Kvalitetsdokument 2018 Svalans Montessoriförskola Danderyd (läsår 2017/2018)

Kvalitetsdokument 2018 Svalans Montessoriförskola Danderyd (läsår 2017/2018)

Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan... 3 2 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor).... 4 3 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 5 4 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga... 6 5 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande.. 7 6 Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling... 8 7 Förskolan stimulerar och utvecklar barnens intresse för naturvetenskap och teknik... 8 8 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 %... 9 9 Nyckeltal... 10 (läå 2017/2018) 2(10)

1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Beskrivning av vårt systematiska kvalitetsarbete Beskrivning av vårt systematiska kvalitetsarbete Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utveckla förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas tillvara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. (Lpfö 98, rev.16, s.14) Vi har fortsatt vårt kvalitetsarbete utefter vår tydliga årsplan och våra mallar. Vår årsplan hjälper oss att skapa en struktur, det systematiska kvalitetsarbetet portioneras ut under året och det skapar en jämnare arbetsbelastning för både pedagoger och ledning. Följer vi den får vi med alla delarna i vårt kvalitetsarbete. Det systematiska kvalitetsarbetet hos oss genomförs, planeras, följs upp och utvärderas. Detta görs i olika mötesformer, avdelningsvis men även möte för förskollärare och Svalans förskolechef är alltid med och driver dessa möten. Vi ser även till att förskolan arbetsformer utvecklas, lärandemiljön utformas och barn med särskilt stöd får den hjälp och utmaningar som de behöver, att det finns ett bra samarbete mellan förskola och hem, bra samarbete med förskoleklass och att pedagogerna får den kompetensutbildning som de behöver. Hos oss finns en tydlig struktur, tydliga mallar och årsplaner för olika områden. En för det systematiska kvalitetsarbetet, en för pedagogisk dokumentation, en för vårt säkerhetsarbete. Dessa följs utav alla pedagoger och utformas av förskolechefen i samråd med pedagogerna men de skapar trygghet att man får med allt. Dessa revideras också efter varje läsår så att de hela tiden är aktuella och uppdaterade. Inför detta läsår 2017/2018 har vi fortsatt vårt medvetna pedagogiska arbete med barnen utifrån läroplanen. Vi har under året arbetat mycket med barnkonventionen med barnen men även pratat mycket på olika möten om vårt förhållningssätt mot varandra som kollegor men framförallt mot barnen. Vi har under hösten blivit observerade av Våga Visa och det var intressanta veckor för oss på Svalan. Vi är mycket nöjda med resultaten från observationen och kommer fortsätta arbeta med våra starka sidor men även utveckla det som vi fick som utvecklingsområde. Som starka sidor beskrivs att pedagogerna stöttar barnens självtillit genom det strukturerade arbetssättet, att lärmiljön har stora möjligheter till utmaningar, arbetet med stöd och stimulans i barns sociala utveckling har god kvalitet och förskolechefens arbete för att utveckla verksamheten. Som utvecklingsområden beskrivs att utveckla den synliga dokumentationen med barns tankar och varierade arbetssätt, utveckla arbetet med digitala verktyg och förskolans dokument som kan komprimeras. Vi har sedan fortsätt med att arbeta med våra lärmiljöer, där vi observerar och utvecklar dem. Vi har vårt montessorimaterial som en grund men utvecklar hela tiden lärmiljön efter den aktuella barngruppens behov. Vi observerar och ser vad leker barnen med och vad leker de inte med. Vad är barnen intresserade av? Hur har vi kommit fram till våra teman? Har vi utgått från barnen eller är det vi vuxna som bestämt dem? Dessa frågor reflekterar och samtalar vi om på våra reflektionsmöten. Vi har även gjort pedagogbyte och besökt varandras förskolor då pedagogerna kan delge varandra tips och idéer. (läå 2017/2018) 3(10)

