Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av arbetslivsanknytning på yrkesprogram vid restaurang- och livsmedelsprogrammet, inriktning kök och servering, på Björknäsgymnasiet i Bodens kommun
1 (11) Innehåll Bakgrund och frågeställningar Resultat Fakta om granskningen Bakgrundsuppgifter om Restaurang- och livsmedelsprogrammet på Björknäsgymnasiet Metod och material Bakgrund och frågeställningar Skolverket, Skolinspektionen och andra som granskat gymnasieskolans yrkesprogram har identifierat en rad olika problem och utmaningar när det gäller att få till en fungerande samverkan mellan skolan och arbetslivet. Bristande samverkan riskerar att leda till att eleverna får en utbildning där arbetslivsanknytningen inte håller en tillräckligt hög kvalitet för att ge eleverna bästa möjliga utgångsläge för anställning eller eget företagande inom det yrke de utbildar sig till. Eller utifrån arbetslivets perspektiv, att elevernas utbildning inte räcker till för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden, som anställd eller genom eget företagande. Svårigheter att rekrytera elever till gymnasiala yrkesutbildningar och i förlängningen bristande tillgång på välutbildad arbetskraft är ett stort problem i många branscher. Därför borde det finnas ett gemensamt intresse hos arbetslivet och gymnasieskolans yrkesprogram att samverka för att skapa attraktiva yrkesutbildningar av hög kvalitet. Granskningen fokuserar på två förutsättningar som identifierats som särskilt centrala för en god samverkan och arbetslivsanknytning; det arbetsplatsförlagda lärandet (apl) och det lokala programrådet. Dessutom granskas hur valet av programfördjupningskurser går till. Dessa kurser ska ge elevernas utbildning djup och kvalitet som en bra grund för etablering på arbetsmarknaden. Det övergripande syftet med granskningen är att identifiera utvecklingsområden och goda exempel inom området arbetslivsanknytning på yrkesprogram och på så sätt bidra till en högre kvalitet i elevernas utbildning så att de blir anställningsbara eller kan etablera sig i programmets yrkesområden genom eget företagande.
2 (11) Granskningens tre huvudfrågor är: 1. Har yrkesprogrammet en organiserad samverkan med det lokala arbetslivet? 2. Får eleverna läsa kurser inom programfördjupningen som är utvecklade i samråd med det lokala arbetslivet och med hänsyn till utbildningens mål? 3. Är innehållet i elevernas apl sammansatt i samråd med det lokala arbetslivet och på ett sätt som bäst gynnar elevens utveckling mot ett relevant yrkeskunnande? Resultat I följande avsnitt redovisas granskningens resultat för inriktningen kök och servering på restaurang- och livsmedelsprogrammet på Björknäsgymnasiet i Bodens kommun. 1. Har yrkesprogrammet en organiserad samverkan med det lokala arbetslivet? Med organiserad samverkan avses i denna granskning att det finns ett aktivt och regelbundet forum för samverkan mellan skolan och det lokala arbetslivet i form av ett programråd eller jämförbart forum. På programrådets möten kan exempelvis frågor om utbildningens kvalitet och aktualitet, utvecklingen och uppföljningen av elevernas yrkeskunnande och frågor kring det arbetsplatsförlagda lärandet diskuteras. Representanter för det lokala arbetslivet, lärare och elever behöver vara representerade på programrådet. Utveckling av samverkan mellan skolan och det lokala arbetslivet bör också vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete. I gymnasieförordningen (2010:2039) 1 kap. 8 anges att det ska finnas lokala programråd för yrkesprogrammen i gymnasieskolan för samverkan mellan skola och arbetsliv. Ett programråd i behov av en nystart Programrådet för restaurang- och livsmedelsprogrammet etablerades 2011 och har haft ett par möten sedan dess. På programrådsmötena har ett par representanter från branschen samt en facklig representant deltagit, förutom lärare och elever från skolan. Inget programråd genomfördes under 2015 på grund av tidsbrist. Rektorn uppger att när programrådet etablerades var det bra uppslutning, men att det har avtagit allt efter. Såväl rektorn, lärarna som programrådets representanter uppger att det är svårt att få arbetslivets representanter i programrådet att delta på grund av tidsbrist. Lärarna uttrycker
