AB Innehåll... 1 Finansiella kommentarer... 2 Räntor... 2 Varför är räntor viktiga?... 2 Räntekommentarer juli 2015... 2 Valutor... 5 Varför är valutor viktiga?... 5 Valutakommentarer juli 2015... 5 Aktier... 7 Varför är aktiepriser viktiga?... 7 Aktiekommentarer juli 2015... 7 Ekonomiska kommentarer... 10 Konsumentpriser... 10 Varför är konsumentpriser viktiga?... 10 Konsumentpriskommentarer juli 2015... 10 Ekonomisk tillväxt... 12 Varför är ekonomisk tillväxt viktigt?... 12 Tillväxtkommentarer juli 2015... 13 Tillgångar och skulder... 15 Varför är olika sektorers tillgångar och skulder viktiga?... 15 Hushållens tillgångar och skulder... 15 Statsskulden... 15 Kommuners skulder... 16 Socialförsäkringssystemet... 16 Skatter och avgifter... 16 Noterbara händelser under månaden... 16 1
AB Finansiella kommentarer Räntor Varför är räntor viktiga? Räntor, särskilt marknadsräntor, är viktiga för hushåll eftersom de bestämmer priset för att konsumera idag jämfört med i framtiden. För företag fyller räntor en liknande funktion, men istället för att konsumera investerar företag. Räntor bestämmer om en investering idag är lönsam eller ej. Därmed indikerar marknadsräntor även värdet av att spara. Marknadsräntor är marginalpris och fastställs på konkurrensutsatta marknader. Det innebär att marknadsräntor på olika löptider fastställs efter att ett stort antal kapitalägare förhandlat med ett stort antal låntagare. Det pris som bildats efter förhandlingen är ett marknadspris. Ingen kapitalägare kan få ett högre pris än marknadspriset. Ingen låntagare kan få ett lägre pris än marknadspriset. Alla får/tvingas betala marknadspriset. Räntekommentarer juli 2015 Riksbanken sänkte reporäntan till -0,1 procent i februari 2015 och sänkte den ytterligare en gång i mars 2015 till - 0,25 procent. Vid julimötet den 2 juli 2015 sänkte Riksbanken reporäntan ytterligare med -0,1 procent. Vid slutet av juli 2015 ligger den administrativt satta reporäntan på 0,35 procent. I samband med räntebeslutet sänkte Riksbanken även räntebanan för reporäntan. Först kvartal 3 2017 (två år från nu) tror Riksbanken att reporäntan kommer att vara positiv. Riksbankens negativa reporänta sätter fortsatt press på de korta marknadsräntorna. När reporäntan är negativ får banker betala för att placera likviditet hos Riksbanken. För kostnadsminimerande banker blir alla instrument som ger en högre ränta än reporäntan attraktiva placeringsalternativ. Följaktligen är ett instrument som ger -0,34 procent ett bättre placeringsalternativ än ett som ger -0,35 procent. Riksbankens negativa reporänta pressar alla räntor längs med hela räntekurvan. De räntor som pressas mest är räntorna på instrument med kort löptid. Ju längre löptid på det räntebärande instrumentet, desto lägre grad av påverkan får Riksbankens reporänta. Det är inte bara räntorna på existerande räntebärande instrument som påverkas av reporäntan. Allteftersom certifikat och obligationer förfaller till betalning brukar låntagare normalt betala genom att emittera nya räntebärande instrument. Räntorna på nya instrument påverkas av Riksbankens reporänta. Givet Riksbanken håller reporäntan låg tillräckligt länge kommer alla existerande räntebärande instrument att ha refinansierats. Vi får samma volym av lån som förr men den genomsnittliga räntan på den nya stocken av lån sänks. I diagram 1 visas månadsslutsräntan för olika instrument per juli månads slut (). Av diagrammet framgår att Riksbankens negativa reporänta pressat ned interbankräntorna, men också räntorna som svenska staten får betala när den emitterar obligationer med kortare löptid än två år. Den tvååriga statsobligationsräntan är t.ex. 0,389. Det är inget attraktivt placeringsalternativ för räntefondsparare som dessutom måste betala förvaltningsavgifter. En strukturell fråga är om de globala räntorna permanent sjunkit till en lägre nivå med anledning av intensivare globalisering, digitalisering, frihandel? Detta är en 10 000-kronorsfråga. I diagram 1 visas den 10-åriga statsobligationsräntan för flera viktiga OECD-länder. Den svenska tioåriga statsobligationsräntan ger 0,748 procent i ränta. Det kan jämföras med den amerikanska motsvarigheten som ger 2,187, den norska 1,569 och den danska 0,826. 2
