Ledamöter och ersättare

Transkript

1 LULEÅ KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Barn- och utbildningsförvaltningen Ledamöter och ersättare BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS ARBETSUTSKOTT Tid Torsdag 8 september 2016 kl. 08:15-17:00 Plats Barn- och utbildningsförvaltningen, Repslagargatan 6, sammanträdesrum Saturnus Upprop Val av justerare Utbildning Jämställdhet kl.15:00 17:00 OBS! Gäller hela BUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING Punkt Rubrik Ärendenr Sida 1 Kvalitetsgranskning av arbetslivsanknytning på yrkesprogram vid restaurang- och livsmedelsprogrammet, 2015: Samverkansavtal mellan Kalix kommun och kommunerna i Norrbottens län efter beslut om ändrad huvudman för Naturbruksgymnasiet i Kalix 2016/ /187 3 Ändring av delegationsordning 2016/446 4 Nämndsinitiativ angående förändring av delegering för fastställande av internbudget för nämnden 2016/165 5 Översyn av pedagogisk omsorgsverksamhet i hem 2016/457 6 Principer för fördelning av elevpeng i förskoleklass, grundskola och fritidshem 2016/447 7 Internbudget /445 8 Styrkort /449 9 Motion om att ta tillvara på nyanländas kompetens. Dnr 2016/ / Remiss departementspromemorian Validering med mervärde 2016/416 Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen

2 LULEÅ KOMMUN DOKUMENTTYP 1 (2) Barn- och utbildningsförvaltningen Ärendenr Avdelning / Eva Lindbäck Kvalitetsgranskning av arbetslivsanknytning på Restaurang och livsmedelsprogrammet Ärendenr 2016/ Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att Barn- och utbildningsnämnden godkänner bifogad redogörelse av de åtgärder som vidtas efter Skolinspektionens granskning av Restaurang- och livsmedelsprogrammet inriktning kök och servering vid Luleå Gymnasieskola. Sammanfattning av ärendet Våren 2016 genomförde Skolinspektionen en granskning av Luleå Gymnasieskolas Restaurang- och livsmedelsprogram inriktning Kök och servering. Det som granskades var programmets arbetslivsanknytning, och då särskilt det arbetsplatsförlagda lärandet (APL) och det lokala programrådet. Granskningens övergripande syfte var att identifiera utvecklingsområden och ta fram goda exempel. Granskningens tre huvudfrågor var: Har yrkesprogrammet en organiserad samverkan med det lokala arbetslivet? Får eleverna läsa kurser inom programfördjupningen som är utvecklade i samråd med det lokala arbetslivet och med hänsyn till utbildningens mål? Är innehållet i elevernas APL sammansatt i samråd med det lokala arbetslivet och på ett sätt som bäst gynnar elevens utveckling mot ett relevant yrkeskunnande? Skolinspektionen redovisade resultatet av granskningen i en verksamhetsrapport (Dnr :3299). Skolinspektionen påpekade att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande områden för att höja kvaliteten i utbildningen: Skolan behöver se till att eleverna har kännedom om programrådet och former för att ta tillvara elevernas synpunkter på programrådet behöver utvecklas. Skolan behöver se till att valet av programfördjupningskurser regelbundet följs upp i samråd med branschen för att säkerställa kursernas relevans, för den nuvarande och framtida arbetsmarknadens behov. Detta kan exempelvis göras vid programrådsmöten. Skolan behöver se till att utveckla en samsyn av bedömningsunderlagets funktion som uppföljning av elevens lärande.

3 LULEÅ KOMMUN DOKUMENTTYP 2 (2) Barn- och utbildningsförvaltningen Ärendenr Avdelning / Eva Lindbäck Ansvarig rektor för utbildningen Ida Nordlund beskriver i en redogörelse skolans åtgärder för att förbättra programmet på dessa tre punkter. Beslutsunderlag Verksamhetsrapport (Dnr :3299) Rektors redogörelse för åtgärder Skolinspektionens rapport Samverkan för bättre arbetslivsanknytning. En kvalitetsgranskningsrapport om restaurang- och livsmedelsprogrammet och hantverksprogrammet Eva Lindbäck Gymnasiechef Beslutet skickas till Gymnasiechef, Rektor Livsmedelsprogrammet, Antagningsutskottet

4 REDOGÖRELSE TILL SKOLINSPEKTIONEN Skolinspektionen genomförde under våren en kvalitetsgranskning av arbetslivsanknytning vid Restaurang- och livsmedelsprogrammet inriktning kök och servering vid Luleå gymnasieskola. Beslut anlände till skolan den där man framförde ett antal utvecklingsområden på programmet. Skolinspektionen påpekade att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande områden för att höja kvaliteten i utbildningen: 1) Skolan behöver se till att eleverna har kännedom om programrådet och former för att ta tillvara elevernas synpunkter på programrådet behöver utvecklas. 2) Skolan behöver se till att valet av programfördjupningskurser regelbundet följs upp i samråd med branschen för att säkerställa kursernas relevans, för den nuvarande och framtida arbetsmarknadens behov. Detta kan exempelvis göras vid programrådsmöten. 3) Skolan behöver se till att utveckla en samsyn av bedömningsunderlagets funktion som uppföljning av elevens lärande. Beskrivning av planerade åtgärder: 1) Avseende elevernas kännedom om programrådet och former för att ta tillvara elevernas synpunkter på programrådet så planerar programmet att från och med hösten 16 tillse att en elev från respektive inriktning (Kök/servering och Bageri/Konditori) ingår i det lokala programrådet. Det är en viktig utgångspunkt för det fortsatta arbetet i programrådet. Skolan planerar även att öppna ett informationsrum där anteckningar från programrådsmöten finns för alla elever på programmet att ta del av. Varje mentor ska även använda mentorstid för att delge eleverna innehåll från programrådsmöten. På så vis blir det lokala programrådet förhoppningsvis mer levande även för eleverna. Detta ska följas upp under APT/Programlagsmöte efter att programlagsmöte ägt rum. Uppföljning genom utvärdering med personal och elever 1ggr under hösten och 1ggr under våren ska ske årsvis framöver. 2) Vid första programrådsmötet under VT ska frågan kring programfördjupningskurser läggas in som punkt på agendan för att kunna lämna öppet för eventuella önskemål om förändringar av kursinnehåll. Detta för att kunna möjliggöra förändringar i lärarnas tjänsteplaneringar. Vidare bör skolan synliggöra dialogen med branschen under de uppföljningar som görs av elevers APL där ytterligare frågor kan läggas till.

5 En uppföljning kring detta måste rimligtvis ske vid vårterminens slut läsårets slut. 3) När det gäller bedömningsunderlagen på programmet så behöver dessa läggas in i en tydligare matris, liknande betygsstegen för att lärarna ska dela samma uppfattning kring prestationsnivån hos eleverna. Det är dock viktigt att underlagen inte anger betygsnivå, däremot att lärarna kan omsätta dessa omdömen som del av elevernas betyg. Start av arbetet ska ske från och med hösten 16 under ämneslagstider och uppföljningar ska ske kontinuerligt under läsåret för att tillse att programmet håller en god kvalitet gällande det arbetsplatsförlagda lärandet och tillika skolans möjlighet till rättssäkra betyg och bedömningar. APL är en viktig del av elevernas utbildning. Med vänlig hälsning Ida Ida Nordlund Rektor NA, MA, EE & RL Kvarteret Kungsfågeln Repslagargatan 4, Luleå

6 Skolinspektionen Bilaga Verksam hetsrapport Dnr :3299 Luleå kommun Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av arbetslivsanknytning på yrkesprogram vid restaurang- och livsmedelsprogrammet inriktning kök och servering på Luleå gymnasieskola i Luleå kommun

7 Skolinspektionen (14) Dnr :3299 Innehåll Bakgrund och frågeställningar Resultat Fakta om granskningen Bakgrundsuppgifter om restaurang- och livsmedelsprogrammets inriktning kök och servering Metod och material Bakgrund och frågeställningar Skolverket, Skolinspektionen och andra som granskat gymnasieskolans yrkesprogram har identifierat en rad olika problem och utmaningar när det gäller att få till en fungerande samverkan mellan skolan och arbetslivet. Bristande samverkan riskerar att leda till att eleverna får en utbildning där arbetslivsanknytningen inte håller en tillräckligt hög kvalitet för att ge eleverna bästa möjliga utgångsläge för anställning eller eget företagande inom det yrke de utbildar sig till. Eller utifrån arbetslivets perspektiv, att elevernas utbildning inte räcker till för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden, som anställd eller genom eget företagande. Svårigheter att rekrytera elever till gymnasiala yrkesutbildningar och i förlängningen bristande tillgång på välutbildad arbetskraft är ett stort problem i många branscher. Därför borde det finnas ett gemensamt intresse hos arbetslivet och gymnasieskolans yrkesprogram att samverka för att skapa attraktiva yrkesutbildningar av hög kvalitet. Granskningen fokuserar på två förutsättningar som identifierats som särskilt centrala för en god samverkan och arbetslivsanknytning; det arbetsplatsförlagda lärandet (apl) och det lokala programrådet. Dessutom granskas hur valet av programfördjupningskurser går till. Dessa kurser ska ge elevernas utbildning djup och kvalitet som en bra grund för etablering på arbetsmarknaden. Det övergripande syftet med granskningen är att identifiera utvecklingsområden och goda exempel inom området arbetslivsanknytning på yrkesprogram och på så sätt bidra till en högre kvalitet i elevernas utbildning så att de blir anställningsbara eller kan etablera sig i programmets yrkesområden genom eget företagande.

8 Skolinspektionen Verksamhetsrapport (14) Dnr :3299 Granskningens tre huvudfrågor är: 1. Har yrkesprogrammet en organiserad samverkan med det lokala arbetslivet? 2. Får eleverna läsa kurser inom programfördjupningen som är utvecklade i samråd med det lokala arbetslivet och med hänsyn till utbildningens mål? 3. Är innehållet i elevernas apl sammansatt i samråd med det lokala arbetslivet och på ett sätt som bäst gynnar elevens utveckling mot ett relevant yrkeskunnande? Resultat I följande avsnitt redovisas granskningen resultat för inriktningen kök och servering på restaurang- och livsmedelsprogrammet på Luleå gymnasiet. 1. Har yrkesprogrammet en organiserad samverkan med det lokala arbetslivet? Med organiserad samverkan avses i denna granskning att det finns ett aktivt och regelbundet forum för samverkan mellan skolan och det lokala arbetslivet i form av ett programråd eller jämförbart forum. På programrådets möten kan exempelvis frågor om utbildningens kvalitet och aktualitet, utvecklingen och uppföljningen av elevernas yrkeskunnande och frågor kring det arbetsplatsförlagda lärandet diskuteras. Representanter för det lokala arbetslivet, lärare och elever behöver vara representerade på programrådet. Här granskas även om skolan har annan organiserad samverkan med arbetslivet i syfte att stärka utbildningens kvalitet. Utveckling av samverkan mellan skolan och det lokala arbetslivet bör också vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete. I gymnasieförordningen (2010:2039) 1 kap. 8 anges att det ska finnas lokala programråd för yrkesprogrammen i gymnasieskolan för samverkan mellan skola och arbetsliv. Ett programråd som är under utveckling Restaurang- och livsmedelsprogrammet har ett programråd sedan I det nuvarande programrådet medverkar branschföretagare, yrkeslärare, facklig företrädare, rektor och elever. I programrådet finns inriktningarna bageri och konditori samt kök och servering representerade. Regelbundenheten i möten har varit olika beroende

9 Skolinspektionen Ve (14) Dnr :3299 på rektorsbyten. Den nuvarande rektorn har haft möte med programrådet två gånger där det senaste mötet var förlagt i februari Vid detta möte berördes apl-rutiner och regeringens satsning "Yrkesutbildningarnas år". Rektor informerade även programrådet om att det inför hösten 2016 var ett lågt antal elever som ansökt till restaurang- och livsmedelsprogrammet jämfört med föregående år. Under mötet diskuterade deltagarna möjliga marknadsföringsåtgärder som de skulle kunna genomföra tillsammans för att öka attraktiviteten för programmet. Representanter från arbetslivet lyfte även fram önskemål om att utöka elevernas tid på apl. Rektor beskriver att det har varit svårt att få kontinuitet gällande vilka som deltar under mötena. Enligt både programrådet, lärare och rektor har representationen av arbetslivet gällande kök och serveringsinriktningen varit särskilt drabbad medan bageri och konditori haft representanter från arbetslivet som medverkat sedan programrådets start. Rektor uppger att programrådets arbete är på väg åt rätt håll där man tillsammans till exempel diskuterat att skolan ska ställa krav på att handledare på apl-platser ska ha genomfört Skolverkets webbaserade handledarutbildning. Tidigare protokoll visar att programrådet vid de senaste mötena berört handledarutbildningar, lärlingsutbildningar samt aktuella frågor för programmet. Vidare uppger rektor att syftet med programrådet är att utveckla restaurangoch livsmedelsprogrammet men att diskussionen har fastnat på vilket sätt som inflytande från arbetslivet kan åstadkommas. Rektor menar att detta troligtvis beror på att det varit omsättning av deltagare i programrådet och att programrådet därmed får nystarta varje gång. Byte av deltagare i programrådet skapar svårigheter för skolan att utveckla arbetet inom programrådet. Rektorn efterfrågar mer stöd från programrådet för att skolan ska kunna tillhandahålla en utbildning som överensstämmer med de krav som branschen efterfrågar. Byte av deltagare i programrådet skapar dock svårigheter för skolan att utveckla arbetet inom programrådet. Representanter för arbetslivet beskriver att deras roll är betydelsefull för utbildningen och att de har stort inflytande. Under intervjun beskriver de sin roll som att synas, ge tips och råd till eleverna gällande vad arbetslivet förväntar sig och förbereda eleverna för vad de kommer att möta i arbetslivet. Representanter för arbetslivet träffar numera elever under temadagar för att ge eleverna en bild av vad arbetslivet förväntar sig av dem under både sin apl men även senare i arbetslivet. "Tidigare kom eleverna väldigt skolinriktade ut i arbetslivet. Vi fick chansen att prata med eleverna och det gjorde skillnad. Vi ville visa vad som krävs." Programrådet ville även synliggöra Luleås möjliga arbetsplatser för eleverna efter avslutad utbildning. Eleverna på restaurang- och