3 (11) att det finns ett behov av att pröva andra mötesformer för att ha en dialog mellan branschen och skolan. Av intervjuerna med rektorn och lärarna framgår det att programrådets roll har minskat sedan programrådet initierades 2011. Lärarna uppger att de flesta kontakter med branschen sker informellt och inte genom programrådet. Skolinspektionen har tagit del av dagordningar och protokoll för ett par av mötena. Av dagordningarna och protokollen framgår det att frågor rörande elevernas kunskaper innan de kommer ut på apl och vilka förväntningar skolan har på apl-platserna i viss mån har diskuterats. Skolan har även under ett möte informerat programrådet om bedömningskriterier. För övrigt har det mest handlat om aktuella frågor för programmet. Som exempel på vad som tagits upp på programrådet säger rektorn att det kan vara frågor kring vilka förväntningar restaurangerna har på eleverna och vilka förväntningar eleverna har. Programrådsrepresentanterna uttrycker att programrådet är viktigt då det möjliggör en dialog mellan skolan och branschen. Enligt intervjuer med programrådsrepresentanter har det när programrådet startade skett en redogörelse för vad syftet med programrådet är, men sedan dess har det inte diskuterats. Programrådsrepresentanterna ser programrådet som ett sätt att lyfta fram arbetslivets synpunkter på hur eleverna ska utbildas och hur arbetslivet ser på apl-perioden. Två av eleverna i gruppintervjun säger att de har deltagit i ett möte med programrådet och ett par andra elever i gruppintervjun säger att de känner till att det finns ett programråd. Övriga elever som intervjuats känner inte till att det finns ett programråd. Enligt Skolinspektionen förefaller lärarna ha ett väl utbyggt lokalt nätverk inom branschen vilket gör att det finns en inofficiell samverkan mellan arbetslivet och skolan. Även om lärarna har ett stort lokalt nätverk är dock programrådet viktigt som ett gemensamt forum där man tillsammans kan diskutera frågor vad gäller samverkan mellan arbetsliv och skola på ett mer strukturerat sätt. De enskilda och informella kontakter som lärarna har med branschen bidrar sannolikt till utvecklingen av programmet men de kan inte ersätta formen med programråd. Både programrådsrepresentanter och lärare uttrycker att det finns en bra dialog på de möten som har hållits och det finns ett gemensamt intresse från skolan och arbetslivet att utveckla programrådets arbete. Svårigheter att samla deltagarna i programrådet leder dock till svårigheter för skolan att utveckla arbetet inom programrådet.
4 (11) Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att restaurang- och livsmedelsprogrammet har som ambition att utveckla samverkan mellan arbetslivet och skolan och det finns goda förutsättningar för att programrådet ska utvecklas till att bli ett relevant forum för samverkan mellan arbetsliv och program. Dock behöver programrådet utvecklas så att det fullt ut kan leva upp till syftet att vara ett meningsfullt forum för diskussioner om utbildningens genomförande och utveckling. Skolan behöver hitta former för hur mötena ska förläggas och strategier för hur man ska kunna nå ett ökat deltagande på programrådsmötena. Skolan bör även regelbundet diskutera med programrådsdeltagarna vilket syfte man ser att arbetslivets representanter kan fylla i programrådets arbete. 