AB Hur ska vi se på de låga marknadsräntorna? Uppenbarligen tror både köpare och säljare av ränteinstrument att räntorna kommer att vara låga under en lång tid framöver. Att långräntorna ligger under Riksbankens mål om två procents inflation indikerar att varken köpare eller säljare av räntebärande värdepapper tror på hög inflation under en överskådlig tid. Om inflationen är 0 procent under den kommande tioårsperioden får en investerare i en svensk statsobligation ¾-delar av 1 procent i real ränta. Det låga ränteläget påverkar hushåll olika beroende på vilken fas i livet hushållet är i. Oavsett ränteläge är det alltid rätt att tillgångs- och skuldförvalta för att öka det egna kapitalet. Det är rätt för den enskilde eftersom alternativet utebliven tillgångs- och skuldförvaltning innebär att kapitalökningen då tillfaller någon annan. Hushåll bör diversifiera sina tillgångar och minska andelen investerade i räntebärande värdepapper. Räntebärande värdepapper ger i dagsläget låg avkastning och de faller i värde den dagen då marknadsräntorna stiger. Aktieindexfonder med låga förvaltningsavgifter är sannolikt bättre tillgångsalternativ för den långsiktige. Det låga ränteläget ger hushåll en möjlighet att även skuldförvalta. Genom att amortera skulder med höga räntor med lån med låga räntor skuldförvaltar hushåll effektivt. Av diagram 1 framgår att hushåll bör finansiera sina lån med kort upplåning. Även för icke-finansiella bolag är det läge att skuldförvalta. I motsats till investeringsbeslut kräver skuldförvaltning inga aktiva beslut om nya lån. Skuldförvaltning sänker det icke-finansiella företagets räntekostnader, vilket leder till höjt eget kapital. Skuldförvaltning ger alltid omedelbar effekt på det egna kapitalet. Effekten syns inte som kontanter i plånboken. Istället ökar konsumtions- eller sparutrymmet. De låga räntorna pressar bankernas räntenetton eftersom värdet av löptidstransformering (låna kort till låg ränta och placera långt till hög ränta) minskar. Detta ökar incitamenten för banker och kreditmarknadsbolag att öka marginalerna på hushålls- och företagslån där räntemarginalerna är högre (samtidigt kan kreditrisk vara högre). 2,5 Räntor 2016-07-31 (källa Riksbanken) 2,187 2 1,5 1,534 1,569 1 0,748 0,915 0,649 0,826 0,5 0,394 0,127 0,165 0,05 0-0,5 Reporänta -0,35 STIBOR 3M -0,229 STIBOR 6M -0,185 SSVX 3M SSVX 6M SE GVB 2Y SE GVB 5Y SE GVB 7Y SE GVB 10Y -0,465-0,474-0,389 BoObl 2Y BoObl 5Y US 5Y EU 5Y US 10Y EU 10Y NO 10Y DK 10Y -1 3
AB Diagram 1: Räntor vid månadsslut 2016-07-31 olika instrument och löptider. Låt oss växla fokus från räntenivåer till förändringen av räntenivåer. I diagram 2 visas förändringen av räntan i antal räntepunkter för olika instrument den senaste månaden. Jämfört med månadsslutsräntorna i juni 2015 har räntorna fallit dramatiskt. Av diagram 2 framgår att den tioåriga statsobligationsräntan fallit med 24 räntepunkter under juli. Den femåriga bostadsobligationsräntan har fallit med 28 räntepunkter. Av diagrammet framgår också att det främst är de långa marknadsräntorna som fallit. De fallande marknadsräntorna beror sannolikt på prisstatistiken från SCB som visar på deflation om -0,4 procent. Statistiken tvingar Riksbanken att sänka reporäntan. 