10 Skolinspektionen Verks r( (14) Dnr :3299 livsmedelsprogrammet fick också möjlighet att göra studiebesök i flera lokala verksamheter. På restaurangprogrammet finns det en yrkeslärare med särskilt ansvar för att utveckla skolans arbete med apl. Yrkeslärare på programmet uppger att de har ett stort nätverk inom och utanför kommungränsen. Annan samverkan med branschföretag, förutom programråd, sker genom att en del av yrkeslärarna ibland arbetar extra i lokala branschföretag och att yrkesverksamma kockar ibland deltar i undervisningen. Det förekommer även gästspel av lokala restauranger samt att företrädare från dessa är med och bedömer gymnasiearbetena uppger rektor. Enligt protokoll som Skolinspektionen tagit del av finns det elevrepresentation när programrådet träffas. Av de elever Skolinspektionen intervjuade hade dock få elever kännedom om programrådet på skolan. De flesta saknade även kännedom om vad ett programråd är. Systematiskt kvalitetsarbete på frammarsch Luleå gymnasieskola har utarbetat nya rutiner och en ny modell gällande det systematiska kvalitetsarbetet för samtliga yrkesprogram på skolan. Av inlämnade dokument till Skolinspektionen framgår det att syftet är "att göra apl likvärdig inom de yrkesförberedande programmen eftersom det fanns en hel del utvecklingsområden inom specifikt den verksamhet som ligger utanför skolans dörrar. " På skolan finns det en apl-pärm med olika dokument som används vid det systematiskt kvalitetsarbetet gällande apl på restaurang- och livsmedelsprogrammet. I pärmen finns ett årshjul kallat apl-modellen. Apl-modellen har flera steg där apl har fokus på elevens lärande med tydlig koppling till skolans styrdokument; kartlägga apl-platser, programråd, genomföra handledarutbildning, följa upp elevens lärande på apl med trepartssamtal, utvärdering av apl, sammanställning av utvärderingsresultat, göra SWOT-analys och ny handlingsplan, uppdatera programrådslista och apl-platser. Inom ramen för detta arbete finns bland annat malldokument för handledarnas bedömning av elevens lärande under apl samt utvärdering av apl-plats utifrån elev samt handledarperspektiv. Restaurang- och livsmedelsprogrammet har anpassat de olika mallarna i den gemensamma apl-modellen för att passa programmets apl-förlagda kurser. Även representanter från arbetslivet beskriver att de har märkt att restaurangoch livsmedelsprogrammet har utvecklat det systematiska kvalitetsarbetet gällande apl samt att den webbaserade handledarutbildningen på Skolverket möjliggjort en bättre förståelse för uppdraget. Vid intervjuer med handledare

11 Skolinspektionen Verksa hetsrapport (14) Dnr :3299 framkommer det att de har uppmärksammat möjligheten att nu genomgå handledarutbildning via nätet samt att de avser ta mer aktiv del i programrådet. En av handledarna avser att genomföra utbildningen medan den andra uppger att utbildningen är obehövlig eftersom hen har haft "praktikanter" sedan många år. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att det finns ett väl utvecklat systematiskt kvalitetsarbete gällande utveckling av arbetslivsanknytningen på restaurangprogrammet samt att det både från skolan och arbetslivets representanter finns ett starkt intresse för att utveckla det gemensamma arbetet. Det finns goda förutsättningar för att programrådet kan utvecklas och bli ett gott forum för samverkan mellan arbetsliv och program. Skolinspektionen konstaterar att elever finns representerade i progrannådet. Skolinspektionen bedömer dock att eleverna behöver få ökad kännedom om programrådets roll och deras möjlighet till inflytande så att programrådet blir ett aktivt och meningsfullt forum för gemensamma diskussioner om utbildningens genomförande och utveckling. 2. Får eleverna läsa kurser inom programfördjupningen som är utvecklade i samråd med det lokala arbetslivet och med hänsyn till utbildningens mål? Programfördjupningen syftar till att ge yrkesutbildningen djup och kvalitet för att stärka elevernas yrkeskompetens och därmed ge dem goda förutsättningar för framtida arbete. Vilka kurser som ska ingå i programfördjupningen ska beslutas lokalt, inom de ramar som Skolverket föreskrivit. Inför beslut om kurser, och för frågor gällande innehållet i de kurser som väljs ut, är det viktigt med samråd med det lokala arbetslivet. I detta samråd bör även elevernas synpunkter beaktas. Valet av programfördjupningskurser behöver följas upp och i förekommande fall förändras så att det möter elevernas och arbetslivets behov. I gymnasieförordningen (2010:2039) 4 kap. g anges att huvudmannen ska besluta om vilka kurser som ska erbjudas som programfördjupning, utifrån de föreskrifter som Skolverket meddelat. Samverkan med arbetslivet gällande programfördjupningen behöver förstärkas. Restaurang- och livsmedelsprogrammet har både inriktningen bageri och konditori samt kök- och servering. Inom kök- och servering har skolan inga separata yrkesutgångar för kök respektive servering. Skolan har istället en

12 Skolinspektionen [ 11' (14) Dnr :3299 gemensam yrkesutgång som innehåller en blandning av kurser från kök och servering. Lärare uppger att anledningen till detta är att det är för få elever som sökt serveringsinriktningen. Elever läser i huvudsak kombinationen kök och servering men skolan har dock erbjudit olika specialanpassningar för elever som endast vill läsa servering men då i form av lärlingsutbildning. Eleverna på restaurangprogrammets inriktning kök och servering har erbjudits följande kurser inom programfördjupningen: Matlagning 2, matlagning 3, matlagning 4, servering 2, barteknik, ansvarsfull alkoholhantering, entreprenörskap samt engelska 6. Flertalet av eleverna valde matlagning 3 och servering 2. Elever som önskade mer matlagning valde matlagning 4 istället för servering 2. Lärare och nuvarande rektor uppger vid intervju att urvalet av vilka kurser som idag erbjuds inom programfördjupningen bestämdes av tidigare rektor för utbildningen och har inte varit föremål för förändring sedan dess. Yrkeslärare beskriver att tidigare var spridningen av olika kurser betydligt större men att det nu har skett en anpassning där fokus är på de kurser som anses vara viktigast för elever att läsa. "Det är ekonomi och antalet sökande som skapar förutsättningarna. Vi har t.ex. kompetens inom specialkost men det är för få sökande." Rektor beskriver att programrådet inte har varit delaktiga i att ta fram programfördjupningen. Hon uppger att det skulle ha varit önskvärt men att samverkan med programrådet inte har kommit så långt. Yrkeslärare beskriver att de har försökt få in diskussion om programfördjupningen i programrådet men att det är svårt. "Det är svårt att få en kontinuitet så att alla i programrådet kommer hela tiden. De är inte intresserade av detaljer." Representanter från arbetslivet uppger vid intervju att de inte har medverkat vid val av vilka kurser som ska finnas inom programfördjupningen men att de upplever urvalet av kurser som relevant. Samtidigt efterfrågar både programrådet och handledare att elever borde få bättre grundkunskaper innan de kommer ut på apl. Vid elevintervjuer framkommer det att elever har samverkat vid val av kurser inom programfördjupningen genom att de väljer kurser vars sökantal avgör vilka kurser som slutligen genomförs. En handledare beskriver att elever ibland saknar baskunskaper såsom säker knivhantering, grundsåser, stekning vid olika temperaturer. Handledaren anser att urvalet av kurser inte är lika viktigt jämfört med vilka färdigheter som eleverna har. "Bara eleverna kan grundläggande saker i köket så löser vi resten." En handledare beskriver att skolan ger grundkunskaper men att eleverna behöver apl för att "lära sig tempo".

13 Skolinspektionen VerksamhetsrappoL (14) Dnr :3299 Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att de kurser som vid tiden för granskningen utgör inriktningens programfördjupning upplevs av elever, lärare och arbetslivet som relevanta för att utveckla elevernas yrkeskompetens. Skolan bör dock tillsammans med elever och arbetsliv utveckla samverkan kring innehållet i programfördjupningen för att regelbundet säkerställa att kurserna i elevernas utbildning motsvarar både den nuvarande och framtida arbetsmarknadens behov. Detta kan göras i programrådet. 3. Är innehållet i elevernas apl sammansatt i samråd med det lokala arbetslivet och på ett sätt som bäst gynnar elevens utveckling mot ett relevant yrkeskunnande? För att säkerställa att den arbetsplatsförlagda delen av elevernas utbildning (apl) är av högsta möjliga kvalitet behöver skolan samråda med det lokala arbetslivet angående val av lämpliga apl-platser och vilka delar av elevernas utbildning som arbetsplatserna kan ta ansvar för. Detta förutsätter att handledare och deltagare i programråd har tillräcklig kunskap om programmets struktur och kurser. Arbetslivet kan också på olika sätt bidra till att lärare och elever får tillgång till det senaste inom branschen. Vidare behöver skolan ha system för att anpassa apl till enskilda elevers behov och att på ett systematiskt sätt följa upp varje elevs lärande på arbetsplatsen. I allt detta är handledarnas kompetens av avgörande betydelse, varför olika former av handledarutbildning är av stor vikt. God tillgång till apl-platser Restaurangprogrammets inriktning kök och servering har tillgång till ett stort antal apl-platser. Lärarna har en god kännedom om det lokala arbetslivet och en del av lärarna arbetar stundtals på olika restauranger i Luleå. Även representanter från arbetslivet uppger att det är lätt att anordna apl-platser för eleverna. Handledarna uppger att deras personliga kontakter med lärare på programmet är anledningen till att elever får möjlighet till apl på deras respektive restaurang. En handledare har arbetat på skolan tidigare som lärare medan en annan har haft skolans lärare under sin egen utbildning till kock. Vid intervju med handledare beskrivs den goda relationen de har med skolan. I fokus är det goda samarbetet med lärarna som föranlett att elever är på respektive handledares restaurang för sin apl. Dessutom har det även förekommit att handledare kommer till skolan och är med i köksundervisningen. Handledare beskriver hur elev och handledare tillsammans med lärare

14 Skolinspektionen Verksyi i (14) Dnr :3299 bedömer elevernas kunskaper inför betygssättningen samt att lärare har kontakt via besök eller telefon med handledarna under elevernas apl-perioder. Det firms för skolan i sin helhet webbaserade apl-pärmar där samtliga yrkesprogram på skolan använder samma mallar och metoder för uppföljning av elever på apl. När elever har avslutat sin apl utvärderar både elev och handledare tiden genom att fylla i en enkät. Detta följs därefter upp av lärare på skolan. Olika utgångspunkter för val av lämplig apl-plats På skolan finns det en lista med olika apl-platser. Urvalet av apl-restauranger är varierade; hotell, hamburgerrestauranger, må till stora restauranger. Från denna lista väljer eleverna var de vill göra sin apl. Lärarna säger att "vi vill få eleverna att söka själva, annars hjälper vi dem att söka." När det gäller säkerställandet av att samtliga apl-platser överensstämmer med det eleverna ska lära sig uppger lärare att de dels har gjort en kartläggning samt att det vid treparts-samtalen upptäcks om platsen inte är lämplig för apl. Dessutom har lärarna försökt förenkla kursmålen samt pratat med handledare vad eleverna ska utföra för moment på sin apl. Lärarna uppger att de har ordnat platser där hänsyn har tagits till enskilda elevers behov och förutsättningar. Eftersom de har goda relationer med handledare kan de matcha elever till platser som kan möta elevens behov. Även handledarna beskriver att anpassning inte är ett problem. De beskriver att alla elever är olika och att vid särskilda behov såsom diabetes eller läs- och skrivsvårigheter har handledarna fått information av skolan. Eleverna uppger vid intervju att de i förväg inte fått veta vad de förväntas lära sig på sin apl och de beskriver olika strategier för att välja apl-platser. En elev beskriver att hen valde platsen för att den var centralt placerad och att de hade lunch- och kvällsöppet. En annan elev beskriver att den plats hen hade valt var redan upptagen så hen fick välja en annan. Flertalet elever uppger att de har fått den plats de själva har önskat. De flesta elever genomför sin apl i Luleå men ett flertal elever gör sin apl i andra grannstäder såsom Boden och Piteå. Det finns även elever som har sin apl-plats längre bort och vissa elever genomför även sin apl-plats utomlands. Eleverna väljer själva vilka apl-platser de vill vara på men eftersom eleverna uppger vid intervju att de inte vet vad de förväntas lära sig på apl i förhand riskerar elevens val utgå ifrån andra principer. En sådan princip som framkommer i granskningen är närhetsprincipen där närhet till plats är mer avgörande än apl-platsen möjlighet att tillföra kunskap. Granskningen visar att elevens val av apl-plats inte alltid utgår från vad eleven ska lära sig eller en