2. Får eleverna läsa kurser inom programfördjupningen som är utvecklade i samråd med det lokala arbetslivet och med hänsyn till utbildningens mål? Programfördjupningen syftar till att ge yrkesutbildningen djup och kvalitet för att stärka elevernas yrkeskompetens och därmed ge dem goda förutsättningar för framtida arbete. Vilka kurser som ska ingå i programfördjupningen ska beslutas lokalt, inom de ramar som Skolverket föreskrivit. Inför beslut om kurser, och för frågor gällande innehållet i de kurser som väljs ut, är det viktigt med samråd med det lokala arbetslivet. I detta samråd bör även elevernas synpunkter beaktas. Valet av programfördjupningskurser behöver följas upp och i förekommande fall förändras så att det möter elevernas och arbetslivets behov. I gymnasieförordningen (2010:2039) 4 kap. 6 anges att huvudmannen ska besluta om vilka kurser som ska erbjudas som programfördjupning, utifrån de föreskrifter som Skolverket meddelat. Begränsat samråd med arbetslivet gällande programfördjupningen Programmet har inriktningen kök och servering och erbjuder inriktningsgemensamma kurser i enlighet med denna inriktning. Vad gäller programfördjupningskurserna har skolan inga separata yrkesutgångar för kock respektive servitris/servitör i enlighet med Skolverkets yrkesutgångar. Skolan har istället en egen yrkesutgång där man har en blandning av kurser från bland annat dessa två yrkesutgångar och har därutöver tagit in andra kurser från Skolverkets lista över godkända fördjupningskurser. Eleverna kan välja mellan olika alternativ vad gäller de kurser som erbjuds under beteckningen elevens val samt ett fördjupningsval. Av granskningen framkommer att det är oklart på vilka grunder en lokal anpassning av programfördjupningskurserna gjorts och det finns inget samråd med arbetslivet vad gäller valet av kurser inom programfördjupningen.
5 (11) Rektorn säger att valet av programfördjupningskurser var ett internt beslut på skolan och att arbetslivet inte konsulterades vad gäller valet av kurserna inom inriktningen. Rektorn uppger att valet av kurser blev till för att få en bred utbildning så att eleverna kan både servering och kök, och därmed blir mer anställningsbara. Enligt lärarintervjun förekommer det ingen diskussion med arbetslivet gällande vilka kurser som ska ingå i programfördjupningen för programmet. En av programrådsrepresentanterna säger att det är en ständig dialog kring vilka kurser marknaden kräver och efterlyser, medan de två andra i programrådet säger att det inte har skett någon diskussion vad gäller programfördjupningskurserna. Rektorn säger att man i programrådet har diskuterat vilka kurser som ingår i programmet, men inte i detalj. Detta har då rört sig mer om information om vilka kurser som ingår, än en diskussion om innehållet. De intervjuade handledarna uppger att de inte har informerats om programmets struktur och val av programfördjupningskurser. Rektorn säger att denna information har man delvis tagit upp i programrådet. Inget samråd med programrådet gällande förändringar av apl Av intervjuerna framkommer det att skolan håller på att diskutera om man ska göra en förändring angående vilka kurser som ska läggas ut på apl, men att man ännu inte har fattat något beslut om man ska göra en förändring vad gäller detta. Diskussionen har förts internt bland lärarna och rektorn men programrådet har inte involverats. Dock har man fört vissa diskussioner utanför programrådet med branschrepresentanter gällande vilka kurser som ska läggas ut på apl. Samråd med arbetslivet inför ny yrkesutgång Skolan ska starta upp en ny yrkesutgång, färskvaruhantering och catering, fr.o.m. nästa läsår. Vad gäller den nya yrkesutgången säger rektorn att man har konsulterat branschen. Rektorn uppger att man har gjort en marknadsundersökning gentemot branschen för att se var intresse och behov finns, för att se vad som gagnar arbetslivet. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att de kurser som utgör inriktningens programfördjupningskurser upplevs som relevanta av lärare, rektor och arbetslivet. Dock kan Skolinspektionen konstatera att det inte sker någon direkt uppföljning eller utvärdering av urvalet av kurser inom programfördjupningen på programmet. Det bör ske en kontinuerlig uppföljning tillsammans med arbetslivet vad gäller relevansen av dessa kurser så att
