Kons6tuering av projektgrupp

Relevanta dokument
Studiehandledning till PBL på IT för användare

Fallbeskrivning. Utbildning: Biogastekniker, 400 YH-poäng

Fallbeskrivning projekt 1

Fallbeskrivning Utbildning: Biogastekniker, 400 YH-poäng. Drift- och Underhållsteknik

Fallbeskrivning Utbildning: Biogastekniker, 400 YH-poäng. Reningsteknik, mikrobiologi & kemi [REMI]

Kunskapsmål och innehåll, uppgift för projektarbete Kurs 1: Branschkompetens och biogassegmenten, 25 YH-poäng

Fallbeskrivning Utbildning: Vatten- och miljöteknik, 400 YH-poäng Kurs 12: Verksamhets- och affärskompetens, 25 YH-poäng

Med andra ord är rening av avloppsvatten nyckeln till ett bättre dricksvatten.

Kunskapsmål och innehåll, uppgift för projektarbete Kurs 1: Biogasprocessen och energiproduktion i sin helhet (BIEN), 20 YHpoäng

IKOT-Projekt. Kontaktdon till elbil

Systemteknik 1 & 2, systemlösningar för biogasanläggningar

Guide till. Grupparbete. Professionell utveckling och färdighetsträning vid Farmaceutiska fakulteten (PUFF)

Fallbeskrivning Utbildning: Vatten- och miljöteknik, 400 YH-poäng Kurs 1: Kurs 2: Bakgrund

Kunskapsmål och innehåll, uppgift för projektarbete

Fallbeskrivning Utbildning: Vatten- och miljöteknik, 400 YH-poäng Reningsteknik 1, 25 YH-poäng Mikrobiologi, 10 YH-poäng

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Presentation

Fallbeskrivning Utbildning: Biogastekniker, 400 YH-poäng Kurs: Säkerhetsteknik 1- Föreståndare för brandfarlig gas.

Fallbeskrivning Utbildning: Vatten- och miljöteknik, 400 YH-poäng

Drift- och Underhållsteknik samt Ritnigs-/schemaläsning, Ellära, Styr- & Reglerteknik. Bakgrund

Problembaserat lärande (PBL)

Metod i kandidatarbetet M3

PBL Hållbar utveckling. HT Vecka 35-36

Kurs : Rörnätsteknik, 30 YH-poäng

Funk%oner, ansvarsområden och registrering. s

Kunskapsmål och innehåll, uppgift för projektarbete Kurs 11: Kvalitets- och miljöstyrning (KVMI), 10 YH-poäng

Arbetsdokument: Översättning av övergripande budskap

Dricksvattenteknik 2. Fallbeskrivning Utbildning: Vatten och Miljötekniker, 400 YH-poäng

Innehållsförteckning

Seminarium Konflikthantering och tydlig kommunikation för chefer Sveriges Ingenjörer. Göteborg 10 februari 2015

Dokumentation och presentation av ert arbete

Elektronikprojekt ESS010 LP3

Matema&ksatsningen

Kursintroduktion Tillämpat IT-projektarbete. Mikael Söderström

Att komma igång rätt i en projektgrupp Utdrag ur och sammanfattning av ett arbetsschema.

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Vetenskaplighet och forskningse2k VT Föreläsning 5: Mening 19 februari

SKOLFÖRBÄTTRING FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete

Pedagogisk skicklighet och pedagogisk meritering vad betyder det och vem bedömer detta?

Utveckling av en ny utmaningsbaserad kurs i laboratoriemedicinsk diagnostik (18 hp) för blivande biomedicinska analytiker studenter

M-PROGRAMMETS KANDIDATARBETSINFORMATION VT2015

Seglingsledaren och ledarskapet

Vägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år

Välkommen Frågeteknik

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete

Examensarbete Verklighetsbaserat utvecklings- och projektarbete - Automationsteknik med mekatronik

Samtalsteknik: Mo#verande samtal

Projektmetodik. Johan Nilsson. Institutionen för Biomedicinsk Teknik LTH, Lunds Universitet

Var står vi nu som grupp?

