1
Var 17:e minut drabbas en person i Sverige av stroke. Vid en stroke händer något i de blodkärl som försörjer hjärnan med syre. Oftast är det en propp som bildats och som stoppar blodflödet. Men omkring var tionde strokepatient har istället fått en blödning i ett kärl i hjärnan. Oavsett vilket så gör en stroke att nervceller i det drabbade området blir utan syre och nervceller dör Beroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom. 2
Eftersom hjärnan styr alla våra funktioner kan stroke påverka vilken funktion som helst, beroende på bland annat skadans lokalisering och omfattning. Stroke kan ge väldigt olika funktionsnedsättningar; både fysiska och kognitiva (intellektuella), synliga och osynliga. Stroke kan också ge sociala konsekvenser. 3
Riskfaktorerna ålder och ärftlighet finns inte med på listan. Det här är riskfaktorer som vi kan och bör påverka! Vi arbetar med att förbättra den akuta vården vid stroke och rehabiliteringen efter stroke, men det finns mycket vi kan göra för att minska antalet som insjuknar i stroke och andra sjukdommar. Vi kan arbeta hälsofrämjande, enligt socialstyrelsens riktlinjer för hälsfrämjande metoder, och på alla nivåer i vården erbjuda samtal om levnadsvanor; kost, rökning, alkohol och fysisk aktivitet. Det finns stor utvecklingspotential här. 4
5
Varje minut dör 1,9 miljoner hjärnceller Trombolys, proppupplösande läkemedel, ges till ca 10-15% av patienterna idag, man man måste få behandlingen inom ca 4 timmar för att den ska ha effekt. Strokeenhetsvården, den mest effektiva insatsen för att minska komplikationer och för att rehabilitera och det är den åtgärd som har starkast evidens och högst prioritet i nationella riktlinjer för strokesjukvård. Vi har under flera år arbetat med att förbättra vården iden akuta fasen. Fler ska få proppupplösande läkemedel, inom kortare tid, fler ska få blodförtunnande behandling vid hjärtsjukdom som är riskfaktor för stroke, och strokeenheten arbetar med att ge mer jämlik vård och att öka patienternas delaktighet i vården. 6
Vi har den 4:e kortaste vårdtiden bland alla stroke enheter i sverige. Vi kan också se i kvalitetsregister att vi har jämförelsevis nöjda patienter men bra funktionsnivå vid 3- månadersuppföljningen. Nu ser vi fram emot att vara med och förbättra rehabiliteringen för strokepatienter genom att erbjuda rehabilitering i hemmet. 7
Sjukgymnast, arbetsterapeut, sjuksköterska, som kan konsultera logoped, kurator och läkare Specialutbildat inom stroke Knutet till strokeenhet 8
9
Hemmet är en bra miljö för rehabilitering eftersom träningen kan anpassas till de intressen och vanor man har på ett bättre sätt än i sjukhusmiljön. Närstående kan också ta en mer aktiv del i rehabiliteringen. 10
11
Under de första veckorna eller månaderna efter en stroke sker ofta en förbättring av de funktioner som har blivit nedsatta på grund av hjärnskadan. Träning och aktivitet kan bidra till förbättringen. Fortsatt förbättring kan sedan pågå under lång tid, flera år, efter att man fick en stroke. Vad är det som gör att rehabilitering i hemmet fungerar? Träningen är i början oftast inriktad på att förbättra kroppens olika funktioner, som till exempel språket, minnet, uppmärksamheten och rörelsefunktionen. Man får även insikt om de egna begränsningarna, och får träna förmågan att planera, organisera och genomföra olika aktiviteter. I hemmet sker träningen ofta genom vardagsaktiviteter som man själv upplever som meningsfulla, detta främjar hjärnans plasticitet/omorganisation. 12
Ca 40% av strokepatienterna har milda-måttliga symtom, och för dem kan strokehemrehab vara aktuellt. En andel av dessa kommer av olika anledningar inte att finnas i hemrehab så 40% når vi nog inte upp till. En liten andel av dessa kommer att behöva hemtjänst. 13
Vi använder utskrivningskriterier på strokeenheter och där kommer hemrehabkriterier också att ingå. 14
Patienten kan ingå i hemrehab efter en rehabperiod på strokeenheten. Vårdplanering sker vid behov enligt hemkommunens rutiner. Teamets sjuksköterska medverkar. Patienten sätter med stöd av teamet tidssatta mål för sin rehabilitering. Hemrehabinsatserna kan variera från 1-2 uppföljande besök efter utskrivning till besök flera ggr/vecka i ett antal veckor, max 6 veckor. 15
Nationella strokekampanjen har pågått 2010-2013 med syfte att förbättre innevånarnas kunskap om stroke och särskilt vikten av att det är bråttom till sjukhus och behandling. Länk till en av kampanjens filmer, en kort film om AKUT-testet. 16