6 (11) kurserna i största möjliga mån möter elevernas och arbetslivets behov. Detta är en angelägen fråga för programrådet. Skolinspektionen ser positivt på att man genomfört en marknadsundersökning gentemot branschen för att undersöka vilket intresse det finns för den nya yrkesutgången färskvaruhantering och catering som är tänkt att starta nästa läsår. Detta är ett bra exempel på hur en skola kan samråda med arbetslivet för att undersöka arbetslivets behov av en viss yrkeskategori. 3. Är innehållet i elevernas apl sammansatt i samråd med det lokala arbetslivet och på ett sätt som bäst gynnar elevens utveckling mot ett relevant yrkeskunnande? För att säkerställa att den arbetsplatsförlagda delen av elevernas utbildning (apl) är av högsta möjliga kvalitet behöver skolan samråda med det lokala arbetslivet angående val av lämpliga apl-platser och vilka delar av elevernas utbildning som arbetsplatserna kan ta ansvar för. Detta förutsätter att handledare och deltagare i programråd har tillräcklig kunskap om programmets struktur och kurser. Arbetslivet kan också på olika sätt bidra till att lärare och elever får tillgång till det senaste inom branschen. Vidare behöver skolan ha system för att anpassa apl till enskilda elevers behov och att på ett systematiskt sätt följa upp varje elevs lärande på arbetsplatsen. I allt detta är handledarnas kompetens av avgörande betydelse, varför olika former av handledarutbildning är av stor vikt. Av läroplan för gymnasieskolan (21011:144) 2.4 framgår att gymnasieskolan ska samverka med bland annat arbetslivet för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om yrkesutbildningen. Anskaffning av apl-platser sker främst genom lärarnas nätverk I granskningen framkommer det att apl-platserna främst anskaffas genom de kontakter som läraren har med olika arbetsplatser. Många av arbetsplatserna använder sig skolan kontinuerligt av. Det framgår att eleverna får möjlighet att komma med egna förslag på arbetsplatser som de vill förlägga sin apl-period till, men att det är lärarna som avgör om det är en lämplig apl-plats. Den apl-ansvariga på skolan (en av yrkeslärarna) diskuterar tillsammans med eleverna vilka arbetsplatser som kan vara aktuella. Lärarna säger att det sker en avstämning med eleven så att de kan hitta rätt sorts praktikplats åt rätt individ. Innan en arbetsplats får ta emot en elev kontaktar skolans apl-ansvariga handledarna på arbetsplatsen och berättar om eleven och sedan får eleven själv kontakta arbetsplatsen för att stämma av. Lärarna uppger att det är lättare att hitta apl-platser på kökssidan än serveringssidan.
7 (11) Vid intervjuerna framkommer det att programrådet inte spelar något direkt roll vad gäller anskaffningen av apl-platser. Dock framgår det i en av intervjuerna med programrådsrepresentanterna att programrådet kan ha synpunkter på listan som skolan tagit fram och den fackliga representanten i programrådet säger att han ibland kan ha synpunkter på apl-platserna som skolan föreslår. Behov av mer resurser för att genomföra lärarbesök på elevernas aplplatser Av lärarintervjun framgår att det har funnits ambitioner om att lärarna ska besöka apl-platserna två gånger om eleverna är ute i sju veckor. Detta har även diskuterats på ett programrådsmöte. Det framgår dock av lärarintervjuerna att det inte har funnits tillräckliga resurser för att genomföra detta. Två av de intervjuade eleverna fick inget besök under sin apl-period i årskurs 2. Enligt eleverna var det på grund av att eleverna inte var på apl-platsen den dagen då lärarbesöket hade planerats äga rum. De övriga intervjuade eleverna fick besök under sin apl-period. Enligt