1 BLUE 11 Better Learning in University Education Verktyg för uppföljning av utbildningsprogram vid Göteborgs universitet Bakgrund och syfte Som ett led i arbetet med att höja kvaliteten i utbildningen vid Göteborgs universitet har rektor beslutat om en översyn av universitetets samtliga utbildningsprogram. Översynen syftar till att inför kommande verksamhetsdialoger med fakulteterna rörande utbildningsutbudets inriktning och kvalitet skapa en samlad redovisning av kvalitet och kvalitetsarbete vid Göteborgs universitets utbildningsprogram. Översynen har fått arbetsnamnet BLUE 11 (Better Learning in University Education) och ska genomföras under 2011. Skriv in text i högerspalten Basfakta om programmet Programmets namn: Ansvarig utbildningsledare: Omfattning (hp): Nivå (grund/avancerad): Examensbenämning: Startår i sin nuvarande form: Huvudsakliga deltagande institutioner: Studietakt (helfart/halvfart): Campus/distans: Verksamhetsförlagd utbildning i hp: Uppgifter/kommentarer Konstnärligt kandidatprogram i musikalisk gestaltning, inriktning Komposition Anders Hultqvist 180 hp Grundnivå Konstnärlig kandidatexamen i musikalisk gestaltning, inriktning Komposition (Bachelor of Fine Arts in Music with specialization in composition) Kompositionsutbildningen har gjorts om och startar i sin nya form hösten 2011. En av de viktigaste förändringarna är att vi har inrättat tre olika spår inom kandidatprogrammet; Instrumentalkomposition, Elektronisk komposition samt Ljudkonst. Högskolan för scen och musik (HSM) Helfart Campus Inom utbildningens projektkurs om totalt xx hp samarbetar studenterna med professionella ensembler och andra typer av offentliga kulturinstitutioner. Beroende på den enskilde studentens inriktning och ambitioner blir det mellan en fjärdedel till hälften av den totala poängsumman i projektkursen.
2 Programmet genomförs helt/delvis/ej på engelska: Antagning till programmet (varje termin/varje höst/varje vår/annat): Platstilldelning föregående/senaste läsår (hst) termin/år: Ungefärlig medelstilldelning till programmet/år: Eventuell samordning med andra program: Relevanta webblänkar (utbildningsplan, kursplaner mm): Undervisningen bedrivs delvis på engelska i och med att professuren i komposition för närvarande innehas av en amerikan. Antagning sker varje vår. Totalt 16 platser fördelade över alla de tre åren. I utbildningens budget: c:a 142 000 kr per studieplats och år. Samarbete i seminarier och projekt görs på en mer regelbunden basis idag tillsammans med Individuella programmet. Tidigare år har mer specifika samarbetsprojekt genomförts med författar- och filmutbildningarna samt opera- och teaterprogrammen. http://130.241.61.20/ny_utbstruktur/utb_struktur_oversikt.htm http://www.hsm.gu.se/utbildning/kompositionsutbildning/ Ev kommentarer till uppgifterna ovan: Tema Deltema Uppgifter/kommentarer I. Studentrekry tering, uppfölj-ning och studentstöd A. Rekrytering och söktryck. 1. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena samt programmets dimensionering i relation till utbildningsutbud och arbetsmarknad. Till 11/12 var det 53 sökande och 6 antagna. Till 10/11 var det 60 sökande och 6 antagna. Förekomsten av goda förutbildningar gör att söktrycket håller sig relativt stadigt och ligger i spannet 10-15 sökande per utbildningsplats. Till detta har under vissa år också tillkommit internationella utbytesstudenter med en vistelsetid på mellan tre till tolv månader. Arbetsmarknaden för tonsättare/ljudkonstnärer är i första hand konsertinstitutionerna och det fria musik- och konstlivet. Film- och teatermusik är en annan viktig marknad. Det är viktigt att i detta sammanhang också se att tonsättare väldigt ofta tar en kulturpolitisk position i samhället genom att starta festivaler, ensembler och kreativa inspelningsstudios. De startar musikföreningar, tar initiativ till utbildningar eller blir institutionschefer. Andra väljer en fortsatt akademisk karriär som doktorand/forskare eller lärare inom kompositionsrelaterade ämnen. Det är alltså en tämligen komplex bild när det gäller tonsättarens potentiella arbetsmarknad. Inom utbildningar i de fria konsterna är det extra viktigt att tala om användbarhet istället för anställningsbarhet när vi försöker få en bild av arbetsmarknaden i förhållande till hur många vi utbildar på ett nationellt plan. Det har också visat sig att det finns en inte obetydlig relation mellan hur många vi utbildar och på det sätt som arbetsmarknadstillfällena ökar. De studenter som avslutar sina utbildningar utgör tillsammans ett tryck på kulturvärlden och dess institutioner som i sig verkar utvidgande för hela fältets arbetsutbud.
