FRAKTURPREVENTION OSTEOPOROS 2012-01-19 Nyheter nationella riktlinjer 8:30-8:50 resp 13:30-13:50 Hur behandlar vi idag? 8:50-9:00 resp 13:50-14:00 Levnadsvanor, fallprevention & läkemedel Frakturprevention framöver i Kronoberg a) Frakturrisk utifrån klinik, lab, röntgen & bentäthet 9:00-9:30 resp 14:00-14:30 K a f f e p a u s 9:30-10:00 resp 14:30-15:00 b) Prevention av fraktur 10:00-11:10 resp 15:00-16:10 - Levnadsvanor - Fallprevention - Läkemedel När olika läkemedel? Behandlingstid? Utsättas när? Njurfunktionsinverkan? Vitamin D och PTH följas hur? - Patientfall Diskussion och frågor 11:15-11:30 resp 16:15-16:30
Nyheter nationella riktlinjer
Hur förebygger vi fraktur idag? Levnadsvanor 1. Fysisk aktiv Hur rör vi oss? Befolkning: 30-80% befolkning otillräckligt aktiva (SoS, SBU) Ungdomar: Rör sig väldigt olika, skolgymnastik 1 gång per vecka.» Hälften tränar på fritid» TV-dator tid samband med kort utetid och fysisk inaktiv Äldre: Daglig vanor - promenad >30 min - färre höftfraktur, fler radiusfraktur» Livsförhållande kvinnor 70-100 år (BILD)» Gymnastikgrupper på äldreboende indragna Ordination i vård? FaR recept i Kronoberg» Primärvård ordinerade 75 %, medan länssjukvård 20 %. 2009 skrevs 1317 recept, ökade 2010 knappt 1700. Läkare skrev hälften, sjuksköterskor och sjukgymnaster drygt 20 %» FaR ordination på Vc (BILD)
Hur förebygger vi fraktur idag? Levnadsvanor 2. Utevistelse Äldre rörelsehindrade ute lite, risk för D-vitamin brist. (D-vitamin halt <50 mindre viktig för fraktur äldre i eget boende, Snellman 2011) 3. Rökfrihet 4. Kost Kvinnor 19%, män 14% i Kronoberg, minskar >65 år till 8% (Hälsa 2004). Fler rökare bland psykosoc.belastade grupper och kvinnor Eftersträva allsidig kost, med lagom energiinnehåll. Hälsoproblem idag: Övervikt ökar i samhälle Mer varierade kostvanor och hälsoskillnader idag, psykosociala orsaker Undervikt och näringsbrist ökar frakturrisk bland äldre
Antal FaR FaR ordination på Vc 2011 VÅRDCENTRALER 2011 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 181 107 100 47 4442 3736 323129 27272625232219 191915151411 5 5 4 4 2 2 2 1 1 1 1 1 Alvesta Birka Kungshögen VC Älmhult Tingsryd Strandbjörket Teleborg Centrum Dalbo Lammhult Ryd Lessebo Moheda Braås Strömsnäsbruk Lenhovda Markaryd Lagan Hovshaga Specialistläkargruppen Flyktingmottagningen Alvesta HälsoRingen Älmhult Sländan Rottne Ingelstad Växjöhälsan Åseda Carema hjärnhälsan Campushälsan Vislanda HC Falken Flyktingmottagningen Lenhovda Lidhult Jourläkarcentralen Ljungby Hälsans hus Gränsbygdskliniken
Förebygger fall idag? Fall vanligt? Bland kvinnor 70+ faller 30% under senaste året Förebygger Du fall idag? 1. Fall orsakar besök på Vårdcentral? Typ av vårdinsats? 2. Klarlägger skadeförlopp vid en fraktur/sårskada? Fallhistoria? 3. Vid rutinbesök för äldre med rörelsehinder Brukar fråga patient om fallit?