15 Skolinspektionen N/erk (14) Dnr :3299 bedömning av vilken plats som är lämplig. Om läraren tillsammans med eleven diskuterade val av apl-plats skulle det, enligt Skolinspektionen, medföra att valet av apl-plats mer utgick ifrån lärandet och elevens förutsättningar. Representanter från arbetslivet och handledare uppger att det är olyckligt om elever inte gör sin apl i anslutning till Luleå. Programrådet menar att det är bra om elever lärs upp i den miljö där de sedermera eventuellt kommer att arbeta efter sin utbildning. Apl och skolan två olika världar? Elever beskriver att apl och skolan är två olika världar. Flera av eleverna beskriver att man lär sig mer på apl än i skolan. Lärare beskriver samtidigt att det finns elever som upplever att de är gratis arbetskraft och har därmed ett aktivt motstånd att genomföra sin apl. Detta kan, enligt Skolinspektionen, visa på att skolans utbildning och elevens apl inte har sammanfogats. Om det inte sker tydlig samverkan är eleven till stor del beroende på den tid, energi och kunskap respektive handledare ägnar eleven. Innehållet på apl blir då snarare slumpmässigt beroende på vilken arbetsplats och handledare som eleven får än att det är väl förberett utifrån samverkan. Vidare menar Skolinspektionen att det kan förstärka uppfattningen att apl är ordinarie arbete och inte utbildning. Genom ökad samverkan med handledare inför elevernas apl kan elevers lärande bättre främjas då både skola och arbetsliv har en samsyn på vad apl förväntas innebära samt vilka kurser som gynnar utbildningens mål utifrån arbetslivets behov. Elever på apl får besök av lärare i olika omfattning Lärare och rektor uppger att elever på apl besöks i regel en till tre gånger under sin apl-period. Frekvensen är kopplad till hur lång apl-perioden är i sin helhet samt på vilket avstånd respektive plats är. Om avståndet är för långt håller, enligt lärare, skolan kontakten via telefon istället för besök. Eleverna redogör att de får besök av lärare under sin apl men oftast endast en gång. Vid intervju med elever kom det även fram exempel från elever där de inte fått något besök (på grund av längre avstånd) samt att de inte kände till om skolan haft annan kontakt med handledare. Just i detta exempel beskrev eleverna att de endast hade fått arbeta med ensidiga uppgifter såsom diskning under hela sin apl i åk 2 men att de, trots detta, fick med sig fina omdömen tillbaka till skolan. Trots detta hade eleverna inte själva kontaktat skolan och lärare inte hade fått någon annan indikation på att eleverna endast fick diska. När besöken sker använder skolan sig av treparts-samtal samt ett bedömningsunderlag. Underlaget består av olika moment ur kurserna servering 2 alternativt matlagning 3. Dessa moment bedöms sedan på en skala efter hur väl eleven

16 Skolinspektionen Verksamhetsraw (14) Dnr :3299 behärskar momentet utifrån graderingen i lägre till högre grad. Eleven bedömer sig själv genom att sätta ett kryss vad denne tror sig ha uppnått. Handledaren sätter också ett kryss för att ge sin bedömning. Sedan för elev, lärare och handledare ett samtal om vad som behöver utvecklas vidare. Vid intervju med handledare framkommer det oklarheter kring handledarnas kunskaper i vissa avseenden. De båda handledare som intervjuats känner väl till skolans restaurangprogram, är väl bekanta med lärarna, och beskriver en tydlig kontakt med skolan på regelbunden basis. Men handledarnas kunskaper om programstrukturen när det gäller kursutbud på programfördjupning saknas och vilka kurser som är apl-förlagda saknas till stora delar. Vid intervju med handledare beskrivs även tre-partsamtalet olika. Ibland samtalar handledare, lärare och elev medan det andra gånger är enskilda samtal med elev och handledare. Handledarna beskriver att samtalen oftast sker efter halva apl-tiden och att samtalen är centrerade kring bedömningsunderlaget. Eleverna beskriver vid intervju att samtalen dels berör bedömningsunderlaget och vad man som elev fått göra på arbetsplatsen samt frågor om trivsel. Olika bilder hos alla inblandade om och hur apl påverkar betygen I bedömningsunderlaget för apl-förlagd kurs Servering 2 står det beskrivet "det slutgiltiga betyget i kursen baseras på handledarens bedömning under apl och elevens prestationer i skolan. Det är läraren som ansvarar för betygssättning i kursen." Vid intervju beskriver en handledare att hen ger ett riktvärde mot betyg. Vid treparts-samtalen handlar det om mer allmänna saker såsom trivsel och vad eleven har gjort. En annan handledare beskriver att hen inte vet hur handledarens beskrivningar används som en del i betygssättningen men menar att de bra eleverna även är de elever som presterar bra i skolan. Vid lärarintervjun framträder olika bilder av bedömningsunderlaget. När Skolinspektionen frågar hur detta underlag används vid betygssättning beskrivs olika versioner. För en lärare är skalan egentligen från högt till lågt betyg och där ungefär mitten av skalan motsvarar ett C. En annan beskriver att om man hamnar högt i bedömningen får man även ett högt betyg medan om man hamnar lågt så kan man inte få exempelvis A. Lärarna säger att det är svårt att säga konkret hur underlaget används. "Det blir svårt att omsätta ibland eftersom handledarna har olika kunskaper om hur de ska sätta omdömen. Det blir ett resonemang." Rektor uppger att bedömningsunderlagen är levande dokument som de ser över regelbundet och menar att underlaget samt tre-partssamtalen är en förutsättning för att kunna omvandla bedömningen till betyg.

17 Skolinspektionen Verks,i2trii-L; LI (14) Dnr :3299 Det framkommer vid elevintervjuer att det finns en osäkerhet hos en del elever hur apl påverkar betygen. En elev uppger att det har påverkat medan de flesta säger att de inte har en aning om hur bedömningsunderlaget påverkar betygen. Elevens insatser på apl ska också vägas in vid betygssättning. Att ha ett tydligt underlag vid bedömning kan därför, enligt Skolinspektionen, vara ett bra sätt att visa för eleven vilken betydelse elevens insats under apl är/har varit vid betygssättning av kursen. Svårigheten menar lärarna är att handledaren inte kan förväntas ha kunskap om de olika kunskapskrav som ligger till grund för betyg. Skolinspektionen menar därför att det är viktigt att läraren vid trepartssamtalen efterfrågar vad eleven har gjort och inte minst hur väl eleven har utfört sitt arbete i förhållande till kunskapskraven. Hur skolan ska lösa bedömningsfrågor när elever utför betygsgrundande uppgifter bortom lärarens uppsikt samt vilken vikt lärare kan lägga vid handledarens uppgifter är en balansgång. Av läroplanen framgår att läraren ska ta hänsyn till all information om eleven vid betygssättning. Samtidigt beskriver skolan att elever kan vara långt borta när denne genomför sin apl samt att delar av kurser inte alltid överensstämmer med de arbetsuppgifter som eleven faktiskt utför på sin apl. En del av eleverna ger även vid intervju uttryck för känslan av att vara gratis arbetskraft. Lärarna bekräftar att det finns svårigheter då en del elever har motstånd mot att vara på apl "eftersom apl är obetalt". Vid elevintervju framkommer det att det för en del elever förekommer arbetsuppgifter av repetitiva slag såsom förbereda med hackning av grönsaker, stekning, diskning osv i alltför hög utsträckning Vid handledarintervjuerna framträder en bild av att eleverna ska lära sig hur restauranger arbetar under sin apl men att det arbete som elever utför snarare är kopplat till restaurangens arbetsbehov för stunden än vilket innehåll de aplförlagda kurserna har. En av handledarna har ett tydligt perspektiv på lärande där handledaren möjliggör för eleven att pröva på många olika moment i syfte att upptäcka vad eleven behöver träna mer på. Samtidigt är variationen av arbetsuppgifter utan tydlig koppling till kursers innehåll. Enligt Skolinspektionen riskerar detta medföra att elevers lärande riskerar att inte sammanfalla med de apl-förlagda delarna av kurser. Det framgår av granskningen att bedömningsunderlaget motsvarar de delar av kurser som är förlagda till apl.. Lärare följer upp hur det går för eleverna genom att ha med sig bedömningsunderlaget till treparts-samtalen. Men vid elevintervjuer framkommer det att elever inte förbereds inför sin apl och därmed inte är medvetna om vad de förväntas lära sig under den aktuella aplperioden.

18 Skolinspektionen Verksw (14) Dnr :3299 Granskningen visar att eleverna behöver få en bättre förberedelse inför apl. Exempelvis genom att upplysa eleverna om bedömningsunderlaget samt att tydliggöra på vilket sätt apl är betygsgrundande. Skolinspektionen anser vidare att skolans modell för bedömningsunderlag mycket väl kan fungera som underlag men lärarna bör närmare klargöra hur underlaget faktiskt ska ligga till grund för betygssättningen. Vad låg respektive hög grad betyder vid lärarens bedömning behöver definieras för att säkerställa likvärdighet så att bedömningen motsvarar samma sak oavsett på vilken plats eleven gör sin apl och oavsett handledarens förkunskaper om kunskapskrav. Enligt författningarna är det läraren som ska göra den slutgiltiga bedömningen men eleven och handledaren behöver vara delaktiga i processen. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att det skolan främst behöver utveckla är att tydliggöra för både elever och handledare vilka kurser och moment som ska genomföras på apl. Dessutom behöver det skapas en samsyn mellan elever, lärare och handledare kring bedömningsunderlaget och hur det ska användas. Skolinspektionen bedömer vidare att det finns goda förutsättningar för restaurang- och livsmedelsprogrammet att utveckla arbetet gällande handledares roll inom apl. Representanter för arbetslivet och handledare beskriver tydligt att de vill samverka med skolan och att det finns ett gott samarbete mellan handledare och lärare när det gäller elevernas apl. Fakta om granskningen Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av arbetslivsanknytning på yrkesprogram under våren Granskningen vid Restaurang- och livsmedelsprogrammet på Luleå gymnasieskola i Luleå kommun ingår i denna granskning. Luleå gymnasieskola besöktes den 16 och 17 februari. Ansvariga inspektörer har Anita Kettunen och Johan Juffermans, båda utredare vid Skolinspektionen, varit. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. Kvalitetsgranskningen av arbetslivsanknytning på yrkesprogram genomförs i ytterligare åtta kommunala skolor och sju skolor med enskild huvudman. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport som är planerad till juni För de skolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en

19 Skolinspektionen Verksann - [i (14) Dnr :3299 möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra skolor. Det enskilda beslutet kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Bakgrundsuppgifter om restaurang- och livsmedelsprogrammets inriktning kök och servering Luleå gymnasieskola består av fyra kvarter i stadens centrum, Hackspetten, Kungsfågeln, Lärkan och Örnen, samt Hälsans hus och gymnasiebiblioteket. Omkring nittio procent av kommunens gymnasieungdomar går i Luleå gymnasiet, cirka 2300 elever. I Luleå gymnasieskola finns samtliga högskoleförberedande program och nästan alla yrkesprogram med sammanlagt ett trettiotal inriktningar. Skolan har även riksrekryterande spetsutbildningar i matematik, dans, teater, musik och basket samt nationella idrottsutbildningar i ishockey, fotboll och basket. Restaurang- och livsmedelsprogrammet är beläget i kvarter Kungsfågeln. Programmet har två inriktningar; kök och servering samt bageri och konditori med totalt elevantal på 92 elever och ytterligare 6 elever som läser yrkesintroduktion. Antal elever som läser inriktning kök och servering är 35 elever fördelat på 13 elever i åk 2 samt 22 elever i åk 3. Antal elever som läser inriktning bageri och konditori är 23 fördelat på 13 elever i åk 2 samt 10 elever i åk 3. Skolinspektionen gjorde tillsyn på Luleå gymnasieskola år (dnr 2014:4367) Vid tidpunkten för denna tillsyn var restaurang- och livsmedelsprogrammet ett nystartat program. Metod och material Granskningen av arbetslivsanknytnirtg på yrkesprogram genomförs på 15 gymnasieskolor, åtta kommunala skolor och sju skolor med enskild huvudman. På varje skola granskas antingen hantverksprogrammet eller restaurang- och livsmedelsprogrammet. Granskningen genomförs till största delen genom intervjuer. Både elever, yrkeslärare, ansvarig rektor på det utvalda programmet intervjuas om utbildningens programfördjupning och om organisationen, innehållet och uppfölj-

20 Skolinspektionen Verksamhetsrapport (14) Dnr :3299 rangen av det arbetsplatsförlagda lärandet. Även elevernas apl-hand-ledare och arbetslivets representanter i det lokala programrådet intervjuas om detta. Dessutom utgör skolans dokumentation av samverkan med arbetslivet också en grund för granskningen.

