Bakgrund. Renare Mark, Vårmötet 2018, Norrköping mars
|
|
- Marianne Jonasson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Bakgrund SAFIRE - Hållbarhetsanalys för förbättrad effektivitet vid efterbehandling Kan hållbarhetsbedömningar bidra till en ökad effektivitet i EBH-arbetet? Formas (TUFFO), Chalmers, SGU, SGI, AnthesisEnveco AB, NCC Fallstudier: Riskvärdering med SCORE i Järpen, BT Kemi, Limhamn, Köja och Bodentvätten 2
3 Verksamhetshistorik Köja fd sågverk ligger i Kramfors kommun på en udde i Ångermanälven Sveriges största timmerskilje låg ett par kilometer uppströms i Sandslån Sågverk från 1860-talet till 1940 Under 30-talet pågick doppning med pentaklorfenol Mycket spill i hanteringen Stora ytor med upplag av impregnerat virke 3
4 Områdesförutsättningar Hantering av impregnerat virke över stora ytor Branta sluttningar mot flackt utfyllt område längs älvstranden Ribbkaj längs vattnet med utfyllnadsmassor Dålig stabilitet och skredrisk Högt flöde i Ångermanälven 4
5 Föroreningssituation Dioxin över KM påträffat i hela det fd sågverksområdet Högst halter(över ng/kg) i jord i det fd doppningsområdet Medelhalt i analyserad svamp 1000 ng/kg TS Hälsorisk via intag jord/svamp/bär Risk för spridning via erosion 5
6 Åtgärdsalternativ i riskvärderingen Alt 1: Planrestriktioner och erosionsskydd Alt 2: Schakt i doppområdet (1) och bostadsområdet (5), rivning av maskinhus och erosionsskydd Alt 3: Alt 2 + schakt i sågverksområdet (2), inkl. erosionsskydd Alt 4: Alt 3 + schakt i upplagsområden (3 + 4), inkl. erosionsskydd 6
7 Hållbarhetsperspektiv i SCORE Jord Flora & fauna Grundvatten Effekter på Närmiljö och trivselfaktorer Kulturarv Hälsa & säkerhet Hållbarhetsdimensioner Nyckelkriterier Ytvatten Sediment Luft Rättvisa Lokalt deltagande Var uppstår effekter Förbrukning av icke-förnybara resurser Lokal acceptans och till följd av vad? Produktion av ej återvinningsbart avfall På plats Utanför plats Källförorening - Åtgärd Samhällsekonomisk lönsamhet 7
8 Preferenser, lagar, normer Åtgärds- och referensalternativ SCORE Val av kriterier Inhämta ny information Miljömässig hällbarhet Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Uppdatera Dokumentera och kvalitetssäkra Viktning av kriterier Sammantagen hållbarhetsanalys Rapportera och kommunicera Granska Beslutsstöd Överväganden av beslutsfattare Beslut 8
9 Arbetsprocessen i Köja FÖRBEREDELSER maj 2017 sept 2017 VAD? Definiera alternativ Förbereda workshoppar: deltagare, underlagsmaterial VEM? Chalmers, AnthesisEnveco, SGU, kommunen, lst 9
10 WORKSHOPPAR sociala + ekonomiska och miljömässiga effekter Förberedelser: identifiera + bjuda in deltagare, beskriva alternativ, etablera poängskala, hjälpmedel (formulär + visuell feedback) Genomförande: 1 + ½ dagar, presentation (individuell bedömning) gruppdiskussion inkl. feedback, dokumentation Deltagare: (7, 4) SGU, kommunen (2 miljö), Länsstyrelsen (miljö och kulturvård), markägare, repr. förenings- och friluftsliv + närboende Svårigheter: tiden, svårt att förstå (ffa i början) Resultat Köja: poängsättning + viktning, nytt alternativ Resultat SCORE: feedback, metod för viktning, kommunikation + upplägg 10
11 Arbetsprocessen i Köja FÖRBEREDELSER ANALYS GRANSKNING & UPPDATERING maj 2017 sept 2017 dec 2017 april 2017 VAD? Definiera alternativ Förbereda workshoppar: deltagare, underlagsmaterial Kostnads-nyttoanalys SCORE-analys (MKA) Känslighetsanalys Granskning Uppdatering vissa analyser VEM? Chalmers, AnthesisEnveco, SGU, kommunen, lst Chalmers, AnthesisEnveco, markägare, kommun SGU, kommunen, lst Chalmers, AnthesisEnveco 11
12 Resultat - 4 alternativ Miljö: lokala miljövinster kompenserar inte för stora sekundära effekter i Alt 4 Social: sekundära effekter av åtgärderna är ej så betydande Ekonomi: Erosionsskydd hög kostnad + stor osäkerhet Sammanvägt: Höga ekonomiska och miljömässiga kostnader för Alt 4 Alt 2 rankas högst. Scenarier: sekundära effekter (Alt 3), ekonomi, stark lokal opinion (Alt 3) Miljö Sammanvägt Social Ekonomi 12
13 Resultat - 5 alternativ Alt 5: att gräva ut allt men att återställa som innan sågverksamheten, utan erosionsskydd Alt 5 blir rankat högst: sekundära miljöeffekter minskas drastiskt (erosionsskydd + återfyllnad) + lägre kostnad Scenarier: kostnad erosionsskydd, stark lokal opinion Miljö Sammanvägt Social Ekonomi 13