dygnsdoser Läkemedelsprevention idag? Medel vid osteoporos dygnsdoser per kvartal 2000-2011, till kronobergare, receptförsäljning 350 000 300 000 250 000 200 000 kalcium+d-vitamin Alendronat (Fosamax, Alenat m fl) Optinate Didronate Fosavance Protelos Forsteo 150 000 100 000 50 000 0 2000-KV1 2000-KV3 Aclasta (recept+rekvisition) Prolia (recept+rekvisition) 2001-KV1 2001-KV3 2002-KV1 2002-KV3 2003-KV1 2003-KV3 2004-KV1 2004-KV3 2005-KV1 2005-KV3 2006-KV1 2006-KV3 2007-KV1 2007-KV3 2008-KV1 2008-KV3 2009-KV1 2009-KV3 2010-KV1 2010-KV3 2011-KV1 2011-KV3
kronor (AUP) Medel vid osteoporos kostnad per kvartal 2000-2011, till kronobergare, receptförsäljning Alendronat (Fosamax, Alenat m fl) Optinate 1 600 000 1 400 000 1 200 000 1 000 000 Fosavance Forsteo Didronate inkl komb Protelos Aclasta (recept+rekvisition) kalcium+d-vitamin Prolia (recept+rekvisition) 800 000 600 000 400 000 200 000 0 2000-KV1 2000-KV3 2001-KV1 2001-KV3 2002-KV1 2002-KV3 2003-KV1 2003-KV3 2004-KV1 2004-KV3 2005-KV1 2005-KV3 2006-KV1 2006-KV3 2007-KV1 2007-KV3 2008-KV1 2008-KV3 2009-KV1 2009-KV3 2010-KV1 2010-KV3 2011-KV1 2011-KV3
Frakturprevention framöver - Vårdprogram 2012 RISKVÄRDERA Frakturtyper Frakturrisk Riskfaktorer höftfraktur kotfraktur Riskmodeller Osteoporos (primär, sekundär) Utreda frakturrisk Samtal & kroppsundersökning Labprover Ryggröntgen Bentäthet
Frakturtyper - lågenergiutlösta Fraktur vanligt: Var annan kvinna och var fjärde man Frakturtyp: 1. Höftfraktur vanlig (4:e kvinna) + svår fraktur Uppkommer efter fall (90%) Drabbar äldre runt 80 års, flest kvinnor. Risk dubbleras vart 5:e år. Orsakar ofta rörelsehinder och ändrat boendeform Dödlighet hög 2. Kotfraktur debut från 45 år. Uppkommer spontant eller efter fall. Värkperiod minst 1-2 månader. Återfallsrisk hög för ny kotfrakturer. Flera kotfrakturer - ofta svårt röra sig och nedsatt hälsa. 3. Underarmsfraktur (radius) vanligaste frakturen. Begränsade men. 4. Övriga: Överarms- (humerus), bäcken-, revben- eller fotledsfraktur. Ofta efter fall, lågenergi. Läker oftast inom 2-3 månader.
VÄRDERING av FRAKTURRISK Ålder Kön Arv Kroppsvikt/ viktminskning Sjukdom - fraktur - inaktivitet - näringsupptag - hormon (köns-, tyroidea, paratyr) - lever-, njure - reumatism Läkemedel - kortison - stärka skelett Skelett styrka Levnadsvanor - promenera - solljus - rökfrihet - kost Fraktur Balans & koordination. Muskelstyrka Fall Ålder Sjukdom - syn - hjärna (CNS, CVI, parkinson, depress, sömn) - blodtryck - infektion Läkemedel - sederar/tröttar - lågt blodtryck Fallrisk i omgivning (matta, skor). Höftskydd?