Uppdragsbeskrivning för lokal samverkan i närsjukvårdsgrupper

Lek*on Retrospek*v. Aseel Berglund. Coming together is a beginning, keeping together is progress, working together is success.

Medarbetarsamtal MALL TILL SAMTALEN INKLUSIVE CHECKLISTA SAMT INDIVIDUELL PLANERING

MI Motiverande Samtal i UP Arbetsmaterial

Nationella riktlinjer för ekologisk produktion. Välkomna till uppstartsmöte! Nationella Riktlinjer för ekologisk produktion

Utöver projektdirektivet ska en teknisk dokumentation för projektet arbetas fram.

Dokumentation och presentation av ert arbete. Kursens mål. Lärare Projektmedlemmar. Studenter Extern personal. Projektfaser. Projektroller.

Karriärtjänster inom skolan

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

PROJEKTORGANISATION [PROJEKTNAMN]

Projektverksamhet kan all0d förbä6ras!

Den Axiologiska Ledarprofilen

Kvalificerade yrkesutbildningar Vatten- och miljöteknik Fallbeskrivning för huvudmomentet Teknik och processteknik & Driftövervakning

Agil Projektledning. En introduktion

Kunskap, vetenskap och forskning. Eva Lindh 27 Februari 2014

Uppdaterad Integritetspolicy

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?


vetenskaplig grund - hur gör man? Emilia Fägerstam, Jonas Hallström, Gunnar Höst, Karin Stolpe

Dokumentation och presentation av ert arbete

Protokoll. Underskrifter. Bilageförteckning

STUDIEHANDLEDNING SO8231 Kurs 3, moment 2, Socialpedagogiskt arbete 10 poäng

icad - Användarbeskrivning V1.1

Teknisk fysik Institutionen för fysik Maria Hamrin Krister Wiklund. Hej,

Omvårdnadsdiagnos.k. Joachim Eckerström

Boomerang 360 ID: 2. Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen Sollentuna

Styrgrupp, projekt. Tieto PPS AH018, 7.4.1, Sida 1

Ledarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Ins4tu4onen för psykologi

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Ins<tu<onen för psykologi Umeå universitet

Projektstyrningsprocessen i VärNa

Projektmetodik Del 2

Välkommen *ll våra fem rum. Tryck pil på din dator när du vill gå vidare *ll nästa bild så får du själv bestämma takten

Ökade krav på dokumenta0on Vad innebär det?

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

Välkommen Frågeteknik

Inlämning 1 torsdagen den 3 februari 2011 Grupp C3

Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori

Gruppdynamik enligt Firo

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. För AT-handledare. Checklista med bakgrund och centrala begrepp

Konsten a) förändra sin egen undervisning.

Elektronikprojekt EITA35 LP3

ESSF05 Elektronikprojekt och hållbar utveckling

Examinerade språkkonsulter i svenska Protokoll för styrelsemöte 20 april 2013

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

NäTBILDARNA Kvalitetsmanual 2002

Projektledning: Kommunikation och Risk

Maskinteknik M-PROGRAMMETS KANDIDATARBETSINFORMATION VT2014

Välkomna till DIT012 IPGO

DATA- OCH INFORMATIONSTEKNIK

Fördelar med Web- baserade utbildningar har revolu6onerat kunskapsutvecklingen.

Transkript:

Kons6tuering av projektgrupp 1. Utse projektledare Vem skall vara projektledare? Vad innebär de5a ledarskap? Hur skall vi kommunicera när vi inte träffas fysiskt? Vilken ambi6onsnivå skall vi ha? Vad skall vi kräva av var och en? 2. Fastställ gruppens spelregler Är det vik6gt a5 vi håller överenskomna 6der? Vilken 6llgänglig 6d har vi? 3. Brainstorming runt fallbeskrivningen 4. Gör en grovplanering för hela projektet i form av en projektbeskrivning och e5 Ganntschema med hjälp av M/S Project 5. Gör en detaljplanering (t ex fördela uppgiser) för kommande vecka/14- dagarsperiod

