1 L Ä N S I S U O M E N Y M P Ä R I S T Ö K E S K U S V Ä S T R A F I N L A N D S M I L J Ö C E N T R A L Miljötillståndsenheten PL 262, Koulukatu 19, 65101 VAASA PB 262, Skolhusgatan 19, 65101 VASA 06 367 5211, Telefax 06 367 5351 BESLUT i ärende enligt 28 miljöskyddslagen Beslutet givet efter anslag 15.12. 2005 Diarienummer LSU 2005 Y 771 ÄRENDE Miljötillståndsansökan enligt 35 miljöskyddslagen för utvidgning av verksamhet som berör husdjurshållning. SÖKANDE Åsbro Mjölk öb Djöstasvägen 379 68500 Kronoby VERKSAMHET I det befintliga djurstallet finns det för närvarande 74 mjölkkor, 61 kvigor, 58 köttnötdjur och 42 ungboskap < 6 månader. Efter utvidgningen kommer det att i det befintliga och nya djurstallet sammanlagt finnas plats för 175 mjölkkor,105 kvigor och 55 ungboskap under 6 månader. FÖRLÄGGNINGSPLATS Djurstallena förläggs på lägenheterna Åsbro RN:r 71:1 och del av lägenhet Åsbäck I RN:r 71:0 i Hästbacka by i Kronoby kommun. GRUNDER FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND Djurstall som är avsedda för minst 30 mjölkkor eller 80 köttnöt är miljötillståndspliktiga (MiljöskyddsF 1 1 mom. punkt 11 a). TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIGHET Den regionala miljöcentralen är behörig tillståndsmyndighet i ärendet enligt 31 2 momentet i miljöskyddslagen och 6 1 mom. punkt 10 a i miljöskyddsförordningen.
Enligt förordningen avgör den regionala miljöcentralen ärenden som gäller djurstall avsedda för minst 75 mjölkkor. ANHÄNGIGGÖRANDE AV ÄRENDET Miljötillståndsansökan har blivit anhängig 10.08.2005 då sökanden har inlämnat ansökan till Västra Finlands miljöcentral. FÖRLÄGGNINGSPLATSEN OCH DESS MILJÖ Djurstallet omges främst av åker. Inom en radie på 500 m finns det 1 bostadshus som tillhör sökande. Avståndet till närmaste bostadsfastighet som ej tillhör sökande är ca 600 m. Det nya djurstallet ligger intill och den nya flytgödselbrunnen på gränsen till Borgmossåsen grundvattenområde nr 1028801, som klassificeras som för samhällets vattenförsörjning viktigt grundvattenområde. OMRÅDETS PLANLÄGGNING Djurstallet planeras på ett område som inte har gällande plan. UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN I djurstallena kommer det efter utvidgningen att finnas plats för 175 mjölkkor, 105 kvigor och 55 ungboskap under 6 månader. Djurstallena fungerar i sin helhet med flytutgödslingssystem. Det befintliga lösdriftsladugården ändras till utrymme för uppfödning av kvigor samt kalvnings och sinkoavdelning. Mellan det befintliga och nya djurstallet görs en förbindelsegång, där man kommer att förflytta djuren mellan byggnaderna. Djurstallena är anslutna till kommunal vattenledning. Förtorkat ensilagefoder 3000 ton/ år lagras i plansilon. Eventuell pressvätska leds till pumpbrunn som tömmes i flytgödselbrunn. Döda djur föres för destruktion till Honkajoki. Övrigt avfall sorteras och köres till Ekorosk. Ventilationen i det nya djurstallet sker genom naturlig ventilation genom frånluftskanaler i taknocken. Trafiken till djurstallet består av mjölkbil varannan dag, djurtransporter 1ggr/månad, leverans av köpta fodermedel 1 ggr/ vecka, fodertransporter med traktor ca 250 ggr/år, flytgödseltransporter i samband med utspridning av gödsel ca 400 ggr/år samt kadaverhantering 1 2 ggr/ månad. Gården har egen bränslecistern, vars volym är 10000 liter. Bränslecisternen