14 Har vi någon nytta av analysen? Som beslutsunderlag Ger nya infallsvinklar Bidrar till dialog med intressenter Nyttor och kostnader i perspektiv Metodutveckling SCORE Viktning av kriterier Hur osäkerheter anges Förberedelser workshoppar Workshopmaterial Fallstudiearbete praktik Metodutveckling teori 14
15 Tack till alla er som har bidragit! Övriga medverkande i SCORE-arbetet för Köja Henrik Nordzell, AnthesisEnveco AB Lars Rosén, Chalmers Tore Söderqvist, AnthesisEnveco AB Frida Franzén, AnthesisEnveco AB Yevheniya Volchko, Chalmers Tobias Berglin, SGU kommunen och länsstyrelsen och alla tappra workshopdeltagare som delade med sig av värdefulla insikter! 15
Effektiv och hållbar sanering. Resultat från forskningsprojektet SAFIRE
Effektiv och hållbar sanering Resultat från forskningsprojektet SAFIRE Lars Rosén a, Jenny Norrman a, Yevheniya Volchko a, Robert Anderson a, Tommy Norberg a, Pär-Erik Back b, Tore Söderqvist c, Henrik
Capability - Markekosystem
Capability - Markekosystem SF Box en metodik för att bedöma markens funktioner Lars Rosén & Yevheniya Volchko Chalmers, FRIST Soil security Ekologiska markfunktioner Biodiversitet Primärproduktion Näringsämnenas
Riskvärdering med SCORE-metoden för f.d. sågverksområdet vid Köja i Kramfors kommun
Riskvärdering med SCORE-metoden för f.d. sågverksområdet vid Köja i Kramfors kommun Fallstudierapport JENNY NORRMAN, HENRIK NORDZELL, FRIDA FRANZÉN, TORE SÖDERQVIST, LARS ROSÉN Institutionen för arkitektur
Hållbara saneringar av förorenade områden
Hållbara saneringar av förorenade områden Hållbara saneringar Kan definieras som: En åtgärd, eller kombination av åtgärder, vars nytta för miljö och människors hälsa maximeras genom klok användning av
SCORE: Sustainable Choice Of REmediation
SCORE: Sustainable Choice Of REmediation Ett verktyg för multikriterieanalys (MKA) för utvärdering av saneringsåtgärders hållbarhet Lars Rosén 1, Pär-Erik Back 2, Petra Brinkhoff 1,4, Tommy Norberg 1 ;
Riskvärdering med SCORE-metoden för Järpens industriområde i Åre kommun
Riskvärdering med SCORE-metoden för Järpens industriområde i Åre kommun Fallstudierapport LARS ROSÉN, FRIDA FRANZÉN, JENNY NORRMAN, TORE SÖDERQVIST, YEVHENIYA VOLCHKO Institutionen för bygg- och miljöteknik
Renare Mark 2012. Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering?
Renare Mark 2012 Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering? Y. Volchko 1, M. Bergknut 2, L. Rosén 1, J. Norrman 1, Tore Söderqvist 3 1 Chalmers University of Technology
Riskvärdering med SCORE-metoden för BT Kemi Södra området i Svalövs kommun
Riskvärdering med SCORE-metoden för BT Kemi Södra området i Svalövs kommun Fallstudierapport YEVHENIYA VOLCHKO, JENNY NORRMAN, LARS ROSÉN, TORE SÖDERQVIST, FRIDA FRANZÉN Institutionen för bygg- och miljöteknik
Riskvärdering en viktig del av processen
Nya (?) verktyg för riskvärdering Lars Rosén 1, Pär-Erik Back 1,3, Åsa Soutukorva 2, Tore Söderqvist 2, Patrik Brodd 3, Lars Grahn 3 1 Chalmers tekniska högskola, 2 Enveco Miljöekonomi AB, 3 Sweco Environment
Kurs om åtgärdsutredning och riskvärdering, Örebro 2014-03-06. Pass 2 förståelse för begreppet riskvärdering
Kurs om åtgärdsutredning och riskvärdering, Örebro 2014-03-06 Pass 2 förståelse för begreppet riskvärdering Syfte med pass 2 Förstå när och varför riskvärdering utförs Förstå skillnaden mellan riskvärdering
REWARDS BESLUTSSTÖD FÖR EN HÅLLBAR REGIONAL VATTENFÖRSÖRJNING RISE RESEARCH INSTITUTES OF SWEDEN CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA ANTHESIS ENVECO
REWARDS BESLUTSSTÖD FÖR EN HÅLLBAR REGIONAL VATTENFÖRSÖRJNING KARIN SJÖSTRAND 1,2, ANDREAS LINDHE 2, LARS ROSÉN 2, TORE SÖDREQVIST 3, ERIK KÄRRMAN 1, LENA BLOM 4, JOANNA FRIBERG 5, LARS-OVE LÅNG 6 1 RISE
Riskvärderingskurs, Malmö Pass 1 förståelse för begreppet riskvärdering
Riskvärderingskurs, Malmö 2012-12-06 Pass 1 förståelse för begreppet riskvärdering Syfte med pass 1 Förstå när och varför riskvärdering utförs Förstå skillnaden mellan riskvärdering och riskbedömning Förstå
Sannolikhetsbaserad riskmodell för beräkning av riskreduktion - exempel från ett dioxinförorenat område
Sannolikhetsbaserad riskmodell för beräkning av riskreduktion - exempel från ett dioxinförorenat område Fredric Engelke Statens Geotekniska Institut Avd. Markmiljö, Göteborg 031-778 65 65, fredric.engelke@swedgeo.se
Välkomna till informationsmöte om Torsö f.d. sågverk, Sundet!
