan kräva rutiner för att fördelas Behöver finnas möjlighet att boka utökade tider där det finns en pedagogisk poäng, dock viktigt att utreda om det är funktion och inte bara grundat i tradition. Ställtid mellan pass kan behövas för att undvika stressiga byten, förslagsvis 15 minuter Low residency program Koncentrerade träffar utspridda över året med fokus på eget arbete på annan plats, ger möjlighet att styra rytmer för att lokalförsörja flera program. Kan ge redan etablerade/yrkesverksamma möjlighet till fortbildning parallellt med egen verksamhet eller integrerat med denna. Då campusbaserad aktivitet koncentreras kan mycket av produktion ske på annan plats vilket minskar belastningen på campusresurser som lokaler och verkstäder. Behöver synkroniseras över institution/fakultet för att jämna ut resursbehov över läsåret Hur skapar man kontakt utanför programmet för studenter som inte befinner sig på campus Behöver synkroniseras gällande lärarresurser mot andra program då lärare binds upp under perioder med campusundervisning. (8) 5

Kvälls/helgundervisning Utbildning förlagd på kvällstid eller helger. Kan användas för framförallt fristående kurser med syfte att fördela behovet av undervisningslokaler över ett större antal timmar och därigenom öka antalet bokningsbara timmar. Kvällsundervisning kan även ge möjlighet för nya grupper av studenter att delta i undervisningen samt skapa möjlighet till fortbildning i kombination med arbete. Förslagsvis kan samma kurs alternera undervisningsform mellan kvälls och dagtid vid olika kurstillfällen för att öka tillgängligheten. Kan skapa en större separation mellan de friståendekurserna och programmen, svårt att rekrytera lärare för kursverksamhet på kvällstid Behöver synkroniseras gällande lärarresurser mot andra program Fristående kurser i lärarutbildning som ingår som valbara kurser inom program kan vara svåra att lägga på kvällstid Eventuell verkstadssupport blir problematisk utanför kontorstid Kan ta upp resurser i verkstäder som programstudenter behöver för eget arbete Utökat behov av stödverksamhet campus etc. utanför kontorstid Distansundervisning/Blended Learning/Distanskurser Utbildning som förlitar sig på distansstudier och digitala läroverktyg i större utsträckning. Kan bredda deltagande genom att skapa större tillgänglighet samtidigt som man avlastar lokala resurser. För att stödja arbetet kan ett fakultetsgemensamt forum för distansutbildning och blended learning instiftas, de utbildningar som idag bedrivs i detta format arbetar ofta isolerat med relativt lite kompetens- och erfarenhetsutbyte med övriga distansutbildningar på fakulteten. Kräver resurser i form av tid och budget för kompetensutveckling samt utveckling av kursutbud Kräver ett bättre tillgängliggörande av tekniska resurser i form av IT verktyg och hårdvara Sommarkurser Utbildning förlagd till sommaruppehåll mellan terminer. Kan användas för framförallt fristående kurser för att jämna ut trycket på undervisningslokaler, kan även ge möjlighet för nya grupper av studenter att delta. Möjlig utbildningsform attraktiv för internationella studenter och introduktioner för presumtiva studenter. Lärarbristen i landet är stor och behovet av nya (och snabbare) vägar till lärarlegitimation växer, sommarkurser kan vara en väg att tillgodose detta behov för att utöka t ex Lärarlyftet, VAL och KVAL. Kan skapa en större separation mellan de fristående kurserna och programmen Sommarperiod kan användas som del av treterminssystem Svårt att rekrytera lärare för kursverksamhet på sommartid Eventuell teknisk support problematisk under semestertid Utökat behov av stödverksamhet campus etc. under semestertid (8) 6

Timfördelningen - möjlighet för den personal som arbetar på sommaren att ta ut semester annan tid på året. Schemaläggningsstöd/process Tydliga gemensamma processer och roller för att samordna och utveckla schemaläggningen och resursfördelningen över fakulteten. Förslagsvis överses detta arbete av studierektorer eller motsvarande med hjälp av programansvariga samt professionella schemaläggare/lokalbokare vilket saknas idag på HDK/Valand. Viktigt att flytta ansvaret för processen från individuella lärare till en mer centraliserad funktion för att kunna implementera och vidhålla de policys och strukturer som beslutats Besluten om schemastruktur, undantag och förändringar måste förhålla sig till den övergripande strukturen och kräver en förståelse för hela institutionen/fakultetens behov Ett dedikerad lokal/schemaläggningsfunktion kommer behövas för att hantera den komplexitet som ett större campus innebär IT-verktyg Verktyg för att stödja planering, schemaläggning, resursplanering och lokalbokning för verksamhet och studenter. Arbetet med utveckling tillsammans med gemensamma förvaltningen måste försäkras för att säkerställa att utvecklingen på dessa områden tar våra nuvarande och framtida behov i beaktning. Förslagsvis sker detta på två nivåer, via Strategiskt IT forum samt via lokala schemabokare/ansvariga i samarbete med systemförvaltning centralt på universitetet där fakultetens representant i STIF ansvarar för den långsiktiga målbilden och lokala schemabokare för den operativa utvecklingen. Extern undervisning/verksamhet/publika evenemang Undervisning, event och annan verksamhet förlagd externt hos samarbetspartners och lokala aktörer. Genom att etablera, förstärka samt formalisera samarbeten med externa parter kan vi ge verksamheten utökat stöd i form av publika resurser och verkstäder som vi inte själva kan tillhandahålla. Arbetsmiljö och säkerhetsansvar för studenter och personal i lokaler som inte tillhör universitetet Lokalkategorisering En gemensam standard gällande kategorisering av gemensamma lokaler för att underlätta planering och schemaläggning, seminarierum, grupprum etc. Lokaler bör även vara utrustade med samma teknik för att göra dem direkt utbytbara och på så sätt underlätta schemaläggning och lokalplanering. (8) 7

Gemensamma kurser/kursmoment Gemensamma kurser över institutions/ämnesgränser i form av valbara kurser eller teroriundervisning i större grupper. Kurser som är aktuella för flera olika program kan samordnas och ges för större grupper där kursformen tillåter. Valbara kurser kan ges enligt modell som tillåter institutionens/fakultetens studenter att tillgodose behov/intressen som inte ryms inom det valda programmet samt skapa en kontaktyta för studenter över ämnesgränser. Är beroende av tydligt strukturerade rytmer Kurser för större antal kräver större lokaler Valbara kurser som ges vid samma tillfälle ökar behov av antal lokaler Avsatta perioder i verkstäder/lokaler (med handledning) Förbokade och schemalagda tillfällen för individuella kurser i verkstäder. För att tillgodose programkursernas behov av tekniska introduktioner samt dedikerade workshops. Är beroende av tydligt strukturerade rytmer Den tekniska enheten behöver vara involverad i planeringen av kurser och strukturer Kartläggning av de olika utbildningarnas standardbehov med hänvisning till utbildningens struktur och moment behöver göras. Blockbokning av gemensamma resurser kan skapa problem för övriga studenter/utbildningar Behöver synkroniseras gällande lärare och teknikerresurser mot andra program Kommunikation Kommunikation gällande principer för lokalnyttjande och satsningar för att skapa en förståelse för gällande strukturer och processer i verksamheten. (8) 8