Indikationer på frakturrisk (Baserat på LMV 2007) Ökande antal riskfaktorer medför ökad frakturrisk Starka riskfaktorer 1. Kvinnligt kön 2. Hög ålder 3. Tidigare lågenergi-fraktur (höft, kota, handled, överarm och bäcken) 4. Bentäthet < -2.5 SD 5. Ärftlighet för höft- eller kotfraktur 6. Kortisonbehandling peroralt > 3 mån Svagare riskfaktorer 1. BMI < 20, vikt < 55 kg (vid genomsnittslängd) eller viktförlust > 5 kg (sista året) 2. Rökning 3. Inaktivitet 4. Menopaus < 45 års ålder 5. Fallbenägenhet (eller nedsatt uppresningsförmåga)
Riskmodell FRAMO Index FRAMO Index screenar höftfrakturrisk bland kvinnor över 70 år med 4 Ja/Nej frågor. Kvinnor med minst 2 av 4 faktorer har 7-faldig ökad höftfrakturrisk under 2 år, motsvarar årlig absolutrisk för höftfraktur = 2.7%. Riskfaktor x 4 Ålder 80 år Kroppsvikt < 60 kg Kan inte resa sig upp från stol 5 gånger, utan att hjälpa till med armar Tidigare fraktur i arm, höft eller kota ( kota sammantryckt vid röntgen? ) ( http://ebm.bmj.com/content/12/4/122.full.pdf?sid=3ba959c7-2550-4ed3-bf1a-d41ceb49a998 )
Riskmodell FRAMO Index För kvinnlig befolkning över 70 år 1. Ålder 80 år och över 1 70-79 år 0 2. Kroppsvikt Under 60 kg 1 60 kg eller över 0 3. Kan resa sig upp 5 gånger från en stol utan att hjälpa till med armar? Nej, behöver hjälpa till med armar 1 Ja 0 4. Har du brutit något ben? Vilket ben? Har du röntgat ryggen? * Fraktur i handled, överarm, höft, kota eller 1 hoptryckt kota på röntgen Ingen fraktur eller annan frakturtyp 0 * Vid ryggröntgen, fråga speciellt om hoptryckt ryggkota?.
Riskmodell FRAX FRAX Index: Frakturriskberäkning webb-baserad då ålder 40-90 år. Höftfrakturrisk alternativt samlad frakturrisk (höft, överarm, kota eller handled) beräknas under 10-årsperiod ( http://www.shef.ac.uk/frax/tool.jsp?lang=se ). Risk beräknas utifrån obligatoriska 4 faktorer ålder, kön, vikt och längd. Ytterligare 8 faktorer kan värderas, inklusive bentäthet, vilket ökar pålitlighet. Risk anges som absolut frakturrisk i procent under 10-årsperiod, för obehandlade. En höftfrakturrisk på 10% under 10 år motsvarar ungefär en årlig risk på 1%. Riskfaktorer x 12 Ålder * Lågenergifraktur tidigare Reumatisk sjukdom Kön * Höftfraktur hos förälder Sekundär osteoporos ** Kroppsvikt * Röker Alkoholmissbruk ( 3 glas/dag) Kroppslängd* Kortisonintag (> 5mg i 3 mån) Bentäthet i höft * Diabetes(insulin), hyperpara-/hypertyroidism, tidig könshormonbrist (hypogonad), malabsobtion & leversvikt
Riskmodell FRAX
Osteoporos - riskfaktorer
Klinisk undersökning (I) Klinisk kontroll Allmän medicinsk bedömning, inkl levnadsvanor, funktions- & rörelseförmåga. Falltendens efterfrågas. Sjukdomar och läkemedel som påverkar rörlighet och skelett? Uppresningsförmåga testas, ryggform kollas. Vikt, aktuell kroppslängd & längd vid 25 års ålder efterfrågas.
Klinisk undersökning (II) Labprover 1.Bas: Hb, LPK, SR, jon-calcium, kreatinin, albumin, GT, ALP och TSH. 2.Komplettera vid behov: TTG-antikropp, elfores, cystatinc + egfr 3.Klinisk misstanke: fs-pth, 25-OH vitamind3 (>25-50), CDT eller s-testosteron (då hypogonad man). Män <65 år med lågenergi-fraktur o/e låg bentäthet har ofta sekundär osteoporos, vid oklarhet utreder endokrinolog.
Ryggröntgen (kotfrakturer?) Dolda kotfrakturer vanligt Klin tecken på upprepad kotfraktur Efter 45 års ålder Ryggont 2 månadsperioder Längdminskning > 3-5 cm Krumryggig Rörelsehinder ev. (Bukömhet/besvär) Utred frikostigt Rygg röntgen Höftfraktur risk kartläggs Röntgensvar Upprepade kotfrakturer - Osteopent skelett på röntgen =?? - Kotfrakturrisk ökar med antal kotfrakturer - Rörelsehinder ökar med antal kotfrakturer - Skelettstärkande behandling ofta effektiv Tidigare röntgad kotfraktur efterfrågas som: Tidigare fraktur? Hoptryckt ryggkota?