21 Publiceringsår 2016 Samverkan för bättre arbetslivsanknytning En kvalitetsgranskningsrapport om restaurang- och livsmedelsprogrammet och hantverksprogrammet

22 2 (25) Kvalitetsgranskning 2016 Diarienummer: :3299 Foto: Monica Ryttmarker

23 3 (25) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Förord... 4 Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Kvalitetsgranskningens resultat... 8 Samverkan i det lokala programrådet... 9 Samrådet kring programfördjupningen beror på bransch Samverkan kring apl Samverkan med det lokala arbetslivet saknas i det dokumenterade kvalitetsarbetet Avslutande diskussion Samverka för bättre programråd Samverka för bra utbildning på arbetsplatser Bakgrund, syfte och frågeställningar Metod och genomförande Referenser Bilagor... 23

24 4 (25) Förord Skolinspektionen har i uppdrag att granska kvaliteten i sådan utbildning och pedagogisk verksamhet som står under myndighetens tillsyn. Granskningen innebär en detaljerad och systematisk undersökning av verksamhetens kvalitet inom ett avgränsat område, i förhållande till nationella mål och riktlinjer. Utgångspunkten är alla barns och elevers lika rätt till en god utbildning i en trygg miljö. Huvudsyftet med kvalitetsgranskningen är att bidra till utveckling. Granskningen gör tydligt vad som behöver förbättras för att i högre grad nå målen för verksamheten inom det aktuella området. Syftet är även att beskriva väl fungerande inslag och att visa på framgångsfaktorer. Skolinspektionens iakttagelser, analyser och bedömningar redovisas dels i form av enskilda beslut till de granskade skolorna och skolhuvudmännen, dels i denna övergripande och sammanfattande rapport. Genom beskrivningar av viktiga kvalitetsaspekter inom granskningsområdet, avser rapporten att ge ett utvecklingsstöd även för skolor som inte har granskats. Rapporten redovisar resultatet av Skolinspektionens kvalitetsgranskning med inriktning mot arbetslivsanknytningen på två av gymnasieskolans yrkesprogram hantverksprogrammet och restaurang- och livsmedelsprogrammet. Iakttagelserna och slutsatserna gäller de femton skolor och skolhuvudmän vars yrkesprogram har granskats och avser därmed inte att ge en nationell bild av förhållandena. Vilka skolor som granskats framgår i bilaga 1. Resultaten visar framför allt att rektorn behöver ta ansvar för att stärka det lokala programrådet och att skolans, arbetsplatserna och handledarnas uppdrag och roller behöver tydliggöras i den delen av utbildningen som är förlagd till arbetsplatser (apl). Projektledare för kvalitetsgranskningen har varit Marie-Louise Hultman. Helén Ängmo Generaldirektör Maria Sundqvist Avdelningschef

25 5 (25) Sammanfattning Skolinspektionen har granskat hur arbetslivsanknytningen på två av gymnasieskolans yrkesprogram, hantverksprogrammet (HV) och restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL), har utformats. Fokus i granskningen är skolornas arbete med det lokala programrådet samt hur system och rutiner för planering av det arbetsplatsförlagda lärandet (apl) fungerar. Arbetslivsanknytning finns inte definierat i författningarna. I granskningen fokuserar Skolinspektionen på de aktiviteter inom utbildningens ramar som innebär att eleverna får kontakt med arbetslivet. Först och främst den delen av utbildningen som förläggs till arbetsplatser men även exempelvis studiebesök, besök och föreläsningar på skolan av yrkesverksamma, elevernas deltagande i externa branschutbildningar och branschmässor. Granskningen omfattar femton skolor, åtta med kommunal huvudman och sju med enskild huvudman. Skolinspektionen har samlat underlag till granskningen genom intervjuer med elever i årskurs 3, yrkeslärare, rektorer, elevernas handledare på arbetsplatser samt branschföreträdare i programråd. Granskningens huvudfrågor Har yrkesprogrammet en organiserad samverkan med det lokala arbetslivet? Får eleverna läsa kurser inom programfördjupningen som är utvecklade i samråd med det lokala arbetslivet och med hänsyn till utbildningens mål? Är innehållet i elevernas apl sammansatt i samråd med det lokala arbetslivet och på ett sätt som bäst gynnar elevens utveckling mot ett relevant yrkeskunnande? Huvudsakliga resultat Granskningen visar på att de lokala programråden inte utgör aktiva forum för samverkan mellan skolan och arbetslivet för utvecklingen av yrkesutbildningarna. Många aktörer i det lokala arbetslivet väljer att inte delta i programrådet. Rektorns och lärarnas informella nätverk eller andra lokala branschforum spelar ofta en viktigare roll i utvecklingen av yrkesutbildningen än programrådet. Rektorns engagemang och ledarskap i programrådet varierar. I ungefär hälften av skolorna är det i praktiken yrkeslärare eller samordnare som ansvarar för programrådet. Arbetslivets representanter i programråden saknar kunskap om att skolan bör samråda med dem om exempelvis utformningen av det arbetsplatsförlagda lärandet (apl) och programfördjupningen 1. Flertalet skolor i granskningen har inte en systematisk planering för den del av utbildningen som förläggs till arbetsplatser. Det saknas alltför ofta strukturerade rutiner och system kring förberedelser, innehåll och uppföljning av elevernas lärande på apl. Detta innebär att eleverna inte får likvärdiga förutsättningar och möjligheter för att utveckla sitt yrkeskunnande ute på arbetsplatser. Samverkan med arbetslivet, arbetslivsanknytning och/eller det arbetsplatsförlagda lärandet finns beskrivet i ungefär en tredjedel av de granskade skolornas dokumenterade kvalitetsarbete. 1 För mer information om programfördjupning se bilaga 2.

26 6 (25) Utvecklingsområden Eleverna på de granskade programmen, hantverksprogrammet och restaurang-och livsmedelsprogrammet, uppger att de har tillgång till relevanta apl-platser med bra handledare. De är också överlag nöjda med det de får möjlighet att lära sig på arbetsplatserna. Granskningen visar samtidigt att det finns flera centrala utvecklingsområden kring arbetslivsanknytningen och samverkan mellan skolan och det lokala arbetslivet som behöver stärkas områden som är viktiga för att ge eleverna bästa möjliga förutsättningar för inträdet i arbetslivet. Angående lokala programråd Skolan behöver i samråd med representanter för det lokala arbetslivet hitta strategier för ett starkare lokalt programråd och en tydlig planering med tydliga målsättningar. I detta arbete är huvudmannens och rektorns ansvarstagande centralt. Rektor behöver ta ansvar för styrning och ledning av programrådet. I detta ligger också att ta ansvar för att identifiera problem i syfte att hitta former och förutsättningar för rådets möten så att många olika aktörer i det lokala arbetslivet vill och kan delta. Angående samverkan för en god utbildning på arbetsplatser (apl) Skolan behöver tydliggöra sitt eget, programrådets, arbetsplatsernas respektive handledarnas olika ansvar och uppdrag. I detta ingår att säkerställa att det finns en gemensam förståelse och ett gemensamt förhållningssätt till elevernas utbildning på arbetsplatser. Arbetslivsanknytning och samverkan med det lokala arbetslivet behöver vara en del av skolans dokumenterade systematiska kvalitetsarbete. Samverkan med det lokala arbetslivet och apl är viktiga byggstenar i elevernas yrkesutbildning och därför är det viktigt att dessa områden också synliggörs i såväl skolans som huvudmannens kvalitetsarbete.

27 7 (25) Inledning Utbildningen i gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier, samt för ett aktivt deltagande i samhällslivet. 2 Mötet med arbetslivet är något som eleverna på yrkesprogrammen generellt sett värdesätter högt. Hur väl skolan lyckas i sin samverkan med arbetslivet kan därför bidra till att öka yrkesutbildningens attraktionskraft och att eleverna får en bra grund för inträdet i arbetslivet. För att yrkesutbildningarna ska ha en bra arbetslivsanknytning är det centralt för rektorer och huvudmän att hitta former för en fungerande samverkan mellan det lokala arbetslivet och skolan i form av lokala programråd. Samverkan syftar till att säkerställa kvaliteten i yrkesutbildningarna och väl fungerande programråd är därför en förutsättning för att gymnasieskolan ska kunna erbjuda utbildningar med tillräcklig aktualitet och kvalitet. Gymnasieförordningen 3 reglerar att det ska finnas programråd för gymnasieskolans yrkesutbildningar för samråd mellan skolan och arbetslivet. Hur det lokala programrådet ska organiseras, hur ofta möten ska hållas, vilka som ska vara med eller vilket mandat rådet har finns inte närmare reglerat i författningarna. Elevernas medverkan i programrådet finns angivet i propositionen 4 som önskvärt. Skolinspektionen har i tidigare granskningar identifierat en rad olika problem och utmaningar när det gäller yrkesutbildningarnas arbetslivsanknytning. 5 I dessa granskningar konstateras bland annat att skolor och huvudmän ofta har svårt att få till en samverkan av god kvalitet. Brister i samverkan med arbetslivet har främst uppmärksammats i samband med elevernas apl, vilket utgör en väsentlig del av den arbetslivsanknytning eleverna får i sin utbildning. Det har exempelvis handlat om otillräcklig information till elever och handledare samt avsaknad av rutiner för att följa upp elevernas lärande på apl, som ett underlag för lärarnas betygsättning. Forskning visar att även kulturskillnader mellan skolan och arbetslivet kan leda till problem i samband med arbetsplatsförlagt lärande. Nilsson 6 ser risker med att utbildningen bedrivs på arbetsplatser. Exempelvis kan elevers lärande bli begränsat utifrån arbetsplatsens förutsättningar och att eleverna ses som gratis arbetskraft i stället för att de är elever i utbildning. Berglund 7 pekar på att skolan styrs av mål och centralt innehåll i kurser där lärandet arrangeras för bestämda kunskapskrav. Elevens lärande på arbetsplatsen styrs därtill av vad som är möjligt att lära utifrån exempelvis kunder och produktion på just den arbetsplatsen. För att hitta sätt att överbrygga klyftor mellan arbetslivets krav, utbildningens mål och elevernas behov menar Berglund att det är viktigt att det finns rutiner och system som tydliggör och stödjer samverkan mellan skolan och arbetslivet, både generellt i exempelvis programråd, men även för enskilda arbetsplatser som tar emot elever på apl. Mot bakgrund av ovanstående konstaterar Skolinspektionen att det finns flera risker för att elever på yrkesprogram genomgår en utbildning utan tillräcklig kvalitet i anknytningen till arbetslivet, vilket kan få konsekvenser för deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Skolinspektionen har därför granskat kvaliteten på den arbetslivsanknytning elever på yrkesprogram får i sin utbildning. 2 Proposition 2008/09:199. Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan, s kap. 8 Gymnasieförordningen. 4 Proposition 2008/09:199. Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan, s Skolinspektionen (2011). Arbetsplatsförlagd utbildning i praktiken- en kvalitetsgranskning av gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningar. Rapport 2011:2 och Skolinspektionen (2013) Gymnasial lärlingsutbildning: En kvalitetsgranskning av gymnasial lärlingsutbildning, Rapport 2013:02. 6 Nilsson (2014). Arbetsplatsen som resurs i den grundläggande yrkesutbildningen. I Panican (red), Yrkesutbildning för morgondagens arbetsliv. Dialogos. 7 Berglund, I (2007) En ny yrkesutbildning genom yrkesbaserat lärande? En studie av tre gymnasieskolor som samverkar med företag. Lärarhögskolan i Stockholm.

28 8 (25) Kvalitetsgranskningens resultat Granskningen visar inte på något exempel där programrådet fullt ut fungerar som ett aktivt samverkansforum. Framför allt är problemet att få en bred representation från det lokala arbetslivet att engagera sig i programrådet. Detta framkommer på samtliga skolor i granskningen. Vidare framkommer att ansvaret för arbetet med programråd i ungefär hälften av de granskade skolorna ligger på enskilda lärare eller samordnare, inte på rektorn. I nästan alla skolor saknas tydliga mål och strategier för programrådets arbete. I stället framkommer att programrådet mest diskuterar praktiska frågor eller att rektorer exempelvis anger att det är ett forum där vi kan mötas och utbyta synpunkter eller att syftet är att utveckla apl. Rektorn behöver ta ansvar för att analysera orsakerna till problemet med den bristande representationen från det lokala arbetslivet och att utifrån den analysen hitta fungerande strategier för ett aktivt programråd med bred representation från arbetslivet. Granskningen visar också att det finns stora utvecklingsbehov gällande stabila och tydliga strukturer för planering, genomförande och uppföljning av den delen av elevernas utbildning som genomförs på arbetsplatser (apl). Avsaknad av strukturer, rutiner och riktlinjer för apl visar sig innebära att vilken utbildning eleven får på arbetsplatsen är beroende av den enskilda handledarens kompetens och engagemang. Ansvaret för utformningen av (apl) ligger nästan alltid hos lärare och samordnare ibland i samråd med rektorn, men oftast inte. Vidare saknar många skolor former för att se till att det råder samsyn mellan skolan, arbetsplatsen och eleven på syftet med och innehållet i apl. Granskningen visar att detta skapar stora skillnader i hur eleverna bemöts och vilka möjligheter de får att utveckla sitt yrkeskunnande på arbetsplatserna. Det finns i granskningen många exempel på arbetsplatser och handledare med inställningen att man kan och ska ta väl hand om alla elever och att alla elever kan utvecklas. En av dessa handledare ger exempel på elever som till en början tycktes ointresserade eller blyga men som utvecklades till duktiga yrkespersoner som till och med i något fall gått vidare till högre utbildning inom branschen. Men det finns också i ett par av de granskade skolorna exempel på apl-platser som endast efterfrågar duktiga elever med god närvaro och med ett eget driv. På dessa arbetsplatser uppger eleverna att de blivit illa bemötta och inte fått arbetsuppgifter som utvecklat deras yrkeskunnande. Några skillnader mellan de två program som ingår i granskningen, restaurang- och livsmedelsprogrammet och hantverksprogrammet, vad gäller samråd, arbetslivsanknytning, aktiva programråd eller det arbetsplatsförlagda lärandet, har inte framkommit. Arbetslivsanknytning genom att exempelvis yrkesverksamma kommer till skolan och deltar i undervisningen, studiebesök, att eleverna får följa med på branschutbildningar och att de deltar i olika arrangemang och event är vanligt i samtliga de granskade skolorna. Elevernas deltagande i branschutbildningar är vanligast på frisörutbildningen och deltagande i olika event är vanligast i utbildningen till kock och servitör allt från bröllop till Nobelmiddagen. Det varierar dock hur tydligt deltagandet är knutet till utbildningens innehåll och mål. På en av skolorna i granskningen är rektorn, med stöd av programrådet, noga med anknytningen till utbildningen och väljer bort arrangemang som mer handlar om att leverera arbetskraft.