Områden som hela tiden återkommer är personalpolicy, vårt säkerhetsarbete och föräldraenkäten. Dessa områden kör vi varje läsår, personalpolicy och vårt säkerhetsarbete under hösten och föräldraenkäten under våren. Vi har under läsåret deltagit kompetensutvecklingen som kommunen arrangerat, som föreläsning om giraffspråket. På vår planeringsdag i november hade vi en föreläsning som Anna Wennerkvist höll i, den handlade om barn i behov av särskilt stöd, inkludering, tillgänglighet, förhållningssätt och bemötande, anpassningar, bild stöd och DATE. Vi har två pedagoger, en från varje förskola som har gått utbildningen som kommunen arrangerat via Gävle universitet, 7,5 p dokumentera, följa upp, utvärdera förskolans kvalitet, systematisk kvalitetsarbete. En som har läst kursen under sin distansutbildning till förskollärare. Dessa tre pedagoger ska tillsammans med förskolechefen bilda en utvecklingsgrupp som kommer under hösten arbeta med svalans pedagogiska dokumentation. 2 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor). Beskriv hur ni arbetar för att göra förskolan tillgänglig för barn med olika funktionsnedsättningar Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt. (Lpfö 98, rev.16, s.5) Vi är en Montessoriförskola som möter varje enskilt barn utifrån dess behov och utvecklingsstadier. Vi har en arbetsmiljö som är tillgänglig för alla barn och möter deras olika behov i olika åldrar och utvecklingsstadier. Miljön är mycket strukturerad och noggrant organiserad, varje sak har sin plats. Detta skapar trygghet för alla barn. Vi arbetar mycket med rutiner även våra regler är tydliga och välkända för barnen. Vi har en samsyn i vårt pedagogiska uppdrag genom montessoripedagogiken, vi tolkar läroplanen och vårt uppdrag med en samsyn. De barn som vi har hos oss med tilläggsbelopp arbetar vi med de verktyg och tips som vi får från kommunens specialpedagoger. Vi arbetar med bildschema och nu fått ta del av kommunens satsning i Widget online. Pedagogerna får möjlighet att gå olika utbildningar, vi tar hjälp av Anna Wennerkvist på Spec. Danderyd. Beroende på olika behov arbetar vi på olika sätt även kontakten med hemmet ser lite olika ut beroende på vilken from man tillsammans med föräldrarna valt. Med vissa familjer har vi veckosamtal, andra en läroplatta som går mellan förskola och hemmet varje dag, med en annan har vi en loggbok. Vi ser att barnen utvecklas hela tiden, är trygga i vår miljö och föräldrarna får det stöd och information som de behöver. Vi lägger ner mycket tid och tar vårt uppdrag på allvar och vi arbetar nära föräldrarna så att kontakten är tydlig och konkret och att det leder till bättre förutsättningar för barnet. Vi har gjort om vår hemsida och där står det tydligt att alla våra tre förskolor är tillgängliga för alla barn. (läå 2017/2018) 4(10)

3 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Beskrivning av vårt arbete med pedagogisk dokumentation av barnens utveckling och lärande År 1-3 Varje barn har sin egen portfoliopärm som är tillgänglig för barnet. Pärmen tas även med till utvecklingssamtalen med föräldrarna, där vi pedagoger kan synliggöra barnets utveckling och lärande. Själva verksamheten blir tydlig för föräldrarna när de tittar på de olika ämnen vi arbetar med och där vi har försökt fånga barnen på bild i sina olika läroprocesser. Vår verksamhet bygger på Maria Montessoripedagogiken och därför utgår pärmen från Lotusdiagram och är indelad i de olika områdena: barnets läroprocesser: Praktiska Livet Övningar, Sinnestränande material, Språk, Matematik, Kultur, Traditioner & Rutiner och