är utrustad med låsmekanism och spärrmekanism för hävert. På gården finns andra oljeprodukter högst 500 liter som förvaras i maskinhall. Behandling av gödsel Djurstallena kommer i sin helhet att fungera med flytutgödslingssystem. Enligt ansökan lagras flytgödsel från 175 mjölkkor, 105 kvigor och 55 ungboskap under 6 månader i två befintliga gödselbrunnar vars volym är 600 m 3 och 3160 m 3 samt i en ny flytgödselbrunn vars volym är 2200 m 3. På lägenhet Broända II RN:r 8:5 i Nedervetil by finns en befintlig fjärrgödselbrunn vars volym är 850 m 3. Lagringsvolymen för pumpbrunnar och gödselkanaler i djurstallena är 80 m 3. Totala lagringsvolymen för flytgödsel och tvättvatten från djurstallena är 6890 m 3. Den befintliga pumpbrunnen och den nya pumpbrunnen är täckta med betongtak. Flytgödselbrunnarna är öppna. Flytgödselbrunnarna fylls på nerifrån. Avloppsvatten från mjölkrummet samt övrigt tvättvatten från djurstallena leds till gödselbrunnarna. 2
Lägenheten har sammanlagt 185,13 ha åker till förfogande för spridning av gödsel, av vilken egen åkermark är 115,88 ha, arrendeåker 42,58 ha och avtalsåker 26,67 ha. Av åkermarken befinner sig 16 ha på grundvattenområde. BEHANDLINGEN AV ÄRENDET Kungörelse av tillståndsansökan Inspektion Utlåtanden Ansökan har kungjorts på Kronoby kommuns officiella anslagstavla och på Västra Finlands miljöcentrals officiella anslagstavla under tiden 7.10.2005 7.11 2005. Handlingarna har funnits till påseende under kungörelsetiden vid miljö och hälsoskyddsbyrån i Kronoby kommun. Sakägare som ärendet speciellt berör har informerats skilt per brev. Sökandens lägenhet besöktes 1.12.2005 med anledning av den anhängiggjorda ansökan. Miljöcentralen har med anledning av miljötillståndsansökan begärt utlåtande av kommunstyrelsen och miljönämnden i Kronoby kommun samt av Västra Finlands miljöcentral / grundvattenskyddsgruppen. I sitt utlåtande 17.10.2005 konstaterar kommunstyrelsen följande: Kommunstyrelsen har inget att anmärka över Åsbro Mjölk öb:s ansökan om miljötillstånd. I sitt utlåtande 8.11.2005 konstaterar miljönämnden följande: Miljönämnden förordar Åsbro Mjölk öb:s ansökan om miljötillstånd för verksamhet som gäller djurhållning och utvidgning av den på lägenheten Åsbro RN:r 71:1 och på del av lägenhet Åsbäck I RN:r 71:0 i Hästbacka by i Kronoby kommun, adress Djöstasvägen 379. Ansökan gäller uppfödning av nötkreatur. Efter utvidgningen finns i djurstallet plats för 175 mjölkkor, 105 kvigor och 55 ungboskap under 6 månader. Till verksamheten hör även gödsellagring på lägenheten Broända II RN:r 8:5 i Nedervetil by, adress Nybyvägen 171. Miljönämnden bedömer att verksamheten kan bedrivas utan att förorsaka olägenhet eller förorening som avses i 42 miljöskyddslagen, förutsatt att villkor ställs gällande byggandet av djurstallet och gödselbehållaren, gällande lagring, hantering och spridning av gödsel, samt gällande behandlingen av avloppsvatten, avfall och döda djur, så att verksamheten bedrivs i enlighet med ikraftvarande lagstiftning. Behovet av eventuella extra åtgärder för att skydda grundvattnet bör utredas. Miljönämnden bedömer att verksamheten inte torde medföra oskälig olägenheter för grannarna. Det rekommenderade skyddsavståndet från djurstallet till närmaste störbara objekt överskrids med god marginal. Fjärrgödsellagret på Nybyvägen 171 ligger dock endast ca 200 m från de närmaste grannarna, med öppen åker emellan. Miljönämnden anser därför att tillståndet skall förses med villkor att fjärrgödselbehållaren skall förses med flytande täckning eller fast tak. Flytgödseln skall fyllas på nerifrån och ha så låg temperatur som möjligt. Omrörningen bör ske endast före tömning. I miljötillståndet bör verksamhetsidkaren åläggas att lämna uppgifter som behövs för övervakningen. I övrigt har miljönämnden inget att anmärka. 3