0,05 Förändring antal räntepunkter svenska månadsslutsräntor juli/juni 2015 (källa Riksbanken) 0,01 - Reporänta STIBOR 1M STIBOR 3M SSVX 6M SE GVB 2Y SE GVB 10Y BoObl 2Y BoObl 5Y -0,01-0,05-0,10-0,10-0,12-0,12-0,15-0,20-0,18-0,25-0,24-0,30-0,28 Diagram 2: Förändring av räntor mellan juni juli 2015 olika instrument och löptider. En månads förändring är en kort tidshorisont och därför ska vi se hur marknadsräntorna förändrats under en längre tidsperiod. Detta visas i diagram 3 där förändringen av räntan på fyra utvalda räntebärande instrument visas. Av diagram 3 framgår att trenden sedan mitten av år 2007 är nedåtgående. Sedan början på år 2011 ( den blå puckeln ) har räntorna fallit på alla löptider och instrument. Särskilt mycket har de korta räntorna fallit (här representerade av STIBOR 3M och den tvååriga statsobligationsräntan). 4
2001-01-01 2001-05-01 2001-09-01 2002-01-01 2002-05-01 2002-09-01 2003-01-01 2003-05-01 2003-09-01 2004-01-01 2004-05-01 2004-09-01 2005-01-01 2005-05-01 2005-09-01 2006-01-01 2006-05-01 2006-09-01 2007-01-01 2007-05-01 2007-09-01 2008-01-01 2008-05-01 2008-09-01 2009-01-01 2009-05-01 2009-09-01 2010-01-01 2010-05-01 2010-09-01 2011-01-01 2011-05-01 2011-09-01 2012-01-01 2012-05-01 2012-09-01 2013-01-01 2013-05-01 2013-09-01 2014-01-01 2014-05-01 2014-09-01 2015-01-01 2015-05-01 AB 500% Årlig förändring av marknadsräntan på utvalda finansiella instrument (källa Riksbanken och egna beräkningar) 400% 300% 200% 100% 0% -100% -200% -300% STIBOR 3M SE GVB 2Y SE GVB 10Y BoObl 5Y Diagram 3: Årlig förändring av räntor olika instrument och löptider. Valutor Varför är valutor viktiga? Kronans växelkurs gentemot andra valutor påverkar import- och exportpriser. En starkare krona gentemot andra valutor ger lägre priser för import och högre priser för export. En svagare krona ger högre priser för import och lägre priser för export. Därmed påverkar kronans växelkurs dels inflationstakten i Sverige, dels exportföretagens förutsättningar. För ett litet och exportorienterat land som Sverige är växelkurser viktiga. Kronans växelkurs påverkar även hushållens tillgångar som är placerade utomlands. Blir kronan starkare faller det reala köpvärdet av utländska tillgångar. Blir kronan svagare stiger det reala köpvärdet av utländska tillgångar. Riksbanken vill gärna se en deprecierande krona så att högre importpriser genererar högre konsumentpriser. Med en centralbank som aktivt verkar för en deprecierad krona är det relativt säkert att placera kapital i utländska tillgångar. Valutakommentarer juli 2015 I diagram 4 visas utvecklingen av kronans växelkurs över tiden gentemot ett urval av valutor: danska kronor, euro, brittiska pund, japanska yen, norska kronor, amerikanska dollar, den handelsvägda korgvalutan TCW och den ännu bredare handelsvägda korgvalutan KIX. Under juli månad har svenska kronan försvagats mot de flesta valutor. Kronan har t.ex. försvagats mot den amerikanska dollarn med 4,7 procent. Det är en kraftig försvagning och en väldig boost för svenska företag med försäljning i USA. Mot euron har kronan försvagats med 2,3 procent och mot ett vägt genomsnitt av valutor (KIXindexet) har kronan försvagats med 2,4 procent. Allt annat lika bör importerade varor och tjänster stiga i pris. 5
AB 5,0% Månatlig förändring av valutakurs i SEK (källa Riksbanken och egna beräkningar) 4,7% 4,5% 4,0% 3,7% 3,5% 3,0% 2,9% 2,8% 2,5% 2,3% 2,3% 2,4% 2,0% 1,5% 1,0% 1,0% 0,5% 0,0% 100 DKK 1 EUR 1 GBP 100 JPY 100 NOK 1 USD 1 TCW 1 KIX Diagram 4: Förändring av kronans växelkurs gentemot valda valutor under juni juli. I diagram 5 visas den årliga förändringen av kronans växelkurs gentemot dollarn, euron och det handelsvägda valutaindexet KIX. Av diagram 5 framgår att svenska kronan har försvagats generellt sett sedan år 2009 gentemot omvärlden mätt med KIX-indexet. Gentemot dollarn har kronan försvagats kraftigt under senare delen av 2014 och 2015, medan kronkursen mot euron varit relativt konstant för att på sista tiden stärkas. Tillgångar och inkomster i utländsk valuta har stigit realt i värde. Omvänt har skulder och utgifter i utländsk valuta fallit realt i värde. 6
