2014-06-17 Studiehandledning Hälsopedagogik II (7,5 hp) Perspektiv på strategier inom hälsopedagogisk praktik Höstterminen 2014 Grundnivå, halvfartsstudier, distansutbildning Kurskoder: VPG07F & VPG09F Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-16 20 00 (vxl) Institutionen för pedagogik och Frescativägen 54 Telefax: 08-15 83 54 didaktik 106 91 Stockholm www.edu.su.se E-post: robert.ohlsson@edu.su.se
Välkommen till kursen Hälsopedagogik II! Kursen Hälsopedagogik II (7,5 hp) är en fristående kurs som också ingår i kurspaketet i pedagogik med inriktning mot hälsopedagogik (30 hp). I denna studiehandledningen beskrivs kursens huvudsakliga innehåll och uppläggning, kurslitteratur, examinationsuppgifter och betygskriterier. Lärare och administratör Om du har frågor om kursens innehåll eller närvaro, kontakta kursansvarig lärare Robert Ohlsson som enklast nås via e-post: robert.ohlsson@edu.su.se Vid administrativa frågor som rör t.ex. registrering, studieavbrott etc., kontakta kursadministratör Emmi-Lotta Fagerlund: emmi.fagerlund@edu.su.se Universitetskonto och Mondo Kursen har en sida på lärplattformen Mondo (www.mondo.su.se) där aktuell information om kursen finns. Denna information kan uppdateras under kursens gång och eventuella ändringar meddelas här på Anslagstavlan. Mondosidan används också för att göra olika inlämningar. Här finns även ett forum där de studerande kan hålla kontakt med varandra mellan kurstillfällena (för kontakt med kursansvarig och kursadministratör används mailadresserna ovan). Stöd i studierna Om Du har ett dokumenterat funktionshinder eller dyslexi bör du kontakta Sektionen för studentstöd som har särskilt ansvar för studenter med funktionshinder. Du kan då få hjälp med studiestöd av olika slag, t ex anteckningshjälp, talböcker, förlängd tentamenstid eller teckenspråkstolkning. Se www.su.se för kontaktinformation till Sektionen för studentstöd. KURSENS INNEHÅLL OCH UPPLÄGGNING Hälsopedagogik II behandlar: Grundläggande strategier och metoder inom folkhälsoarbete och hälsofrämjande verksamheter Ansvarsförhållandet mellan individen och samhället inom folkhälsoarbetet och hälsofrämjande verksamheter Perspektiv på hälsofrämjande arenor inom folkhälsoarbete och hälsofrämjande verksamhet Människans hälsa har alltid varit en avgörande faktor för att uppnå vitala livsmål. Historiskt sett har ansvaret för hälsa främst legat hos individen och dennes närmast berörda. I samband med upplysningstiden under 1700-talet och framåt började samhället och de då framväxande nationalstaterna visa ett allt tydligare intresse för individens hälsa. Strategierna för att påverka individens hälsa har varit många. Vissa har varit mer förtryckande såsom karantän av pestsmittade och sterilisering i syfte att förbättra befolkningsmaterialet. Andra har varit mer produktiva såsom 2
satsningar på sanitära och hygieniska åtgärder och hälsoupplysning/hälsoinformation. I och med framväxten och utvecklingen av det nya folkhälsoarbetet har en viss förskjutning skett när det gäller fokuseringen på individen. I nutid ses individen som en del i ett kollektiv och ett mer miljö- och systemorienterat tänkande karaktäriserar folkhälsoarbetet, där bland annat begrepp som stödjande miljö och empowerment har fått en central position. Kursens upplägg Kursen ges på halvfart och modifierad distans med tre sammankomster vid Institutionen för pedagogik och didaktik. Eftersom kursen har få sammankomster, och tiden är komprimerad vid de tillfällen vi möts, har självstudier med inläsning av kurslitteratur och egna förberedelser inför sammankomsterna stor betydelse för att du ska få så stort utbyte av kursen som möjligt. Om du inte kan närvara vid någon av sammankomsterna meddelar du detta till kursansvarig lärare och kommer överens om en ersättningsuppgift. Det