4 I sitt utlåtande 9.11.2005 konstaterar Västra Finlands miljöcentral / grundvattenskyddsgruppen följande: Det nya kostallet ligger intill och flytgödselbrunnen på gränsen till Borgmossåsen grundvattenområde nr 1028801 som klassificeras som för samhällets vattenförsörjning viktigt grundvattenområde: Grundvattengruppen anser därför att följande bör beaktas vid behandlingen av ansökningen: Placering av flytgödselbehållaren på den planerade platsen förutsätter att man med undersökningar kan visa att under behållaren finns ett minst 3 m tjockt lager av tät jord (lerig silt eller tätare) och att grundvattnet som bildas på platsen inte strömmar mot grundvattenområdet ( MskF 13 ). Förekomsten av sådant jordskikt och dess tjocklek bör faställas med sondering eller provgropar, och dokumenteras av utomstående sakkunnig. Grundvattnets strömning bör utredas med observationsrör eller provgropar. I det fall att platsen inte uppfyller ovan nämnda krav bör flytgödselbehållaren konstrueras så att behållarens täthet kan säkerställas och kontrolleras ( MskL 46 ) under verksamhetstiden. Detta kan förverkligas så att under behållaren placeras en vattentät minst 0,5 mm tjock HDPE plastduk, eller duk av motsvarande material. Ovanpå duken placeras dräneringsrör som leder ev. utsläpp till en vattentät kontrollbrunn. Kontrollen bör också omfatta pumpbrunnen, samlingskanalen samt rörledningen till flytgödselbehållaren. Flytgödselbehållaren, kostallets golv och övriga konstruktioner såsom rännor, rörledningar genomföringar mm. bör byggas av vattentätt material. Betongkonstruktionerna bör vara gjutna av vattentät betong ( K30) och speciell noggrannhet bör fästas vid fogarna. Anläggningarnas skick bör regelbundet granskas och all verksamhet bör utformas så att utsläpp till grundvattnet inte uppstår. Gångvägarna bör vara hård på ytan, så att de håller mot klövtramp och att gödseln kan tas bort. Pressvätska, tvättvatten och övriga avloppsvatten bör ledas till flytgödselbehållare. Bränslen och andra oljeprodukter bör uppbevaras i skyddade cisterner, t.ex dubbelmantlade cisterner eller cisterner utrustade med skyddsbassäng och tak. Cisternerna bör vara utrustade med överfyllningsskydd och spärrmekanism för hävert. Flytgödsel, urin, pressvätska samt tvättvatten får inte spridas på för samhällets vattenförsörjning viktigt eller lämpligt grundvattenområde. På det grundvattenbildande området ( innanför den heldragna linjen på kartan över grundvattenområdet) får inte heller spridas strö eller fastgödsel. Dessa begränsningar kan ses över på basen av skiftesvisa undersökningar av jordlagren. Eventuella utsläpp av förorenade ämnen bör omedelbart rapporteras till tillsynsmyndigheten i Kronoby Kommun. Sökanden bör vara medveten om att han trots vidtagna försiktighetsåtgärder är ansvarig för de skador som uppkommer av eventuella grundvattenförorenande utsläpp.