Välkomna till informationsmöte om Torsö f.d. sågverk, Sundet! 19 februari 2015 SGU, Länsstyrelsen Västra Götaland, Mariestads kommun, WSP Sverige AB Program Välkomna! Vilka är vi? Varför ett möte och vad
UTVÄRDERING AV STATLIG EFTERBEHANDLING AV FÖRORENADE OMRÅDEN
UTVÄRDERING AV STATLIG EFTERBEHANDLING AV FÖRORENADE OMRÅDEN Lars Rosén & Niklas Törneman, Sweco Carl Mikael Strauss, Naturvårdsverket Gerda Kinell, Tore Söderqvist, Åsa Soutukorva (Enveco) Ingela Forssman,
Sanering av Limhamnsläge, Malmö på rätt väg mot hållbar schaktsanering. Eleonore Andersson, Petra Brinkhoff & Malin Norin NCC Construction
Sanering av Limhamnsläge, Malmö på rätt väg mot hållbar schaktsanering Eleonore Andersson, Petra Brinkhoff & Malin Norin NCC Construction Renare Marks Vårmöte i Malmö 19-21 mars 2013 2 Historik Mellan
Statligt finansierade efterbehandlingsprojekt
Statligt finansierade efterbehandlingsprojekt Erika Skogsjö och Kristina Sjödin Projektledare Enheten Förorenade områden, SGU SveMins Miljökonferens 7 oktober 2015 Foto: Kisaska vid Rydöbruk, Hylte Vad
Hur gör man kostnads-nyttoanalys av efterbehandlingsalternativ?
Hur gör man kostnads-nyttoanalys av efterbehandlingsalternativ? Lars Rosén 1, Tore Söderqvist 2, Pär-Erik Back 1,3, Jenny Norrman 1 1 FRIST kompetenscentrum, Chalmers 2 Enveco Miljöekonomi 3 Statens Geotekniska
Riskvärdering vid exploatering
Riskvärdering vid exploatering Vilken ambitionsnivå är rätt? Pär-Erik Back Statens geotekniska institut par-erik.back@swedgeo.se På säker grund för hållbar utveckling Vad är riskvärdering? Befintlig vägledning,
Riskvärdering med SCORE-metoden för den f.d. kemtvätten på Blekingegatan i Helsingborg
Riskvärdering med SCORE-metoden för den f.d. kemtvätten på Blekingegatan i Helsingborg Fallstudierapport JENNY NORRMAN, HENRIK NORDZELL, TORE SÖDERQVIST, LUCA FRANCESCHINI, LARS ROSÉN Institutionen för
Hållbar sanering: Vad är relevant att mäta/bedöma i den sociala dimensionen?