finns möjlighet att läsa kursen helt på distans. Detta innebär i praktiken självstudier och att man tar del av PowerPoint-presentationer och annat material från föreläsningarna i efterhand på Mondo (föreläsningarna streamas dock inte och finns inte inspelade). Om du kommer att läsa kursen helt på distans meddelar du detta till kursansvarig innan kursstart. Vid den första sammakomsten introduceras kursens huvudsakliga upplägg, med fokus på de examinationsuppgifter som skall genomföras, och vid den andra sammankonsten fördjupas diskussionen av kursinnehållet, bl.a. utifrån de frågeställningar som utvecklats under kursens gång. Datum Tid Lokal Innehåll Måndag 3 november kl. 9-12 1511 Sammankomst 1: Kursstart med registrering och genomgång av studiehandledning och examinationsuppgifter. Introduktion till Grundläggande strategier inom folkhälsoarbete och hälsofrämjande verksamhet. Torsdag 27 november Måndag 1 december Måndag 5 januari Inlämning av uppgift 1 på Mondo kl.9-12 1511 Sammankomst 2: Seminarium och introduktion till stödjande miljöer. Inlämning av uppgift 2 på Mondo 3
EXAMINATIONSUPPGIFTER Kursen examineras genom två skriftliga uppgifter som lämnas in på kursens mondosida. Namnge de filer som du laddar upp så att ditt eget namn och uppgiftens nummer framgårpå följande sätt: Förnamn Efternamn Uppgift 1.doc. Meddela kursansvarig om du inte har möjlighet att lämna in examinationsuppgifterna vid de angivna datumen. Uppgifterna betygsätts av kursansvarig inom 15 arbetsdagar. Texterna skrivs med Times New Roman 12 p och enkelt radavstånd. I uppgifterna ska referenser till kurslitteraturen skrivas inom parentes i den löpande texten på vedertaget sätt (dvs. författarens/författarnas namn, publikationsår och sidhänvisning om sådan kan ges). Om du inte är så van vid att skriva med hänvisningar till litteratur kan du använda dig av texten Akademiskt skrivande som stöd (denna finns på kursens Mondosida). Texterna ska vara självständigt skrivna och språkligt väl genomarbetad. I texten ska det framgå att du har satt dig in i och tillgodogjort dig kurslitteraturen, men också att du förmår föra ett självständigt och underbyggt resonemang kring de frågor som behandlas. Det är viktigt att du anknyter tydligt till kurslitteraturen och använder dig av denna i dina reflektioner så att din förståelse för kursinnehållet och din förmåga att tillämpa det framgår med tydlighet av examinationsuppgifterna. Plagiat Som en del i ditt ansvar som student ingår att känna till de regler som finns för examination. Information om Stockholms universitets regler för examination och disciplinärenden finns på Stockholms universitets webbsida www.su.se/regelboken. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk till rektor och disciplinnämnden. Plagiat i en examinationsuppgift blir alltid föremål för ett disciplinärende och kan leda till avstängning. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Det är givetvis tillåtet att citera olika källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta eller fullständiga referensuppgifter. Var noga med att använda citationstecken när du ordagrant återger formuleringar från litteraturen. Uppgift 1 Vem har ansvar för hälsan? Omfattning: ca 5 sidor (exkl. försättsblad och referenslista) Uppgiften syftar till att du ska reflektera över olika strategier i folkhälsoarbete och hälsofrämjande arbete med fokus på hur man kan se på ansvar för hälsa och ohälsa. Studera Public Health at the Crossroads (Beaglehole & Bonita 2001), utdraget från Ansvar, hälsa och människa (Kjellström 2005) och Den nya folkhälsopolitiken (Ågren 2003) och för ett reflekterande resonemang utifrån följande frågeställningar: Vilka strategier i folkhälsoarbete och hälsofrämjande arbete är viktiga idag? Vilka skillnader ser du när det gäller de utmaningar som man står inför och hur man använder olika strategier i ett historiskt och internationellt perspektiv? För ett resonemang om hur man kan se på vem som har ansvar för hälsan och om de problem som du ser med olika uppfattningar när det gäller ansvar för hälsa. Vilka konsekvenser får olika strategier i hälsofrämjande arbete och de olika uppfattningarna om ansvar för hälsan för hälsopedagogikens roll och uppgift? Din text lämnar du in under Uppgifter på Mondo senast den 27 november. 4