5 Anmärkningar och påminnelser Med anledning av ansökan har inga anmärkningar inlämnats till Västra Finlands miljöcentral. Hörande av sökande Sökande har i brev daterat 17.11.2005 getts möjlighet att bemöta miljövårdsnämndens utlåtande. Sökande har 1.12.2005 inlämnat ett bemötande med anledning av givet utlåtande. I bemötandet framkommer det följande: Vi har tagit del av de utlåtanden som inkommit med anledning av vår miljötillståndsansökan. Vi anser att de villkor som miljönämnden i Kronoby och miljöcentralens grundvattengrupp ställer är sakliga, och vi har inte behov av att avge förklaring. MILJÖCENTRALENS AVGÖRANDE Västra Finlands miljöcentral har granskat miljötillståndsansökan och tagit i beaktande givna utlåtandena enligt vad som framgår av tillståndsbestämmelser och motiveringar till beslutet. Västra Finlands miljöcentral beviljar Åsbro Mjölk öb miljötillstånd för utvidgning av verksamhet gällande husdjurshållning. Miljötillståndet beviljas i enlighet med 28 miljöskyddslagen, för 175 mjölkkor, 105 kvigor och 55 ungdjur under 6 månader, förutsatt att följande tillståndsbestämmelser följs. Djurstallet är beläget i Kronoby kommun i Hästbacka by på lägenhet Åsbro RN:r 71:1 och på del av lägenhet Åsbäck I RN:r 71:0. Förläggningsplatsen framgår av situationsplanen i skala 1:500 samt av kartan som medföljer beslutet. Tillstånd beviljas tillsvidare. Tillståndsbestämmelser 1. Lagring av gödsel Gödsel som uppkommer i djurhushållningen lagras i gödsellager. Gödsellagren byggs enligt situationsplanen. För de djurmängder som framförts i ansökan bör det finnas lagringsvolym för flytgödsel och tvättvatten minst 6890 m 3. I gödselbrunnar utan tak bör därtill nederbörden beaktas. Under den nya flytgödselbrunnen, pumpbrunnen, samlingskanalen samt rörledningen till brunnen bör det finnas ett minst 3 m tjockt lager av tät jord (lerig silt eller tätare) och grundvatten som bildas på platsen får inte strömma mot grundvattenområdet. Om jordarten under flytgödselbrunnen pumpbrunnen, samlingskanalen samt rörledningen till brunnen inte uppfyller de ovannämnda kraven eller om grundvattnet som bildas på platsen strömmar mot grundvattenområdet bör det under flytgödselbrunnen, pumpbrunnen, samlingskanalen och rörledningen till brunnen placeras en vattentät minst 0,5 mm tjock HDPE plastduk eller duk av motsvarande material. Ovanpå duken placeras dräneringsrör som leder eventuella utsläpp till en vattentät kontrollbrunn. Före påbörjande av byggandet av det nya djurstallet bör en grundundersökning över marken under flytgödselbrunnen samt en utredning över grundvattnets strömningsriktning på platsen inlämnas till Västra Finlands miljöcentral. Golvet i djurstallena, gödselrännor, pumpbrunnar och flytgödselbrunnarna skall göras av vattentätt material enligt Jord och skogsbruksministeriets byggnadsdirektiv. Gödsellagringsutrymmena bör regelbundet kontrolleras och eventuella bristfälligheter åtgärdas omedelbart.