Förskola & Hem. Pärmarna får sedan följa med barnet när det börjar på 3 5 årsavdelningen. Vi mailar ut månadsbrev kontinuerligt till föräldrar, där vi skriver vad som händer och sker på vår avdelning, vilka årstidssånger vi sjunger, om vi har haft något projekt eller tema osv. Enligt pedagogiken, vilket också synliggjordes i Våga Visas observationen, stimulerar montessorimaterialet och pedagogerna i hög grad språk, kommunikation och matematiskt tänkande. Barnen ges stora möjligheter till att välja utifrån intresse och får stora utmaningar i vardagssysslor. Verksamheten har en tydlig struktur där montessorimaterialet blandas med andra aktiviteter som tex. lek, skapande och rörelse vilket uppmärksammades av Våga Visa observatörerna. 3-6 år Varje barn har en dokumentationspärm som följer med barnet upp från lilla avdelningen 1-3 år. Vid utvecklingssamtal använder vi barnens pärmar som underlag för att lättare synliggöra barnets utveckling och lärande för de vårdnadshavare som närvarar. Hur vi väljer att synliggöra barnets utveckling och lärande beror på vem som dokumenterar och vilken avdelning som ansvarar för dokumentationen. Vi utgår till största del från ett lotusdiagram och detta diagram fungerar som ett stöd för pedagogen då all dokumentation bör sträva efter läroplanens mål för förskolan, lpfö 98/16. Diagrammet är uppdelat efter helhet/allsidighet. matematik, skapande, språk/kommunikation, naturvetenskap/teknik, lek, social kompetens/värdegrund samt hälsa/ rörelse. Pärmen är tillgänglig för barnet för att denne ska kunna reflektera över tidigare händelser och aktiviteter. Eftersom att pärmen är tillgänglig för barnet så blir det enklare för denne att reflektera tillsammans med en pedagog på dess villkor. Barnet får med sig pärmen när han eller hon slutar förskolan. Vi arbetar med dokumentation som är tillgänglig för barnet, för att nå huvudsyftet att ge barnen inne på vardera avdelningen möjlighet att öppet reflektera kring fotografier, teckningar osv, ensam och tillsammans med andra. Detta kan vara bilder som de själva tagit, bett en pedagog att ta alt. En bild som pedagogen valt ut att ta. Vi använder ipad och mobiltelefon som dokumentationsverktyg, vilket gör det enkelt för alla barn som vuxna att dokumentera. För att göra dokumentationen lättåtkomlig för vårdnadshavare så används privata konton via socialamedier- instagram där de enkelt kan följa en dag i barnets vardag. Inga identiteter kan avslöjas då ansikten osv inte synliggörs. Genom CMA ges vårdnadshavare möjligheten att uttrycka åsikter anonymt vilket ger oss pedagoger möjlighet att eventuellt förbättra vissa områden i verksamheten. (läå 2017/2018) 5(10)

4 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Beskrivning av vårt arbete med att stimulera och utmana barns språkliga förmåga År 1-3 På småbarnsavdelningarna lägger vi stor vikt vid det vardagliga språket t.ex. i på- och avklädning, matsituationer, blöjbyte, toalettbesök och samling. Språket hålls ständigt levande både inne och i uteleken. Böcker ligger framme på barnens nivå, så att de själva kan eller tillsammans med kompisar eller pedagoger läsa, lekläsa och titta i dem. Rim och ramsor, användande av rytmiska instrument, sjunga sånger utifrån årstiden, rörelser/dans till musik, handdockor, men även fritt berättande sagor utan att använda bilder eller dockor stimulerar språket och fantasin. Vi arbetar med att hitta nya teman, följer gärna barnen i detta. De visar intresse och vi märker vad de brinner för och följer upp det på olika sätt. Vi använder oss av namn och bild i hallen och på toaletten, så barnen lär sig hitta sin plats för kläder och sina blöjor. Barnet lär sig tidigt att identifiera sitt eget och även andra barns namn, vilken bokstav det börjar på, vilket är första mötet med det skrivna ordet. Detta