3 Ingång De senaste åren har det varit en god tillströmning från olika förutbildningar såsom folkhögskolor och kortare högskoleprogram. Detta gör sammantaget att vi kan fylla utbildningsplatserna med kunniga studenter som i konkurrens sätter antagningsnivån. Tidigare dominerade Gotlands Tonsättarskola, men nu finns det flera fungerande förutbildningar, och studenterna kommer från många olika håll, och detta kommer troligen att bli ännu mer uttalat i det nya programmet, då vi är öppna för en större variation vad gäller studenternas bakgrund och förkunskaper. Utgång Kandidatutbildning i komposition leder i sin tur vidare till en verksamhet som professionell tonsättare/ljudkonstnär eller till att studenten går vidare till ett (konstnärligt) master-program. 2. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena vad gäller internationella studenter (för program som ges på engelska). 3. Rekryteringsinsatser (breddad rekrytering, marknadsföring etc). - Kompositionsprogrammet har ingått i det nationella projektet Jämställt musikarbete. Genus & komposition (2007-2009). Projektet genomfördes med stöd från Ungdomsstyrelsen och deltagarna kom från högskolorna i Göteborg, Stockholm och Malmö. Under projektets gång kunde man bla. dra den slutsatsen att snedfördelningen mellan könen inom kompositionsutbildningarna i viss mån har med estetik att göra. När vi nu i Göteborg har infört fler utbildningsinriktningar så ser vi redan vid första ansökningstillfället att fördelningen mellan könen är klart bättre. 35%kvinnor mot 10-15% tidigare ansökningsomgångar. I och med omstruktureringen av programmet så behövs en satsning på marknadsföring mot andra fält än de gängse för att få tillräckligt många och bra sökande till de nya grenarna ljudkonst och elektronisk komposition. En informationssatsning mot förberedande konstskolor, ljudkonstutbildningar, centra för elektronisk musik (Geiger, IDKA, EMS, mfl). B. Studentuppföljning och studentstöd. Beskriv/ange och 1. Genomsnittlig genomströmning på programmet (hpr i relation till hst) senaste året. I stort sätt 100% av de studenter som påbörjar utbildningen genomför de tre åren och tar examen. I enstaka fall, sett över flera år, byter studenten utbildningsort och slutför sin utbildning på det nya stället.
