Är det värsta över nu?

juni 2009 Är det värsta över nu? Den senaste tidens uppgång på börsen har väl knappast undgått någon. Förra året var ett uselt år för de flesta fonder, men vårens börsrally har gått fort. Sett till det senaste halvåret är 93 procent av Skandiabankens fonder på plus, och i enskilda fall har avkastningen varit över 100 procent! Nu talar allt fler ekonomer om att det värsta av den ekonomiska kris som vi har gått igenom ligger bakom oss. Och att döma av uppgången på börsen de senaste månaderna verkar aktiemarknaden ha dragit samma slutsats. Det brukar nämligen sägas att aktiemarknaden reagerar ungefär ett år före den reala ekonomin. När börsen rusar är det lätt att bli fartblind. Vetskapen om att riskerna bör spridas ställs lätt åt sidan när portföljen ökar snabbt i värde. Av den anledningen har vi den här månaden valt att titta närmare på hur man som placerare kan öka riskspridningen och samtidigt förbättra möjligheten till avkastning. Vidare följer vi upp utvecklingen för våra flerförvaltade fonder Swedish Stars och European Best Ideas som vi introducerade förra våren. Premiäråret för de båda fonderna var ett av de mest turbulenta börsåren i modern tid, vilket har satt sin prägel på fondernas resultat. Fondstatistik maj 2009: Mest nettoköpta fondkategorier privata investerare 1. Aktiefonder Tillväxtmarknad 2. Aktiefonder Sverige 3. Aktiefonder Asien exkl. Japan Mest nettosålda fondkategorier privata investerare 1. Räntefonder 2. Aktiefonder Bransch 3. Aktiefonder Japan Mest nettoköpta fondkategorier professionella investerare 1. Aktiefonder Global 2. Aktiefonder Nordamerika 3. Aktiefonder Tillväxtmarknad Mest nettosålda fondkategorier professionella investerare 1. Räntefonder 2. Aktiefonder Bransch 3. Blandfonder Statistiken baseras på byten och köp av fonder, exklusive månadssparande, i Skandia och Skandiabanken. Som vanligt tar vi även den här månaden hjälp av två krönikörer som ger sin syn på den senaste tidens händelseutveckling. Annika Winsth, chefekonom på Nordea, konstaterar i sin artikel att betydande utmaningar kvarstår för världsekonomin. Men bedömningen är ändå att det värsta är avklarat. Efter att börsen tycks ha prisat in en stundande förbättring av det ekonomiska läget blir den intressanta följdfrågan vad nästa steg för aktiemarknaden kommer att bli. Kring det resonerar Krister Nilsson, förvaltare på Ålandsbanken, i sin artikel. Trevlig läsning! Jim Rotsman, Chef Investeringserbjudandet skandiabankens marknadsbrev juni 2009 1

Déjà vu? Ibland får man känslan av att ha upplevt saker tidigare. Stämningen på aktiemarknaden under den senaste tiden tycker jag ger just en sådan känsla. För mig går tankarna osökt tillbaka till våren 2003, då USA med sina allierade invaderade Irak. Det krig som då utspelades var initialt väldigt intensivt och har därefter blivit en utdragen historia som i dagsläget inte får så stor publicitet. Nu, år 2009, är det i princip samma länder som bekämpar en global finanskris genom att använda mera vänligt sinnad ammunition i form av massiva stödpaket, räntesänkningar och andra kreativa lösningar. Kortsiktigt verkar det också ha stabiliserat utvecklingen och i flera bolagsrapporter för första kvartalet talas det om "ett ljus i tunneln." För mig känns det rimligt att så stora åtgärder kommer att ge positiva effekter under lång tid framöver. Vi kommer naturligtvis att bli besvikna under resans gång, men för den som tror att rätt ammunition används borde nedställ i marknaden vara ett bra köptillfälle, inte minst med tanke på de alternativ som erbjuds med dagens låga räntenivå. Hur kommer då Stockholmsbörsen att utvecklas om jag får rätt? En viktig pusselbit att förutse är hur utländska investerare ser på Stockholmsbörsen. Svenska kronans utveckling under senaste månaden vittnar om att utländskt kapital varit på köpsidan. För en amerikansk placerare har kronförstärkningen i kombination med stark börsutveckling givit dubbla avkastningen på en svensk aktieplacering jämfört med en placering i S&P500 sedan i början på april månad. I det korta perspektivet måste det