1. Projektledarrollen Under utbildningen skall alla studerande pröva på rollen som projektledare. A" leda en grupp mot det gemensamt uppsa"a målet kan ibland medföra svårigheter som inte all9d är så lä"a a" klara om man är ny och oerfaren i rollen. Det som kan ställa 9ll problem kan vara allt från idémässiga konflikter 9ll a" alla i gruppen inte gör vad man beslutat. Här kan man som projektledare ibland känna obehag i a" ställa krav kontra a" vara lojal med någon eller några i gruppen vilket gör a" man inte i 9d tar upp dessa problem i sin projektledardagbok eller på basgruppsmöten. I dessa lägen är det vik9gt a" projektledaren känner stöd och får råd och hjälp av utbildningens handledare hur han/hon skall tackla situa9onen. Projektledaren är ålagd av handledaren a" redovisa gruppen planering/ framsteg i projektledarens dagbok. A" vara projektledare innebär en ökad administra9v uppgif. Var noga med de"a vid detaljplaneringen så a" projektledaren får utrymme för si" arbete.

2. Gruppens spelregler Vilken 6llgänglig 6d har vi? Är det vik6gt a5 vi håller överenskomna 6der? VG G ambi!onsnivå Familj/ fri+d!llgänglig!d Utbild- ning Arbete Utbildningen Gruppens individer Vilken ambi6onsnivå har personerna i gruppen? Vilken ambi6onsnivå skall vi som grupp ha? Vad skall vi kräva av var och en? kommunika!on Vilken är lägsta nivå? Hur skall vi kommunicera i gruppen? Fysiska möten Möte i samband med föreläsning/ basgruppsmöten Egna extramöten Digitala möten Övrig kommunika6on Skype, MSN, E- post/telefon Google Dokument, Office Live Workspace SkyDrive Dropbox

3. Brainstorming runt fallbeskrivning De sju stegen 1. Klargör termer och begrepp som inte är lättbegripliga. Förstår du alla begrepp i problemet? Diskutera i gruppen tills alla förstår. Analysera 3 Förklaringar/ lösningar Formulera problem Inlärningsbehov Problemlösningsprocess 4 2 Utvärdering 1 7 Självstyrt lärande 6 Tillämpning av kunskap 5 Utgångspunkt Kunskapsinhämtande 2. Definiera problemet? Vad innebär problemet? Sammanfatta det viktigaste i problemet. Är alla överens? Vilka fenomen och företeelser vill gruppen belysa? Inför steg 3 skall gruppen ha valt det eller de problem som gruppen vill bearbeta. 3. Inventera gruppens uppfattningar och idéer kring problemet. Associera fritt utifrån problemet t ex genom brainstorming: Notera alla förslag, idéer och associationer, utan att kräva förklaringar eller kritisk granskning. 4. Systematisera inventeringen. Sortera och bedöm. Vad är viktigast att arbeta vidare med för att klara problemet? Ta fram samband, kategorisera, värdera och sortera bort det, som förefaller irrelevant. 5. Formulera inlärningsmål. Vad kan vi redan? Vad måste vi lära/ta reda på? Vilka inlärningsbehov har gruppen? Vilka frågor ställer vi i grupp och individuellt för att nå problemlösning? (grovplanering och detaljplanering och återupprepad detaljplanering under projektet) 6. Inhämta information/kunskap i relation till inlärningsbehoven. Varje medlem bör göra klart för sig vilken kunskap han/hon skall skaffa sig och på vilket sätt det skall ske. Man kan arbeta individuellt eller i grupp. (rapportera till projektledaren, rapportera vid basgruppsmöten). 7. Syntetisera den nyförvärvade kunskapen. Redovisa. Granska och diskutera den nya kunskapen i förhållande till problemet. Kunskapen skall ge förutsättningar för fördjupad belysning av problemet och ev. besvara ställda frågor. Sammanfatta och redovisa. (sätt samman i er projektrapport).