4 II. Innehåll och utformning 2. Uppföljning av studenter på programmet (avhopp, retention). 3. Metoder för att identifiera studenters behov av särskilt stöd. A. Innehåll. Beskriv/ange och 1. Metoder för att säkra kursplanernas kvalitet, t ex förekomst av regelbundna kursplanerevideringar. 2. Metoder för att säkra att innehållet i programmet svarar mot Högskoleförordningens examensmål (dvs. att kursplanernas lärandemål sammantaget uppfyller examensmål). B. Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. Beskriv/ange och 1. Metoder för att säkra vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. (Se punkten ovan) Genom hela utbildningen finns ett aktivt fungerande studentstöd, där både lärarlaget inom utbildningen och studenternas respektive handledare följer deras utveckling och process på nära håll. Vi har också sedan ett år tillbaka anställt en koordinator för kompositionsprogrammet för att öka studenternas möjligheter att få snabba svar runt sin studiesituation. Detta har lett till en start ökad trivsel bland studenterna och antalet negativa frågeställningar har sjunkit markant. Hittills har det inte funnits någon formaliserad kvalitetskontroll av kursplanerna, men målet är nu att kvaliteten på kursplanerna skall utvärderas vid varje kursslut. De flesta kurser avslutas med olika konstnärliga gestaltningar och utvärderas då också utifrån dessa. Studenterna och ansvarig lärare går igenom och diskuterar mål och innehåll innan kursstart och efter kursens avslutning. Resultatet av samtalen tas upp i kollegiet för att där vid behov ta beslut om att revidera kursplanens innehåll. Innehållet i utbildningsplanen är formulerad inom ramen för Högskoleförordningens examensmål för en konstnärlig kandidatexamen. Kursplanerna i sin tur är formulerade utifrån mål och innehåll i utbildningsplanen. Den konstnärliga verksamhet som utgör centrala delar av utbildningen innebär bland annat samarbeten med ett flertal ensembler och orkestrar: -Externt: Punkt-festivalen, Kristiansand Ensemblen Gageego Ensemblen Mimitabu Stockholms Blåsarsymfoniker Stråkorkestern Musica Vitae, Växjö Norrköpings Symfoniorkester Konsthallen Röda Sten Nordiskt/Baltiskt kompositionsprojekt i Vilnius Kreutzer Quartet Tredje våningen, Göteborg Europeiskt piano-projekt - Internt: HSMs kammarmusiker och Kammarkör
5 Ensemblen för ny musik SNOA-utbildningens Symfoniorkester Komposition och konsertproduktion inför Siren festivalen Lindbladensemblen mfl. Lärare och handledare inom kompositionsutbildningen är alla högt kvalificerade konstnärer med lång erfarenhet inom sina respektive områden. Här följer några exempel på forsknings- och konstnärliga utvecklingsprojekt som berör högre konstnärlig utbildning inom kompositionsområdet: - Die Geisterinsel Late style of an artist, education according to Enlightenment values, and colonialism are the central themes addressed. Operaproduktion Stuttgart - Ming Tsao - In i bruset (2008-2010) Gestaltande musikaliska, arkitektoniska och akustiska undersökningar av det nutida ljudrummet. VR-projekt Chalmers C Dyrssen, A Hultqvist, S Mossenmark, Per Sjösten, B Hellström(Konstfack) - Transmission (2005-2007) - Urbana experiment kring ljudkonst och ljudrum i ett konstnärligt forskningssamarbete mellan tonsättare, arkitekter och akustiker. VR-projekt Chalmers C Dyrssen, A Hultqvist, S Mossenmark, Per Sjösten, B Hellström(Konstfack) - Mot ett konstmusikens utvidgade fält VR-projekt Hsm Ole Lutzow-Holm, A Hultqvist, A Lindal, H Hellstenius, M Haglund - Sound Art in City Spaces EU-projekt Verona Hugh Perkins, S Mossenmark - Putting things together: Assessment criteria of music composition Hsm-projekt G Folkestad, A Hultqvist - Skapande performance - datorstödd kreativitet och mänskligt uttryck i musikalisk performance och improvisation VR-projekt Chalmers(Tillämpad IT) och Hsm: P Dahlstedt, P-A Nilsson - Runes Relay KU-projekt Lindbladstudion HSM - Palle Dahlstedt, Kim Hedås, Maja Ratjke mfl. gästande tonsättare -KU-projekt Unio Mystica KU-projekt HSM C-A Hall, Johannes Landgren Det finns fyra pågående doktorandprojekt i anslutning till kompositionsämnet och Lindbladstudion: Kim Hedås - En fördjupad studie i mitt eget komponerande med inriktning på musik och text Sten Sandell - Musiken på Insidan av Språket - Språksånger Möter en Ensemble i ett Rum Åsa Stjerna - Istället för offentlig utsmyckning ljudkonst i det offentliga rummet Per Anders Nilsson - Instrument Improvisation Implementation. Utförandepraxis på datorbaserade instrument inom fri improvisation En viktig miljö- och teknikförutsättning, både genom sitt högteknologiska som konstnärliga innehåll, är avdelningen Lindbladstudion. Här erbjuds studenterna att arbeta med den mest avancerade teknologin för musikskapande i fyra studior som, med hjälp av strategiska medel från GU, nyligen är renoverade med