Hållbar sanering: Vad är relevant att mäta/bedöma i den sociala dimensionen? Jenny Norrman (Chalmers, FRIST) Tore Söderqvist & Gerda Kinell (Enveco, FRIST) Petra Brinkhoff & Malin Norin (NCC Teknik, FRIST)
Sårbarhetskartering vattendrag
Sårbarhetskartering vattendrag Per Danielsson, SGI per.danielsson@swedgeo.se På säker grund för hållbar utveckling Göta älv utredning 2 Göta älv utredning Surte 1950 Tuve 1977 Göta 1957 3 Göta älvutredningen
Bohus Varv HUVUDSTUDIE. Undersökningar, riskbedömning och åtgärdsutredning. Thomas Holm SWECO
Bohus Varv HUVUDSTUDIE Undersökningar, riskbedömning och åtgärdsutredning Thomas Holm SWECO 1 Bohus Varv vid Göta älv Kungälv Göteborg Vattenintaget, Lärjeholm 2 Fyllnadsmassors ursprung!? 3 Undersöknings-
Sundet, Torsö. Resultat från undersökningarna. Innehåll
Sundet, Torsö Resultat från undersökningarna Sofia Frankki Ylva Persson Innehåll Sundet tidigare en del av sågverksområdet Bakgrund dioxin vad är det? Vilka undersökningar har gjorts inom Sundet? Resultat
EBH-processen. Åtgärd och uppföljning. Upplägg av passet
Åtgärd och uppföljning Granskning, bedömning och handläggning av anmälan enligt 28 FMH, beslut, sanering, slutrapport och uppföljning EBH-processen Sen då? Upplägg av passet Handläggning av anmälan -praktikfall
BILAGA 17. RISKVÄRDERINGSWORKSHOP
BILAGA 17. RISKVÄRDERINGSWORKSHOP PM UPPDRAG Riskvärderingsseminarium Gasverksområdet UPPDRAGSNUMMER 1181096000 UPPDRAGSLEDARE Yvonne Stiglund UPPRÄTTAD AV Anna Munktell Flarup Filippa Anderén DATUM 2017-1-01-04
Riskvärdering med AHP exempel åtgärdsval för fd kemtvätt i bostadsområde
Riskvärdering med AHP exempel åtgärdsval för fd kemtvätt i bostadsområde Fredric Engelke, Structor fredric.engelke@structor.se AHP Analytic Hirarchy Process T D H En metod som strukturerar komplexa beslut
Dioxinförorenade områden kan fördjupad riskbedömning leda till effektivare åtgärder?
Dioxinförorenade områden kan fördjupad riskbedömning leda till effektivare åtgärder? Ylva Persson, Ann Helén Österås WSP Sverige AB Erika Skogsjö, Tobias Berglin, Hanna Wåhlén SGU Sågverk med doppning
FRAM-KLIV. KLIV-slutseminarium Älvkarleby
FRAM-KLIV KLIV-slutseminarium Älvkarleby 2017-09-21 Tore Söderqvist Henrik Nordzell Forskningschef Analytiker tore.soderqvist@anthesisgroup.com henrik.nordzell@anthesisgroup.com Anthesis Enveco AB Måsholmsgränd
Kurs om åtgärdsutredning och riskvärdering, Örebro 2014-03-06. Pass 4 redovisning och tips för fortsatta arbeten
Kurs om åtgärdsutredning och riskvärdering, Örebro 2014-03-06 Pass 4 redovisning och tips för fortsatta arbeten Syfte med pass 4 Redovisa gruppövningen Ge en grund för fortsatta arbeten hemma med utgångspunkt
Tillsynsmyndighetens verktyg. Innehåll. Tillsynsmyndighetens uppdrag Ebh-processen,, kunskap, roller och kommunikation
Tillsynsmyndighetens verktyg Ebh-processen,, kunskap, roller och kommunikation Innehåll TM:s uppdrag, roll och kommunikation Ärendegång, lagkrav och handläggning Stöd i handläggningen Tillsynsmyndighetens
Välkomna till informationsmöte! Sanering av Fagersanna strandstad
Välkomna till informationsmöte! Sanering av Fagersanna strandstad 23 januari 2017 Sanering av Fagersanna strandstad Mötet idag innehåll och presentation av deltagare Hur var det tänkt? Hur gick det? PM
RESULTAT AV MILJÖTEKNISK UNDERSÖKNING VID GAMLA SLOTTSBRON I GRUMS KOMMUN
PM 1(5) 577-813-04 1700-3100 Miljöskyddsenheten Björn Nilsson RESULTAT AV MILJÖTEKNISK UNDERSÖKNING VID GAMLA SLOTTSBRON I GRUMS KOMMUN 1 Inledning På uppdrag av Länsstyrelsen Värmland har DGE Mark & Miljö
Teknik och innovationer i EBH - projekt finansierade av Naturvårdsverket
Teknik och innovationer i EBH - projekt finansierade av Naturvårdsverket Ulf E Andersson Presentation 20 november 2013 Ulf E Andersson Naturårdsverke Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Strandstaden i Fagersanna
Strandstaden i Fagersanna Redovisning av föroreningssituation Ylva Persson Ann Helén Österås 2014-06-12 Innehåll Bakgrund dioxin Genomförda undersökningar Resultat fisk och grödor Resultat sediment och
Vem gör vad och vad är på gång? Roller i det statliga arbetet med förorenade områden
Vem gör vad och vad är på gång? Roller i det statliga arbetet med förorenade områden CJ Carlbom (Inventeringssamordning) Klas Köhler (Lst tillsynssamordnare förorenade områden) Karin Olsson (Lst samordnare
Om tuvor och lass Fysisk planering av förorenade områden