AB 40% Årlig förändringa av svenska kronans växelkurs gentemot KIX-index (källa Riksbanken och egna beräkningar) 30% 20% 10% 0% -10% -20% -30% 1 KIX 1 USD 1 EUR Linjär (1 KIX) Diagram 5: Årlig förändring av kronans växelkurs gentemot ett urval av valutor. Aktier Varför är aktiepriser viktiga? Aktier handlas på väl fungerande marknader. En akties pris representerar en fordran på ett företags förväntade vinster. Om ett aktiebolags vinster förväntas stiga blir aktiesäljarna färre och aktieköparna fler. Det omvända sker när förlusterna förväntas öka. Sett till börsen som helhet representerar en förändring av aktieindex ett allmänt sentiment hos aktiesparare. Stiger aktieindexet är det en ledande indikator om goda tider för företagen, för dess anställda och för samhällsekonomin i stort. Faller aktieindexet är det en indikator om sämre tider. Aktiekommentarer juli 2015 I diagram 6 visas aktieindex i USA respektive Stockholm. Av diagrammet framgår att aktiekurserna stigit sedan Lehmankraschen 2008. Det tog 4,5 år för S&P 500 indexet att återhämta sig fullständigt sedan toppen. För svenska OMXS30 tog det 5,5 år. Under denna tid har det varit en god affär för den långsiktige att investera i aktier. 7
2005-06-01 2005-09-01 2005-12-01 2006-03-01 2006-06-01 2006-09-01 2006-12-01 2007-03-01 2007-06-01 2007-09-01 2007-12-01 2008-03-01 2008-06-01 2008-09-01 2008-12-01 2009-03-01 2009-06-01 2009-09-01 2009-12-01 2010-03-01 2010-06-01 2010-09-01 2010-12-01 2011-03-01 2011-06-01 2011-09-01 2011-12-01 2012-03-01 2012-06-01 2012-09-01 2012-12-01 2013-03-01 2013-06-01 2013-09-01 2013-12-01 2014-03-01 2014-06-01 2014-09-01 2014-12-01 2015-03-01 2015-06-01 AB 250,000 Aktiebörsers utveckling juni 2005 - juli 2015 (källa olika marknadsplatser, lokala valutor) 200,000 150,000 100,000 50,000 0,000 S&P 500 Nikkei 225 OMXS30 Diagram 6: Aktieindexnivåer på valda index till juli 2015. Grafer på aktieindexnivåer ger en överblick, men säger inget om vad man kan förvänta sig i avkastning om man investerar i fonder som följer indexen. I diagram 7 visas månatlig avkastning på utvalda index sedan mitten av 2005. Av diagram 7 framgår att månadsavkastningen varierar från månad till månad, men att den i genomsnitt är positiv för de flesta aktieindex. För USA-indexet S&P 500 är den genomsnittliga historiska månadsavkastningen 0,5 procent, vilket ger en årsavkastning om 6,6 procent. För Sverigeindexet OMXS30 är den genomsnittliga historiska månadsavkastningen 0,7 procent, vilket motsvarar en årsavkastning om 8,8 procent. Samtidigt är volatiliteten, d.v.s. risken mätt som standardavvikelse, högre för Stockholmsbörsen (4,8 procent) jämfört med USA (3,8 procent). I juli 2015 steg S&P 500 med 2,0 procent, Nikkei 225 med 1,7 procent och Stockholmsbörsens OMXS30 med 4,8 procent. Juli var alltså en månad med bättre avkastning än en genomsnittlig månad. 8
2005-07-01 2005-10-01 2006-01-01 2006-04-01 2006-07-01 2006-10-01 2007-01-01 2007-04-01 2007-07-01 2007-10-01 2008-01-01 2008-04-01 2008-07-01 2008-10-01 2009-01-01 2009-04-01 2009-07-01 2009-10-01 2010-01-01 2010-04-01 2010-07-01 2010-10-01 2011-01-01 2011-04-01 2011-07-01 2011-10-01 2012-01-01 2012-04-01 2012-07-01 2012-10-01 2013-01-01 2013-04-01 2013-07-01 2013-10-01 2014-01-01 2014-04-01 2014-07-01 2014-10-01 2015-01-01 2015-04-01 2015-07-01 AB 20,0% Månatlig avkastning olika börser 2005-07 till 2015-07 (källa olika marknadsplatser) 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% -5,0% -10,0% -15,0% -20,0% -25,0% S&P 500 OMXS30 Diagram 7: Genomsnittlig månadsavkastning olika aktieindex. Avslutningsvis kan vi titta på diagram 8 där världens aktiemarknaders andelar jämförs med varandra. Av diagrammet framgår att USA:s aktiemarknad väger 43 procent, medan Stockholmsbörsen väger lite över 1,3 procent. En svensk aktiesparare bör sträva efter att ha fonder som sprider sparande över de flesta stora marknader och där de underliggande värdepappren till antalet är minst 2 500 3 000 stycken. 9