6 avseende på akustik och försedda med ny hård- och mjukvara. Där finns också mobil utrustning för installationer och site-specific works, och en samling interface för avancerade samarbeten med musiker. Eftersom Lindbladstudion också är hem för ett flertal forsknings- och utvecklingsprojekt på högsta internationella nivå, och samarbeten inom och utom GU, så utgör den en naturlig mötesplats mellan studenter, lärare och forskare. Studenterna får ta del av den internationella forskningsfronten inom områden som generativ musik, elektronisk improvisation, gestisk kontroll av syntes, och träffar forskare från andra relaterade områden, såsom Tillämpad IT, Teknisk akustik och Interaktionsdesign. Produktionsverktygen inom alla elektroniska musikgenrer är i stort gemensamma, och Lindbladstudion utgör också en plattform för HSMs kurser inom ljudproduktion och studioteknik. Detta bidrar till bredd och genreöverskridande inom kompositionsutbildningen, genom att skapa en mötesplats mellan komponister och musiker från andra genrer. 2. Metoder för integrering av aktuell och relevant forskning. C. Utformning. Beskriv/ange och 1. Undervisningsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika undervisningsformer samt ev variationer under programmet. Alla lärarna är involverade i olika Konstnärliga forsknings- utvecklingsprojekt(se ovan). Dessa kommer studenterna till del både genom specialinriktade föreläsningar och seminarier som genom att forskningsverksamheten genomsyrar de olika handledningssituationerna. Undervisningen sker i ett flertal olika former. Allt från enskild handledning till föreläsningar med gästande konstnärer och vidare till seminarier, workshops, projekthandledning samt handledning kring hur man producerar en festival(siren). Ungefärlig fördelning mellan olika undervisningsformer: 10% enskild handledning 15% projekt 50% seminarier 10% workshops 15% föreläsningar 2. Examinationsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika examinationsformer samt ev variationer under programmet. 3. Ungefärligt antal timmar/vecka som utgörs av lärarledd tid under programmets första år - samt Projekten redovisas i de konstnärliga former som det individuella projektet kräver. Seminarierna redovisas genom bla. litteratursammanfattningar och hemuppgifter (tentamina). Workshops redovisas i form av konstnärliga lab-uppgifter eller mer färdigställda artefakter. Föreläsningar redovisas i förekommande fall med inlämnade sammanfattningar. Obligatorisk schemalagd tid under det första studieåret ligger på ett snitt på ca.4,5 timmar/vecka + 2 dagars workshops med gästande konstnärer ett tillfälle/månad. Till detta kommer också festivalplanering samt i förekommande fall resdagar till individuella projektsamarbeten. Alla studenter på komposition
7 eventuella variationer under programmet. 4. Metoder för pedagogiskt utvecklingsarbete inom programmet. rekommenderas att delta i de olika utbildningsinriktningarnas kursutbud, även om de endast examineras inom sin egen, vilket gör att de kan tredubbla tiden för deltagande i handledda seminarier. Det är viktigt att inte bara definiera den lägsta nivån för att bli godkänd utan också strukturellt uppmuntra ambitiösa studenter. Lärarna samt utbildningsledaren har under 2009 och 2010 genomgått en coachningutbildning på HSM/GU. Alla har nu, på olika sätt utifrån olika behov, börjat föra in coachningen och ett coachande förhållningssätt som pedagogiska verktyg i utbildningen. Omdaningen av kompositionsutbildningen, med utvecklandet av nya kurser och inriktningar, har medfört en djup pedagogisk reflektion där alla lärare har varit inblandade i diskussionerna. Alla adjunkter ska genomgå högskolepedagogisk grundkurs, alla lektorer en intern handledareutbildning och alla professorer en kurs i handledning inom forskarutbildning. D. Kvalitet på studentprestationer. 1. Metoder för att säkra kvalitet i studenternas prestationer på examinationer (t ex förekomst av bedömnings- och betygskriterier). 2. Resultat som uppnåtts i förhållande till examensmålen i högskoleförordningen (efterfrågas även i samband med Högskoleverkets utbildningsutvärderingar). Programmet har endast betygen G och U. Bedömning av de studerande sker kontinuerligt inom utbildningens ram genom examination av kurserna. Studenterna resultat bedöms utifrån kursplanernas lärandemål, och studenterna examineras på respektive kurs enligt gällande examinationsform(er) i respektive kursplan. Lärandemålen i samtliga kursplaner utgör tillsammans utbildningsplanens lärandemål, vilka i sin tur är formulerade inom ramen för Högskoleförordningens examensmål för en konstnärlig kandidatexamen. E. Internationella perspektiv i programmet. Beskriv/ange och 1. Ungefärlig andel litteratur på engelska och/eller andra språk än svenska. 2. Ungefärligt antal utbytesstudenter och lärarutbyten, utresande samt inkommande år 2010. Andelen engelsk litteratur ligger mellan 50% - 70% beroende på utbildningsinriktning. Utresande lärare var fem stycken och inresande gästlärare var två. Inga ut- eller inresande studenter under 2010.
