www.frist.chalmers.se Förorenade områden och hållbar sanering Malin Norin (NCC) & Lars Rosén (FRIST)
Innehåll Bakgrund Samverkan NCC FRIST Exempel Vilka blir resultaten av vår samverkan? Förorenade platser i Sverige 80 000 potentiellt förorenade platser Nästa största utgiftsposten för Miljödepartementet Mesta kostnaderna betalas av problemägarna
Förorenade områden i Göteborg Kända fall - exempel
Startade 2004 Föreståndare Lars Rosén Ann-Margret Strömvall Partners Chalmers Renova NCC Sweco Kretsloppskontoret, Göteborgs stad Samverkan med Göteborgs stad Länsstyrelsen i Västra Götaland Statens geotekniska institut (SGI) Umeå universitet (MCN) Umweltbundesamt Austria (EuroDemo) Enveco Miljöekonomi AB Nyckelområden och forskare Risk-baserade beslutsstödsmetoder Provtagningsteori och informationsvärde Saneringsteknik Återvinning Utbildning Lars Rosén prof, föreståndare Ann-Margret Strömvall docent, vice föreståndare Jenny Norrman forskarassistent Yuliya Kalmykova forskarassistent Pär-Erik Back tekn dr Tommy Norberg docent, matematisk statistik Tore Söderqvist docent, miljöekonomi Petra Brinkhoff doktorand Yevheniya Volchko doktorand, lic Karin Karlfeldt Fedje - forskarassistent Malin Norin Tekn dr
Verksamhet 2004-2011 12 forskningsprojekt 4 projekt för NV 3 doktorer 2 licentiater 2 kurser på master-nivå doktorandkurser 2 externa kurser > 20 seminarier > 30 vetenskapliga publikationer > 20 examensarbeten Finansiering Partners Forskningsråd KK-stiftelsen Naturvårdsverket (Hållbar sanering) Kurser Uppdrag partners
Hur sanerar vi? SAKAB: 265 km 800 m NOAH: 270 km 500 m 800 m System Boundary 800 m Varför grävsanering? Ännu relativt låga deponeringskostnader. Generell önskan om snabba åtgärder av föroreningsproblem. Begränsad hänsyn till negativa effekter saneringen: emissioner energiförbrukning olycksrisker vid transporter olycksrisker vid efterbehandlingsplatsen akuta föroreningsrisker vid efterbehandlingen långsiktiga miljörisker vid deponeringsplatser Brist på erfarenheter av alternativa åtgärdsmetoder Alternativa åtgärder kräver väl underbyggda motiveringar
Saneringar har positiva effekter! Minskade hälsorisker Minskade miljörisker Ökade rekreationsvärden Möjliggör ny markanvändning Ökade markvärden Minskad oro Saneringar kan också medföra negativa effekter! Arbetsmiljörisker Risker med transporter Buller Luftföroreningar Störningar på kulturvärden Användning av naturresurser Fossil energi Andra icke förnybara resurser
Vad är hållbar sanering? Vilket är det mest hållbara saneringsalternativet? En ökad helhetssyn... USEPA:
Svenska Naturvårdsverket Programmet Hållbar Sanering Vägledningar Mellan 2003 till 2009 genomförde myndigheter, företag och universitet/högskolor mer än 50 projekt om hur vi kan åstadkomma mera hållbara saneringar Tidigare arbeten vid FRIST/Chalmers 2004-2005 2006-2008 2007-2009
Varför är detta viktigt för byggföretag? Minska projektrisker Undvika negativa överraskningar Balanserade saneringar Arbeta proaktivt - förankring Öka marknadsvärdet på fastigheter Marknadsvärde för en fastighet efter upptäckt av förorening, Volchko (2010) efter Bell (1998) Marknadsvärde MV D C B F F F MV- marknadsvärdet av en motsvarande fastighet utan förorening A marknadsvärde av en förorenad fastighet AB marknadsvärde efter undersökning och riskbedömning BC marknadsvärde efter sanering CD marknadsvärde efter byggnation A DF stigma-effekt Tid Undersökning Sanering Byggnation Det fulla marknadsvärdet = eliminering av stigma - kan endast nås genom kommunikation Bra kommunikation kräver välgrundat underlag
