1(7) Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Förskolepedagogik I, 30 högskolepoäng Early Years Education I, 30 Credits Kurskod: PE018G Utbildningsområde: Undervisningsområdet Huvudområde: Pedagogik Högskolepoäng: 30 Ämnesgrupp (SCB): Pedagogik Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: GXX Inrättad: 2015-06-02 Senast ändrad: 2018-09-27 Giltig fr.o.m.: Vårterminen 2019 Beslutad av: Prefekt Mål Mål för utbildning på grundnivå Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 8 högskolelagen) Kursens mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs ska studenten kunna - redogöra för förskolans och förskoleklassens mål avseeende barns lek, utveckling och lärande, - beskriva barns lek, utveckling, lärande och kamratrelationer i förskola och förskoleklass utifrån olika teoretiska perspektiv, - visa förståelse för barns lek, utveckling och lärande i förhållande till kön, etnicitet och förskolans miljö, - redogöra för och diskutera estetiska lärprocesser och praktiker i förskola och förskoleklass i relation till barns lek och utveckling, - beskriva och reflektera över användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i förskolan och förskoleklass i relation till barns lek och lärande, - redogöra för grundläggande aspekter i barns språkutveckling i förskoleåren, - beskriva tidig läs- och skrivutveckling utifrån olika teoretiska och didaktiska perspektiv, - beskriva barns utveckling och lärande i matematik utifrån olika teoretiska perspektiv, - redogöra för förskolans och förskoleklassens mål avseende barns matematiska lärande, och - beskriva och reflektera över hur barns matematiska utveckling kan analyseras, planeras och följas upp i förskolans och förskoleklassens verksamhet. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska studenten kunna - diskutera och problematisera institutionella villkor som påverkar barns lek, utveckling och lärande i förskolan och förskoleklass, - överväga tänkbara val och handlingsalternativ som stimulerar barns lek och lärande i förskolan och förskoleklass, - överväga tänkbara didaktiska val vad gäller estetiska praktiker för barn i förskola och förskoleklass,
2(7) - överväga tänkbara didaktiska val vad gäller kreativ IKT-användning i förskola och förskoleklass, - reflektera över och pröva kvalitativa forskningsmetoder, - visa förmåga att planera för och värdera hur barns språkutveckling och tidiga skriftspråkande kan stimuleras i den pedagogiska verksamheten med beaktande av barns olika kunskaper och erfarenheter, och - visa förmåga att planera för och värdera verksamhetens innehåll, arbetsformer och miljö för att tillvarata och vidareutveckla alla barns matematiska erfarenheter och kompetenser. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs ska studenten visa förmåga att - värdera och reflektera över olika teorier, metoder och synsätt vad gäller barns lek, utveckling och lärande, - diskutera och problematisera förskollärares pedagogiska ledarskap och didaktiska val i förhållande till teorier och forskning om barns lek, utveckling och lärande, - överväga olika tänkbara didaktiska val i arbetet med att främja alla barns språkliga utveckling och lärande och att sätta didaktiska val i relation till aktuell forskning och förskolans uppdrag, och - överväga och argumentera för olika tänkbara didaktiska val i det pedagogiska arbetet som syftar till att främja matematiskt lärande. Kursens huvudsakliga innehåll Delkurs 1 Lek, utveckling och lärande, 15 högskolepoäng I delkursen studeras barns lek, utveckling och lärande utifrån skilda teoretiska perspektiv och utifrån dessa granskas de mål och det uppdrag som lärare i förskola och förskoleklass har. Skilda institutionella villkor och olika pedagogiska inriktningar i förskola och förskoleklass diskuteras och problematiseras också. Aktuell forskning som belyser lekens betydelse för barns utveckling och lärande samt i förhållande till kön, etnicitet och miljö studeras. Med utgångspunkt i forskning och den studerandes egna erfarenheter diskuteras konsekvenserna av olika didaktiska val och handlingsalternativ som syftar till att främja barns lek och lärande. Etiska frågor kring forskning med och om barn diskuteras och kvalitativa forskningsmetoder prövas och reflekteras över i en fältstudie. Även estetiska lärprocesser och praktiker samt användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i förskolan behandlas, diskuteras och prövas. Delkurs 2 De yngre barnens språkande, 7,5 högskolepoäng I delkursen studeras barns språkutveckling och tidiga skriftspråkande utifrån ämnesteoretisk och ämnesdidaktisk forskning. Förskolans och förskoleklassens uppdrag gällande barns språkande behandlas, liksom analys och uppföljning av barns språkutveckling. Lekens betydelse för barns kreativa utforskande och användande av språk belyses, liksom barns språkande och kommunikation via digitala medier och multimodala uttrycksformer. Vidare behandlas mångfaldsaspekter kopplat till barns språkliga lärande, såsom flerspråkighet och vikten av ett interkulturellt förhållningssätt. Delkurs 3 Barn upptäcker matematiken, 7,5 högskolepoäng I delkursen behandlas barns matematiska utveckling och lärande utifrån olika teoretiska perspektiv. Vidare granskas och diskuteras förskolans och förskoleklassens uppdrag vad gäller barns matematiska utveckling och lärande, liksom analys och uppföljning av barns matematiska utveckling. Lekens betydelse för barns kreativa utforskande samt utvecklandet och användandet av matematiska förmågor belyses. Vidare behandlas barns möten med matematik i både natur och kultur. Med utgångspunkt i aktuell forskning och den studerandes erfarenheter bearbetas frågor om didaktiska val kring hur förskolan kan utmana och stimulera alla barns matematiska lärande i relation till barnens tidigare erfarenheter. Delkursernas ordning kan komma att ändras. Studieformer Undervisning kan ske genom föreläsningar, fältarbete, workshops och seminarier. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.