8 3. Metoder/aktiviteter som används för att studenten efter sin utbildning ska vara väl förberedd att verka i internationella sammanhang. Studenterna får arbeta inom projekt med internationell anknytning och gästföreläsare/workshopledare inbjuds som har ett verksamhetsfält inom en internationell kontext. Ett antal benchmarking- och samarbetsresor med studenter och lärare har också företagits under den senaste tio-års perioden till motsvarande utbildningar på hög nivå i Paris, Leipzig, Berlin, Lissabon, Aveiro mfl. Sedan Bolognareformen infördes så har dock behovet av dessa gemensamma resor minskat då både enskilda studenter som lärare har blivit mer rörliga över lag. 4. Internationell erfarenhet hos de lärare som huvudsakligen undervisar på programmet. Professorn i komposition doktorerade vid UCSD, San Diego och är internationellt verksam som tonsättare. En lärare har doktorerat vid universitetet i Newcastle. Ytterligare fyra lärare verkar som forskare och konstnärer på den internationella arenan. III. Lärarkompetens 1. Andel disputerade lärare av dem som huvudsakligen undervisar på programmet. 2. Antal professorer som undervisar på programmet och ungefärlig omfattning på deras undervisning. 3. Andel av undervisande lärare som har behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens. Tre av sex lärare som huvudsakligen undervisar på programmet är disputerade och ytterligare en är på gång inom ett till två år. En professor på 50% omfattning. Ingen just nu men två startar PIL-kursen i år och ett par ansöker om tillgodoräknande av tidigare pedagogisk utbildning och verksamhet. De övriga följer nästkommande år. IV. Studentinflytande 4. Metoder för att säkra att det finns lärare med aktuell och relevant professionsrelaterad kompetens. 1. Resultat från studentundersökningar (t ex GU:s Studentbarometer 2010 om nedbrytning till programmet är möjlig), programutvärderingar och kursvärderingar. Endast lärare med en egen konstnärlig verksamhet på hög nivå kan komma i fråga för utbildningen. Det är inte möjligt att dra några direkta slutsatser av GU:s Studentbarometer 2010 då statistiken bygger på svar från studenter vid hela Konstnärliga fakulteten.
