Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i jordbrukslandskap Jörg Brunet & Per-Ola Hedwall, SLU Alnarp Jessica Lindgren & Sara Cousins, Stockholms universitet Karin Hansen, IVL Stockholm
Frågeställningar och metod Kan små lövskogar behålla en typisk skogsfauna och flora (eller utveckla en sådan)? Hur bör vi sköta och restaurera små lövskogar som del av en fungerande grön infrastruktur? Analys av små lövskogar i fyra 25 km 2 landskap (slättbygd i Skåne, mellanbygd i Sörmland) Landskapsfönster Västerstad i Skåne
Markanvändning i våra fyra landskap (5 x 5 km) Area (ha) 2500 2000 1500 1000 500 0 Skabersjö Västerstad Selaön Tobo Arable fields Urban area Forests Other Gradient i brukningsintensitet
Skogsareal i landskapen Area (ha) 2500 2000 1500 1000 500 0 Skabersjö Västerstad Selaön Tobo Broadleaf forest Young post-arable broadleaf Coniferous forest
1. Skabersjö: stadsnära slättbygd i SW-Skåne med mest unga lövskogar
2. Västerstad: lantlig slättbygd i centrala Skåne med gamla lövskogsfragment
3. Selaön: mellanbygd vid Mälaren med relativt öppna lövskogar och åkerholmar
4. Tobo: mellanbygd i centrala norra Sörmland med öppna lövskogsremsor mellan barrskog och öppna marker
Viktiga resultat så här långt Flora och markfauna i småskogar har påverkats kraftigt av både pågående och tidigare markanvändning. Skillnader mellan landskap är större än skillnader inom de studerade landskapen -> Fokus på jämförelse mellan landskapen. Det finns stora skillnader angående skötselbehov på grund av skillnader i tidigare markanvändning och habitatkontinuitet. Mångfalden i gamla skogar förklaras främst av habitatkontinuitet och inte av nuvarande fragmenteringsgrad men närhet till gammal skog ökar växters invandring till ny skog.
Flora och markanvändning Kvarvarande effekt av störning i Skabersjös skogar på före detta åkermark (Störningsindex enligt Tyler, T., Bot. Not.). Mean disturbance index 3,8 3,6 3,4 3,2 3,0 95% CI for the Mean Skab Väst Sela Tobo 1 2 3 4 Landscape window
Flora och invasiva arter Minskning av inkomna växtarter från Skabersjö till Tobo. Sum of introduced plant species 4 3 2 1 0 1 95% CI for the Mean Skab Väst Sela Tobo 2 3 Landscape window 4
Lundfloran Den typiska lundfloran är artrikast i de små gamla ädellövskogarna i Västerstad. De är refugier för många värdefulla lundväxter.
Gräsmarksminnen I Torrängsväxter är sällsynta i Skåne och vanligast i Tobo, Sörmland.
Gräsmarksminnen II Högre hävdindex (Tyler, T., Bot. Not.) i Sörmland än i Skåne. Mean grazing/mowing index 3,6 3,4 3,2 3,0 2,8 95% CI for the Mean Skab Väst Sela Tobo 1 2 3 4 Landscape window
Gräsmarksminnen III Högre Ellenberg ljus index tyder på mer sentida bete i Sörmland, och åkermarksbakgrund i Skabersjö, jämfört med Västerstads gamla lövskogar. Mean Ellenberg L value 6,4 6,2 6,0 5,8 5,6 5,4 5,2 1 95% CI for the Mean Skab Väst Sela Tobo 2 3 Landscape window 4
Jordlöpare och markanvändning I Typiska skogsarter bland jordlöpare är vanligare i Skåne. No. forest Carabid species 10 8 6 4 2 0 1 95% CI for the Mean Skab Väst Sela Tobo 2 3 Landscape window 4
Jordlöpare och markanvändning II Jordlöpare typiska för öppna habitat vanligare i Skabersjös unga skogar. No. open land Carabid species 10 8 6 4 2 0 95% CI for the Mean Skab Väst Sela Tobo 1 2 3 4 Landscape window
Vad betyder resultaten för skötseln? Steg 1: Fokus på bevarande av restflora och -fauna, oberoende av skogars storlek och isolering. Steg 2: Utvidga små skogar och minska habitatisolering. Små lundrester kan ha höga skogliga naturvärden. Bör hållas intakta med begränsad mark- och kronstörning för att begränsa effekter av kvävenedfall och ökande temperaturer. Igenväxningsskogar med många gräsmarksarter bör hållas halvöppna, ibland med återupptagen betesdrift. Skötseln bör utgå från befintliga naturvärden och därför variera mellan landskap och skogsfragment.
Tack!