skapar också en känsla för identitet det här är jag. I samlingsrummet har vi satt upp alfabetet, där barnen kan titta på bokstäverna och de äldre barnen kan känna igen alltfler bokstäver i sitt namn. Vi hjälper också barnet att sätta ljud på bokstäverna med att titta på bilden under den och sjunga sånger om motivet på bilden. På samma sätt fungerar ABC-Lotto, där varje bokstav har ett motiv som vi kan samtala om på ett lekfullt sätt, när de spelar Lotto. Krumelurer, klotter och symboler betyder alltid något. Vi frågar barnen vad de ritat eller målat och skriver ner det på teckningen eller målningen. De barn som har börjat prata uppmuntrar vi till att använda språket och inte bara genom att peka, göra miner eller gestikulera vad man vill göra eller ha. Vi har fortsatt med Babblarna, pratat mycket om dem utifrån böcker som vi läst och satt upp bilder på alla så vi kan träna på deras namn. Vi har också gjort konkreta sagor med alla föremål som nämns i boken. Vi har handdockorna som kan prata med barnen och tydliggöra vad boken berättar om. Barnen utvecklas i sitt språk och de största barnen har fått tillfälle att göra en samling själva med Babblarna som handdockor. De kan alltså återberätta denna Bobbos väska och kommunicera detta med de andra barnen som åhörare. Vi strävar efter att skapa språkutvecklande läromiljöer. År 3-6 Genom att använda oss av det montessorimaterial som erbjuds på avdelningen när det rör det språkliga området. Genom samlingar som hjälper barnet att utveckla sin språkliga kompetens eftersom vi för konversationer, högläsning samt diskussioner tillsammans med barnen. Vi för även dagliga samtal med barnen över måltider, i verksamheten samt den dagliga tambur kontakten. Genom att föra dagliga samtal samt utgå från barnens intressen så blir barnet både delaktigt och får inflytande. Vi erbjuder även montessorimaterial som stimulerar barnets språk, ett material som vi tar fram men som barnet sedan väljer att arbeta med om intresset finns. Vi erbjuder även de äldsta barnen engelska lektioner i mindre grupper där både förekommer muntlig samt skriftlig förståelse. (läå 2017/2018) 6(10)

Föräldraenkäten visade nästan samma resultat som förra året, vi vill nå ut till föräldrarna ännu bättre så vi får 100%. Våga visa observationen visade att montessorimaterialet och pedagogerna stimulerar i hög grad språk och kommunikation. 5 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Beskrivning av vårt arbete med att stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande År 1-3 På småbarnsavdelningarna använder vi matematik under det dagliga arbetet. I matsituationen räknar vi antalet potatisar, köttbullar och delar maten eller smörgåsen. De får hjälpa till att dela med sin kniv och gaffel. På samlingen låter vi ett barn tillsammans med en pedagog räkna barnen. De som vill räkna barnen får göra det i turordning och uppmuntras att räkna högt. Vi använder oss också av sånger, böcker, rim och ramsor som innehåller räkning. Vi har siffror uppsatta inne på avdelningarna, siffrorna 1 5 med antal, siffrorna 0-9 i storformat. Vi låter barnen sortera och karakterisera objekt utifrån storlek, form, mönster etc. De får göra pussel med olika svårighetsgrad, sifferpussel finns också med antalssymboler, både med siffrorna 0 4 och 1-9. Vid blöjbyten jämför barnen tung och lätt blöja, vägandes i handen. På en vägg sitter en måttstock där barnen kan mäta längd och jämföra. Hyllorna är placerade på barnens nivå där de kan hämta material såsom pussel, med siffror och antal, andra matematiska övningar med antal, olika cylinderblock. Vi gör också memory eller lotto där de får lära sig se likheter och skillnader. Vi har arbetat med geometriska formerna cirkel, kvadrat och triangel där vi har uppmärksammat hur de ser ut och om vi kan hitta lika