9 V. Omvärldsanalys 2. Metoder för samlad kvalitetsanalys (t ex kursrapport, kursbokslut, programnämnd, kurskonferens) och utveckling av programmet. 3. Studentmedverkan i beredande och beslutande organ. A. Omvärldsanalys utbildningsutbud. Beskriv/ange och 1. Programmets bidrag i jämförelse med program inom GU som har liknande innehåll. Programmets profil i jämförelse med liknande program vid andra svenska lärosäten. B. Omvärldsanalys arbetsmarknad. 2. Beskriv/ange och 1. Före detta studenters bedömning av studierna i relation till vad de behöver i sitt arbete (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning). KOLI-kollegiet(lärare inom Komposition och Individuella programmet) med studentrepresentation samt handledarkollegiet är de fora där kvalitetsfrågor i de olika kurserna behandlas. Utbildningsledaren sitter ordförande och kan med kollegiets hjälp snabbt ta beslut om nödvändiga förändringar. Se ovan. Detta är enda programmet med huvudinriktning mot musikalisk komposition vid GU. Kompositionsutbildningen i Göteborg står för en bred konstnärlig profil inom det musikaliska och ljudkonstnärliga området. Motsvarande utbildning vid musikhögskolan i Malmö kan sägas vara mer traditionellt hantverksinriktad medan den vid musikhögskolan i Stockholm i viss mån är mer branschinriktad. Kompositionsutbildningen vid musikhögskolan i Piteå har i sin tur haft en starkt pedagogisk profil på sin utbildning. Komposition är en väl etablerad disciplin som bedrivs över hela världen. Men både konstlivets såväl som komponisternas självbild kring vad en tonsättare arbetar med har förändrats en hel del de senaste två decennierna. På vissa universitet och musikkonservatorier fokuserar kompositionsstudiet på att i första hand behärska en viss typ av yrkesfärdigheter medan andra överger de mer traditionella utbildningsaspekterna till förmån för program som är mer idébaserade. Den kompositionsutbildning som vi förespråkar kombinerar båda dessa aspekter: utveckling av intressanta idéer parallellt med att man tillgodogör sig en gedigen teknisk kompetens inom den valda specialiseringen - instrumental, elektronisk eller ljudkonst. Att reflektera kring ljud genom olika former av notation placerar komposition i skärningspunkten mellan flera olika discipliner, såsom bildkonst och filmstudier, där ett skriftligt uttryck för de konstnärliga intentionerna har blivit en viktig komponent för att vägleda såväl uttolkare som publik till förståelse av verket. Ljudkonst och ljuddesignfälten har vuxit i aktualitet och är också något som nu på bred front tar sig in i kompositionsutbildningarna. Ljudkonstfältet är mycket brett och innefattar både den relationella estetiken såväl som de akustiska aspekterna av våra offentliga platser och miljöer. I en nordisk kontext har den egna bilden gått från att vara den av en skicklig beställningshantverkare till att se sig själv som en allt bredare (ljud)konstnär. Inom den elektroniska musiken, som tidigare dominerades av akademiska elektroakustiska kompositioner, har fältet breddat sig mot ett större antal subgenrer som uppstått inom det populärkulturella fältet. En stor del av det konstnärliga experimenterandet sker alltså utanför institutionerna inom olika subkulturer
10 centrerade kring en viss musikstil eller ett visst förhållningssätt till ljudskapande. Som utbildningsinstitution kan man då välja att fortsätta försöka hävda den akademiska elektroniska musiken, eller möta verkligheten genom att bejaka och inkludera dessa nya uttryck i verksamheten. Detta sistnämnda har skett vid HSM genom att bland annat arrangera workshops och kurser i circuit-bending och live-elektronik. I den nya utbildningen som startar HT 2011 blir detta ännu tydligare, då vi bereder plats för ljudkonstnärer, laptopartister mfl. för att bättre svara mot det behov av fördjupning som finns inom konstfältet. En alumn som har varit inblandad i utvärderingen av programmet skriver; Mellan 2000 och 2004 gick jag på kompositionsprogrammet på Musikhögskolan i Göteborg. På sätt och vis en fortsättning på Gotland med en luftighet i schemat, kompositionsveckor var tredje vecka osv. Både Gotland och Kompositionsprogrammet hade många gästföreläsare bra, man får lite utblick och insikt i tonsätteriet. Samarbeten med professionella ensembler, förstås bra. Festivalerna Ljudvågor och Sirenfestivalen mycket bra som