29 9 (25) Samverkan i det lokala programrådet I granskningen kan Skolinspektionen endast se enstaka exempel på programråd som uppfyller det syfte som framkommer av propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan 8 exempelvis att i samverkan säkerställa kvaliteten i yrkesutbildningarna, samråda kring programfördjupningens innehåll och bistå huvudmannen i frågor som gäller apl. Svårigheter att få till en bra samverkan mellan skolan och arbetslivet i form av lokala programråd är också känt i tidigare studier. 9 Att skolornas organisering av det lokala programrådet är av avgörande betydelse för den nytta rådet faktiskt kan göra bekräftas också av Skolinspektionens granskning av den gymnasiala lärlingsutbildningen. 10 Ingen av skolorna i granskningen anser att deras programråd fungerar helt tillfredställande. En och samma orsak anges - otillräcklig representation från arbetslivet. Företrädare för det lokala arbetslivet uppger att de inte har tid att delta i programrådets möten. Ett förhållande som talar för att det kan finnas andra förklaringar än tidsbrist är att handledare på flera skolor i granskningen är mer motiverade och engagerade i att komma till skolan för att delta i bedömningen av elevernas gymnasiearbeten, än att komma till programrådets möten. Ett annat exempel är att handledare slutat gå på programrådets möten för att de upplever dem som ostrukturerade och utan syfte. Några av de representanter för arbetslivet som intervjuas säger att fler handledare skulle kunna komma ifrån om de ville. De representanter från arbetslivet som deltar i programrådens möten tycker dock att det är viktiga frågor som diskuteras där och att skolorna är lyhörda för arbetslivets synpunkter för att utveckla utbildningen. Vanligt är att det finns några få så kallade eldsjälar som alltid deltar i mötena medan övriga deltagare växlar från gång till gång. Både rektorer och arbetslivets företrädare anger att detta påverkar kontinuiteten och långsiktigheten i programrådets arbete på ett negativt sätt. Trots att samtliga lärare och rektorer i de granskade skolorna anger att det är svårt att få tillräcklig representation från det lokala arbetslivet i programrådet, är det vanligaste förhållningssättet att man ändå fortsätter med ungefär samma former och samma innehåll som hittills. I granskningen finns dock skolor som försöker hitta lösningar på problemet med att få representanter från det lokala arbetslivet att engagera sig i programråd. Ett exempel är planer på att kombinera programrådets möte med något attraktivt erbjudande i form av föreläsningar eller demonstrationer av yrkesverksamma personer med specialkunskaper. Ett annat exempel är funderingar på att förlägga programrådets möten i samband med tillfällen när många från det lokala arbetslivet träffas, exempelvis vid branschutbildningar eller branschträffar. Andra branschkontakter och samverkansforum spelar stor roll För att utbildningarna ska få en aktuell arbetslivsanknytning anger lärarna på samtliga granskade skolor att de på olika sätt försöker fånga upp branschens synpunkter, exempelvis vid apl-besök eller i informella, personliga kontakter med yrkesverksamma i branschen. 8 Proposition 2008/09:199. Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan, s Det arbetsplatsförlagda lärandet på gymnasieskolans yrkesprogram, s. 45, Skolverket 2016: Rapport 437 och Skolinspektionen (2011) Arbetsplatsförlagd utbildning i praktiken en kvalitetsgranskning av gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningar. Rapport 2011:2. 10 Skolinspektionen (2013) Gymnasial lärlingsutbildning: En kvalitetsgranskning av gymnasial lärlingsutbildning, Rapport 2013:02 och Skolinspektionen (2011). Arbetsplatsförlagd utbildning i praktiken- en kvalitetsgranskning av gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningar. Rapport 2011:2.

30 10 (25) Förutom programrådet och lärarnas informella kontakter finns i ett par skolor ett aktivt engagemang från skolans sida i regionala branschforum såsom i länsyrkesråd, Visita, en bransch- och arbetsgivarorganisation för den svenska besöksnäringen, Frisörföretagarna eller i lokala krögarföreningar. Rektorn och representanterna för arbetslivet uppger att dessa forum i praktiken är viktigare för samarbetet och samrådet kring yrkesutbildningen än programrådet på grund av att skolan där får kontakt med fler aktörer i branschen. Detta anges i sin tur bero på att innehållet i mötena är mer yrkes- än skolfokuserat och därmed upplevs som mer meningsfulla för arbetslivet att delta i. En skola har ett starkt engagemang i flera lokala branschforum. Det framkommer dock tydligt från huvudmannens och rektorns sida att det är utbildningens styrdokument som är i fokus, även i dessa alternativa samverkanskontakter. Exempelvis deltar inte skolan i externa evenemang om de inte tydligt kan knytas till utbildningen. Både rektorn och representanter för programrådet framhåller att skolan inte tillhandahåller gratis arbetskraft. Rektorns ledarskap i programrådet varierar Flertalet av yrkeslärarna och arbetslivets representanter framhåller rektorns engagemang som angeläget för ett väl fungerande programråd. Rektorerna i granskningen deltar nästan alltid i programrådets möten men i flera fall håller man sig lite i bakgrunden, som en av rektorerna uttrycker det. I de fall där rektorn är aktiv och styrande i programrådet framkommer ett mer strukturerat arbete kring arbetslivsanknytningen, exempelvis genom att organisationen av och samverkan kring apl är mer enhetlig och strukturerad. Vidare att det finns bättre förutsättningar för arbetet med information och dokumentation kring apl genom exempelvis rutiner för besök på arbetsplatser och former för att följa upp apl i form av enkäter och samtal, vilket gynnar elevernas lärande och utveckling på apl. I dessa skolor finns också samverkan och det arbetsplatsförlagda lärandet med i skolans kvalitetsarbete. Elevernas synpunkter saknas i programrådet Författningarna anger inte att eleverna ska vara representerade i programrådet. Men enligt skollagen ska eleverna ges möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande över sin utbildning. 11 Även propositionen 12 anger att det är viktigt att elevernas synpunkter inhämtas, men skälen för detta utvecklas inte närmare. Av granskningen framkommer att frågor som i högsta grad har betydelse för eleverna och deras yrkesutbildning ofta diskuteras på programrådet. Det handlar exempelvis om organisationen och innehållet i apl, arbetsplatsens förväntningar på elevernas förkunskaper och sociala kompetens, liksom hur bedömningen av lärandet på arbetsplatserna ska gå till. I de flesta av granskningens skolor är det hittills ovanligt att elever deltagit i programrådsmötena. På nästan alla skolor i granskningen framkommer vid intervjuer att eleverna har ett indirekt inflytande genom att lärarna fångar upp deras synpunkter och framför dem på programrådet. En av skolorna i granskningen har en strukturerad rutin för elevinflytande i programrådet som innebär att man först diskuterar i klassrådet, klassens frågor och synpunkter förs upp till elevrådet och en representant för elevrådet deltar sedan på programrådet som elevernas företrädare. En annan skola i granskningen arbetar medvetet med elevinflytande generellt och även för att få eleverna delaktiga i programrådsarbetet. Rektorn och lärarna på den skolan uppger att alla elever känner till programrådet och vad som diskuteras där. De elever som Skolinspektionen intervjuar bekräftar detta och är också medvetna om sina möjligheter att påverka utbildningen genom att 11 4 kap. 9 skollagen. 12 Proposition 2008/09:199. Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan, s. 48.

31 11 (25) engagera sig i programrådet. Det framgår även av protokoll, som Skolinspektionen tagit del av, att elever deltagit i programrådets möten. Programfördjupning diskuteras sällan i det lokala programrådet Programfördjupning är den kombination av ämnen och kurser som ska komplettera och fördjupa de programgemensamma yrkesämnena 13. Skolverket beslutar om vilka kurser som får erbjudas för respektive program och därefter är det skolans huvudman som lokalt beslutar vilka av dessa kurser som ska ingå i programfördjupningen 14. Skolverket har också utarbetat exempel på programfördjupningspaket för olika yrkesutgångar. Men huvudmannen är inte bunden till dessa exempel utan kan välja fritt inom de kurser som Skolverket beslutat om för de olika yrkesprogrammen. Det framkommer av granskningen att i samband med reformeringen av gymnasieskolan 2011 var valet av programfördjupning uppe till diskussion på programråden på nästan alla skolor. Men denna fråga är numera sällan föremål för diskussion på programrådets möten. Arbetslivets representanter i de lokala programråden är inte medvetna om att det finns möjligheter för dem att, i samråd med skolan, påverka valet av kurser inom programfördjupningen. Branscherna uppges dock ha ett indirekt inflytande genom att yrkeslärarna och rektorn lyssnar på arbetslivets synpunkter och förslag på ändringar av utbildningens innehåll och omsätter idéerna till beslut om förändring av fördjupningskurser eller kursinnehåll. Ett exempel där programrådet genom samråd med skolan haft inflytande på utbildningen är den skola som innan beslut om att starta en ny inriktning på restaurang- och livsmedelsprogrammet diskuterade förslaget med programrådet om arbetsmarknadens behov och elevernas möjligheter till arbete inom de yrkesutgångar som inriktningen syftade mot. Samrådet gav huvudmannen underlag som resulterade i att skolan beslutade att inte starta inriktningen. Av intervjuerna framkommer att några skolor försökt och försöker att få representation från huvudmannen, i form av lokala skolpolitiker, att medverka i de lokala programråden men bara en skola uppger att de har politiker som aktivt deltar i rådets möten. Samtliga intervjuade elever, lärare, rektorer, handledare och representanter för programråden är överens om att de kurser som ges inom programfördjupningen på de två granskade programmen är bra och relevanta för att fördjupa elevernas yrkeskunskaper inom vald inriktning eller yrkesutgång. Det kan vara en förklaring till att programfördjupningen inte är någon stor fråga på programrådet för de program som ingår i granskningen. Ett annat resultat i granskningen är att kunskap om trender, förändringar och utveckling inom respektive bransch, som skulle kunna vara underlag för behov av förändring av programfördjupningen, i stället till stor del bärs av att många lärare deltar i branschmässor och externa utbildningar samt att flera yrkeslärare i granskningen arbetar extra på arbetsplatser inom programmets yrken. Samrådet kring programfördjupningen beror på bransch I granskningen finns skillnader i hur skolorna samråder kring valet av programfördjupningskurser. För utbildningar där det finns en stark enhetlig bransch, exempelvis frisörer, finns en nära samverkan mellan skolorna och branschen. Frisörbranschens krav styr valet av programfördjupningskurser för de elever som efter sin utbildning vill ha möjlighet att skaffa sig gesällbrev 15, vilket ofta krävs för anställning som frisör. För den yrkesutgången blir programfördjupningen ingen stor fråga för 13 För ytterligare information om programfördjupning se bilaga kap. 6 Gymnasieförordningen. 15 För mer information om gesällbrev se Bilaga 2.

32 12 (25) programrådet. För elever som inte satsar på gesällbrev ger skolorna de eleverna möjlighet att läsa andra kurser utifrån sina intressen och framtidsplaner. Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) har också starka branschintressen i yrkesutbildningen, men för exempelvis yrkesutgången kock finns, till skillnad från frisör, olika särintressen som exempelvis á la carte- restauranger, lunchrestauranger eller storkök. Det kan därför skilja sig vilken programfördjupning som branschen anser vara bäst och mest relevant. Här behöver samrådet med programrådet alltså spela en större roll än vad som är fallet för yrkesutgången frisörsaspirant. Ytterligare en anledning till att programrådet behöver ta sig an frågan om programfördjupning för RL är att granskningen visar att yrkeslärarna, inte programrådet, är de som skaffar fram apl-platser genom sina kontakter med det lokala arbetslivet. Risken finns då att lärarna mest har kontakter inom en viss del av branschen och att elevernas möjligheter till val av apl-plats och yrkeskunnande därigenom begränsas. Ett aktivt programråd, med en bred representation, kan då säkerställa att det finns ett brett utbud av apl-platser så att eleverna inte blir beroende av enskilda lärares nätverk. I granskningen finns också yrkesutgångar på hantverksprogrammet utan någon tydligt definierad bransch, exempelvis hår- och make up-stylist. Här är skolans samråd med programrådet extra viktigt eftersom det är svårare för skolan att veta hur utbildningen ska utformas, när det inte finns någon tydlig bransch att samråda med. Det framkommer också i granskningen att utbildningar som saknar tydliga branschföreträdare, exempelvis yrkesutgångarna hår- och make up-stylist eller textil och konfektion med inriktning textil och design har svårare att hitta relevanta apl-platser. Därmed riskerar eleverna att få en utbildning som innebär svårigheter att etablera sig i det yrke de siktar mot. Samverkan kring apl Skolinspektionen kan sammanfattningsvis konstatera att en majoritet av eleverna i de granskade skolorna är nöjda med sin yrkesutbildning i allmänhet och sin apl i synnerhet. En majoritet av yrkeslärarna och rektorerna anser också att den del av elevernas utbildning som skolan förlägger till arbetsplatser har relevans för elevernas yrkesutgångar och att eleverna får utveckla sin yrkeskompetens på apl. Dessa intryck stämmer överens med det som framkommer i Skolverkets kartläggning av apl-verksamheten utifrån yrkeslärarnas perspektiv. 16 Skolinspektionen kan dock samtidigt konstatera att det finns flera angelägna utvecklingsbehov kring samverkan med arbetslivet så att skolan försäkrar sig om att alla elever får en yrkesutbildning av hög kvalitet som i sin tur skapar goda förutsättningar för deras etablering på arbetsmarknaden. Stort ansvar för arbetslivsanknytningen läggs på enskilda yrkeslärare eller på apl-samordnare Granskningen visar att det finns stora skillnader mellan olika skolor kring samverkan kring den delen av utbildningen som förläggs till arbetsplatser. Stort ansvar läggs på enskilda yrkeslärare eller på samordnare att skapa strukturer och former för information och uppföljning av apl. På några skolor där lärare ansvarar för apl framkommer exempelvis att elever skickas ut på apl utan att veta syftet eller innehållet i aktuell apl-period, liksom arbetsplatser och handledare som inte riktigt vet vad som förväntas av dem eller vad eleverna ska få träna på. Granskningen visar vidare att om de dokument som skickas ut till arbetsplatserna upplevs som otydliga eller svårbegripliga skapar det ytterligare osäkerhet för både elever och handledare vad syftet och innehållet i apl är. På skolor där rektorn i stället är mer aktivt deltagande i utbildningens utformning och i arbetet med arbetslivsanknytning, framkommer exempelvis att det finns tydligare rutiner kring förberedelser inför 16 Det arbetsplatsförlagda lärandet på gymnasieskolans yrkesprogram, Skolverket 2016: Rapport 437.