Botten i förbindelsegången mellan djurstallena skall vara hård på ytan, så att den håller mot klövtramp och att gödseln kan tas bort. 2. Hantering och nyttjande av gödsel Lastning av gödsel till fordon bör göras på tätt underlag. Byggnationer och anläggningar skall därutöver vara sådana att det under tömningen av brunnarna och transporter inte inträffar utsläpp. Gödsel bör i första hand utnyttjas som gödsel på åker. Gödsel kan också föras för behandling till anläggning med miljötillstånd. För spridning av gödsel från husdjurshållningen bör det finnas minst 150 ha åker till förfogande (1,5 mjölkkor per 1 ha åker, 4 kvigor per 1 ha åker, 4 köttnöt >8 månader per 1 ha åker och 8 ungnöt < 8 månader per 1 ha åker). Lagringsutrymmen för gödsel bör tömmas grundligt en gång per år. Hantering och lagring av gödsel bör ske så att det inte uppstår förorening eller sanitär olägenhet eller uppkommer annan väsentlig olägenhet för grannarna. Om gödsel kommer ut i omgivningen bör gödseln omedelbart avlägsnas och området städas. Vid behov skall kalk eller annat material som förhindrar uppkomst av flugor spridas. Om det i samband med djurstallet tvättas utrustning som är avsedd för transport och spridning av gödsel eller djurtransport, bör tvättningen ske på tätt underlag. Tvättvattnet leds till gödsellager eller skild sluten behållare och utnyttjas i åkerbruk eller föres till anläggning med miljötillstånd. Gödselspridningsutrustningen bör väljas så att man med den uppnår bästa möjliga spridningsnoggrannhet. Gödsel som sprids bör nedmyllas omedelbart dock senast inom ett dygn efter att gödseln spridits ut förutom om gödseln sprids i växande gröda. Spridningstidpunkten bör väljas så att olägenheterna för grannarna är minsta möjliga vid spridningen av gödsel. Gödsel och tvättvatten får inte spridas på frusen eller snötäckt mark och inte heller på vattenmättad mark. Gödsel får inte spridas under tiden mellan den 15 oktober och den 15 april. Om marken är ofrusen och torr så att inget rinner ut i vattendrag eller det inte finns någon risk för alvförtätning, kan gödsel på hösten spridas ut högst till den 15 november och utspridningen på våren påbörjas tidigast den 1 april. När det gäller vallväxtlighet får ytgödsling inte ske efter den 15 september. På åkerområden som gång på gång översvämmas av vårfloden är kvävegödsling förbjuden under tiden mellan den 1 oktober och den 15 april, med undantag för det växtbestånd som anläggs. Gödsling med kvävegödselmedel närmare ett vattendrag än fem meter är förbjuden. Därefter är ytgödsling med kvävegödselmedel förbjuden på en sträcka av fem meter, om åkerns lutning överstiger 2 procent. Vid spridning av gödsel lämnas runt brunn för hushållsvatten ett minst 30 meter brett område, som inte gödslas för att förhindra att näringsämnen kommer ut i vattnet. På klassificerade grundvattenområdens bildningsområde är spridning av stallgödsel förbjuden. Mellan bildningsområdet och grundvattenområdets gräns kan man sprida fastgödsel, om spridningen sker på våren, gödseln nedmyllas omedelbart efter spridningen och gödselns näringsinnehåll motsvarar växternas näringsbehov under ett år. Annan spridning av stallgödsel är tillåten endast i specialfall, om man på grund av markundersökning eller motsvarande utredningar kan påvisa att det inte orsakar fara för grundvatten och miljöcentralen har godkänt den. Vid spridning av gödsel bör man ta i beaktande markkartering av åkern, kväve och fosforinnehållet i gödseln samt växternas näringsbehov. Användning av gödselmedel bör ske enligt förordning 931/2000 om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket. 6