AB Sverige; 1,3% Sydafrika; 1,4% Nederländerna; 1,5% Spanien; 2,3% Italien; 1,1% Mexiko; 1,2% Norge; 0,6% Danmark; 0,5% Turkiet; Belgien; Polen; 0,4% Finland; 0,4% 0,7% 0,7% Schweiz; 2,5% Brasilien; 2,8% Australien; 3,0% Tyskland; 3,4% USA; 42,8% Frankrike; 4,2% Kanada; 4,6% Storbritannien; 6,9% Japan; 8,4% Kina; 8,5% Diagram 8: Aktiemarknaders vikt. Ekonomiska kommentarer Konsumentpriser Varför är konsumentpriser viktiga? Konsumentpriser är de priser som hushållen måste betala när de konsumerar. Ett generellt och allmängiltigt antagande är att hushåll hellre vill betala lägre priser än högre. Denna strävan resulterar i en kontinuerlig prisjakt efter produkter med lägre priser. Hushåll söker ständigt billigare och bättre substitut till existerande produkter. Detta pressar företag att hela tiden försöka producera mer och till bättre kvalitet. Men trots hushållens prisjakt kan de inte konsumera till lägre priser än konsumentpriserna. Konsumentpriser är marginalpriser och alla hushåll, oavsett ekonomiska förutsättningar, måste betala marginalpriserna. Konsumentpriskommentarer juli 2015 Konsumentprisutvecklingen för olika konsumtionsändamål visas i diagram 9. Konsumentpriserna föll med -0,4 procent juni 2015 jämfört med juni 2014. I hushållens konsumtionskorg väger livsmedel, boende och transport tungt, vilket gör att prisutvecklingen för dessa grupper är mest intressant. Livsmedels- och alkoholpriserna steg med + 2,0 procent på årsbasis, medan boendekostnaderna föll med -3,3 procent. Transporter steg med 0,3 procent. Punktskatterna på alkohol höjs av riksdagen varje kalenderår, vilket kan bidra till höjda alkoholpriser. En annan förklaring bakom alkoholprisökningen är sannolikt svenska kronan som försvagats och som därmed gjort importen av öl, vin och andra alkoholprodukter från utlandet dyrare i kronor. Boendekostnaderna föll med - 3,3 procent. Den främsta orsaken till detta är fallande bolåneräntor. Men även elpriserna har fallit p.g.a. den stora nederbörd som fyllt elbolagens vattenmagasin till bristningsgränsen. För att 10
AB minska på trycket släpper elbolagen på vattnet, vilket ger el till låga priser på Nordpool den nordiska energibörsen. Den tvååriga säkerställda obligationsräntan har fallit under det senast året. Bankerna har visserligen vidgat sina bolånemarginaler, men konkurrensen om bolåntagarna har ändå tvingat bankerna att sänka sina boräntor. Prisgruppen boendekostnader innehåller flera underliggande kostnadsindex, varav vissa väger tyngre än andra. Där finns elpriser och hyror bl.a. Hyrorna stiger kontinuerligt, vilket påverkar hyresgästernas boendekostnader. Indirekt är höjda hyror ett stöd för höga bopriser på villor och bostadsrätter. Att hyrorna stiger beror sannolikt på de stora renoveringar som görs av privata och allmännyttiga fastighetsbolag. Renoveringsbehovet i allmännyttans bostadsbestånd beräknas kosta mellan 300 500 miljarder kronor. Transportpriserna har stigit med 0,3 procent. Att priserna på transporttjänster inte ökar nämnvärt beror främst på fallande oljepriser under de senaste månaderna. Upptäckten av amerikansk skiffergas- och olja pressar transportpriserna. Även avtalet med Iran om att häva export- och importsanktionerna mot landet bidrar till en förväntad export av olja från Iran. Iran