vara frestande att ta hem vinsten, men om stödpaket m.m. ger effekt och om hjulen börjar rulla igen har Sverige historiskt sett varit en bra marknad att ha exponering mot. Jag tror att åtgärderna kommer att ge effekt, men börsen har under senaste tiden diskonterat en starkare utveckling och kommer därför att vara mycket känslig för makrosiffror under närmaste tiden. Hur positionerar jag portföljen i det här läget? Vi fokuserar på att komponera en portfölj med bolag som har bättre vinsttillväxt än marknaden som helhet. Med scenariot från ovan innebär det en stor del cykliska bolag och en mindre del defensiva bolag t.ex. hälsovård. Stora frågetecknet är fortfarande banksektorn som tidigare varit klart underrepresenterad i våra portföljer, men som på senare tid har fått en något ökad vikt. "Om hjulen börjar rulla i en har Sveri e historiskt sett varit en bra marknad att ha exponerin mot" Inför sommaren finns det två klassiska uttryck för olika strategier på aktiemarknaden. Det första är "Sell in May and stay away" och det andra "Köp till färskpotatisen och sälj till kräftorna". Den som tolkat mig rätt vet vilket val jag har gjort. Hoppas ni alla får en trevlig sommar! Krister Nilsson Fondförvaltare Ålandsbanken skandiabankens marknadsbrev juni 2009 2

Makroekonomi Världsekonomin står inför stora utmaningar under kommande år då större delen av världen befinner sig i recession samtidigt som budgetunderskott och obalanser växer kraftigt. EU uppskattar till exempel att 23 av 27 länder i Europa kommer att bryta mot stabilitetskravet på ett underskott på max 3 procent av BNP. Grynin en närmar si Världsekonomin står inför stora utmaningar under prognosperioden då större delen av världen befinner sig i recession samtidigt som budgetunderskott och obalanser växer kraftigt. EU uppskattar till exempel att 23 av 27 länder i Europa kommer att bryta mot stabilitetskravet på ett underskott på max 3 procent av BNP. Mycket kraftiga åtgärder från såväl regeringar som centralbanker har emellertid fått finansmarknaden att ta steg i rätt riktning. Vi ser också de första tecknen i att förväntningsindikatorerna inte längre faller fritt och vår bedömning är att vi har det värsta bakom oss. Det betyder inte att vi prognostiserar någon påtaglig ljusning av konjunkturläget i närtid, utan 2009 är ett förlorat år där världsekonomin väntas krympa med 1,4 procent. Turbulensen på finansmarknaden under förra året förstärker den lågkonjunktur vi nu är inne i och utvecklingen är så svag att det skrivs ekonomisk historia i många avseenden. Nuläget i USA jämförs till exempel med 1930-talskrisen och i Sverige tycks BNP falla ungefär lika mycket som under 1990-talskrisen även om arbetsmarknaden inte bedöms bli lika svag som då. Att den globala efterfrågan tvärdök i höstas överraskade många. Det fanns företag som hade orderböckerna fulla flera år framåt, men när finanskrisen eskalerade tvärstannade inflödet och redan lagda order drogs till och med tillbaka. Det får nu sitt efterspel med en historisk tillbakagång av produktionen. På lite sikt betyder det kraftigt stigande arbetslöshet, vilket talar för att också hushållen på många håll i världen står inför stora utmaningar framöver. Även om det på flera håll varnades för den kris som skulle komma, var det knappast någon som insåg kraften och djupet i den. Men att hela industrivärlden mer eller mindre stängde ned samtidigt får betydelse för hur återhämtningen ser ut och vi räknar med att även den blir relativt synkroniserad. Givet de låga nivåerna på till exempel export och industriproduktion i början av 2009, så behövs inte mycket förbättring för att få relativt stora utslag i tillväxttalen. Det öppnar för att vi redan i slutet av innevarande år får se betydligt bättre tillväxt. Det är dock mycket viktigt att skilja på tillväxt och nivå, då nivån kommer att vara fortsatt mycket låg. Det är inte uteslutet att världsekonomin tar bättre fart än vad som ligger i korten idag och att vi blir positivt överraskade. Steg i rätt riktning på finansmarknaden, kraftiga stimulanser runt om i världen där mycket av effekterna ligger framför oss, låg inflation och stora baseffekter kan få förtroendet och riskaptiten att öka. Det ena kugghjulet tar då fast i det andra. Tufft men ljus limtar finns i sikte 2008 2009 2010 Världen 2,6-1,4 2,6 USA 1,1-2,7 1,5 Euroområdet 0,7-3,5 1,0 Japan -0,7-5,8 0,5 Kina 9,0 7,0 9,0 Sverige -0,2-3,8 1,8 skandiabankens marknadsbrev juni 2009 3