7 3. Minskning av luktolägenheter 4. Döda djur Gödselbrunnarna i anslutning till djurstallena bör fyllas på underifrån för att minska luktolägenheterna och temperaturen hålls så låg som möjligt. Gödselbrunnarna i anslutning till djurstallena skall förses med tak eller flytande täckning (t.ex. torv, styroxkulor). Fjärrgödselbrunnen på lägenhet Broända II RN:r 8:5 i Nedervetil by skall förses med tak eller flytande täckning. En plan över hur täckningen av gödselbrunnarna kommer att utföras sändes till Västra Finlands miljöcentral före verksamheten inledes i det nya djurstallet. Pumpbrunnarna i anslutning till djurstallena förses med tak. Gödselbrunnarna utan fast tak inhägnas med staket enligt Jord och skogsbruksministeriets byggnadsdirektiv. Omrörning av gödseln i gödselbrunnarna bör ske endast före tömning av brunnarna. Döda djur skall så fort som möjligt föras till en anläggning med tillstånd för behandling av döda djur eller till andra mottagnings eller behandlingsplatser med ifrågavarande miljötillstånd. För lagring av döda djur på lägenheten bör det finnas ändamålsenliga lagringsutrymmen. Också kortvarig lagring av döda djur skall ordnas så att den inte förorsakar hälsorisk, luktolägenhet eller osnygghet. Ifall djuravfall uppbevaras under längre tid på lägenheten skall lagringsutrymmet förses med kylanordning. 5. Avfallshantering Problemavfall (t.ex. spillolja, lysrör och ackumulatorer) bör föras till en mottagningspunkt för problemavfall. Avfall som uppkommer bör lagras ändamålsenligt så att avfallet inte ger upphov till nedskräpning eller förorening av yt eller grundvatten eller förorening av mark och inte heller orsakar andra olägenheter. Avfallshanteringen skall ske i enlighet med Kronoby kommuns avfallshanteringsbestämmelser. 6. Övriga bestämmelser Bränslecisternen bör stå på ett vattentätt underlag och utrustas med skyddsbassäng och tak. Bränslecisternen bör vara utrustad med överfyllningsskydd och spärrmekanism för hävert. Tankning av fordon bör ske på vattentätt underlag. Verksamhetsidkaren bör föra dagbok över anläggningens verksamhet. Ur dagboken bör framgå följande : uppgifter om djurmängder uppgifter om spridningsareal uppgifter om de åkrar som används för gödselspridning uppgifter om antal döda djur och behandlingen av dessa uppgifter om avfallsmängder Dagboken skall vid behov uppvisas för tillståndsmyndigheten. Verksamhetsidkaren bör omedelbart underrätta miljömyndigheten i Kronoby kommun och Västra Finlands miljöcentral om det uppstår störningar i driften som kan orsaka betydande olägenheter.
Tillståndshavaren skall tillräckligt väl känna till den för branschen bästa tillgängliga tekniken och vara beredd på att ta den i bruk. Verksamhetsidkaren bör skriftligen anmäla om ibruktagande av utvidgningen av djurstallet till Västra Finlands miljöcentral. 7. Ändring av tillstånd Vid utvidgning av verksamheten, ändring av verksamheten eller nedläggning av verksamheten bör en anmälan göras till Västra Finlands miljöcentral. Om tillståndshavaren ändras skall den nya tillståndshavaren skriftligen anmäla till Västra Finlands miljöcentral att så skett. MOTIVERING TILL BESLUTET Förutsättningar för beviljande av tillstånd Verksamhet med husdjurshållning på lägenhet Åsbro RN:r 71:1 och del av lägenhet Åsbäck RN:r 71:0 i Hästbacka by i Kronoby kommun kan utövas utan att djurstallena eller verksamheten i dem medför sanitära olägenheter eller förorening av yt och grundvatten eller förorening av mark eller andra varaktiga, oskäliga besvär, under förutsättning att de tillståndsbestämmelser som getts i miljötillståndet iakttas. Miljöcentralen har vid beviljande av miljötillståndet tagit i beaktande miljönämndens utlåtande samt Västra Finlands miljöcentral /grundvattenskyddsgruppens utlåtande. Krav har ställts på att minska luktolägenheter från gödsellagren. För att minska antalet fåglar och andra skadedjur omkring djurstallena har genom tillståndsbestämmelserna satts villkor på hantering och uppbevaring av gödsel, döda djur och avfall vid djurstallena. I beslutet har ställts krav på tätheten av marken under flytgödselbrunnen, pumpbrunnen och uppsamlingskanalen i djurstallet. Miljöcentralen