Om tuvor och lass Fysisk planering av förorenade områden Redovisning av enkätstudie Nätverket Renare Mark, Vårmötet 2015 Helena Helgesson, SGI På säker grund för hållbar utveckling SGI:s enkäter vad &
Utbildningspaket Steg 2, Praktikfall 1 till 3
Utbildningspaket Steg 2, Praktikfall 1 till 3 Inledning För att erhålla bästa utbyte av steg 2 rekommenderas att du har gått igenom utbildningspaketets Steg 1 först. Steg 1 består av två bildspel med en
Sanering av Nässjö F.d. impregneringsanläggning
Sanering av Nässjö F.d. impregneringsanläggning Emma Sigonius, Petra Brinkhoff, Jesper Grandin och Malin Norin, NCC Infrastructure, Mark- och vattenmiljö Emma.sigonius@ncc.se Petra.brinkhoff@ncc.se 1 Bakgrund
EV logga från kund RAPPORT. Försvarsanläggning (namn och ort) 1 (7) ra04s
EV logga från kund Försvarsanläggning (namn och ort) 1 (7) I 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 4 2 Inledning 4 2.1 Bakgrund 4 2.2 Syfte 4 3 Verksamhetsbeskrivning 4 4 Områdesbeskrivning 4 4.1 Naturvärden
Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun
HÄRNÖSANDS KOMMUN Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun FÖRHANDSKOPIA Sundsvall 2012-12-21 8. Lövudden 8.1 Allmän områdesbeskrivning, tidigare bebyggelse Det undersökta området är beläget längs
Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS)
Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS) Lars Rosén Chalmers tekniska högskola DRICKS centrum för dricksvattenforskning lars.rosen@chalmers.se Projektets övergripande syfte Utveckla metoder
Styrelsen för BT Kemi Efterbehandling
Sida 1/10 Plats och tid Kommunhuset, Svalöv, kl 09:00 10:15 Ajournering 09:35-09:50 Beslutande Ej tjänstgörande ersättare Hans-Inge Svensson (S), ordförande Marika Jardert (V), tjg ersättare för Birgit
MultiKriterieAnalys (MKA)
MultiKriterieAnalys (MKA) Petra Brinkhoff Chalmers tekniska högskola NCC Teknik petra.brinkhoff@chalmers.se Performance table/prestandamatris/konsekvenstabell Används för att utvärdera olika alternativ
Om tuvor och lass Fysisk planering av förorenade områden
Om tuvor och lass Fysisk planering av förorenade områden Redovisning av enkätstudie Nätverket Renare Mark, Vårmötet 2015 Helena Helgesson, SGI På säker grund för hållbar utveckling SGI:s enkäter vad &
Hållbarhet i fysisk planering
Hållbarhet i fysisk planering Hur segla och förankra den skutan? Nätverket Renare Mark 2016-03-16 Helena Helgesson Ingegerd Ask På säker grund för hållbar utveckling Markens lämplighet Varför bry sig?
STATUS OCH KOMMANDE ARBETEN
Öppet möte, Gusum, 2012-06-18 STATUS OCH KOMMANDE ARBETEN 1 1 Agenda Introduktion av Lars Beckman Bruksområdet Statusrapport, från 2010 till 2012 Resultat, riskbedömning, åtgärdsutredning Vad händer nu?
Hur använder man Multi-kriterieanalys (MKA) för utvärdering av efterbehandlingsåtgärders hållbarhet?
Hur använder man Multi-kriterieanalys (MKA) för utvärdering av efterbehandlingsåtgärders hållbarhet? Social sustainability Solutions Ecological sustainability Economic sustainability Lars Rosén 1, Pär-Erik
Syfte och mål. Glasbruksprojektet Lars Olof Höglund, Kemakta Projektledare
Glasbruksprojektet 2006-2007 Lars Olof Höglund, Kemakta Projektledare Foto Lars Olof Höglund, Kemakta Syfte och mål Ta fram underlag för att avgränsa och kvantifiera föroreningar i mark och sediment vid
Kommunicering via e-post? Kordinater (ange centrumpunkt för punktförorening alt. hörn/noder för förorenat område, SWEREF 15.00)
Saneringsanmälan Enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Anmälare Verksamhetsutövare Personnummer/organisationsnummer Gatuadress Postnummer och ort E-postadress Fastighetsbeteckning
Grundläggande om riskbedömning
Grundläggande om riskbedömning Maria Carling, SGI maria.carling@swedgeo.se 013-201826 Vad ska jag prata om nu? - När finns det en risk? - Konceptuell modell - Representativ halt - Förenklad/fördjupad riskbedömning
Gynnsamma/Ogynnsamma faktorer vid tillståndsbedömning
Bilaga G.1 (5) Gynnsamma/Ogynnsamma faktorer vid tillståndsbedömning Förutsättningar (enligt IEG rapport 4:21) I samband med utförandet av tillståndsbedömningen (stabilitetsutredningen) ska en noggrann
Ansökan om bidrag för genomförande av åtgärder inom etapp 3 avseende f.d. BT Kemi-området, södra delområdet, i Svalövs kommun
BESLUT 1(6) Kontaktperson Miljöavdelningen Mats Andersson 010-224 13 09 mats.andersson@lansstyrelsen.se Naturvårdsverket Samhällsavdelningen Kemikalieenheten Ansökan om bidrag för genomförande av åtgärder
Hur skall vi bedöma markkvalitet?