33 13 (25) apl, gemensamma dokument, riktlinjer för lärarnas besök och former för uppföljning av utbildningen på apl. Granskningen visar vidare att arbetet med att ta fram och säkerställa att apl-platserna är lämpliga inte i något fall görs i samråd med programrådet. Undantaget är ett av programråden där den fackliga företrädaren avrått skolan från att anlita arbetsplatser där det exempelvis finns pågående konflikter eller där uppsägningar är på gång. På samtliga skolor i granskningen ligger i stället uppdraget att bedöma arbetsplatserna och handledarnas lämplighet på enskilda yrkeslärare eller på apl-samordnare. Granskningen visar att yrkeslärarna genom personlig kännedom om handledare och arbetsplatser försöker matcha rätt elev till rätt arbetsplats. Det gäller både elever som behöver lite mer stöd eller ett lugnare tempo likväl som elever som behöver större utmaningar. Eleverna uppger att de oftast får apl-platser som motsvarar deras förutsättningar, ambitioner och intressen. De program och inriktningar som ingår i granskningen, RL med inriktningen kök och servering samt HV med inriktningarna frisör, florist, textil design och övriga hantverk med yrkesutgången hår- och make up-stylist, uppger att de i huvudsak har god tillgång till bra apl-platser med lämpliga handledare. Olika synsätt på elever och utbildning Granskningen visar att det i flera fall saknas en samsyn mellan skolan och handledarna på arbetsplatserna kring eleven och apl att apl handlar om en utbildningssituation och att eleven inte är en extra arbetskraft. Dessa skillnader i synen på syftet med apl visar sig i granskningen medföra att olika elever får olika bemötande, beroende på handledarens inställning. Några av eleverna i granskningen beskriver upplevelser av att vara sedda som extra arbetskraft på apl. Andra elever har bedömts som att de saknat tillräckligt intresse och motivation för arbetsuppgifterna. Jenner 17 menar i sin forskning att motivation inte är en egenskap hos individen utan en följd av de erfarenheter man gjort och det bemötande man får. Ytterligare exempel är en elev som ger uttryck för att hen aldrig kommer att söka arbete på arbetsplatser inom den bransch där hen gjort sin apl, på grund av ett negativt bemötande och enformiga arbetsuppgifter. På ett par av skolorna i granskningen som saknar tydliga strukturer kring apl blir det här särskilt tydligt. Lärarna och rektorn där förutsätter att eleverna får lära sig och utvecklas i yrket bara de kommer ut på en arbetsplats. Och med en bra handledare kan det säkert bli så, det vittnar flera elever om. Men det är också på dessa skolor som Skolinspektionen hittar de elever som är mest kritiska och missnöjda med utbildningen på apl. Med undantag för ett par skolor så har lärarna genomgått Skolverkets webbaserade handledarutbildning. På några skolor har även eleverna genomgått delar av den utbildningen. Ingen av de handledare som intervjuats har genomgått utbildningen, och med ett undantag uppger skolorna i granskningen att ingen eller möjligen någon enstaka handledare genomfört utbildningen. Representanter för ett av programråden i granskningen uppger att de i samverkan med skolan aktivt och framgångsrikt arbetat med att förändra negativa synsätt hos handledarna i sin kommun. De betecknar det som en synvända och framhåller att handledarna numera bemöter eleverna som ungdomar i utbildning, inte som extra personal som skolorna skickar ut till arbetsplatsen. Att man sparkar ut elever som inte uppfyller arbetsplatsens förväntningar, det förekommer inte längre, säger exempelvis en handledare. På förslag från programrådet har skolan infört så kallade branschmentorer 17 Jenner H. (2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Myndigheten för skolutveckling. Forskning i fokus nr.19.

34 14 (25) vars uppgift är att följa och stötta varsin grupp elever genom deras utbildning och även exempelvis hjälpa till att förmedla apl-platser och sommarjobb. Stora skillnader i samverkan och samråd inför apl Granskningen visar att på skolor utan eller med begränsat samråd med arbetsplatserna inför apl, ligger fokus mer på att eleverna kommer i tid och sköter sina uppgifter och mindre på hur kunskapsutvecklingen ska följas upp. På dessa skolor visar sig också föreställningarna och förväntningarna skilja sig åt mellan skolan, eleverna och handledarna inför mötet med arbetslivet på apl. Eleverna benämner detta med uttryck som att apl och skolan är som två olika världar eller aplchocken. Handledarna å sin sida ger uttryck för en osäkerhet om vilka förkunskaper de kan förvänta sig av eleverna och vad det är tänkt att eleverna ska får lära sig på deras arbetsplats. Det framkommer också av granskningen att arbetsplatser är tveksamma till eller avsagt sig att vara apl-plats för de skolor där det saknas tydlig information från skolans sida kring syftet med utbildningen på apl, och om det råder olika syn och förväntningar på eleverna. Av granskningen framkommer stora skillnader i kommunikationen mellan skolan och arbetsplatserna inför apl. Olikheterna kan belysas genom följande tre exempel: En skola har endast skriftlig information inför apl och skickar ut de aktuella ämnesplanerna, bedömningsblanketter med de aktuella kursplanernas samtliga kunskapskrav samt en del praktisk information. I den skolan uppmanas eleverna inför apl att visa framfötterna och ta egna initiativ. En annan skola har i huvudsak skriftlig information till handledaren inför apl, men har valt ut och konkretiserat de delar i kursens centrala innehåll som eleven ska få träna på under sin apl. Som stöd för handledarens bedömning har kursplanernas kunskapskrav tydliggjorts i konkreta exempel på elevens bedömningsblankett. En tredje skola har en rutin som innebär att kursansvarig yrkeslärare träffar varje handledare inför apl. Vid samtalet går de tillsammans igenom kursens centrala innehåll och en lista med förslag på relevanta moment för att i samråd diskutera vilka arbetsuppgifter som arbetsplatsen kan erbjuda eleven. Bristande samråd kring elevernas kunskapsutveckling på apl Resultaten visar på att lärarna saknar tillförlitliga metoder och rutiner för att i samråd med handledarna kunna ta tillvara de kunskaper som eleverna erövrar under tiden på apl. Vet inte, tror det, det borde det väl göra är exempel på svar Skolinspektionen får av nästan alla elever och handledare i granskningen när det gäller om elevernas lärande på apl påverkar betygsättningen. Trots dessa svårigheter framkommer att så gott som alla elever är nöjda med sin apl och säger de att de fått lära sig mycket. Lärarna känner sig också trygga med att eleverna utvecklar yrkeskunskaper på apl och betygsättningen kan i huvudsak grundas på det eleverna visar i skolan, menar lärarna. Det framkommer av intervjuer med elever och handledare att fokus vid uppföljningen av apl mer handlar om god närvaro, trivsel och att eleven fungerar på arbetsplatsen än om de kunskaper och färdigheter som eleven utvecklat. De så kallade bedömningsdokumenten eller blanketterna som så gott som alla handledare i granskningen fyller i utgör i praktiken inget egentligt underlag för lärarnas betygsättning, eftersom lärarna är medvetna om att handledarna inte har tillräcklig kunskap om hur de ska bedöma elevens lärande. Ett par av skolorna i granskningen har dock utvecklat en metod för att komma till rätta med problemet kring bedömning av elevernas kunskapsutveckling under apl. Metoden innebär att i stället för att

35 15 (25) handledaren fyller en bedömningsblankett så skaffar sig betygsättande lärare underlag från lärandet på apl inför för betygsättningen, genom samtal med eleven och handledaren och observationer av eleven på arbetsplatsen. Denna metod innebär att handledaren inte behöver vara insatt i styrdokumenten utan i stället kan framföra sina iakttagelser och beskrivningar utifrån de frågor som läraren ställer och utifrån sitt eget yrkeskunnande om vad som är god kvalitet i yrket. De flesta, men inte alla, elever får ett eller två besök av lärare eller samordnare under en apl-period. Elva av de femton granskade skolorna tillämpar så kallat trepartssamtal att elev, handledare och lärare tillsammans pratar om hur det går för eleven. Innehållet i samtalen varierar, en del fokuserar på kunskapsutvecklingen, en del mer på trivsel och sociala aspekter. Längden på samtalen varierar också från tio minuter till en timme. På en skola får eleverna endast korta besök eftersom lärarna säger att de inte vill störa handledarna i deras arbete. Av Skolverkets allmänna råd om bedömning och betygsättning i gymnasieskolan 18 framgår att lärarna i samråd med handledarna ska lägga upp en plan för vilket lärande som kan ske under apl och hur lärandet ska bedömas och återkopplas. Skolinspektionen har i en tidigare granskning 19 påtalat att det arbetsplatsförlagda lärandet måste ingå i bedömningen av elevernas kunskapsutveckling och utgöra ett av underlagen för betygsättningen i enlighet med betygskriterierna. Granskningen visar att få skolor har metoder för det. Skolverket har i en rapport 20 visat att bara var femte lärare anser att uppföljningen av lärandet på apl ger dem tillräckliga underlag för att inkludera apl i betygsättningen. I detta sammanhang är det viktigt att komma ihåg att det är läraren som bedömer och betygsätter elevernas kunskaper och att handledarnas omdömen bara ska utgöra ett av underlagen för lärarens betygsättning. Samverkan med det lokala arbetslivet saknas i det dokumenterade kvalitetsarbetet Granskningen visar att utvecklings- och kvalitetsfrågor diskuteras informellt lärare emellan och på programrådet. Vidare fann Skolinspektionen endast enstaka exempel där skolornas samverkan med arbetslivet tas tillvara på ett övergripande och systematiskt sätt i syfte att utveckla yrkesutbildningen. Vid många av granskningens intervjuer med elever och handledare framförs synpunkter, förslag och idéer som inte kommer till rektorns, programrådets eller huvudmannens kännedom. Många skolor i granskningen genomför elev- och handledarenkäter efter apl-perioderna, men bara på ett par av skolorna tas resultaten från dessa enkäter med som underlag i det systematiska och dokumenterade kvalitetsarbetet. Inför granskningen begärde Skolinspektionen in redovisningar från skolans dokumenterade systematiska kvalitetsarbete gällande samverkan med arbetslivet på programråd eller apl. Fem av skolorna presenterade sådana dokument. Utifrån detta och efter intervjuer med rektorerna drar Skolinspektionen slutsatsen att samverkan med det lokala arbetslivet eller samverkan kring utbildningen på apl sällan är en del av de granskade skolornas dokumenterade kvalitetsarbete. Det framkommer också ett samband mellan rektorns engagemang och ett systematiskt kvalitetsarbete. I de skolor där arbetslivsanknytning och samverkan med det lokala arbetslivet är en del i skolans dokumenterade systematiska kvalitetsarbete har rektorn också ett tydligt ansvarstagande för dessa frågor. 18 Bedömning och betygsättning i gymnasieskolan, Skolverkets allmänna råd Fördjupad tillsyn på yrkesprogram, Skolinspektionen, Det arbetsplatsförlagda lärandet på gymnasieskolans yrkesprogram, s. 45, Skolverket 2016: Rapport 437.

36 16 (25) Avslutande diskussion Det är förstås bra att elever, lärare och rektorer känner sig nöjda med arbetslivsanknytningen, främst i form av de delar av utbildningen som genomförs på arbetsplatser. Men granskningens resultat visar samtidigt på att bra skulle kunna bli ännu mycket bättre. Det finns framför allt stora behov av att utveckla och stärka samrådet och samverkan mellan skolan och arbetslivet inom de lokala programråden. För ett starkt programråd krävs intresse och engagemang från båda parter, både från skolans och från arbetslivets sida. Vidare finns behov av att rektorn genom ett mer aktivt ledarskap ser till att skapa stabila strukturer mellan skolan och arbetslivet kring den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. Allt för att eleverna ska stå väl rustade för inträdet i arbetslivet. Nedan ges exempel på områden som kan bidra till att utveckla arbetslivsanknytningen på yrkesprogrammen Samverka för bättre programråd Skapa förutsättningar för starka programråd Gymnasieskolans yrkesutbildningar behöver starka lokala programråd, med en bredd av företrädare för arbetslivet. Programråd som saknar riktning och mål riskerar att bli mer av ett diskussionsforum och inte ett forum för utveckling med fokus på att identifiera, analysera och hitta lösningar på problem och utmaningar i elevernas utbildning. Branscherna kan tillföra erfarenheter och kunskaper som skolan saknar erfarenheter och kunskaper som berikar och utvecklar yrkesutbildningen och ger eleverna goda förutsättningar för etablering på arbetsmarknaden. Utifrån granskningens resultat ser Skolinspektionen några tänkbara strategier för att utveckla programråden i den riktningen: Tydlig planering med tydliga målsättningar för programrådet Utformningen för det lokala programrådet är inte närmare reglerat i författningarna, vilket öppnar upp för olika former av samverkan. Av propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan 21 framgår att programrådet bör organiseras efter vad som är mest ändamålsenligt i förhållande till förutsättningar och behov i olika kommuner. Trots att det finns ett uttalat intresse från branscherna att samverka och delta i utvecklingen av yrkesutbildningen så är det oftast svårt att få en bra representation från arbetslivet i programrådet. Några skolor har valt att engagera sig i olika lokala branschforum. Dessa forum kan inte ersätta lokala programråd men i granskningen finns exempel på att de kan vara en möjlighet för skolan att knyta kontakter med det lokala arbetslivet, kontakter som sedan kan användas för att utveckla programrådet eller på andra sätt tillföra utbildningen kvaliteter. Men engagemang i lokala eller regionala branschforum och företagarföreningar kan också utgöra en risk som huvudmannen och rektorn måste vara uppmärksam på. Influenser och inspel från olika aktörer utanför skolan måste hela tiden ställas mot yrkesutbildningen som den formuleras i läroplan, skollag och andra författningar. Arbetsmarknaden i många branscher förändras snabbt och utan samråd och samverkan med arbetslivet riskerar eleverna att komma ut med kunskaper och en utbildning som inte efterfrågas. Skolan ska se till att eleverna får grundläggande kunskaper och en bredd i sin yrkesutbildning, just för att inte bli beroende av tillfälliga svängningar i branschen. Detta är en balansgång för huvudmannen och rektorn, att å ena sidan vara lyhörd och öppen för samråd med företrädare för de branscher och yrken som elevernas utbildning siktar mot och å den andra sidan se till att ta ansvar för skolans 21 Proposition 2008/09:199. Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan

37 17 (25) perspektiv på hur utbildningen ska inriktas eller utvecklas för att säkerställa att eleverna får kunskaper som motsvarar läroplanen i sin helhet. Skolornas organisering är av avgörande betydelse för den nytta rådet faktiskt kan utgöra. Exempel för att bygga ett starkt lokalt programråd är att: Genom samråd med det lokala arbetslivet analysera vad problemen med låg representation från arbetslivet består i, för att hitta former och undanröja hinder i syfte att få en större bredd av företrädare för arbetslivet att delta i rådets möten. I samråd med representanter för det lokala arbetslivet formulera tydliga riktlinjer för rådets arbete. Tydliga riktlinjer och motiverande incitament för arbetslivets vilja att delta är också något som de nationella programråden påtalat. 22 Skapa ömsesidig dialog så att innehållet i programrådets möten både möter skolans och branschens behov av samråd kring olika utbildningsfrågor. Verka för att arbetslivet, inom ramen för utbildningens mål, ges möjligheter till att ge sina synpunkter på exempelvis utbildningens inriktning och innehåll för att säkerställa att utbildningen är aktuell och relevant på arbetsmarknaden. Rektors aktiva ledarskap i programrådet är centralt Forskning visar att en grundläggande förutsättning för att utveckla och förändra en verksamhet är att den som leder arbetet har ansvar, resurser och befogenheter. Förändring och utveckling av en verksamhet måste komma inifrån organisationen men också uppifrån, i form av ett aktivt ledarskap 23. Även annan forskning 24 visar att om yrkesprogrammens arbetslivskontakter står och faller med enskilda så kallade eldsjälar riskerar arbetet att bli sårbart. Samverkan behöver därför i stället därför vila på mer strukturerade former. Att rektorn överlåter arbetet med arbetslivsanknytning till yrkeslärare kan ha flera orsaker. Utifrån granskningens resultat ser Skolinspektionen två möjliga orsaker. Exempelvis om rektorn inte anser sig ha tillräcklig kännedom om yrkesområdet på det program som hen har ansvar för. Eftersom yrkeslärarna har den kompetensen så är de bäst skickade att ta hand om den delen. Men att leda programrådet eller att utveckla arbetslivsanknytningen förutsätter inte djupa yrkeskunskaper. Det förutsätter istället befogenhet att styra och leda, något som ingår i uppdraget som rektor. En annan orsak kan vara att rektorn är ny som rektor för programmet och av den anledningen lämnar över mycket till lärarna. Båda dessa orsaker har en gemensam grundorsak avsaknad av tydliga strukturer, rutiner och riktlinjer. Med sådana i ryggen, utarbetade tillsammans med yrkeskunniga lärare och programråd, kan rektorn leda verksamheten även om hen är nytillträdd eller inte har gedigna kunskaper om yrkesområdet. Samverka för bra utbildning på arbetsplatser Skapa samsyn kring elevernas utbildning på apl Yrkesprogrammen ska förbereda eleverna inför deras inträde på arbetsmarknaden. Skolverkets rapport 25 framhåller att om apl fungerar väl blir eleverna väl rustade för arbetslivet, men om apl inte fungerar tappar yrkesutbildningen en viktig del av sitt värde för elevernas inträde i yrkeslivet. 22 Skolverket (2013) Redovisning av uppdrag om Skolverkets samverkan med de nationella programråden för yrkesprogrammen i gymnasieskolan. Dnr 2013: Fullan, M (2015). Rörligt ledarskap den magra vägen till förändring. Studentlitteratur Lund. 24 Abrahamsson, K. och Wikström, F. Den smala eller breda vägen mot arbetsmarknaden? J. Olofsson (red) Utbildningsvägen-vart leder den? Stockholm: SNS förlag. 25 Skolverket (2016) Det arbetsplatsförlagda lärandet på gymnasieskolans yrkesprogram.

38 18 (25) Arbetsplatsernas olikheter kan bredda och berika elevernas kännedom om vilka valmöjligheter som finns inom en bransch. Att eleverna i granskningen möter olika förhållanden på apl är därför både naturligt och önskvärt. Det som inte ska vara olika är det bemötande och de möjligheter till utveckling som eleven får på sin apl-plats. Det är skolans uppdrag att säkerställa att alla elever får goda förutsättningar för lärande oavsett arbetsplats. Olika bemötande och bristande förståelse för syftet med apl riskerar att få konsekvenser för elevernas motivation att fullfölja utbildning och för intresset att etablera sig i det yrke som utbildningen siktar mot. Granskningen visar på ett samband mellan elevers negativa erfarenheter av apl och hur skolorna organiserar och förbereder den delen av utbildningen. De skolor i granskningen som saknar gemensamma överenskommelser och tydlig kommunikation och samråd mellan arbetsplatsen kring syftet med apl är också de skolor där Skolinspektionen möter elever som berättar om negativa erfarenheter av apl. Ett stort ansvar ligger därför på skolan att tydliggöra syftet med apl som innebär att eleven är på arbetsplatsen som en del i sin utbildning, inte som extra arbetskraft. Detta ställs på sin spets när skolan accepterar att delta i olika lokala branscharrangemang. Elevernas deltagande kan vara en bra och kvalitetshöjande arbetslivsanknytning om det finns en tydlig koppling till utbildningens innehåll och mål. För att förståelsen av handledaruppdraget och syftet med arbetslivsanknytningen och utbildningen på arbetsplatser ska nå ut till varje arbetsplats och handledare är programrådet, och de företrädare för arbetslivet som finns där, en viktig samarbetspartner. Även om skolan och arbetslivet har olika kulturer så finns det i granskningen exempel på att man genom samarbete mellan skolan, programrådet och apl-platserna kunnat vända negativa attityder hos apl-handledare till ett bemötande som stärker elevernas möjligheter att utvecklas inom yrket. Det finns alltså sätt att överbrygga kulturskillnader, genom samarbete och samverkan på olika nivåer. Ge handledarna stöd i sitt uppdrag För att känna sig säkrare i sitt uppdrag behöver arbetsplatserna och handledarna ha tillräcklig kunskap om den utbildning som eleven går och särskilt om den del som är förlagd till arbetsplatsen. Tillräcklig kunskap innebär inte att handledaren behöver ha samma detaljkunskap som yrkesläraren om kursmål, examensmål och kunskapskrav. Tillräcklig kunskap innebär i stället att exempelvis veta vad den kurs som helt eller delvis förläggs till apl innehåller och vilka delar som är tänkta att eleven ska få lära sig och träna på under tiden på arbetsplatsen. Handledarna ses och ser sig själva, som duktiga yrkespersoner, men att vara handledare är mycket mer än så. Det är ett pedagogiskt uppdrag som kräver utbildning. Handledarutbildning kan därför vara ett sätt att se till att eleverna får en mer likvärdig apl vad gäller bemötande när eleverna kommer ut på arbetsplatserna, exempelvis den webbaserade handledarutbildning som Skolverket erbjuder. Det får inte vara tillfälligheter, tur eller otur som avgör om eleven får möta en handledare som fungerar bra i sin roll eller inte. Att skolan också i programrådet tydliggör syftet med utbildningen på apl och betydelsen av bemötandet från handledaren är en viktig del för en bättre likvärdighet och en högre kvalitet på elevens utbildning under apl. Tidigare studier om apl 26 har visat att arbetet med att informera och förbereda handledarna inför deras uppdrag behöver förbättras. Handledarna har en central roll i det lärande som sker på arbetsplatserna men deras kännedom om utbildningen och handledaruppdraget varierar. Det är viktigt att delar av elevernas yrkesutbildning genomförs ute i arbetslivet men forskning har visat att detta också innebär uppenbara risker för att eleverna får väldigt olika kvalitet på sin apl, beroende 26 Skolverket (1998) Samverkan skola arbetsliv. Arbetsplatsförlagd utbildning i gymnasieskolan: sammanfattande rapport. Rapport 153. Stockholm: Liber och Skolinspektionen (2013) Fördjupad tillsyn på yrkesprogram.

39 19 (25) på vilken arbetsplats och vilka förhållanden som råder där just då. 27 Mot denna bakgrund behöver handledarnas kunskaper och förståelse av vad som förväntas av dem under elevens apl-tid stärkas. Att enskilda lärare eller samordnare skaffar och fördelar apl-platser kan också innebära en risk för att elevens yrkesval eller yrkesinriktning begränsas om det är upp till enskilda lärare eller samordnare att ta fram apl-platser utifrån sina kontakter och vad de tycker är bra och lämpligt. Konsekvenser för eleverna om skolan inte tydliggör arbetsplatsens och handledarens uppdrag är flera, dels att eleverna inte får den yrkesträning och det lärande som uppmuntrar dem att utvecklas maximalt, dels att de riskerar tappa motivationen för att fullfölja utbildningen. Konsekvensen för skolan är att det kan vara svårt att få och behålla bra apl-platser när förväntningarna och förståelsen för uppdraget inte är gemensam för skolan och arbetsplatsen. Konsekvenser för samhället med brister i arbetslivsanknytningen är att det finns risk att arbetskraft försvinner från branscher som efterfrågar det. Handledare som är goda förebilder för eleverna ökar chansen för att eleverna ska vilja etablera sig i de yrken de utbildar sig i. Införliva arbetslivsanknytningen i skolans kvalitetsarbete Skolverket konstaterar i sin studie av apl 28 att med tanke på den vikt som tillskrivs apl inom yrkesutbildningen bör verksamheten dokumenteras, följas upp, analyseras och utvecklas inom ramen för skolornas strukturerade kvalitetsarbete. Även skollagen 29 anger att rektorerna genom planering, uppföljning och utveckling har ansvar för att ett systematiskt och dokumenterat kvalitetsarbete genomförs på skolenheten. För att ha tillräckligt underlag i syfte att förbättra elevernas yrkesutbildning är det viktigt att rektorn styr och följer upp arbetet med utbildningens arbetslivsanknytning och samverkan med arbetslivet. Granskningen visar att arbetslivsanknytning riskerar att inte komma med i det systematiska kvalitetsarbetet. Huvudmannen har givetvis också ett ansvar och behöver, via rektorn och skolans kvalitetsrapporter, få kunskap om verksamheten för att kunna fatta beslut på huvudmannanivå. Att lyssna på och på ett systematiskt sätt ta tillvara elevernas och handledarnas synpunkter skapar också goda underlag för att utveckla yrkesutbildningens kvalitet. Bakgrund, syfte och frågeställningar De nationella yrkesprogrammen i gymnasieskolan ska leda till att eleverna blir anställningsbara, ge dem förutsättningar för eget företagande och utveckla en yrkesidentitet samt att ge dem en grund och behörighet för vidare högskolestudier. I propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan påtalas vikten av att eleverna får en yrkesutbildning med hög kvalitet i anknytningen till arbetslivet. Mötet med arbetslivet är något som eleverna på yrkesprogrammen generellt sett värdesätter högt. Hur väl skolan lyckas i sin samverkan med arbetslivet kan därför både bidra till att öka yrkesutbildningens attraktionskraft och till att eleverna i högre utsträckning fullföljer sin utbildning. 30 Av propositionen framgår att samverkan med arbetslivet, bland annat i lokala programråd, syftar till att säkerställa kvaliteten i yrkesutbildningarna. Vidare framhålls att ett väl fungerande samarbete är en 27 Nilsson (2014) Arbetsplatsen som resurs i den grundläggande yrkesutbildningen. I Panican (red), Yrkesutbildning för morgondagens arbetsliv. Dialogos. 28 Det arbetsplatsförlagda lärandet på gymnasieskolans yrkesprogram, Skolverket 2016: Rapport kap. 4 Skollagen. 30 Proposition 2008/09:199. Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan.

40 20 (25) förutsättning för att gymnasieskolan ska kunna erbjuda utbildningar med tillräcklig aktualitet och kvalitet. Propositionen påtalar också vikten av att elever och arbetsmarknadens parter ges möjlighet att delta i programråden. Skolinspektionen har i tidigare granskningar identifierat en rad olika problem och utmaningar när det gäller yrkesutbildningarnas arbetslivsanknytning. 31 Samtidigt som en nära och organiserad samverkan med arbetslivet lyfts fram som viktig för att eleverna ska få en utbildning av tillräcklig aktualitet och kvalitet har skolor och huvudmän ofta svårt att få till en fungerande samverkan med arbetslivet. Även brister i samverkan med arbetslivet i samband med elevernas apl har också uppmärksammats i tidigare granskningar. Bristerna har då bland annat handlat om att elevernas apl inte i tillräcklig omfattning är styrd av målen för utbildningen och att uppföljningen av elevens lärande på apl brustit. 32 Mot bakgrund av ovanstående har därför Skolinspektionen granskat kvaliteten på den arbetslivsanknytning elever på yrkesprogram får i sin utbildning. Granskningens frågeställningar är: Har yrkesprogrammet en organiserad samverkan med det lokala arbetslivet? Får eleverna läsa kurser inom programfördjupningen som är utvecklade i samråd med det lokala arbetslivet och med hänsyn till utbildningens mål? Är innehållet i elevernas apl sammansatt i samråd med det lokala arbetslivet och på ett sätt som bäst gynnar elevens utveckling mot ett relevant yrkeskunnande? Granskningen omfattar inte den skolförlagda delen av yrkesutbildningen och heller inte utbildningen i de gymnasiegemensamma ämnena. Två av gymnasieskolans yrkesprogram, restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) samt hantverksprogrammet (HV) ingår i granskningen och inom de programmen har den största inriktningen på respektive skola granskats. På HV innebar det inriktningarna frisör, florist, textil design samt övriga hantverk med yrkesutgången hår- och make upstylist. På RL granskades inriktningen kök och servering. 31 Skolinspektionen (2011) Arbetsförlagd utbildning i praktiken; En kvalitetsgranskning av gymnasieskolans Yrkesförberedande utbildningar. Rapport 2011:2. Skolinspektionen. Undervisning på yrkesprogram. Rapport 2014: Skolinspektionen (2011). Arbetsplatsförlagd utbildning i praktiken- en kvalitetsgranskning av gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningar. Rapport 2011:2 och Skolinspektionen (2013) Gymnasial lärlingsutbildning: En kvalitetsgranskning av gymnasial lärlingsutbildning, Rapport 2013:02.