Bentäthetsmätning Vem utreds? Högrisk för höftfraktur / upprepad kotfraktur Kortisonbehandling Skelettstärkande läkemedelsbehandling övervägs Högriskpatienter behandlingsindikationer utifrån kliniska faktorer + bentäthet Kliniska riskfaktorer Bentäthet i ländrygg / höft * (T-score) FRAX > 10% höftfraktur risk (under 10 år)** + BMD < -2.5 Tidigare kotfraktur eller Kortisonbehandling + BMD < -1.0 Tidigare benskörhetsfraktur + BMD < -2.0
Bentäthetsmätning Mäta var och med vilken mätare? Bentäthet i höfter och länd Mät med DXA teknik, medicinklinik Ljungby Utvärdera bentäthet hur? Höftfrakturrisk värderas med FRAX = kombinerar kliniska riskfaktorer + bentäthet Hög frakturrisk ökar behandlingsvinst Skelettstärkande läkemedel förutsätter oftast osteoporos. Läkemedel ges även vid osteopeni kombinerat med kotkompression. Vid upprepade svåra frakturer (multipla kotfrakturer alternativt kombinerad höftfraktur + kotfraktur) hos äldre äldre så kan skelettstärkande behandling insättas, utan täthetsmätning.
Frakturprevention Kronoberg Vårdprogram 2012 PREVENTION I: Levnadsvanor - behandla för alla (åldrar) 1. Fysisk aktivitet Daglig promenad 30-60 minuter minskar höftfrakturrisk (FaR) Motion färskvara 2. Utevistelse - 30 minuter/dag, särskilt sommarhalvår kl 10-15 3. Rökfri minskar höftfrakturrisk. Rökstopp viss effekt 4. Kost allsidig. Energiinnehåll tillräckligt. Minst 0.5 g kalcium/dag (glas mjölk 250mg, ostskiva 80mg).
II: Fallprevention & råd - ges vid hög frakturrisk Upplevd fallrisk? Egenupplevd fallrisk? 1. Rädd att falla = faller! Risknivå? Risk medveten? 2. Rörelseförmåga? Egen erfarenhet efter tidigare fall? 1. Rädd att fall? (Vågar inte röra sig. inaktiv) 2. Otur (Händer inte igen förnekar) 3. Aktiv efter fall (Förändrar risk lärdom)
Fallutreda hur? - Vad orsakade senaste fall? 1. Vad föregick fall? 2. Gjorde något distraherande samtidigt? 3. Vad utlöste själva fallet? - Fallit förut? - Liknande fallmekanismer?
Fallprevention Fallprevention & råd vid hög frakturrisk 1. Fysisk hem-, grupp- eller sjukgymnast träning 2. Boendemiljö inne och ute (efter fall) 3. Hjälpmedel för att undvika nya fall 4. Hälso- & Läkemedelskontroll (efter fall) 5. (Höftskydd ev)
Falltendens Ålder Synnedsättning Hjärna CVI, Parkinson, demens Depression, sömnstörning Blodtryck Ortostatism, hjärtsvikt Svår hypertoni Infektion Uvi, förkylning, magsjuka Övriga tillstånd Malnutrition, förstoppning, nykturi, inaktiv, ledsjukdom mm Läkemedelsintag värderas Sederar / tröttar Lågt blodtryck Fallprevention hälso- & läkemedelsöversyn (I)
Fallprevention läkemedelsöversyn & hälsa (II fortsättning) Skelettpåverkande läkemedel Kortison mm Könshormonbrist (östrogen, testosteron, prostata cancer beh mm) Höftskydd ev - institutionsboende som är fallbenägna + tydligt hög höftfrakturisk. Användarmotivation + hjälp använda skydd rätt! Kommunvården har höftskydd.
Fallprevention akutmottagning Clv Växjö - projekt 2012 Akutmottagning CLV ger sjukgymnast fallskadeprevention, för de som kan gå hem Fallutredning görs, vad som föregått fall? Om falltendens kombinerat med hög höftfrakturrisk (FRAMO eller hög ålder) eller med kognitiv svikt: Fallpreventiva råd utökas levnadsvanor enkel träning hjälpmedel folder Gå bra anhörigstöd? Patient/anhörig rekom kontakta Vc och/eller kommunvård för hälsokoll och stöd.