Seminarium om Skydd av Markmiljö Den 9 oktober 2014 Visby Hur skall vi bedöma markkvalitet? (Risker med förorening vs effekter av sanering) Yevheniya Volchko Bygg- och miljöteknik Chalmers tekniska högskola
Miljöriskområdet Kniphammaren
Miljöriskområdet Kniphammaren Erik Eneroth, Länsstyrelsen i Jönköpings län MASSHANTERING, AVFALL OCH DEPONIER Föredragets innehåll Bestämmelser om miljöriskområden (del 1) Hur kan man använda miljöriskområden
Statens geotekniska institut
Statens geotekniska institut Generaldirektör Åsa-Britt Karlsson Miljö- och energidepartementet 83 medarbetare (65 tekniska handläggare, varav 34 disp.) Linköping (huvudkontor), Göteborg, Malmö, Stockholm
Samrådsinformation. 1. Inledning. 2. Markanvändning
Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Christer Svensson Direkttelefon Referens 0910-73 46 17 2009-09-30 Mobil: 070-58 38 137 1. Inledning Skellefteå kommun ska sanera fastigheten Ursviken 3:22 och
Naturvårdsverkets generella riktvärden
Naturvårdsverkets generella riktvärden Maria Carling, SGI maria.carling@swedgeo.se 013-201826 Vad ska jag prata om nu? - Vilka begränsningar finns? - Riktvärdesmodellens uppbyggnad - Grundläggande antaganden
Inför detaljplan för fastighet Björkfors 1:5 (del av), 1:448, 1:819, 1:850 m fl
1(7) Inför detaljplan för fastighet Björkfors 1:5 (del av), 1:448, 1:819, 1:850 m fl Detaljerad undersökning avseende stabilitetsförhållandena samt risk för slamströmmar och störtfloder inom området Rapport:
Naturvårdsverkets vägledningsmaterial om riskvärdering i efterbehandlingsprojekt. Vilket vägledningsmaterial avses?
Naturvårdsverkets vägledningsmaterial om riskvärdering i efterbehandlingsprojekt Helena Fürst, Naturvårdsverket 1 Vilket vägledningsmaterial avses? Tre nya rapporter: Att välja efterbehandlingsåtgärd.
Handlingsplan för förorenade områden i Sunne kommun
Handlingsplan för förorenade områden i Sunne kommun Antagen av miljö- och byggnadsnämnden 2011-02-16, 6 Reviderad 2012-02-22, 10, 2013-01-30 2, 2014-02-12 13, 2015-03-11 21 Handlingsplan för förorenade
Förorenade sediment i Viskan vad planeras för åtgärder
Förorenade sediment i Viskan vad planeras för åtgärder Siv Hansson, biträdande miljöskyddsdirektör och samordnare för arbetet med förorenade områden i Västra Götalands län 1 G5 2 Föroreningssituationen
Västernorrlands län. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län
Västernorrlands län Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län Redovisning av resultat Beskrivande rapport med kartor Kartorna är
www.m.lst.se Dialog vid hög nivå När klimatet blir varmare stiger havsnivån. Vad kan kommunen göra? Och vad gör staten? 2008-08-28
2008-08-28 Dialog vid hög nivå När klimatet blir varmare stiger havsnivån. Vad kan kommunen göra? Och vad gör staten? Länsarkitekt Kerstin Nilermark, Länsstyrelsen i Skåne Samhällsbyggnadsdirektör Hans
Skälighet i efterbehandlingen
Skälighet i efterbehandlingen Joen Morales Miljöråd 1 MÖD- praxis Vem som har ansvar i olika situationer. Undersökningslägen. Nästan aldrig jämkning (10:4) Skilj verksamhetsutövare (10:2) och markägare
2013-08-09. Sandstugan, Uttran. Objektnr: 114978. Tekniskt PM, Geoteknik
Objektnr: 114978 Tekniskt PM, Geoteknik Innehåll 1 Allmänt... 3 1.1 Uppdrag och syfte... 3 1.2 Områdesbeskrivning... 3 2 Utförda undersökningar... 3 3 Bedömning av geotekniska förhållanden... 4 3.1 Topografi...
BEHOVSBEDÖMNING/ Undersökning om strategisk miljöbedömning STANDARDFÖRFARANDE
2018-01-09 PLAN.2018.1 Fastighet FREDRIKSNÄS 1:1 BEHOVSBEDÖMNING/ Undersökning om strategisk miljöbedömning STANDARDFÖRFARANDE INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING...
Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun
Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun Upprättat: Mikael Pyyny, Hifab AB Granskat: Åsa Sand, Hifab AB Datum: 2006-08-21 Uppdragsnummer: 310 893 Envipro
Tid Ämne Aktör :05 Inledning, Kaffe serveras till filmen Representant Renare Mark Syd 15:05 15:15 15:15-15:30. Film BT Kemi saneringen
Dagens program Tid Ämne Aktör 15-15:05 Inledning, Kaffe serveras till filmen Representant Renare Mark Syd 15:05 15:15 15:15-15:30 15:30-15:45 15:45-16:00 16:00-16:45 16:45 16:55 16:55 17:05 17:05 17:15
FRAM-KLIV Framtagande av relevant och användaranpassad samhällsekonomisk modell för miljöåtgärder för kraft och liv i vatten
FRAM-KLIV Framtagande av relevant och användaranpassad samhällsekonomisk modell för miljöåtgärder för kraft och liv i vatten Tore Söderqvist styrelseordförande, Enveco Miljöekonomi AB Måsholmsgränd 3 SE-127
Maria Kallvi. Kvalitet & Miljö, SMT. Skäliga och rimliga åtgärder - 1 fallstudie
Maria Kallvi Kvalitet & Miljö, SMT Skäliga och rimliga åtgärder - 1 fallstudie GUSAB, Mjölby - historik 1940, 50-tal metallavfall deponeras 1950-tal till 1970-tal metallavfall skickas iväg 1990 undersökning
Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län
Orsa kommun Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län Datum 2011-02-07 Uppdragsnummer 61381041185 Anders Nises Björn Dehlbom Handläggare
RISKVÄRDERINGSWORKSHOP MED HJÄLP AV SAMLA GASVERKSOMRÅDET I NORRKÖPING KOPPLAT TILL STADSOMVANDLING
RISKVÄRDERINGSWORKSHOP MED HJÄLP AV SAMLA GASVERKSOMRÅDET I NORRKÖPING KOPPLAT TILL STADSOMVANDLING RENARE MARKS VÅRMÖTE 30 MARS 2017 Anna Munktell Flarup Ingrid Franzén 1 Innehåll Historia och omvandling
A3. Skäligt och rimligt i praktiken
A3. Skäligt och rimligt i praktiken Nätverket Renare marks Vårmöte 2007 Helena Segervall Föredragets innehåll Utredning och sanering av förorenade områden Tillsynsmyndighetens arbetssätt Den ansvariges
Målgruppen är varierad
Vem är det egentligen vi ska rena marken för? Mia Jameson SMAK-chef SAKAB AB Målgruppen är varierad Olika organismer inklusive människor i nutid Olika organismer inklusive människor i framtiden Naturen
Handlingsplan för förorenade områden i Sunne kommun
Handlingsplan för förorenade områden i Sunne kommun Antagen av miljö- och byggnadsnämnden 2011-02-16, 6 Reviderad 2012-02-22, 10, 2013-01-30 2, 2014-02-12 13, 2015-03-11 21, 2016-01-18 1 Handlingsplan
Nedläggning av bilskrot Västerås
Nedläggning av bilskrot Västerås 19 april 2013 Kristina Aspengren, kristina.storfors.aspengren@vasteras.se 021-39 18 12 Malin Urby, malin.urby@vasteras.se 021-39 27 72 Historia Verksamheten startade 1957
En match för en giftfri miljö
En match för en giftfri miljö Sveriges miljökommuners Höstkonferens 2018 På säker grund för hållbar utveckling En match i fyra ronder Rond 1: Granskning av spelplanen Rond 2: Presentation av laget Rond
Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057
Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424
AL AW X X BESLUT Datum 2013-09-11 Beteckning 577-4760-2012 Sida 1/5 Dossnummer 0617-173 0617-64-150660 Elisabeth Johansson Miljö- och samhällsbyggnadsavd. Förorenade områden 036-39 54 26 Pelly Industri
Informationsmöte 2014-01-28, Grimstorp. Lillesjön åtgärdsförslag och fortsatta arbeten
Informationsmöte 2014-01-28, Grimstorp Lillesjön åtgärdsförslag och fortsatta arbeten Riskreduktion åtgärdsbehov Den interna cirkulationen av arsenik i Lillesjön och risken för att sedimenten i framtiden
Kalmars framtida vattenförsörjning. Jörgen Ljungholm, Avdelningschef Vatten
Kalmars framtida vattenförsörjning Jörgen Ljungholm, Avdelningschef Vatten Vårt uppdrag Kalmar Vattens uppdrag är att långsiktigt tillgodose kundernas behov av vatten av hög kvalitet samt rena avloppsvatten
Upptäckt av förorenade jordmassor med kvicksilver i fri fas EKA Bengtsfors 2007. Projektstatus rapport nr 6
Upptäckt av förorenade jordmassor med kvicksilver i fri fas EKA Bengtsfors 2007 2007-10-29 Projektstatus rapport nr 6 Författad av Fredrik Hansson, Empirikon AB 1 Göran Nilsson, Hifab AB 2 1 Projektledning
EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1
EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1 Vetlanda kommun Redovisning av efterbehandling av fastigheterna Snickaren 3 och Östanå 3:1 Vetlanda 2003-12-01 Diarienummer 2002/TK0260.353 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Bedömning av risk för markföroreningar inom området för tidigare virkesupplag, f.d. Lerdalssågen
Lerdalssågen 1 Till Rättviks kommun Datum 2017-06-15 Bedömning av risk för markföroreningar inom området för tidigare virkesupplag, f.d. Lerdalssågen Bilaga 1 Översikt Bilaga 2 Historiskt flygfoto 1970
Bidrag till åtgärder för avhjälpande av föroreningsskador avseende f.d. BT Kemi-området i Teckomatorp, Svalövs kommun
Sida 1/5 Dnr: 12-2014 BTK Länsstyrelsen i Skåne Län Miljöavdelningen 205 15 MALMÖ BT Kemi Efterbehandling Lägesrapport för år 2014 Bidrag till åtgärder för avhjälpande av föroreningsskador avseende f.d.