3(7) Examinationsformer Lek, utveckling och lärande I, 5,5 högskolepoäng. (Provkod: 1006) Fältstudieuppgift. (Delkurs 1) Lek, utveckling och lärande II (Provkod: 1002) Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier. (Delkurs 1) Lek, utveckling och lärande III, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 1007) Individuell skriftlig uppgift. (Delkurs 1) Lek, utveckling och lärande IV, 2 högskolepoäng. (Provkod: 1008) Muntlig och gestaltande presentation. (Delkurs 1) De yngre barnens språkande I, 5,5 högskolepoäng. (Provkod: 0202) Salstentamen. (Delkurs 2) De yngre barnens språkande II (Provkod: 0201) Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier. (Delkurs 2) De yngre barnens språkande III, 2 högskolepoäng. (Provkod: 0203) Gruppuppgift som presenteras muntligt vid ett seminarium samt en individuell skriftlig uppgift i anslutning till gruppuppgiften. (Delkurs 2) Barn upptäcker matematiken I, 4,5 högskolepoäng. (Provkod: 0303) Individuell skriftlig uppgift. (Delkurs 3) Barn upptäcker matematiken II (Provkod: 0301) Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier. (Delkurs 3) Barn upptäcker matematiken III, 3 högskolepoäng. (Provkod: 0304) Gruppvis muntlig presentation med individuellt skriftligt underlag. (Delkurs 3) Tid för examination Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den. Frånvaro vid obligatoriska moment Vid eventuell frånvaro från obligatoriska moment gäller universitetets regler för omexamination. I det fall det finns särskilda skäl att göra undantag från tidsintervallet beslutar examinator när det obligatoriska momentet ska genomföras. Examinator kan dock besluta att ersättningsuppgift ska ges. För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Betyg Enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator). Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl. Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Lek, utveckling och lärande I Lek, utveckling och lärande II När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT). Lek, utveckling och lärande III Lek, utveckling och lärande IV
4(7) Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G). De yngre barnens språkande I De yngre barnens språkande II När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT). De yngre barnens språkande III Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G). Barn upptäcker matematiken I Barn upptäcker matematiken II När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT). Barn upptäcker matematiken III Betyg på hel kurs För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 20,5 högskolepoäng. För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Särskild behörighet och andra villkor 15 högskolepoäng från Utbildningsvetenskaplig kärna I, inriktning förskola, 30 högskolepoäng, där verksamhetsförlagd utbildning 1, I, 4,5 högskolepoäng ingår. För ytterligare information se universitetets antagningsordning. Tillgodoräknande av tidigare utbildning Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav. För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden. Övergångsbestämmelser Om kursen genomgår sådana förändringar som är så omfattande att studenten inte kan examineras i enlighet med denna kursplan så anordnas möjlighet till särskilda examinationer i enlighet med universitetets lokala riktlinjer. Om det blir aktuellt kommer institutionen att informera berörda studenter. Kurslitteratur och övriga läromedel Obligatorisk litteratur Skolverket (2016) Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad 2016 Stockholm: Skolverket, http://www.skolverket.se Skolverket (2017) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Reviderad 2017 Stockholm: Skolverket, http://www.skolverket.se Delkurs 1: Obligatorisk litteratur Lpfö 98/2010. Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad 2010 Stockholm: Skolverket, (2010), [http://www.skolverket.se/publikationer?id =2442] Bartholdsson, Åsa (2010)
5(7) "Mamma, pappa, barn. Femåringar om den heterosexuella familjen som livsprojekt" i Fanny Ambjörnsson & Maria Jönsson, red: Livslinjer. Berättelser om ålder, genus och sexualitet Göteborg & Stockholm: Makadam Berg, Lars- Erik & Nelson, Anders (2006) Identitet och genus i lek med dockor och figurer i förskolan. Nordisk pedagogik. Vol 26, sid 124-138 Björk-Willén, Polly; Gruber, Sabine; Puskás, Tünde; Runfors, Ann & Häll, Linda (2013) Nationell förskola med mångkulturellt uppdrag Burman, Anders (red.) (2014) Konst och lärande. Södertörn Studies in Higher Education 3 Stockholm: Elanders, (valda delar läses) Corsaro, William A (2003) Were friends right? Inside kids culture Washington DC: Joseph Henry Press Frödén, Sara (2012) I