lärarna går besöken på arbetsplatserna till så att lärarna träffar eleverna och handledarna under en halvtimme. Under dessa samtal ställer lärarna bedömningsfrågor till handledarna där de utgår från ett av skolan fastställt bedömningsunderlag. Blandade bilder av vilket lärande som sker på apl I granskningen framkommer det att skolan inte har några direkt fastställda rutiner för att se till att apl-platserna har förutsättningar att bidra med relevant yrkeskunnande utifrån de delar av kurserna som genomförs som apl. Lärarna och rektorn uppger att lärarna har bra koll på de olika apl-platserna och att man därigenom försäkrar sig om att de olika apl-platserna kan ge eleverna en bra utbildning. Rektorn och lärarna säger att skolan är noga med att sortera bort sämre apl-platser om skolan t.ex. får reda på att en handledare har betett sig olämpligt. Vid lärarintervjuerna framkommer det att det främst är lärarnas nätverk som utgör kvalitetssäkringen av platser. Elevernas bild av lärandet på apl-platserna visar på en blandad bild. Några av de intervjuade eleverna vittnar om att de fick göra varierande arbetsuppgifter och att de fick arbeta självständigt och med eget ansvar. Andra elever vittnar om ett bristande lärande på sina apl-platser och att de har fått göra i stort sett samma arbetsuppgifter under hela sin apl-period. Av de två intervjuade handledarna har den ena handledaren kunskap om vilka kurser som är förlagda på apl (denna handledare ingår även i skolans programråd), medan den andra handledaren inte har kännedom om det. Handledaren
8 (11) som inte har kännedom säger att hon inte har någon direkt bild av programmets kurser. I granskningen framkommer det olika bilder vad gäller elevernas och handledarnas kunskap om vad eleverna ska lära sig under sina apl-perioder. Av elevintervjuerna framkommer det att eleverna hade kunskap om vilka kurser som är utlagda på apl innan de kom ut på sina apl-platser. Dock säger flera av de intervjuade eleverna att de inte hade blivit förberedda på något särskilt sätt innan de kom ut på sina apl-platser och att lärarna inte hade haft någon diskussion med eleverna gällande vilket innehåll i apl-kurserna som eleverna skulle genomföra på sin apl-plats. I granskningen framkommer det även indikationer på att alla handledare inte har tillräcklig information om vad som förväntas av arbetsplatsen under apl. Oklart hur apl vägs in i skolans bedömning/betygssättning av eleven De intervjuade eleverna uttrycker att de inte vet hur apl-perioderna vägs in i bedömningen och betygssättningen. Lärarna uppger att tanken är att handledarnas bedömning från trepartssamtalen ska vägas in i bedömningen/betygssättning av eleverna. I granskningen framkommer att skolan tidigare har fått bedömningar från handledare som till övervägande del var relaterat till elevens uppförande mer än elevernas kunskap och förmågor. Detta är ett problem som skolan har identifierat och skolan har därför från och med detta läsår uppdaterat bedömningsunderlaget som lärarna har med sig till diskussionerna med handledaren. Av lärarintervjun framgår det att bedömningsunderlaget som tidigare användes ledde till väldigt olika bedömningar från handledarna. Enligt lärarna är förhoppningen med det nya bedömningsunderlaget att bedömningen ska vara tydligare kopplad till kunskapskraven. En av programrådsrepresentanterna säger att programrådet har varit delaktiga när skolan arbetade om bedömningsunderlaget. Vad gäller apl-perioden i årskurs 3 har skolan förlagt den till slutet av vårterminen i årskurs 3 och eleverna har då bara en vecka kvar i skolan efter sin apl-period. Skolan uppger att man ändå har möjlighet att använda sig av den apl-perioden som en del av bedömningen vad gäller betygssättningen. Rektorn uttrycker att det är viktigt att eleverna i vissa fall när det väger får en möjlighet att prövas mot ett högre betyg under sin apl.