Varför är detta viktigt för övriga samhället? Hållbarhet Sund hushållning med tillgängliga resurser Transparens underlag för kommunikation Struktur Processen!! Hur saneringsproblematiken kan uppstå i byggbolaget.. och varför vi behöver forskarhjälp.. NCC ställdes i maj 2007 inför möjligheten att köpa mycket attraktiv central mark i Mölndal
Fantastisk vy! Sydväst sluttning bästa väderläge Stor central fastighet 34 000 m 2 Nära kommunikationer (tåg, buss) Nära naturområden Potential, återskapa gamla Mölndal centrum Kulturhistoriskt område/ Kvarnbyn Positiv stadsdelsförändring Källa: Mölndals stad
det fanns bara ett litet problem Stora industribyggnader att riva Föroreningsgrad svår bedömd, en allt klarare bild med tätare provtagning Saneringsmetod Tillsynsmyndighet Kringboende Planarbetet (användningsområde, järnvägen, vägar, ) Arbetsmiljö Kunder ORO
Marknadsvärde Oförorenad mark Förorenad mark En omställning av markanvändningen innebär projektrisker för exploatören i olika skeden Saneringskostnadsutrymmet - Förberedelsefasen (markköp) - Utförandefasen (sanering) - Uppföljningsfasen (kunde vi ta ut rätt pris?) 27 Ftalater Bly Deponi Marginell uttransport av föroreningar med grundvattnet
Tillsynsmyndighet NCCs mål Skapa kontakt Se det som gemensamt projekt Öppen och tydlig dialog Kringboende och Stoppa SOAB NCCs mål Informera Öppen och tydlig dialog Ge trygghet
Arbetsmiljö Tog problematiken på allvar ändå överraskningar.. Koppla in arbetsmiljömedicin Analyser på blod: standard analyser för metaller (Pb, Cd) men ej stöd att studera organiska miljögifter Hur skall vi sanera?? In situ- är det möjligt??, är det lämpligt?? Schakta enligt förbestämd provtagning.. Schakta, behandla på plats, provta igen
Klassificering av massor - schaktplaner är viktiga! KM-MKM MKM-FA >FA 70 kr/ton 270 kr/ton 500 kr/ton ~36 000 kr/ruta, 156 mil ~ 41 000 kr/ruta En ruta i detta fallet är 10m x 10m x 1m, vilket antas ge 180 ton/ruta Avstånd till deponi, KM-MKM, ca 2 mil (4 mil tur & retur), 30 ton/lastbil 6 turer totalt 24 mil. Avstånd till deponi, MKM-FA, ca 15 mil (30 mil tur & retur) 180 mil. 33 Hur vågar man köpa en gammal kemisk industri?
NCC har valt att förbättra sina förutsättningar genom forskningssamarbete med Chalmers Fyra pågående projekt om hållbar sanering 1. Hållbar sanering inför byggande på förorenade områden SBUF, NCC, Chalmers 2. Hållbar och kostnadseffektiv sanering av förorenade områden i den bebyggda miljön Formas-BIC, NCC, Chalmers, Enveco 3. Multi-criteria analysis for identification of sustainable remediation alternatives Formas Samverkan med Umeå universitet (MCN), NCC och Enveco 4. Multi-criteria analysis of remediation to assess their overall impact and cost/benefit with focus on soil function and sustainability EU (SNOWMAN) Samverkan med Umeå universitet (MCN) & Umweltbundesamt Austria SCORE SOIL FUNCTION
Forskningsprojektet SCORE Syfte Utveckla ett väl strukturerat verktyg för identifiering av kostnadseffektiva och långsiktigt hållbara efterbehandlingsåtgärder inför byggande på förorenade områden. Utveckla detta verktyg utifrån tillämpning och utvärdering av framtagna metoder för kostnads-nyttoanalys (KNA) och multikriterieanalys (MKA). Ge goda exempel på tillämpningar Soil Functions Markens funktioner Brist på metoder för att värdera ekologiska effekter av sanering. Hypotes: De ekologiska effekterna kan bedömas med hjälp av s.k. soil function (SF), exempelvis uttryckt i termer av markens förmåga att erbjuda ekosystemtjänster. SF viktig del i kommande EU-direktiv. Exempel på SF Källa biodiversitet Filtrering och omvandling Råvarukälla Ställer nya krav på markens kvalitet Kemisk Biologisk Fysisk Etc