USA BNP bottnar Sannolikt har USA det största fallet i tillväxten bakom sig, men vi räknar med en fortsatt svag utveckling även framöver. BNP föll med dryga 6 procent både under det fjärde kvartalet i fjol och under det första i år och vi räknar med en nedgång på 3 procent under andra kvartalet. Under hösten väntas ekonomin stabiliseras, men det är först i slutet av prognosperioden som tillväxten kommer upp till den potentiella, det vill säga runt 2,5 2,8 procent. Europa tyn er återhämtnin en Den globala avmattningen slår hårt mot Europa och utsikterna för euroområdet är mycket dystra under innevarande år. BNP väntas falla med hela 3,5 procent och vi räknar med att det är först i höst som ekonomin stabiliseras. Den starka euron har legat euroområdet i fatet och drabbat framför allt tysk exportindustri. Den dramatiska avmattningen av tillväxten i Tyskland väger tungt för euroområdet. På hemmamarknaden är det framför allt Spanien och Irland som råkat illa ut då en kollaps på bostadsmarknaden har slagit hårt mot byggsektorn. Norden en vikti handelspartner Små öppna ekonomier som de nordiska är starkt exportberoende och drabbas därmed hårt när världsekonomin tvärnitar. De nordiska länderna gick dock relativt väl rustade in i krisen. Då handeln mellan länderna har växt sig allt starkare, Norge är Sveriges näst största exportmarknad medan Danmark är nummer tre, kan det skapa vissa fördelar framöver. Centralbankernas räntesänkningar har också fått relativt stort genomslag på utlåningsräntorna i de nordiska länderna. Arbetsmarknaden försämras kraftigt även i Sverige, men det blir inte lika illa som under 1990-talskrisen då drygt en halv miljon arbetstillfällen försvann. Under åren 2008 2010 räknar vi med att knappt hälften så många arbetstillfällen försvinner och att arbetslösheten stiger till 10,4 procent. Det är alarmerande siffror, men vi behöver inte backa mer än tio år tillbaka för att finna liknande nivåer på arbetslösheten. En svag efterfrågan och arbetsmarknad ger ett lågt pristryck. Vi räknar därmed med att Riksbanken har sänkt färdigt för den här gången. Reporäntan är också på en så låg nivå att det inte får någon större realekonomisk effekt att gå ännu lägre. Vi räknar med att Riksbanken ligger still på 0,5 procents ränta ända fram till andra halvan av 2010 och att räntekurvan därmed förblir brant i närtid. Fluktuationerna i kronan har varit dramatiska det senaste året och vår bedömning är att volatiliteten kommer att vara fortsatt stor så länge riskaversionen är hög. Den kraftiga försvagningen av kronan är en stor konkurrensfördel för exportindustrin, men det är inte önskvärt att kronan blir alltför svag då det kan ställa till problem för andra delar av ekonomin. Nordea räknar med att kronan stärks i takt med att riskaptiten tilltar och att kronan når 9,60 mot euron inom ett år. Sveri e det ljusnar Svensk ekonomi störtdök i höstas och exporten minskade med hela 25 procent under fjärde och första kvartalet. Vi ser dock redan de första tecknen på att fallet nu bromsas och vår prognos är att en återhämtning inleds under hösten. En hårt sargad exportsektor har dock stort genomslag på resten av ekonomin och vi förutser en mycket svag investeringsutveckling framöver. Annika Winsth Chefekonom Nordea skandiabankens marknadsbrev juni 2009 4

