Mat, fasta och Addison.
5:2 dieten? Jag intervjuade professor Kerstin Brismar, endokrinolog, om fasta och 5:2 dieten. Hon är ansvarig för en studie på KS i Solna.
Längre livslängd?...en diet baserad på fasta är länken till förbättrade gener och längre livslängd. Anledningen är de låga nivåerna av tillväxtfaktorn IGF-1 (Insulin-like growth factor 1). När vi fastar sjunker halterna av IGF-1 och kroppen saktar ner nyproduktionen av celler. Istället repareras de befintliga cellerna och skador på vårt DNA lagas lättare. På så sätt skyddas vi från åldersrelaterade sjukdomar.
Periodisk fasta. Den här typen av periodisk fasta har fördelen att kroppen hinner köra igång de hälsofrämjande processerna men nedbrytning av muskler och näringsbrist etc. hinner inte sätta igång. Det betyder att fastan inte skall vara 2 dagar i rad.
Så här säger Kerstin Brismar. Extra utsatta grupper bör avstå. Normalt vid fasta ökar kortisolproduktionen på dagen men även på natten med ca 30%. Det går inte så bra vid Addison. Definitivt Inte i flera dagar. Vid 150 kcal / dag är det riktig fara. Man måste vara extra observant även vid 500-600 kcal / dag. Ingen bra bantningsmetod för Addisonare, eftersom man måste hela tiden vara vaksam och det kan leda till kris.
Innan bantning bör man analysera och tänka efter. Varför har jag övervikt? Tar jag kanske för mycket kortison, äter jag fel eller både och.
För mycket kortison? Vi Addisonare har en sak gemensamt. Vi tar kortison som ersätter det kortisol vi inte har. De flesta tar även Florinef. Båda kan, om vi får för mycker, göra så att vi går upp i vikt. För mycket kortison gör att fettcellerna runt magen blir fler, de är känsliga för kortisol och binder fett. Kortison ökar blodsockret som ökar insulinet som stoppar fettförbränningen.
Hopplöst att banta bort? För mycket kortison minskar ACTH som i sin tur ger extra hunger. För mycket kortison och Florinef ökar vikten genom att samla för mycket vätska. Allt detta sammantaget gör att om vi tar för höga doser går vi upp i vikt. Det är nästan omöjligt att banta bort. Har vi dessutom hypotyreos och har lite låg ämnesomsättning (för låg dos Levaxin) är det extra svårt.
Kalorier. Att räkna kalorier är alltid rätt. Kalorier gäller alltid säger, Kerstin Brismar. Kaloribantning är den klassiska formen av bantning. Energi in = energi ut. Enkel matematik. Däremot bör vi välja nyttig mat.
Hormonellt. Bukfeta har ofta högre insulinsvar än andra. De som svarar med högt insulinpåslag blir ofta feta, insulinet ökar fettman. Man får högre insulinsvar med kolhydrater/socker.
Var kommer fettförbränningen in? Höga kortisolnivåer i blodet håller blodsockret uppe vilket stänger av fettförbränningen, eftersom insulinnivån då hålls uppe av det ökade blodsockret. Högt insulin = låg fettförbränning. Vad gör vi för att få högre fettförbränning? Man minskar helt allmänt på kolhydrater såsom pasta, potatis och ris och ratar socker.
Mer kortison inför träning? Man vill ha lågt insulin och lågt kortisol och hög förbränning. Träning är bra för alla. Motion / träning minskar kortisolet i blodet då minskar även insulinet. Det betyder att vi Addisonare kan behöva mer kortison inför träning om vi generellt ligger lågt. Vid överskott är det bara bra.
Sockersug. Ökat sockersug kan bero på lågt kortisol men sockersuget ökar även med stigande ålder på grund av insulinresistens. Kroppen utvecklar en vana och kommer att svara med ett insulinpåslag som den är van vid, säger professor Brismar. Minskar man för drastiskt på kolhydrater/socker kommer insulinnivån ligga som den är van vid vilket betyder att dippen blir större och blodsockret skjunker snabbare. Minska kolhydrater redan efter lunch är Kerstin Brismars råd. Ingen bulle till kaffet alltså.
Bra mat. Ät gärna: kött, fisk, ägg, grönsaker och naturligt fett.
Kortisolet ökar. Indirekt ökar produktionen av kortisol om man äter kolhydrater. Detta beror på att när blodsockret stiger efter att du ätit kolhydrater så utsöndras insulin som sänker blodsockret. Om det var mycket kolhydrater eller så kallade snabba kolhydrater så kommer oftast blodsockret att sjunka för lågt vilket ger upphov till att du blir irriterad, orolig, kraftlös och du kan till och med få blodsockerdarr, en mild form av hypoglykemi.
Kortisolet skyddar kroppen Kortisol är ett hormon vars verkan är att skydda kroppen i ansträngda situationer och öka förmågan till överlevnad. En sådan situation är svält, eller det som kroppen uppfattar som svält. Då aktiveras kortisol som hindrar chock, motverkar allergier och inflammationer. Det ökar mängden blodsocker genom att bryta ner protein där det finns i t.ex. hud, blodkärl och sådan muskulatur som kan avvaras.
Hälsovinst. Allt fler studier dokumenterar god effekt för viktnedgång: förbättrat blodsocker, lägre blodtryck, förbättrade blodfetter. Andra vanliga hälsovinster, mindre gaser / magknip), kraftigt minskat sötsug, förbättrad fertilitet, mindre karies. Minskade besvär av: svampklåda, ledvärk, migrän, astma och akne.
Ökar hungern. Att kortisol ökar vår hunger har Joanna Uddén Hemmingsson visat tillsammans med kolleger i en mindre studie. Hon gav tolv normalviktiga kvinnor kortisol i tablettform. Efter bara en vecka hade kvinnornas hormonnivåer och aptit förändrats. De åt mer mat med snabba kolhydrater på kortare tid. De åt också snabbare, och man kan spekulera i om det beror på att deras mättnadssignaler försämrades. Kvinnorna var omedvetna om sina förändrade matvanor, säger hon. Hur kroppen reagerar är delvis genetiskt styrt. Vissa är extra känsliga för stress och äter mer, andra äter mindre.
Mat som passar oss? Samma som för alla andra? Kaliumrik föda? Inte äta för mycket av? Professor Brismar säger att det inte spelar någon roll. Med rätt medicinering är vi som alla andra (för det mesta.) Även kaliumbomber som avokado och banan går bra.
Vitaminer? Har vi för hög dos kortison behöver vi mer vitaminer allmänt eftersom vi då är i ett stressläge konstant. B-vitaminer, kalcium, D-vitamin, magnesium, zink och E-vitamin.