Styrelsen för BT Kemi Efterbehandling. Plats och tid Kommunhuset, Svalöv, Roten kl Ajournering kl
1(10) Plats och tid Kommunhuset, Svalöv, Roten kl 09.25-10.45 Ajournering kl 09.50-10.05 Beslutande Ej tjänstgörande ersättare Övriga deltagare Birgit Landquist (C), tjg ordförande Marika Jardert (V),
Utförda konsultuppdrag Tomas Henrysson Uppdaterad 2013-03-01
Uppdragen har genomförts via: Conviro AB 2002- Tomas Henrysson Miljökonsult 1998-2002 Golder Associates AB 2007-2008 (anges inom parantes) Detaljutformning av TUFFO Teknikutvecklingsprogram för förorenade
Behovsbedömning för detaljplan Del av Lökeberg 1:22 mfl
2015-09-28 Dnr:BN 2015-37 BYGGNADSNÄMNDEN TJÄNSTESKRIVELSE Behovsbedömning för detaljplan Del av Lökeberg 1:22 mfl INLEDNING Syftet med behovsbedömning av en detaljplan är att ta reda på om en betydande
Anmälan om avhjälpandeåtgärd med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
Anmälan om avhjälpandeåtgärd med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Administrativa uppgifter Plats där föroreningen finns (helst med
Förorenade områden i kulturmiljöer
Förorenade områden i kulturmiljöer Vilket är viktigast vid en förtätning av staden? Hälsoskydd Markmiljöskydd Skydd av grundvatten Skydd av ytvatten Kulturmiljö Arkitektur Sysselsättning Samhällsservice
Sammanfattning av riskbedömning och åtgärdsutredning Underlag för riskvärdering
Gamla bruksområdet Sammanfattning av riskbedömning och åtgärdsutredning Underlag för riskvärdering Material framtaget till informationsträff den 24 februari 2009 i Gusums Folkets hus Inledning Kommunen
Platsspecifika riktvärden för bostadsområdet Barkarbystaden 3, Järfälla kommun Uppdrag:
PM Platsspecifika riktvärden för bostadsområdet Barkarbystaden 3, Järfälla kommun 2016-07-04 Uppdrag: 10233249 Upprättad av: Ann Helén Österås Granskad av: Maria Lindberg 1 (9) PM Platsspecifika riktvärden
Ett miljöriskområde bildas. 24 maj 2018, Anna-Karin Davidsson
Ett miljöriskområde bildas 24 maj 2018, Anna-Karin Davidsson Miljöriskområde Infördes 1 januari 1999 (MB) Utgångspunkten är att efterbehandla men det är inte alltid möjligt. Syfte: Skydda människors hälsa
Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder
Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder Renare Marks vårmöte 2019, Minna Severin 2019-03-21 Figur: Magdalena Thorsbrink när miljögifter väl hamnat i sedimenten utgör de inte
SGI:s arbete för hållbar masshantering
SGI:s arbete för hållbar masshantering Kostnadsfritt korttidsstöd TUFFO Finansiering av FoU samt kunskap och kommunikation om hållbara saneringsmetoder med minskad schakt och deponering. Rådgivning till
Besiktning och riskbedömning
Besiktning och riskbedömning I FÖRVALTNING AV TRÄD NÄRA MÄNNISKOR Innehåll Nivåer och metod - Platsen - Trädet - Riskbedömning - Resultat och rapportering, 2015 Besiktningsnivåer definitioner Ur Svensk
Förorenade områden vid planering och lovgivning
Förorenade områden vid planering och lovgivning Henrik von Zweigbergk Mälarlänsutbildningen 8 november 2016 Bakgrund Träffar med kommunernas plan- och miljöskyddshandläggare hösten 2012 -> frågor om hur
Lägesrapport 2006 för huvudstudie Klippans Läderfabrik
Lägesrapport 2006 för huvudstudie Klippans Läderfabrik Klippans kommun 1 november 2006 Sammanställd av Tomas Henrysson Conviro AB Projektledare Tomas Henrysson Conviro AB (org nr 556627-9922) Syrénvägen
Dagens program. Kursens mål. 25 januari 2011. Kursens mål. Kursmaterial. Ansvarsutredningar. 10 kap. miljöbalken. Informationssökning
Ansvarsutredningsutbildning 1 (2) 25 januari 2011 På säker grund för hållbar utveckling Kursens mål Dagens program Kursmaterial Ansvarsutredningar 10 kap. miljöbalken Informationssökning Fysiska och juridiska