föränderliga och slutna rosa rum. En etnografisk studie av kön, ålder och andlighet i en svensk waldorfförskola Örebro: Örebro universitet, Örebro studies in education 35 Halldén, Gunilla (2007) Den moderna barndomen och barns vardagliv Stockholm: Carlssons Hangaard Rasmussen, Torben (2016) Lek på rätt väg? På spaning efter leken Lund: Studentlitteratur Hellman, Annette (2013) Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv Lee, Kasie R etc al. (2013) Use of Toys in Child-centered Play Therapy. International Journal of Play Therapy 22 (1), pp 43-57 Levinovitz, Alan (2017) Towards a Theory of Toys and Toy-play. Human studies 40(2), pp 267-284 Lgr 11 (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Skolverket, http://www.skolverket.se/content/1/c6/02/38/94/lgr11_kap1_2.pdf Lindgren, Anne-Li, Pramling, Niklas & Säljö, Roger (red.) (2017) Förskolan och barns utveckling. Grundbok för förskollärare Malmö: Gleerups, (valda delar läses) Magnusson, Eva (2003) Psykologi och kön. Från könsskillnader till genusperspektiv Palmer, Anna, Unga, Johanna & Hultman, Karin (2017) Svindlande matematik. Estetik, lek och utforskande i förskolan Malmö: Gleerups Rasmusson, Viveca & Erberth, Bodil (2016) Undervisning i pedagogiskt drama Stockholm: Studentlitteratur Ruckenstein, Minna (2010) Toying with the World. Children, Virtual Pets and the Value of Mobility. Childhood 17(4), pp 500-513 Smirnova, Elena (2011) Character Toys as Psychological Tools. International Journal of Early Years Education, 19(1), pp
6(7) 35-43 Tullgren, Charlotte (2004) Den välreglerade friheten. Att konstruera det lekande barnet Malmö: Malmö Studies in Educational Sciences, 10 Vetenskapsrådet (2011) God forskningssed Vetenskapsrådets rapportserie, 1: 2011 Øksnes, Maria (2011) Lekens flertydighet. Om barns lek i en institutionaliserad barndom Delkurs 2: Obligatorisk litteratur Lpfö 98/2010. Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad 2010 Stockholm: Skolverket, (2010), [http://www.skolverket.se/publikationer?id =2442] Bjar, Louise & Liberg, Caroline (2010) Barn utvecklar sitt språk Lund: Studentlitteratur, (valda delar läses) Dahlgren, Gösta; Gustafsson, Karin; Mellgren, Elisabeth & Olsson, Lars-Erik (2013) Barn upptäcker skriftspråket Fast, Carina (2008) Literacy: i familj, förskola och skola Lund: Studentlitteratur Harju-Luukkainen, Heidi & Kultti, Anne (2017) Undervisning i en flerspråkig skola Malmö: Gleerups Holm, Lars & Laursen, Pia Helle (red.) (2010) Språklig praxis i förskolan Lund: Studentlitteratur, (valda delar läses) Lgr 11 (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Skolverket, [http://www.skolverket.se/content/1/c6/02/38/94/lgr11_kap1_2.pdf] Lindgren, Anne-Li, Pramling, Niklas & Säljö, Roger (red.) (2017) Förskolan och barns utveckling. Grundbok för förskollärare Malmö: Gleerups, (valda delar läses) Lindö, Rigmor (2009) Det tidiga språkbadet Lund: Studentlitteratur Riddersporre, Bim & Bruce, Barbro (red.) (2014) Berättande i förskolan Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red) (2017) Utbildningsvetenskap för förskolan Thuresson, Hanna (2013) "Att läsa bilder med kroppen. En studie om yngre förskolebarns kommunicerande" i Karlstad University Studies 2013:7. Licentiatuppsats Karlstad universitet, http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3a602055&dswid=-507 Delkurs 3: Obligatorisk litteratur Bishop, Alan J (1988) "Mathematics Education in its Cultural Context" I Educational Studies in Mathematics 19(2), s. 179-191
7(7) Björklund, Camilla & Franzén, Karin (red.) (2015) De yngsta barnens matematik Bäckman, Kerstin (2015) Matematiskt gestaltande i förskolan Åbo: Åbo Akademi University Press, (Doktorsavhandling), http://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/103338/backman_kerstin.pdf?sequence=2 Helenius, Ola, Johansson, Mari, Lange, Troels, Meaney, Tamsin & Wernberg, Anna (2016) Matematikdidaktik i förskolan. Att utveckla lekfulla, matematiska barn Malmö: Gleerups Utbildning AB Palmer, Anna, Unga, Johanna & Hultman, Karin (2017) Svindlande matematik: Estetik, lek och utforskande i förskolan Malmö: Gleerups Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) (2017) Utbildningsvetenskap för förskolan Tillägg och kommentarer till litteraturlistan Delkurs 1: Tillkommer svenska och internationella vetenskapliga artiklar ca 100 sidor enligt lärares anvisningar. Delkurs 2: Tillkommer svenska och internationella vetenskapliga artiklar ca 75 sidor enligt lärares anvisningar samt kartläggningsmaterial för uppföljning av barns språkutveckling. Delkurs 3: Tillkommer svenska och internationella vetenskapliga artiklar ca 150 sidor enligt lärares anvisningar.