Se över din portfölj: Vad vet du om alternativa investerin ar? Tillgångskategorin alternativa investeringar har sedan länge varit ett givet inslag i professionella investerares portföljer. Bland småspararna däremot har intresset varit svalt. Många sparkunder associerar tillgångsklassen med hög risk. I själva verket är tanken med alternativa investeringar att sänka risknivån i en portfölj och samtidigt förbättra möjligheterna till avkastning. Läs mer om den här spännande tillgångsklassen och vad den kan göra för din portfölj! Varför be ränsa ditt sparande till aktie- och räntefonder? Alternativa investeringar innebär, som namnet antyder, placeringar i tillgångar som inte korrelerar med kapitalmarknaden. Det kan innebära råvaror, hedgefonder eller realtillgångar av olika slag. Eftersom tillgångarna i stor utsträckning "lever sitt eget liv" kan de bidra till att skydda din portfölj mot svängningarna på börsen. Förutsättningen för värdeökning i en vanlig aktiefond är att börsen stiger. För en hedgefond å andra sidan kan till exempel ökade priser på jordbruksprodukter eller en tydlig trend för en valuta vara förutsättningen. Genom att inkludera alternativa tillgångsslag i portföljen breddar du din exponering och möjliggör avkastning från flera källor samtidigt som du ökar riskspridningen. Hur ser risknivån ut för de olika alternativa investerin arna? Nedan visas hur risknivån, mätt som standardavvikelse, skiljer sig mellan några fonder som kategoriseras som alternativa investeringar. Vi har lagt till en räntefond, en Sverigefond och en Rysslandfond för att förenkla jämförbarheten. Som framgår av diagrammet har de flesta alternativa investeringar i Skandias sortiment lägre risknivå än vår Sverigefond. Fondernas olika risknivåer gör att de flesta sparare kan hitta en placeringslösning som passar den egna riskprofilen. Risknivåer i olika fonder Risk (sd) Skandia Penningmarknad Catella Hedge Skandia Global Hedge Lynx Dynamic Skandia Sverige MS Commodities JP Morgan Ryssland skandiabankens marknadsbrev juni 2009 5

Vilket alternativ passar mi? Syftet med att inkludera alternativa investeringar i portföljen är att förbättra förhållandet mellan risk och avkastning. Eftersom dessa fonder inte rör sig på samma sätt som aktie- och räntemarknaderna, så kan risken i portföljen minska eftersom du inte "lägger alla ägg i samma korg." Även inom kategorin alternativa investeringar kan sambandet mellan olika fonder vara lågt. En god idé kan därför vara att inkludera fler än en fond ur kategorin till portföljen. Diagrammen nedan visar hur risk och avkastning förändras när alternativa investeringar läggs till portföljinnehavet 1. Med 20 % alternativa investeringar, fördelat jämt mellan en råvarufond och en hedgefond, skulle avkastningen ha varit nästan 4 procentenheter högre än i en portfölj med bara aktie- och räntefonder. Om innehavet skulle ha fördelats jämt mellan aktier, räntor, två olika hedgefonder samt en råvarufond skulle avkastningen ha varit mer än dubbelt så hög - samtidigt som risken skulle ha varit lägre. Historiskt har det alltså varit en god idé att inkludera alternativa tillgångsslag i portföljen. Hur stor del av portföljen som ska utgöras av alternativa investeringar beror på din riskprofil, hur din övriga portfölj ser ut och vilka fonder inom kategorin du väljer. Modellerna nedan är endast exempel och ska inte ses som placeringsrekommendationer. Råvaror Hedge 10% 10% Lynx 20% Globala aktier 20% Räntor 50% Globala aktier 50% Räntor 40% Globala aktier 40% Hedgeindex 20% Räntor 20% Råvaror 20% Portfölj 1 Avkastning 17 % Risk 6,1 % Portfölj 2 Avkastning 21 % Risk 5,7 % Portfölj 3 Avkastning 38 % Risk 5,4 % 1 Avser perioden 2004-05-25-2009-05-25. Med globala aktier avses MSCI World, räntor avser Sweden OMRX T-Bond Index Total Return, råvaror avser World Dow Jones - AIG Commodity Spot Index Close SEK, hedgefond avser Moneymate genomsnitt för hedgefonder och Lynx avser hedgefonden Lynx. skandiabankens marknadsbrev juni 2009 6