tillhör bland de tio största oljeproducerande länderna i världen. När sanktionerna lyfts i början av år 2016 kommer Irans export av olja att pressa priserna på olja och därmed transporttjänster än mer. Inflationstakten i juni 2015 jämfört med juni 2015 var - 0,4 procent. Stagnerande konsumentpriser generellt sett utgör ett trovärdighetsproblem för Riksbanken som har som mål att konsumentpriserna ska stiga med 2 procent årligen. Målet innebär att konsumentpriserna varaktigt och permanent ska stiga med 2 procent årligen. Temporära uppgångar som är övergående höjer prisnivån till en ny nivå, men sen blir inflationen noll igen. Eftersom pressen på priser är nedåt med anledning av globalisering och digitalisering måste Riksbanken hålla styrräntan nere under en avsevärd lång tid för att inflationstakten återigen ska uppgå till 2 procent. 6,0% Konsumentprisutveckling juni 2014 - juni 2015 (källa SCB) 4,3% 4,0% 2,7% 2,0% 2,0% 1,3% 0,0% 0,2% 0,3% 0,2% -0,4% -1,0% -2,0% -1,7% -4,0% -3,3% -6,0% -7,0% -8,0% Diagram 9: Årlig prisutveckling olika konsumtionsändamål juni 2015. 11
2011-12-01 2012-01-01 2012-02-01 2012-03-01 2012-04-01 2012-05-01 2012-06-01 2012-07-01 2012-08-01 2012-09-01 2012-10-01 2012-11-01 2012-12-01 2013-01-01 2013-02-01 2013-03-01 2013-04-01 2013-05-01 2013-06-01 2013-07-01 2013-08-01 2013-09-01 2013-10-01 2013-11-01 2013-12-01 2014-01-01 2014-02-01 2014-03-01 2014-04-01 2014-05-01 2014-06-01 2014-07-01 2014-08-01 2014-09-01 2014-10-01 2014-11-01 2014-12-01 2015-01-01 2015-02-01 2015-03-01 2015-04-01 2015-05-01 2015-06-01 AB I diagram 10 visas att senast den faktiska inflationen var över 2 procent var i december 2011. Sedan dessa har inflationstakten fallit. I december 2012 noterades deflation om 0,1 procent för första gången. Sedan dess inflationen legat kring 0 procent. I juli 2015 noteras deflation. Avtalsrörelsen för cirka 3,5 miljoner svenska löntagare startar under hösten 2015. En stor stötesten är om lönerna ska öka så mycket att företagens arbetskraftskostnader leder till tvingande prisökningar och inflation eller om löneökningstakten ska anpassas till faktisk inflation? Om löneökningstakten anpassas till faktisk inflation ökar pressen på Riksbanken att hålla nere reporäntan och bedriva en valutapolitik som pressar ned den svenska kronan. 2,5% Inflationstakten mätt med KPI (källa SCB och egna beräkningar) 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% -0,5% -1,0% Diagram 10: Inflationstakten mätt med KPI sedan slutet av 2011. Ekonomisk tillväxt Varför är ekonomisk tillväxt viktigt? Bruttonationalprodukten (BNP) kan mätas från tre sidor: produktions-, inkomst- och användningssidan. BNP mäts först i löpande priser, därefter fastprisberäknas BNP med olika prisindex för att få BNP i fasta priser. BNP i fasta priser är ett realt mått på produktion, inkomster eller användning. Genom att relaterar en periods reala BNP med föregående periods reala BNP får man ett mått på ekonomisk tillväxt. Ekonomisk tillväxt är viktigt eftersom det endast är genom att vi blir mer produktiva, mer effektiva som vårt välstånd ökar. Hög ekonomisk tillväxt innebär att utlandet värdesätter svenska företags exportvaror, att hushållen är optimistiska om framtiden och konsumerar, att svenska företag investerar. Utan ekonomisk tillväxt växer inte statens eller kommunernas skatteinkomster. Istället stagnerar inkomsterna. I värsta fall leder det till budgetunderskott som måste finansieras med lån. Även små förändringar i ekonomisk tillväxt får stora effekter. 12