verklighetsträning med allt vad det innebär av planering, roddande, jämkande, överblick, deadline osv. Resorna vi gjorde till Paris o Berlin, fina minnen Bra sätt att svetsa ihop de studerande och få insyn i andra länders utbildningar, gå på festivaler osv. Sedan några år komponerar jag musik på heltid. Har fått många beställningar och med något stipendium därtill så funkar det hela. När jag studerade komposition var jag ganska övertygad om att jag skulle undervisa i gitarr på deltid vid sidan av komponerandet. Att ha haft en halv yrkesidentitet som gitarrlärare har både varit en trygghet och lite begränsande. Just nu när jag inte undervisar har det frigjorts mycket energi och snabbhet i komponerandet. Genom åren har jag lärt mig när man söker vad och hur! Det tog några år att få in rutinerna att, jaha nu är det februari då är det dags att söka arbetsstipendium och jaha nu är det november jag tror jag ska fråga den ensemblen eller så ringer den eller den och initierar samarbetsprojekt hos konstnärsnämnden. Kunde behövts mer av handgriplig information i slutet av utbildningen om vad det finns för vägar i bidragsdjungeln, om att starta eget företag osv. Samtidigt är det viktigt att det inte kommer in för tidigt. Det måste få vara oas, kuvös, utrymme att få testa saker utan att vara alltför krass och realistisk. 2. Före detta studenters etablering inom relevant yrkesområde (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning). 3. Modeller för samverkan med alumner och avnämare i planering, genomförande, uppföljning och utveckling av programmet, t ex xx Vid vårens utvärdering av programmet fanns en alumn med i utvärderingsgruppen som för övrigt bestod av studenter, lärare, kursledare och utbildningsledare. Alumner bjuds regelbundet in för gemensamma seminarier tillsammans med de aktiva studenterna.
11 VI. Framtid VII. Övrigt av vikt om program-met VIII. Sammanfattande bedömning programråd med externa representanter. 1. Ev planerade förändringar av programmet på kort sikt. 2. Programmets framtid på lång sikt (10 år eller mer) 1. Organisation och ledning av programmet. 2. Förekomst av särskilda identitetsskapande moment (t ex mottagningsceremonier eller examenshögtider). 3. Förekomst av moment om innovation och entreprenörskap. 4. Övrigt. Kommentera: 1. Programmets största styrka. Majoriteten av kursplanerna på programmet har, som redan nämnts tidigare, just skrivits om. Tre ytterligare delkurser inom huvudämnet skall omformuleras inför nästa läsår. Vi tror att den just genomförda förändringen av programmet kommer att hålla i ett decennium med hjälp av mindre justeringar under vägens gång. Utbildningen leds av en utbildningsledare som har det innehållsliga ansvaret för utbildningen (konstnärligt och pedagogiskt) samt ekonomiskt och personellt ansvar, på delegation av Högskolerektor. Det finns också en kursledare i form av en lärare med ett tillägsförordnande. Kursplanering i stort som smått står i centrum. Till detta kommer från och med i år också en koordinator som delas med Individuella programmet. Här handlar det om dagliga studentkontakter samt ett visst produktionsansvar för vissa projekt. Alla studenter tas emot under en introduktionsvecka som avslutas med fest. Studenterna arbetar sedan ihop inom de olika projekten där Siren-festivalen utgör ett exempel på en speciellt sammansvetsande aktivitet. Vissa studenter väljer den fristående kursen Att leva på sin musik för att utveckla sin entrepreneuriella sida. Vi ser också till att få besök av företrädare från STIM och Föreningen svenska tonsättare(fst) som talar om hur man organiserar sin verksamhet som professionell tonsättare. Kompositionsprogrammet har en stor estetisk och praktisk bredd genom lärarkårens olika kompetenser, både akademiskt som konstnärligt. De verksamma lärarna och forskarna omfattar hela musik- och ljudkonstfältet från tidig historisk musik till platsspecifika offentliga ljudinstallationer, över orkestermusik och electronica. 2. Programmets största svaghet. I och med att programmet just har fått en ny form är det svårt att uttala sig i denna fråga förutom vad som tas upp härnedan under 3. 3. Om programmet fick extra resurser från 2013 skulle dessa användas till: Betydligt mer handledning inom de olika kurserna och projekten. Svångremmen är hårt åtdragen i dagsläget i relation till andra jämförbara lärosäten.