Uppgift 2 Stödjande miljö i ett teoretiskt och praktiskt perspektiv Omfattning: ca 6 sidor (exkl. försättsblad och referenslista) Uppgiften syftar till att du skall fördjupa dig i teorin bakom stödjande miljöer och formulera ett exempel på hur teorin om stödjande miljöer kan omsättas i praktiken. Tänkbara arenor är hälsofrämjande arbetsplatser, skolor, städer, sjukhus eller någon arena som du anser är viktig och kan vara en stödjande miljö. Läs Stödjande miljöer för hälsa (Haglund 2002), Hälsopromotion i arbetslivet (Hanson 2004) och de i litteraturlistan angivna kapitlen i Foundations for Health promotion (Naidoo & Wills 2009). Utöver dessa böcker läser du valfri litteratur som kan användas för att besvara uppgiften (kontakta kursansvarig om du är tveksam till om någon av de texter du funderar på att använda är lämplig i detta sammanhang). Denna litteratur kan dels beröra den arena som du skriver om, och dels behandla teorier och metoder inom hälsofrämjande. Den valfria litteraturen ska bestå av en eller flera vetenskaplig artiklar (motsvarande ca 25 sidor) och böcker, rapporter eller liknande som motsvarar 100-200 sidor. Utifrån litteraturen för du i din text ett reflekterande resonemang om följande frågor: Vad är en stödjande miljö och hur beskrivs idén eller teorin i litteraturen? Hur skulle den kunna fungera i praktiken? Ge exempel på hur en arena skulle kunna omvandlas till en stödjande miljö. Lämna in din text under Uppgifter på Mondo senast den 5 januari. Förväntade studieresultat och betygskriterier Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten ha förmåga att: Utifrån teorier om hälsopromotion identifiera vad som karakteriserar en stödjande arbetsmiljö. Utifrån hälsopromotion både nationellt och globalt, urskilja individens respektive samhällets ansvarsförhållande för hälsa. Exemplifiera hur en teori om stödjande miljö kan omsättas i praktik Som betyg på kursen används sjugradiga målrelaterade betygsskalor där betygen A-E motsvarar ett godkänt betyg. Vid betyg Fx finns möjlighet till komplettering för att uppnå godkänt betyg. Vilken komplettering som krävs framgår då av lärarens kommentar till de inlämnade uppgifterna. Om du har fått ett godkänt betyg (dvs minst betyget E) får du inte göra ett nytt prov för högre betyg. Då betyg F ges krävs att studenten examineras på nytt, genom en ny examinationsuppgift. Det är endast möjligt att ompröva för godkänt resultat fyra gånger och inom tre terminer från första registrering på delkursen. 5
Betygskriterier för examinationsuppgift 1 A B C D E FX F Texten skall innehålla en tydlig och fördjupad reflexion utifrån hälsopromotion både nationellt och globalt och kunna påvisa en urskiljning som ex. likheter och skillnader kring individens respektive samhällets ansvarsfördelning för hälsa. Texten skall på ett innovativt sätt referera till kurslitteraturen och vara väl disponerad med formalia utan brister. Texten skall i högre grad innehålla en fördjupad reflektion utifrån hälsopromotion både nationellt och globalt och kunna påvisa en urskiljning som ex. likheter och skillnader kring individens respektive samhällets ansvarsfördelning för hälsa. Texten skall referera till kurslitteraturen och ha en tydlig röd tråd och formalia utan brister. Texten skall påvisa ett reflekterande