AB Tillväxtkommentarer juli 2015 I diagram 11 visas den ekonomiska tillväxten i Sverige sedan år 1951. Av diagrammet framgår att Sverige har ekonomisk tillväxt de flesta år. Den genomsnittliga årliga ekonomiska tillväxten sedan 1951 har varit 2,7 procent, men takten i den ekonomiska tillväxten har avtagit eftersom den var hög under 50- och 60-talet, varpå den avtagit. Att den ekonomiska tillväxten avtagit kan man även se om man beräknar rullande medelvärden av tillväxttakten. I diagram 12 visas rullande medelvärden för den ekonomiska tillväxten. Den långsiktiga trenden för den ekonomiska tillväxten är nedåtgående. Även om historiska tillväxttal inte kan vara prognoser för framtiden är det osannolikt att prognoser om ekonomisk tillväxt avviker markant från historien. 8,00 Årlig ekonomisk tillväxt 1951-2015 (källa Konjunkturinstitutet och SCB) 6,00 4,00 2,00 0,00 1951 1953 1955 1957 1959 1961 1963 1965 1967 1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015-2,00-4,00-6,00 Diagram 11: Faktisk ekonomisk tillväxt 1951 till 2015. 13
1957 1958 1959 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 AB 6,00 Rullande medelvärden av ekonomisk tillväxt (källa Konjunkturinstitutet och SCB) 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00-1,00-2,00 Rullande medelvärde (3 år) Rullande medelvärde (5 år) Rullande medelvärde (7 år) Linjär (Rullande medelvärde (7 år) ) Diagram 12: Rullande medelvärden av ekonomisk tillväxt. Diagram 13 visar Sveriges BNP i löpande och fasta priser. Av diagrammet framgår att Sveriges BNP är knappt 4 000 miljarder kronor. 4 500 000 4 000 000 BNP i löpande och fasta (2014) priser (källa: SCB) 3 914 704 3 914 704 3 500 000 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 BNP summa LP BNP summa FP (2014) 14
AB Diagram 13: Nivå på BNP i löpande och fasta priser (2014) SCB publicerade preliminära tillväxtsiffror för kvartal två 2015 i juli. Den ekonomiska tillväxten kvartal två 2015 var 3,5 procent, vilket är en relativt hög tillväxt. Av diagram 14 framgår att jämfört med andra års kvartal två kan 3,5 procent vara ett tecken på att svensk ekonomi förbättras. 8,0% Ekonomisk tillväxt kvartal 2 1993-2015 (källa: SCB) 6,0% 4,0% 3,5% 2,0% 0,0% 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014-2,0% -4,0% -6,0% -8,0% Diagram 14: Förändring av BNP i fasta priser senaste kvartalet Tillgångar och skulder Varför är olika sektorers tillgångar och skulder viktiga? Planerar information om detta i augusti månadskommentar. Hushållens tillgångar och skulder Planerar information om detta i augusti månadskommentar. Statsskulden Statsskulden uppgår till 1 383 miljarder kronor i slutet av juni 2015. Som andel av BNP i löpande priser är statsskulden 34 procent. Svenska statens skuld måste framtida generationer amortera. Om BNP stiger blir återbetalningsbördan lättare att bära. Statsskulden är problematisk eftersom ingen enskild person eller företag är ansvarig för skulden. Istället är det skiftande politiska majoriteter i riksdagen som ansvarar som kollektiv. I diagram 15 visas statsskulden som andel av BNP. När andelen faller kan en större andel av hushållens sparande gå till investerande företag eller låntagande hushåll. Vi får mindre crowding out. 15
AB Statskuld som andel av BNP (källa: SCB och Riksgälden) 60% 50% 49% 47% 46% 45% 45% 41% 40% 35% 33% 36% 34% 31% 31% 34% 36% 34% 30% 20% 10% 0% 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Diagram 15: Statsskulden som andel av BNP i löpande priser. Kommuners skulder Planerar information om detta i augusti månadskommentarer. Socialförsäkringssystemet Planerar information om detta i augusti månadskommentarer. Skatter och avgifter Planerar information om detta i augusti månadskommentar. Noterbara händelser under månaden Riksbanken sänkte styrräntan till 0,35 i juli. Vattenfall skrev ned värdet av sina tillgångar med 36,4 mdr i sin halvårsrapport Alla de fyra storbankerna redovisade fortsatt hög lönsamhet i sina halvårsrapporter. Räntenetton vidgas och kreditförlusterna är låga. 16