i närmiljön. År 3-6 år Vi lär barnen olika typer av matematik, i dess olika former. Allt från det förberedda montessorimaterialet där det erbjuds olika sätt att möta matematiken, från det enklaste tal till räkne förståelse. Vi lär barnen vardags matematik bland annat genom att de själva får räkna antalet barn på samlingarna, pratar datum och klockslag. Vi erbjuder bland annat bakning i praktiska livet där det handlar om att mäta samt tidsuppfattning. Vi sätter grunderna redan hos de yngsta barnen på avdelningen genom att arbeta med sortering, vilket kommer naturligt för barnen. Vi erbjuder även det sinnestränande materialet där barnen exempelvis får sortera och storleksordning. Det sinnestränande materialet är förberedande för matematiken. Även inom detta område säger våga visa rapporten att vi har material och pedagoger som i hög grad stimulerar barnen. (läå 2017/2018) 7(10)

6 Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling Beskrivning och konkreta exempel från vår verksamhet År 1-3 I verksamheten på småbarnsavdelningarna använder vi pedagoger oss av digitalkamera, för att dokumentera till barnens portfolio. Vi har en digital fotoram som är tillgänglig för barnen och föräldrarna. År 3-6 Vi använder en ipad på vardera avdelning dagligen, där vi arbetar med verktyget som ett dokumentationsverktyg samt erbjuder barnen stimulerande appar inom olika ämnesområden. Ipaden blir då som en del av montessorimaterialet där barnen antingen kan arbeta ensam eller tillsammans i par beroende på vad som ska göras. Personalen har tillgång till en stationär dator där dokumentation kan skrivas ut och verksamhetsplaner kan skrivas. Under hela detta läsår har tillgången till internet varit bra och det har förenklat arbetet med dokumentation samt arbetet med ipaden. Vi har valt att ta bilder med avdelningens ipad då det har fungerat bättre än med den kameran som fanns tillgänglig på avdelningen. I huset finns det en projektor som inte används av någon av storbarns avdelningarna. På avdelningarna är det endast avdelningsansvariga som tar hand om fotografering samt större delen av dokumentation då de ansvarige på vardera avdelning har kunskapen. Vår strategi inom IKT på storbarns avdelningarna är att Ipad både i dokumentation samt stimulerande för barnets utveckling ska vara en naturlig del av verksamheten och inte vara en faktor som tar tid från barngruppen. Vi har på båda avdelningarna fått nya mobiltelefoner, vilket förenklat dokumentationen, och synliggöra detta för barnen, och även göra dem delaktiga. 7 Förskolan stimulerar och utvecklar barnens intresse för naturvetenskap och teknik Beskrivning och konkreta exempel från vår verksamhet År 1-3 Vi har flera aktivitetsbord med magneter, låsanordningar och duploplatta som alla barn har arbetat med. Barnen har utvecklat bakteknik med alla tillfällen för playdough-bak. De har lärt sig skala både morot och gurka och lärt sig diska efteråt. Likaså pressa apelsinjuice för hand, vilket kräver en viss teknik. De har övat att ta bommullsbollar med pincett och suga upp vatten med en pump. Klädnypor att öppna och stänga finns också som en övning. Vi följer årstiderna med löv, is och snösmältning, vår- och sommarblommor, mm. Vi har olika sånger för Imse vimse spindeln på vår, höst och vinter. Likaså andra sånger som passar årstiden och på väggen sätter vi upp vilken årstid det är med bild och text. Barnen har fått titta, lukta, känna, observera och tittat med förstoringsglas. Vi är medforskare i utemiljön där vi letar djur på våren och följer knoppars utveckling till bär, blad och blommor. (läå 2017/2018) 8(10)