har också ställt krav på att en markundersökning samt en undersökning av grundvattnets strömningsriktning på platsen måste göras före påbörjande av byggandet av det nya djurstallet inleds. För att förhindra förorening av grundvatten och ytvatten har krav ställts på oljecisternen på lägenheten. Platsen för djurstallena är belägen på jord och skogsbruksdominerad glesbygd. Verksamheten i djurstallena kan inte, med avseende på avstånd eller områdets tidigare användning, förorsaka sådana olägenheter eller sådant oskäligt besvär för omgivningen som avses i lagen. Motivering till tillståndsbestämmelserna Tillståndsbestämmelse 1.Villkor har ställts på lagring av gödsel och tvättvatten från djurstallena så att lagringstiden motsvarar 12 månaders lagring. Kravet på lagringstid (931/ 2000) samt på att golvet i djurstallena, gödselrännor och gödsellager skall göras av vattentätt material ( JSM C4 byggnadsdirektiv), kravet på att gödsellagren bör vara färdiga före verksamheten inleds och att gödsellagringsutrymmena regelbundet bör kontrolleras och eventuella bristfälligheter åtgärdas omedelbart, har givits för att förhindra förorening av mark samt yt och grundvatten, olägenheter för hälsa och för att främja allmän trivsel i miljön. Tillståndsbestämmelse 2 har givits för att övervaka att spridningen och hanteringen av gödsel sker sakenligt, så att det inte uppstår förorening av yt och grundvatten eller olägenheter för hälsan. Västra Finlands miljöcentral konstaterar att då djurstallet har byggts enligt ansökan är behovet av spridningsareal 150 ha. Behovet av spridningsareal grundar sig på kravet på högst 20 kg löslig fosfor 8
per ha åker och år, på det genomsnittliga fosforinnehållet i gödsel och på åkerodlingsväxternas genomsnittliga behov av fosforgödsel per hektar. Gödseln bör spridas på ofrusen, snöfri mark för att förhindra urlakning av näringsämnen till vattendrag. För att minska olägenheterna vid spridning av gödsel bör gödseln nedmyllas omedelbart dock senast inom ett dygn efter att gödseln spridits ut. För att trygga grundvattnets kvalitet får gödsel inte spridas närmare än 30 m ifrån brunn för hushållsvatten eller på något grundvattenområdes bildningsområde. Tillståndsbestämmelse 3 har getts för att minska luktolägenheterna från djurstallena och gödselbrunnarna samt för att förhindra att det uppstår olägenheter för hälsa och för att främja allmän trivsel i miljön samt för att förhindra att det uppstår problem med fåglar och andra skadedjur på lägenheterna. Tillståndsbestämmelse 4 har givits för att förhindra att det förorsakas förorening av yt och grundvatten samt sanitära olägenheter vid hanteringen av döda djur. Enligt avfallslagen är verksamhetsidkaren skyldig att ordna en sakenlig avfallshantering. Döda djur bör så snabbt som möjligt föras till en mottagare som har tillstånd att behandla djuravfall. Enligt förordningen om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel ( EG 1774/2002) samt enligt Jord och skogsbruksministeriets förordning (1022/2000) om behandling av animaliskt avfall skall animaliskt högriskavfall behandlas vid en anläggning för förbränning av animaliskt avfall eller vid en anläggning för bearbetning av animaliskt högriskavfall. Tillståndsbestämmelse 5. Tillståndshavaren är skyldig att ombesörja att problemavfall och annat avfall inte orsakar förorening av mark, yt och grundvatten. Tillståndshavaren är också skyldig att ordna en fungerande avfallshantering, såsom att problemavfall föres till en sakenlig behandling samt att återvinningsbart avfall hålls skilt från annat avfall och föres till en sakenlig behandling. Tillståndsbestämmelse 6 och 7. Myndigheterna skall även ges den information som behövs för att övervaka verksamheten. Tillståndshavaren bör ha tillräckligt med kunskaper om möjligheten att minska utsläppens skadliga inverkan och därtill följa med utvecklingen av den för branschen