Dina fonder: Svän i t första år för stjärnfonder För drygt ett år sedan lanserades Skandias flerförvaltade fonder Swedish Stars och European Best Ideas. Konceptet bygger på att några av de bästa förvaltarna väljer ut sina favoritaktier till en gemensamt förvaltad fond. I Swedish Stars fall väljer fem förvaltare ut de fem aktier som de tror mest på. Lite mer än ett år efter starten ställer vi oss frågan Hur har det gått? Resan har varit svängig. Swedish Stars fick en stark inledning och låg länge en bra bit över sitt jämförelseindex. Under våren försvann försprånget tillfälligt, men den senaste månaden har fonden åter tagit revansch. Pia Hagen, fondförvaltare på Skandia, ger sin förklaring och sammanfattar fondens första år. Swedish Stars fick en bra start och klarade förra årets börsras bättre än index. Fonden var defensivt positionerad och innehöll inte några bankaktier. Under den börsuppgång vi upplevde under den tidiga våren tappade dock fonden sitt övertag. Uppgången på börsen drevs främst av bankaktier och förvaltarna var fortfarande underviktade i banksektorn. Den senaste månaden, när oron inom banksektorn har återvänt, har fonden kommit ikapp igen och ligger nu före sitt index sedan start, säger Pia Hagen. Det är viktigt att komma ihåg att de här fonderna inte är en indexplacering, utan avkastningen ska avvika från jämförelseindex. Förra sommaren låg Swedish Stars flera procentenheter över sitt index, medan fonden underpresterade med flera procentenheter under våren. Anledningen till de stora svängningarna är att antalet aktier är avsevärt färre än i en traditionell aktiefond eller i ett index. Swedish Stars består av maximalt 25 aktier, men oftast har antalet varit färre på grund av överlappningar. En vanlig aktiefond har vanligen 50-100 aktier. Med så mycket färre bolag i portföljen blir fonderna känsliga för tvära kast på börsen. European Best Ideas bygger på samma koncept som Swedish Stars, men med Europa som marknad och dubbelt så många förvaltare. Fonden har haft en mycket framgångsrik vår. Sedan årsskiftet är den upp 21,2 procent, medan jämförelseindex är upp 3,9 procent. European Best Ideas imponerande utveckling signalerar något om den potential vi bedömer att de här fonderna har. Över tid räknar vi med att förvaltarnas känsla för "stock picking" kommer skapa förutsättningar för goda förvaltningsresultat. Sedan start 1 Fond Index Swedish Stars -11,8 % -13,8 % European Best Ideas -26,0 % -34,4 % Hittills i år Fond Index Swedish Stars +19,8 % +22,7 % European Best Ideas +21,2 % +3,9 % 1 Avser perioden från start fram till den 3 juni. Swedish Stars jämförelseindex är SIX PRX. European Best Ideas jämförelseindex är MSCI Europe EUR. skandiabankens marknadsbrev juni 2009 7

Årets hed efond öppnas för småsparare I ett unikt samarbete mellan Skandia och Brummer & Partners görs hedgefonden Lynx tillgänglig för Skandia och Skandiabankens kunder. Efter fjolårets rekordavkastning för fonden, samtidigt som börsen föll, utsågs Lynx till Årets Hedgefond 2008 av Privata Affärer och Dagens Industri. Hittills har endast stora och kapitalstarka investerare kunnat placera i fonden. Nu blir den tillgänglig även för vanliga sparare, exklusivt genom Skandia, under namnet Lynx Dynamic. Det här är helt i linje med vår ambition att erbjuda kunderna ett unikt utbud med de bästa fondförvaltarna. Skandia Swedish Stars och European Best Ideas är exempel på två egna fonder som är unika. Nu tar vi nästa steg. Tack vare Skandias storlek ges alla våra sparare, oavsett storlek på sparkapital, möjligheten att placera i en topprankad fond som tidigare bara varit öppen för kapitalstarka proffs, säger Jim Rotsman, chef för Skandias investeringserbjudande. Lynx, som ingår i Brummer & Partners, är en specialfond med friare placeringsregler än vanliga aktie- och räntefonder. Fonden placerar dels i aktier och obligationer, men även i valutor och råvaror. Eftersom investeringar sker i flera tillgångsslag och på olika marknader är tanken att brist på trender i exempelvis svenska aktier ska kunna kompenseras av en stark trend för en råvara eller en valuta som ingår i portföljen. Sambandet mellan hur fonden går och utvecklingen på börsen kan många gånger vara lågt. Lynx kan därför ses som ett attraktivt sätt att balansera risknivån i de flesta portföljer. Lynx investerar på ett 70-tal marknader i terminskontrakt i olika tillgångsslag valutor, räntor, råvaror och aktier vilket ger en bra riskspridning. Den kan därför ha en positiv avkastning oavsett hur börsen går och är ett utmärkt komplement till sparande i aktie- och blandfonder, säger Svante Bergström, förvaltare