Två doktorander Petra Brinkhoff Geolog Industridoktorand NCC Fokus på tillämpning i byggprojekt (SCORE) Yevheniya Volchko Land Management Doktorand Fokus på markfunktioner (Soil Functions) Exjobb
Urvalskriterier 1. Termisk behandling lokalt 2. Termisk behandling externt 3. Biologisk behandling lokalt 4. In situbehandling 5. Deponering externt 6. Deponering lokalt 7. Inneslutning lokalt 8. Nollalternativet 9. Övertäckning lokalt Fallstudier Kvillebäcken, Göteborg Hexion, Mölndal Limhamns läge, Malmö Marieberg, Kramfors Vad är multi-kriterieanalys? En metod för att undersöka hur väl ett projekt uppfyller en uppsättning kriterier (krav eller effekter) Åtgärdsalternativ Vikt (exempel) Total miljöpåverkan 2 4 3 4 5 1 2 2 1 2 Lokal miljöpåverkan 2 3 4 3 4 4 2 2 2 3 Genomförandetid 2 4 5 3 2 3 3 3 5 4 Tillståndsfrågor, acceptans Säkerhet för måluppfyllelse Risker under projektgenomförande Kostnader för genomförande 1 4 5 4 4 3 2 2 1 2 2 4 4 3 3 4 4 3 2 3 1 4 4 3 2 3 3 2 2 2 3 2 1 3 4 3 3 3 5 4 A. Snittpoäng utan viktning 3,6 3,7 3,3 3,4 3,0 2,7 2,4 2,6 2,9 B. Viktade poäng 3,4 3,4 3,2 3,5 3,0 2,8 2,5 2,9 3,1
Nyckelkriterier MKA Nyckelkriterium Ekonomisk dimension Samhällsekonomisk lönsamhet Kostnadseffektivitet Normalized sustainability index 0.60 0.50 0.40 0.30 0.20 0.10 0.00-0.10-0.20-0.30-0.40 Alternative 1 Alternative 2 Alternative 3 Ecological sustainability 0.11 0.33 0.33 Socio-cultural sustainability 0.33 0.22 0.07 Economic sustainability -0.33-0.01-0.01 Total sustainability 0.11 0.55 0.40 H Max Max H i i MaxMax( 1.. ) ; ( 1... ) N Min N EK, i SK, i ( H EK,1.. N ) ; Min( H EK,1.. N ) MaxMax( H SK,1.. N ) ; Min( H SK,1.. N ) H 3
Probability MCA outcomes are uncertain! The outcome of the MCA will change with e.g. Model structure Preferences of stakeholders Availability and quality of information Data Expert judgments Examples of uncertainties Scoring by experts E.g. effects on biodiversity Scoring based on surveys E.g. equity and acceptance Quantitative inputs E.g. remediation costs, GHG emissions Project risks E.g. Probability of delays 1 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 0 Very negative effect Negative effect No effect Positive effect Very positive effect
Sustainability index How certain are we that we choose the best alternative?
Where to look to perform a more reliable appraisal? What parameters provide most uncertainty to the end result? Guidance for where to collect information to achieve a more reliable assessment Förväntade resultat SCORE Grundläggande beskrivning av MKAmodell för identifiering av hållbara efterbehandlingsåtgärder i byggprojekt Ökad kunskap kring utformning av hållbara efterbehandlingsåtgärder Kalkylmodell för kostnads- och energibesparingar för byggföretag för efterbehandlingsåtgärder. En mall för kommunikationsplan som tillfredsställer informationsbehovet hos olika intressenter före och under ett efterbehandlingsprojekt.
Vilka krav ställer vi på metoden? Innehålla alla relevanta kriterier Leda till hållbara och kostnadseffektiva åtgärder Kunna integreras i planeringsoch byggprocessen Användas proaktivt för att minska riskerna för ohållbara och ineffektiva åtgärder Ha en modern syn på riskkommunikation med berörda intressenter Tack! lars.rosen@chalmers.se malin.norin@ncc.se