bästa tillgängliga tekniken. Om man utan oskäliga kostnader kan minska utsläppen med anledning av att den för branschen bästa tekniken har utvecklats, kan tillståndsbeslutet ändras. BESLUTETS GILTIGHETSTID Detta beslut är i kraft tillsvidare. Om verksamheten i djurstallet väsentligt förändras, bör för djurstallet sökas nytt miljötillstånd. Detta beslut är i kraft tills beslut över ny tillståndsansökan har vunnit laga kraft. JUSTERING AV TILLSTÅNDSBESTÄMMELSERNA Verksamheten bör före 31.12.2016 göra en ny ansökan för justering av tillståndsbestämmelserna. I ansökan bör det åtminstone framställas uppgifter om djurmängder, lagringsvolymer för gödsel och tillgängliga spridningsarealer för gödsel. IAKTTAGANDE AV FÖRORDNINGAR Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än villkoren i ett tillstånd som redan har beviljats med stöd av miljöskyddslagen eller avfallslagen, eller sådana bestämmelser om tillståndets 9
giltighet eller justering som avviker från tillståndet, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet. TILLÄMPADE LAGRUM Miljöskyddslagen (86/2000) 2, 4, 6 8, 28,31 35 38, 41 43, 45, 52 59, 81, 96 98 och 105 Miljöskyddsförordningen (169/2000) 1, 6, 8 11, 15 19, 21 23, och 37 Avfallslagen (1072/93) 4, 6, 15, 51, 52 Statsrådets beslut om begränsningar av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket ( 931/2000) Lagen om grunder för avgifter till staten (150/1992), 8 Miljöministeriets beslut om de regionala miljöcentralernas avgiftsbelagda prestationer (1237/2003) Därtill har tagits i beaktande följande: Jord och skogsbruksministeriets byggnadsbestämmelser och anvisningar (JSM BBA C4/10.1.2002) Förordning om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel ( EG 1774/2002) Jord och skogsbruksministeriets förordning om behandling av animaliskt avfall (1022/2000) AVGIFT OCH GRUNDER FÖR AVGIFTEN Avgift 1800 Avgiften grundar sig på 8 lagen om grunder för avgifter till staten (150 / 1992 ) och miljöministeriets beslut om de regionala miljöcentralernas avgiftsbelagda prestationer (1237/2003). Enligt förordningen (1237/2003) är grundavgiften beträffande miljötillstånd för djurstall över 150 mjölkkor 1800. BESLUT Åsbro Mjölk öb Djöstasvägen 379 68500 Kronoby BESLUT FÖR KÄNNEDOM Kommunstyrelsen i Kronoby kommun Miljönämnden i Kronoby kommun Västra Finlands miljöcentral / grundvattenskyddsgruppen. Finlands miljöcentral MEDDELANDE OM BESLUT Lillrank Gunnel Margareta och Johan Torsten Mattias, Spårvägen 39, 68500 Kronoby Åsvik Mikael Andreas, Djöstasvägen 379, 68500 Kronoby Åsvik Kaj Lars Ingmar, Snårevägen 73, 68500 Kronoby Lindfelt Frank Andreas, Loulusvägen 125, 68410 Nedervetil Lindfelt Roger Nils Johan, Loulusvägen 130, 68410 Nedervetil Lauren Robert Svante Mattias,Heimbackavägen 8, 68410 Nedervetil Fastighets Ab Åsbrogård Kiinteistö Oy, Djöstasvägen 379, 68500 Kronoby 10
Uppgift om beslutet offentliggörs på Västra Finlands miljöcentrals och på Kronoby kommuns officiella anslagstavlor. SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Enligt besvärsanvisningen bör besvärsskriften tillställas Västra Finlands miljöcentral inom besvärstiden. Besvär över avgiften som uppbärs för behandlingen av ärendet anförs i samma ordning som huvudärendet. Rätt att anföra besvär har den som ansökt om tillstånd och de vilkas rätt eller fördel ärendet kan tänkas beröra, registrerad förening eller stiftelse vars syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivsel i boendemiljön och inom vars verksamhetsområde miljökonsekvenserna uppträder, samt kommunstyrelsen i den kommun där verksamheten är placerad och andra kommuner vars område verksamheten påverkar samt de myndigheter som skall bevaka det allmännas intresse i ärendet (MiljöskyddsL 96, MiljöskyddsL 97 ). Besvärsanvisning medföljer som bilaga. 11 Överinspektör Mikaela Rudnäs Byggmästare Martin Stenbacka BILAGOR Besvärsanvisning Karta Situationsplan