och en av Lynx tre grundare. Det faktum att Lynx har haft en bra avkastning är naturligtvis ingen garanti för framtida framgång. Risken i fonden är i nivå med globala aktiefonder, vilket innebär att fondens värde under perioder kan minska. Fonden fungerar bäst när det finns tydliga långsiktiga trender på marknaden. Mindre bra är det med en stillastående marknad eller när det sker snabba kast i kursutvecklingen. Bra börsår kommer många renodlade aktiefonder att ha en högre avkastning än Lynx. Men börsen går inte bra alla år och Lynx fungerar som stötdämpare för en långsiktig sparare, säger Svante Bergström och tillägger att fondens mål är en årlig avkastning på mellan 15 och 25 procent efter avgifter. Förvaltningsavgiften är 1,5 procent samt en prestationsbaserad avgift på 20 procent av överavkastningen utöver räntan på tremånaders statsskuldsväxlar. Någon köp- eller säljavgift finns inte. Till skillnad från Lynx blir det daglig handel i Lynx Dynamic, vilket gör att den passar privatsparare bättre. Det finns ingen undre gräns för minsta insättning i Lynx Dynamic. I Lynx, som vänder sig till institutioner och stora investerare, är den minsta insättningen 500 000 kronor. Johan Lundqvist Skandia Nordic Investment Management skandiabankens marknadsbrev juni 2009 8

Marknadsuppdaterin i lokal valuta 2009-06-03 Procentuell förändring i år 1 vecka 1 mån 3 mån 1 år 3 år 5 år Sverige OMXS30 16 % 0 % -1 % 28 % -23 % -19 % 14 % Norden FTSE, NOREX 30 16 % 1 % 2 % 31 % -27 % -19 % 24 % Europa STOXX 50 Index 2 % 0 % 3 % 33 % -34 % -31 % -9 % USA S&P 500 3 % 4 % 3 % 34 % -32 % -26 % -17 % Japan Topix Nikkei, 225 9 % 2 % 8 % 33 % -33 % -38 % -13 % Global MSCI, All Countries 7 % 3 % 4 % 33 % -32 % -25 % -5 % Kina FTSE Xinhua 25 34 % 7 % 13 % 53 % -22 % 52 % 135 % Indien S&P Nifty Index 49 % 6 % 24 % 78 % -4 % 50 % 203 % Ryssland CSFB ROS 86 % 21 % 36 % 118 % -54 % -31 % 84 % Asien MSCI Asia All Countries 38 % 5 % 13 % 64 % -27 % 8 % 67 % Valutor Procentuell förändring i år 1 vecka 1 mån 3 mån 1 år 3 år 5 år EUR/SEK 10,9 0 % 2 % 3 % 6 % 17 % 19 % 19 % USD/SEK 7,7-1 % 0 % -2 % -17 % 28 % 8 % 3 % Räntor Procentenheter i år 1 vecka 1 mån 3 mån 1 år 3 år 5 år Kortränta 3 mån SSVX Sverige 0,5-0,8 0 0,1 0-3,6-1,6-1,5 Långränta 10 år Statsobligation Sverige 3,7 1,3 0 0,3 0,9-0,7-0,2-1,0 Källa: Thomson Reuters EcoWin Fonderna med högst avkastning i maj Fonderna med lägst avkastning i maj i Skandiabankens sortiment i Skandiabankens sortiment 1. Carlson India 1. SEB Bioteknikfond 2. FIM Ukrain 2. JP Morgan US Small Cap Growth 3. Invesco India 3. Morgan Stanley US Small Cap Growth 4. Fidelity India Focus 4. SEB Choice Nordamerikafond Småbolag 5. Nordea India 5. SEB Nordamerikafond Medelstora bolag Begränsning av ansvar: Informationen i denna publikation baseras på Skandias egna bedömningar vid tidpunkten för publicerandet samt på andra källor. Bedömningarna utgår från faktorer och uppgifter som kan visa sig vara oriktiga. Bedömningar och slutsatser som presenteras kan komma att ändras och det kan ske utan att Skandia distribuerar information om förändringen. Skandia ställer därför inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av den lämnade informationen. Den som tar del av informationen ska vara medveten om att den inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd. Det ankommer på användaren av informationen att själv värdera riktigheten, tillförlitligheten och fullständigheten av informationen. Historisk avkastning är ingen garanti för framtiden. Pengar som placeras i fonder kan både öka som minska i värde och det finns i ngen garanti att få tillbaka hela det insatta kapitalet. Att fatta investeringsbeslut innebär alltid ett risktagande och varje sådant beslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Denna information är avsedd enbart för personer och företag med hemvist inom den europeiska unionen och det ekonomiska samarbetsområdet samt i Schweiz och således inte riktat till person hemmahörande i USA eller något annat land där tillgängliggörande på något sätt är begränsad. skandiabankens marknadsbrev juni 2009 9