Tillsammans med barnen har vi gjort det trevligt på lilla gården på baksidan och tagit vara på plankor och pallar. De bygger gångar av plankorna som de sedan balanserar på. En pall har vi fäst på staketet och gjort till blomlådor där barnen sått blomfrö samt planterat ut tomatplantor som de först sått inne av en skiva tomat, dessa har nu blivit stora och vi vattnar och följer med spänning för att se om det växer någon tomat. Barnen har fått plantera frön i återvunna mjölkförpackningar och de små plantorna ska de få ta med sig hem. Barnen har arbetat med tema fåglar under en hel termin där vi benämnt fågelns delar, ben, klo, kropp, huvud, vingar, näbb. Vi har pratat om att de har fjädrar på kroppen som skyddar fågeln för olika väderlek. Läst böcker om olika fåglar samt uppmärksammat att vissa fåglar stannar under vinterhalvåret och andra flyttar till varmare breddgrader för att lättare hitta mat. Vi har tagit reda på vad de äter och gjort ett matbord för fåglarna som vi fyller med fruktbitar och bröd som blir över från fruktstunden samt mellanmålet. Barnen har också skapat fåglar av olika material samt gjort egna fågeltavlor. I teknik har vi bland annat gjort experiment med yoghurt, diskmedel, färg. När det blandas blir det krackeleringar i yoghurten. Barnen fick sedan använda blandningen till att måla vackra tavlor. Barnen har också målat med kula. I en låda lägger man ett papper i botten, barnen fick sedan välja olika färger som vi sprutade ner på pappret och till sist stoppade vi ner en kula. Barnen rullade sedan kulan över pappret fram och tillbaka och det bildades vackra mönster. År 3-6 Båda avdelningarna har på ett naturligt sätt arbetat med naturvetenskap och teknik som en naturlig del av montessorimiljön. Under läsåret har ena avdelningen lyft fram naturvetenskapsmaterialet ur montessorimiljön och lagt ett större fokus på detta. Varje vecka har bägge avdelningarna besökt en skog i närområdet. Inför skogsbesöken har ett temaarbete utförts i mindre grupper minst 1 gång i veckan där barnen får möjlighet till reflektion och diskussion. CMA enkäten gav sämre resultat i relation till det faktiska utförda arbetet, vilket är ett mål inför nästa år,att nå ut till föräldragruppen med vårt arbete kring detta ämne. 8 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Beskrivning av nuläget på vår förskola Barnen ska få stimulans och vägledning av vuxna för att genom egen aktivitet öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper och insikter. Detta förhållningssätt förutsätter att olika språk-och kunskapsformer och olika sätt att lära balanseras och bildar en helhet. (Lpfö 98, rev.2016, s.7) Vi har som mål att ha minst en förskollärare per avdelning på alla våra förskolor. Detta mål når vi och vi har också många pedagoger som är utbildade Montessoriförskollärare med högskolepoäng. Vi har två montessoriförskollärare som studerar till förskollärare på distans. Inom våra tre förskolor har vi två VFU handledare så vi tar emot lärarstudenter. Just nu har vi två VFU studenter, en som är i Danderyd och en som är på Rindavägen. Eftersom vår förskolechef är VFU handledare så gör det möjligt för oss att ta emot studenter på alla våra tre förskolor. (läå 2017/2018) 9(10)

9 Nyckeltal Ur Våga Visa - kundenkät och självvärdering VÅGA VISA, i procent KUNDENKÄT 2016 KUNDENKÄT 2017 "Alla föräldrar anser att barnen känner sig trygga" 97 91 93 "Mitt barn har en god arbetsmiljö" 88 94 96 Kommentarer och analys till nyckeltal KUNDENKÄT 2018 Vi pedagoger och våra kunder är överens om att barnen är trygga i vår verksamhet. Föräldrarna märker detta tydligt när de lämnar och hämtar sina barn på förskolan. I vår miljö stimuleras barnen att bli trygga eftersom vi har en tydlig struktur i vår pedagogiska samsyn, regler och rutiner. Vi bjuder ofta in föräldrarna på besök och det är många som då blir imponerade av den lugna och harmoniska arbetsmiljö som barnen har. Även vi pedagoger tycker att det är fin arbetsro i barngruppen. (läå 2017/2018) 10(10)