4. Grovplanering - Projektbeskrivning enligt mall Bakgrund och sy7e Mål Organisa!on Projektplan (grovplanering, se nedan) Metod/ArbetssäD Dokumenta!on - Ganntschema med hjälp av M/S Project ( på papper eller i excel)

5. Detaljplanering Detaljplanering (t ex fördela uppgiser) för kommande vecka/14- dagarsperiod Projektledaren noterar detaljplaneringen (vad var och en skall göra 9ll nästa basgruppsmöte eller ev. längre period) i projektledarens checklista. Denna skall vi sedan följa upp emot vid nästa basgruppsmöte. En flik för varje projektmedlem.

Instruk6oner för projektledaren 1. Projektledaren är ansvarig (äger) den gemensamt utarbetade och av handledaren godkända projektplanen (grovplaneringen) och checklistan (detaljplaneringen). 2. Vid basgruppsmötena (eller egna interna gruppmöten) diskuteras hur uppgiferna i planen skall lösas. 3. Projektledaren avgör och/eller fördelar i samförstånd med gruppen arbetsuppgifer som skall genomföras av projektmedlemmarna +ll kommande basgruppsmöte. 4. Varje projektmedlem redovisar och förmedlar sij resultat +ll projektledaren och i basgruppen någon dag innan nästa basgruppsmöte. 5. Vik!gt! Projektledaren skall förvissa sig om, och i Projektledarens checklista detaljplanering/ uppföljning notera, varje medlems redovisning och resultat. EJ blad för varje projektmedlem. 6. Uppföljning av gruppens arbete görs i så god +d aj projektledaren hinner göra en summering i samband med aj projektledarens dagbok/loggbok förmedlas +ll handledaren. Bladen bifogas med dagboken. 7. Mot bakgrund av redovisade resultat arbetar gruppen under ledning av projektledaren fram eventuella uppdateringar av projektplanen. 8. Projektledaren ansvarar för aj nya arbetsuppgifer och instruk+oner +ll nästkommande uppföljning/ basgruppsmöte fördelas. Projektledaren noterar uppgiferna i sin checklistan för varje gruppmedlem för aj kunna göra en uppföljning nästkommande basgruppsmöte.

Projektledardagbok Mall Projektledardagbok Projektledare: Kalle Kluring, grupp 1 Vecka/period: 2010-04- 30 2005-04- 11 SammanfaDning av veckan/perioden som gåd: Projektledaren sammanfajar korsajat sij och gruppens arbete under veckan/perioden, - vad som gjorts i förhållande +ll projektplanen - gruppmedlemmarnas resultat (med hjälp av checklistan) - hur inlärningen fungerar (har alla förståj och tagit del av vad övriga gjort) - om det finns några avvikelser från projektplanen - vid behov presenterar och dokumenterar gruppens uppdateringar av projektplanen - andra reflek+oner Föreligger besvärande avvikelser i checklistan skall projektledaren uppmärksamma handledaren på deda. Uppföljning - Handledaren skall i sin feedback +ll projektledaren erbjuda hjälp vid besvärande avvikelser och vara beredd aj själv ingripa vid nästkommande basgruppsmöte.

Basgruppsmöte Agenda (dagordning) vid basgruppsmöte. 1. Mötets öppnande. 2. Val av sekreterare för mötet. 3. Föregående mötes protokoll. 4. Följer vi fallbeskrivning, projektbeskrivning och 6dsplan? - Genomgång av projektledarens checklista 5. Diskussion för a5 iden6fiera kunskapsluckor, individuellt och i gruppen. - Nuläget i förhållande +ll uppsaja mål. - Hur åtgärdar vi eventuella kunskapsluckor? - Revidering/uppdatering av mål och delmål? 6. Reflek6oner över gruppens arbetssä5. - Hur har arbetet fortlöpt sedan förra mötet? - Hur skall vi arbeta för aj nå målen? - Gruppens reflek+oner över projektledarens insats. - Projektledarens reflek+oner över gruppens insats. 7. Gruppens reflek6oner över handledarens insats. 8. Handledarens reflek6oner över gruppens arbete. 9. Övrigt som gruppen vill ta upp. 10. Avslutning av mötet

Google Dokument http://www.google.com/google-d-s/hpp/hpp_sv_se.html Tillbaka

Office Live Workspace - SkyDrive http://workspace.officelive.com/sv-se/ Tillbaka

Dropbox https://www.dropbox.com Tillbaka