Bedömning Arbetsterapeut Bedömning av aktivitetsförmåga Bedömning av hjälpmedelsbehov Bedömning av kognitiv förmåga Identifiera risker i hemmiljön Sjukgymnast Bedömning av fysisk funktionsförmåga Prova ut lämpligt gånghjälpmedel
Behandling Arbetsterapeut Adl-träning Information om säkerhet i hemmiljö tex med hjälp av broschyren Gå bra Träning i att använda hjälpmedel Lämplig åtgärd vid kognitiv svikt Sjukgymnast Balansträning Styrketräning Hemprogram Förflyttningsträning Information Gå bra
Vårdkedjan Link Cambio Cosmic Vårdplanering Fallrisk, funktion och aktivitetsförmåga Hjälpmedel
Bra träning för äldre Konditionsträning bra för hjärta-kärl - låg-måttlig aktivitet, 2-3 ggr/v, minst 20 min. Styrketräning minskad risk för fall och benskörhet, snabb ökning av muskelmassa - 80% av 1RM, 1-2 ggr/v, 3x 8-10(10-12) rep. Balansträning minskad risk för fallolycka - minst 2 ggr/v, minst 20 min, utmanande
Förebyggande åtgärder i hemmet Anpassning av hemmiljön Hjälpmedel Förflyttning och balansträning
Höftskyddsbyxor I alla kommuner kan man kontakta sjukgymnasten för utprovning/förskrivning. Vem som helst kan ta kontakt med sjukgymnasten, som sedan gör en lämplighets- och behovsbedömning (alt. görs bedömning/utprovning av sjuksköterska eller av sjukgymnast tillsammans med sjuksköterska).
Motiverande Tränings Tips NYTTA av träning MI-teknik REGELBUNDET vardagsmotion EFTER FÖRMÅGA (otränad mest nytta, börja enkelt) ÖKA men SAKTA variera efter hälsoläge FORTSÄTT (bättre efter 1-2 mån) livslång träning är bäst FÖLJ UPP ROLIGT
Önskescenario utifrån vårdprogrammets intention gällande träning och aktivitet Gruppträning på särskilt äldreboende som också erbjuds äldre som bor hemma. Vårdgivaren (tex doktorn) informerar och motiverar äldre att börja styrketräna och balansträna (Folder Gå BRA, FaR-stöd). Ordinera promenader och utevistelse mer frekvent till äldre i särskilt boende. Välj FaR aktivitet från nätet (http://www.farsmaland.se/ ) Mer resurser och mer fokus i äldreomsorgen på att träna nedsatt aktivitetsförmåga.
III: Läkemedelsval
Läkemedelsval för patient med hög risk för benskörhetsfraktur Förstahandsval Andrahandsval Specialist preparat Alendronat + Kalcium + Vitamin D Kalcium + Vitamin D ** Zoledronat * SERM (Evista) *** Strontium (Protelos) Zoledronat (Aclasta) * Denusumab (Prolia) Forsteo/Preotact Östrogen *** * Zoledronat-injektion ges på sjukhus, efter bedömning på medicinkliniken Ljungby eller Växjö ** Till de biologiskt äldsta kan kalcium + vitamin D enbart ges i första hand *** SERM och östrogen ges enbart till kvinnor
IV: Falldiskussion ( http://www.shef.ac.uk/frax/tool.jsp?lang=se ) 1. Kvinna 50 år & radiusfraktur ( och om 1 kotfraktur dessutom)..
2. Kvinna 65 år & minskat 5 cm längd.
3. Kvinna 80 år & bäckenfraktur.
4. Man 85 år & höftfraktur (& stroke)..
5. Kvinna 90 år & FRAX med HF risk 15%.
Diskussion och frågor Frågor Patientflöde, vem gör vad? (Resursförändring)
Vem gör vad?
Resursförändring för genomförande vårdprogram i Kronoberg Primärvården: Utökade levnadsvaneråd till befolkning samt riktad uppföljning till högriskgrupp för svår fraktur, inkluderat ökad läkemedelskostnad. Lasarettsrehab: Utökad fallpreventiva råd högriskgrupp vid sjukhusvård. Ortopedklinik + kommun: Färre höftfrakturer. Akutgeriatrik: Utökad postfrakturrehabilitering.