resonemang utifrån hälsopromotion både nationellt och globalt och kunna påvisa en urskiljning som ex. likheter och skillnader kring individens respektive samhällets ansvarsfördelning för hälsa. Texten skall referera till kurslitteraturen och ha en röd tråd och formalia utan brister. Texten har ett reflekterande resonemang kring lärandemålen. Texten skall i högre grad referera till kurslitteraturen och ha en röd tråd och formalia utan brister. Texten har ett resonemang kring lärandemålen. Texten skall referera till kurslitteraturen och ha en röd tråd och formalia utan brister. I besvarandet av examinationsuppgiften finns sådana oklarheter, ofullständigheter eller oriktigheter i redovisandet av förståelse för kursinnehållet att examinationsuppgiften behöver kompletteras för godkänt betyg. I examinationsuppgiften visas inte att lärandemålen har uppnåtts på det sätt som specificeras i ovanstående betygskriterier. 6
Betygskriterier för examinationsuppgift 2 A B C D E FX F Texten skall innehålla en tydlig och fördjupad reflexion kring identifikation av olika teoretiska perspektiv kring stödjande miljö. I texten skall det också framgå exempel hur en teori om stödjande miljö kan omsättas i praktiken. Texten skall på ett innovativt sätt referera till egen erfarenhet samt till kurslitteraturen och vara väl disponerad med formalia utan brister. Texten skall i högre grad innehålla en fördjupad reflektion kring identifikation av olika teoretiska perspektiv kring stödjande miljö. I texten skall det också framgå exempel hur en teori om stödjande miljö kan omsättas i praktiken. Texten skall referera till egen erfarenhet samt till kurslitteraturen och ha en röd tråd och formalia utan brister. Texten skall påvisa ett reflekterande resonemang kring identifikation av olika teoretiska perspektiv kring stödjande miljö. I texten skall det också framgå exempel hur en teori om stödjande miljö kan omsättas i praktiken. Texten skall referera till egen erfarenhet samt till kurslitteraturen och ha en röd tråd och formalia utan brister Texten har ett reflekterande resonemang kring lärandemålen. Texten skall i högre grad referera till kurslitteraturen och ha en röd tråd och formalia utan brister Texten har ett resonemang kring lärandemålen. Texten skall referera till kurslitteraturen och ha en röd tråd och formalia utan brister I besvarandet av examinationsuppgiften finns sådana oklarheter, ofullständigheter eller oriktigheter i redovisandet av förståelse för kursinnehållet att examinationsuppgiften behöver kompletteras för godkänt betyg. I examinationsuppgiften visas inte att lärandemålen har uppnåtts på det sätt som specificeras i ovanstående betygskriterier. Utöver angivna kriterier ingår i bedömningen av godkänt betyg att lämna in i tid och att skriva utifrån vedertagna pedagogiska krav på akribi. 7
KURSLITTERATUR Beaglehole, R. & Bonita, R. (2001). Public health at the crossroads. Achievements and prospects. Cambridge University Press. Haglund, B. (2002). Stödjande miljöer för hälsa - ett strategiskt begrepp för det hälsofrämjande arbetet. Stockholm: Karolinska institutet. (Finns på Mondo) Hanson, A. (2004). Hälsopromotion i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur. Kjellström, S. (2005). Ansvar, hälsa och människa. Linköping: Linköpings universitet. (valda delar, finns på Mondo) Naidoo, J. & Wills, J. (2009). Foundations for Health Promotion Public Health and Health Promotion Practice. Toronto: Bailliére Tinda. (kapitel 5 och 8-17). Ågren, G. (2003). Den nya folkhälsopolitiken. Nationella mål för folkhälsan. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut. (Finns på Mondo och kan laddas ner från www.fhi.se) Artiklar motsvarande ca 25 sidor samt ytterligare litteratur om 100-200 sidor som väljs i samråd med kursens lärare tillkommer. 8