Känner du till vårdhygiens hemsida? 1. Ja, jag har varit inne på den 2. Ja, men jag har aldrig varit inne på den 3. Nej 0% 0% 0% 1. 2. 3.
Vårdhygien Tvärprofessionella team som bistår verksamheten för att uppfylla HSL krav på god hygienisk standard förebygga VRI förebygga smittspridning bedriver epidemiologisk övervakning Sjukvård patientansvar Smittskydd samhälle Vårdhygien vårdinrättningar Ansvaret ligger hos varje enskild medarbetare och chef! Den vårdhygieniska enheten är rådgivande
Gemensamt utbildningspaket för VG Primärvård Filmer Verktyg för att sprida kunskap i verksamheten Diskussionsfrågor
Har ni använt utbildnings materialet? 1. Ja, vi har sett enstaka filmer 2. Nej, visste inte att det fanns 3. Ja, vi har både sett på film och använt diskussionsfrågor ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA MENYN VISA-SIDHUVUD/SIDFOT
Hur vanligt är vårdrelaterade infektioner? Vanligaste komplikationen till vård Drabbar c:a 10 % (3-20 %) av alla sjukhusvårdade patienter Stora variationer beroende på - vårdform - typ av vård - typ av patienter Kostar vården flera miljarder extra varje år Svårt att få överblick över situationen inom öppen vård!
Vårdrelaterad infektion Infektionstillstånd som drabbar patient till följd av vård, undersökning eller behandling oavsett om det sjukdomsframkallande ämnet tillförts i samband med vården eller härrör från patienten själv Med vårdrelaterad infektion avses även infektionstillstånd som personal ådragit sig till följd av arbete Vårdhygien VGR Vårdhygien 6
Mikroorganismer finns överallt Ökad risk för smittspridning Kroppsvätskor/utsöndringar Skadad hud/slemhinna Nedsatta/mottagliga patienter Växlar mellan flera patienter Gemensam utrustning
Är det viktigt att känna till smittämnen? Du ska veta vad som för smittan vidare och hur smittvägar bryts!
Smittkedjan Mottaglig individ - äldre, yngre, nedsatt immunförsvar, skadad hudbarriär, grundsjukdom Identifiera riskfaktorer Smittämne Bakterier & virus Smittvägar Kontaktsmitta - direkt/indirekt Luftburen Fekal-oral/livsmedel Blodburen Reservoar/källa Patient Personal Tagytor/föremål
Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger 1. Vårdrelaterade infektioner ses som oacceptabla 2. Hygienriktlinjer ses som självklara 3. Riskbedömningar ger proaktiva arbetssätt 4. Goda lokalmässiga förutsättningar skapas 5. Konsekvent budskap och regelbunden återkoppling 6. Städning ses som en viktig del 7. Vårdhygien och verksamheter samarbetar tätt 8. Fokuserad ledning som agerar via adekvata kanaler
Hur minskar vi risker? Högsmittsam sjukdom ex ebola Vårdhygienisk grund Gäller ALLTID Luftburen smitta Basala hygienrutiner Punktdesinfektion Städning Basala Hygienrutiner Figur: Ros-Marie Carlsson
Basala hygienrutiner
Bedöm i egna verksamheten Handdesinfektion I vilka situationer riskerar ni att sprida smitta med händerna? Handskar I vilka situationer finns risk att ni kommer i kontakt med kroppsvätskor? Plastförkläde/visir I vilka situationer riskerar ni stänk av kroppsvätskor? Städning Vad ingår, hur ofta och vilket medel
Ser NI risker för smittspridning i er VERKSAMHET? 1.Ja 2.Nej 0% 0% 1. 2. ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA MENYN VISA-SIDHUVUD/SIDFOT
Ministandard behandlings- & undersökningsrum
Såromläggning innebär risk för smittspridning Kroniska sår koloniseras alltid med bakterier såret behöver inte se infekterat ut Allt som kommer i kontakt med sårsekret händer, förband, instrument, underlägg, personalens förkläde, handskar, kläder ska hanteras så att bakterier ej sprids Förebygg smittspridning vid såromläggning - för en säker vård
Minimera risker vid såromläggning Iordningställ en desinfekterad vagn/bricka med den utrustning och det material du behöver Planera avfall, belysning Med ny uppdukning till varje patient är det lättare att göra rätt och risker minimeras!
Bevara renhetsgraden Materialet ska ha samma renhetsgrad ända fram till patienten desinfektera händerna innan du plockar materialet För att säkerställa detta - använd pincetten som tagits fram till aktuell omläggning
Salvor Förebygg smittspridning med basala hygienrutiner vid såromläggning Salvor Ta det som behövs av salvan t ex i en mugg, på en spatel eller kompress
Omläggning Förebygg smittspridning med basala hygienrutiner vid såromläggning Vid omläggningen Skydda brits och plocka bort förbandet Förorenat material kastas direkt i avfallspåse
Förebygg smittspridning med basala hygienrutiner vid såromläggning Ta bort underlägget som skyddat britsen, ta av handskarna desinfektera händerna så förorenas inte det yttre förbandet
Förebygg smittspridning med basala hygienrutiner vid såromläggning Efter omläggningen Förklädet tas av även överblivet material kastas
Förebygg smittspridning med basala hygienrutiner vid såromläggning Avslutningsvis desinficeras ytor som varit i kontakt med omläggningsmaterial
Provsvar från sårodling visar MRSA. Hur gör ni då? 1. Vi arbetar efter Basala hygienrutiner, som för andra patienter 2. Självklart har vi speciella rutiner för MRSA 0% 0% 3. Vi tar inte emot patienter med känd MRSA 0%
Hur får ni flergångsintrument höggradigt rena? 1. Kör i spoldesinfektorn 2. Kör i köksdiskmaskinen 3. Kör i diskdesinfektorn 4. Kemisk desinfektion med Virkon 0% 0% 0% 0%
Ändamålsenligt Spoldesinfektor Utslagsfunktion Kort arbetstid: spolar och desinfekterar Till enkelt gods, ex bäcken, urin- & sugflaskor Diskdesinfektor Saknar utslagsfunktion Lång arbetstid: diskar och desinfekterar Till bl a flergångsinstrument & slangar
Kvalitetssäkring Daglig kontroll att Diskarmarna kan rotera Spolhålen på diskarmarna är rena Diskmedel & ev sköljmedel gått åt (streck) Inga föremål fallit ner på botten Grovsil är fri från skräp. Rensa Enligt standard SS- EN ISO 15883 är spoldesinfektorn inte avsedd för instrument
Viktiga åtgärder för att förebygga smittspridning & vårdrelaterade infektioner
Vårdhygien Skaraborg Vårdhygien i VGR Vårdhygien Skaraborg: 0500-43 20 84