9 (11) Flera exempel på övrig samverkan med arbetslivet för att höja kvaliteten i utbildningen I granskningen framkommer det flera exempel på övrig samverkan med arbetslivet som bidrar till kvalitetshöjande inslag i utbildningen. Eleverna har exempelvis fått möjligheter att genomföra studiebesök på olika arbetsplatser inom branschen. Rektorn uppger att lärarna har fått ta del av kompetensutveckling tillsammans med arbetslivet genom att de har fått ta del av statsbidrag från Skolverket för att lärarna ska kunna kompetensutveckla sig på en arbetsplats. Lärarna på programmet får även möjlighet att delta i Skolverkets apl-utvecklarutbildning för yrkeslärare. För närvarande går två av lärarna utbildningen och därefter ska även övriga lärare ges möjligheten att gå utbildningen. Handledarna erbjuds ingen handledarutbildning Av granskningen framgår att skolan inte erbjuder handledarna någon utbildning och att de inte ställer krav på att handledarna ska genomgå exempelvis Skolverkets webbutbildning för handledare. Rektorn uppger att detta delvis är en ekonomisk fråga och säger att när skolan hade lärlingsutbildning så fick de ett bidrag för att utbilda handledare. En programrådsrepresentant säger att frågan om utbildning för handledare har diskuterats på ett programrådsmöte. Både lärare och programrådsrepresentanter utrycker att det är svårt att ställa krav på företag att handledarna ska vara utbildade. En annan svårighet som lyfts fram med att få handledare med relevanta kunskaper är den stora personalomsättningen i branschen. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att skolan behöver utveckla ett par områden för att höja kvaliteten på apl. Eleverna och till viss del handledare är medvetna om vilka kurser som är apl-förlagda. Dock skulle skolan behöva tydliggöra för både handledare och elever vilka moment inom dessa kurser som ska genomföras på arbetsplatserna. Skolan bör även utvärdera i vilken mån det nya bedömningsunderlaget bidrar till att skapa en bättre bild av hur lärandet på elevernas aplplatser är kopplat till kunskapskraven för respektive kurs. Skolan behöver också tydliggöra hur elevernas apl-perioder väger in i bedömningen och betygssättningen av elevernas kunskaper.
10 (11) Fakta om granskningen Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av arbetslivsanknytning på yrkesprogram under våren 2016. Granskningen vid Restaurang- och livsmedelsprogrammet på Björknäsgymnasiet i Bodens kommun ingår i denna granskning. Björknäsgymnasiet besöktes 25 26 februari 2016. Ansvariga inspektörer har utredarna Johan Juffermans och Anita Kettunen varit. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. Kvalitetsgranskningen av arbetslivsanknytning på yrkesprogram genomförs i ytterligare sju kommunala skolor och sju skolor med fristående huvudman. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport som är planerad till juni 2016. För de skolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra skolor. Det enskilda beslutet kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Bakgrundsuppgifter om Björknäsgymnasiet Björknäsgymnasiet är en kommunal gymnasieskola i Bodens kommun. Skolan erbjuder fem nationella yrkesprogram. I denna granskning av arbetslivsanknytning på yrkesprogram på Björknäsgymnasiet har Skolinspektionen valt att granska restaurang- och livsmedelsprogrammet. Totalt har programmet 34 elever, varav 10 elever i årskurs 3. Noterbart är att den del av granskningen som fokuserar på elevernas upplevelser av sina apl-platser baseras på den apl som eleverna genomförde i årskurs 2 under fyra veckor. Eleverna hade vid tidpunkten för granskningen ännu inte påbörjat sin apl i årskurs 3. Metod och material Granskningen av arbetslivsanknytning på yrkesprogram genomförs på 15 gymnasieskolor, åtta kommunala skolor och sju skolor med enskild huvudman. På varje skola granskas antingen hantverksprogrammet eller restaurang- och livsmedelsprogrammet. I de fall utbildningen erbjuder flera inriktningar granskas den största inriktningen, utifrån antalet elever. Granskningen genomförs till största delen genom intervjuer. Både elever, yrkeslärare, ansvarig rektor på det utvalda programmet intervjuas om utbildningens programfördjupning och om organisationen, innehållet och
11 (11) uppföljningen av det arbetsplatsförlagda lärandet. Även elevernas aplhandledare och arbetslivets representanter i det lokala programrådet intervjuas om detta. Dessutom utgör skolans dokumentation av samverkan med arbetslivet en grund för granskningen.