41 21 (25) Metod och genomförande Granskningen har genomförts i 15 gymnasieskolor runt om i landet, åtta skolor med kommunal huvudman och sju skolor med enskild huvudman. På dessa skolor har antingen hantverksprogrammet eller restaurang- och livsmedelsprogrammet granskats. Skolorna besöktes under två eller tre dagar i perioden februari till april Metoderna för datainsamling har i huvudsak utgjorts av intervjuer med elever i årskurs 3, yrkeslärare, rektorer och företrädare för det lokala arbetslivet som skolan har kontakt med inom ramen för samverkan med arbetslivet i det lokala programrådet och på apl-platser. Dessutom har Skolinspektionen tagit del av olika dokument, exempelvis dokument som används i samband med apl, dagordningar och protokoll från programråd samt de delar av skolans dokumenterade kvalitetsarbete som rör samverkan med arbetslivet eller apl. Rektorerna har också lämnat en skriftlig redogörelse angående det utvalda programmets samverkan med arbetslivet.

42 22 (25) Referenser Abrahamsson, K. och Wikström, F.(2007.) Den smala eller breda vägen mot arbetsmarknaden? I: Olofsson, J. (red.) Utbildningsvägen vart leder den? Stockholm: SNS förlag. Berglund, I (2007). En ny yrkesutbildning genom yrkesbaserat lärande? En studie av tre gymnasieskolor som samverkar med företag. Lärarhögskolan i Stockholm. Fullan, M (2015). Rörligt ledarskap den magra vägen till förändring. Studentlitteratur Lund. Jenner H. (2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Myndigheten för skolutveckling. Forskning i fokus nr.19. Myndigheten för skolutveckling (2004). Arbetsplats för lärande Om samverkan mellan gymnasieskola och arbetsliv. Rapport nr 10. Nilsson (2014). Arbetsplatsen som resurs i den grundläggande yrkesutbildningen. I Panican (red), Yrkesutbildning för morgondagens arbetsliv. Dialogos. Olofsson, J. (2014) Yrkesutbildning i förändring utmaningar och möjligheter ur ett forskningsperspektiv. Ratio och Malmö högskola. Rapport nr 10. Proposition 2008/09:199. Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan. Stockholm. Utbildningsdepartementet. SFS 2010:2039. Gymnasieförordningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. SFS 2010: års skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skolinspektionen (2014). Undervisning på yrkesprogram. Rapport 2014:05 Skolinspektionen (2013) Gymnasial lärlingsutbildning: En kvalitetsgranskning av gymnasial lärlingsutbildning. Rapport 2013:02. Skolinspektionen (2011) Arbetsplatsförlagd utbildning i praktiken en kvalitetsgranskning av gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningar. Rapport 2011:2. Skolverket (1998) Samverkan skola arbetsliv. Arbetsplatsförlagd utbildning i gymnasieskolan: sammanfattande rapport. Rapport 153. Stockholm: Liber. Skolverket (2016) Det arbetsplatsförlagda lärandet på gymnasieskolans yrkesprogram, Rapport 437 Skolinspektionen (2013), Fördjupad tillsyn på yrkesprogram. Skolverket (2013) Redovisning av uppdrag om Skolverkets samverkan med de nationella programråden för yrkesprogrammen i gymnasieskolan. Dnr 2013:70. Skolverket (2012) Bedömning och betygsättning i gymnasieskolan, Skolverkets allmänna råd. SOU 2010:75. Gymnasial lärlingsutbildning: utbildning för jobb. Erfarenheter efter två års försök med lärlingsutbildning Delbetänkande av nationella lärlingskommittén.

43 23 (25) Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Deltagarlista för referensgruppen. Uppgift om vilka skolor som har granskats. Definitioner av centrala begrepp i granskningen med författningshänvisningar.

44 24 (25) Bilaga 1 Referensgrupp samt skolor, program och huvudmän En referensgrupp kopplades till projektet. Referensgruppen har bidragit med sakkunskap om samverkan mellan arbetslivet och gymnasieskolans yrkesprogram samt med sakkunskap om hantverksprogrammet (HV) och restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL). Referensgruppen har bestått av: Fil.dr. Ingrid Berglund, Göteborgs universitet Undervisningsråd Paula Starbäck, Skolverket Undervisningsråd Hans Almqvist, Skolverket Undervisningsråd Björn Stärner, Skolverket Verksamhetschef Marina Nilsson, UHR Utbildning AB och medlem av det nationella programrådet för RL. Följande skolor och program har ingått i projektet: Skola och program Alströmergymnasiet, RL Björknäsgymnasiet, RL Elof Lindälvs gymnasium, RL Fria Läroverken Karlshamn, HV Guldstadsgymnasiet, HV Gymnasieskolan Vipan, RL Liljaskolan, HV Ljungby Fria Gymnasium, RL Luleå gymnasieskola, RL Nyköping Strand utbildningscenter, RL Pihlskolan, RL Praktiska gymnasiet Falun, HV Praktiska gymnasiet Södertälje Realgymnasiet Västerås, HV S:t Martins gymnasium, HV Huvudman Alingsås kommun Bodens kommun Kungsbacka kommun Fria Läroverken AB Honesta Skolutveckling AB (Skellefteå) Lunds kommun Vännäs kommun Ljungby Fria Gymnasium AB Luleå kommun Nyköping Strand utbildningscenter AB Hällefors kommun Praktiska Sverige AB Praktiska Sverige AB Lärande i Sverige AB Sundbybergs kommun

45 25 (25) Bilaga 2 Centrala begrepp i granskningen med hänvisning till författningarna Arbetslivsanknytning I granskningen tolkas arbetslivsanknytning som alla aktiviteter inom utbildningen som innebär att eleverna får kontakt med arbetslivet. Först och främst den delen av utbildningen som förläggs till arbetsplatser men även studiebesök, besök och föreläsningar på skolan av yrkesverksamma, deltagande i externa branschutbildningar och branschmässor. Begreppet finns inte definierat i författningarna. Arbetslivsförlagt lärande (apl) Gymnasieförordningen definierar arbetsplatsförlagt lärande som lärande på ett program som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. (1 kap. 3 ). Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på gymnasieskolans alla nationella yrkesprogram med minst 15 veckor. Apl-handledare För en elev som deltar i arbetsplatsförlagt lärande ska det utses en handledare på arbetsplatsen. Som handledare får bara den anlitas som har nödvändiga kunskaper och erfarenheter för uppdraget och som även i övrigt bedöms vara lämplig. (4 kap. 14 Gymnasieförordningen). Gesällbrev Gesällbrev är ett grundläggande kompetensbevis inom hantverksyrken. Det utfärdas till den som genomgått en hantverksyrkesutbildning och gjort ett gesällprov enligt de provbestämmelser som är beslutade av yrkets branschorganisation samt godkända och fastställda av Sveriges Hantverksråd. För att få gesällbrev måste personen ha genomgått den utbildning, exempelvis hantverksprogrammet med yrkesutgång frisöraspirant, och genomfört den praktik som krävs i yrket för frisöraspirant är det 3000 timmar på salong efter genomgånget yrkesprogram. Därefter görs gesällprovet. Lokala programråd För yrkesprogrammen i gymnasieskolan ska det finnas ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv. (1 kap. 8 Gymnasieförordningen). Programfördjupning Skolverket har beslutat om vilka kurser som får erbjudas som programfördjupning för respektive yrkesprogram. Sen är det skolans huvudman som beslutar vilka av dessa kurser som ska ingå i elevernas programfördjupning. Skolverket har exempel på programfördjupningspaket för olika yrkesutgångar. Exemplen har Skolverket arbetat fram i samråd med de nationella programråden. Men huvudmannen är inte bunden till dessa exempel utan kan välja fritt inom de kurser som Skolverket beslutat om för de olika yrkesprogrammen. ( 4 kap. 12 Gymnasieförordningen). Programfördjupningen utgör för de flesta yrkesprogram en tredjedel av utbildningens 2500 poäng. Fördjupningen innehåller ämnen och kurser som ligger inom ramen för examensmålen och programmets karaktär och som kompletterar och fördjupar de programgemensamma ämnena. Genom en viss kombination av kurser inom programfördjupningen får eleven en yrkeskompetens mot den yrkesutgång som eleven siktar mot, exempelvis kock, florist eller frisöraspirant. Yrkesprogram, inriktning och yrkesutgång I gymnasieskolan finns 12 nationella yrkesprogram. På alla yrkesprogram utom på vård- och omsorgsprogrammet finns olika inriktningar och för varje inriktning finns sen olika yrkesutgångar. För restaurang- och livsmedelsprogrammet finns inriktningarna kök och servering, bageri och konditori samt färskvaror, delikatesser och catering. I granskningen finns endast inriktningen kök och servering representerad, med yrkesutgångarna kock eller servitör/servitris. För hantverksprogrammet finns fem inriktningar finsnickeri, florist, frisör, textil design och inriktningen övriga hantverk. De inriktningar och yrkesutgångar som finns representerade i granskningen är florist (yrkesutgång florist), frisör (yrkesutgång frisörsaspirant), textil design (yrkesutgång textil och konfektion) och övriga hantverk (yrkesutgång hår och make-upstylist).

46 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Barn- och utbildningsförvaltningen Ärendenr Avdelning / Gymnasiechef Eva Lindbäck Samverkansavtal Kalix Naturbruksgymnasium reviderat för Fyrkanten. Ärendenr 2016/ Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår Barn- och utbildningsnämnden att föreslå kommunfullmäktige i Luleå kommun att besluta om att teckna samverkansavtal med Kalix kommun gällande Naturbruksprogrammet inriktning Skog. Vid behov kan Barn- och utbildningsförvaltningen omförhandla och fastställa nya versioner av bilagor till avtalet. Samverkansavtalet gäller Naturbruksprogrammet inriktning Skog. Sammanfattning av ärendet Samverkan mellan landstinget och länets kommuner har längre reglerats av ett samverkansavtal, och när nu Kalix kommun har tagit över ansvaret för Naturbruksprogrammet inriktning Skog föreslås att ett liknande avtal tecknas mellan Kalix kommun och länets kommuner gällande den utbildningen. Den aktuella gymnasieutbildningen är av strategisk betydelse för länet. Ett samverkansavtal ger goda planeringsförutsättningar både för anordnande huvudman och för övriga kommunala skolhuvudmän i länet. Beskrivning av ärendet Naturbruksprogrammet med skogliga inriktningar har sedan 60-talet bedrivits i Kalix kommun med landstingets som huvudman fattade landstingsstyrelsen ett inriktningsbeslut om ändrat huvudmannaskap för naturbruksgymnasierna i Kalix och Öjebyn (Grans naturbruksgymnasium) beslutade kommunfullmäktige i Kalix att överta huvudmannaskapet för naturbruksgymnasiet i Kalix från Norrbottens läns landsting. Övertagandet sker i form av en verksamhetsövergång, från Beslutsunderlag Samverkansavtal Naturbruksgymnasiet reviderat för fyrkanten Följebrev gällande samverkansavtal Beslut från utbildningsnämnden Kalix kommun, , 29 Beslut från kommunfullmäktige Kalix kommun, , 250 Beslut från Landstingsfullmäktige, , 12 Gymnasiechef Eva Lindbäck

47 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Barn- och utbildningsförvaltningen Ärendenr Avdelning / Gymnasiechef Eva Lindbäck Beslutet skickas till Kommunfullmäktige, Gymnasiechef

48 Samverkansavtal mellan Kalix kommun och kommunerna i Norrbottens län om genomförande av gymnasieskolans Naturbruksprogram, inriktning Skog Allmänt Avtalet reglerar överenskommelse mellan Kalix kommun och kommuner inom fyrkanten Luleå, Boden, Piteå samt Älvsbyn om utbildningssamverkan inom gymnasieskolans Naturbruksprogram, inriktning Skog och därtill kopplad ekonomisk ersättning till Kalix kommun. Avtalsområde Avtalet omfattar utbildningar inom Naturbruksprogrammet, inriktning Skog. Eleverna utbildas vid gymnasieskolan i Kalix. Avtalande kommuner är per definition ett samverkansområde. Avtalsparter Avtalsparter är Kalix kommun och kommunera inom fyrkanten Luleå, Boden, Piteå samt Älvsbyn. Kalix kommuns ansvar Kalix kommun är huvudman och anordnare av Naturbruksprogrammet, inriktning Skog och ska: Ansvara för driften av ovanstående utbildningar. Vara behjälplig att skaffa boende på orten för de studerande vid de utbildningar som avses i avtalet. I samverkan med övriga kommuner informera om utbildningar som avses i avtalet. Följa de bestämmelser som gäller för utbildningsområdet och som regleras av lagar, avtal och förordningar. 1

49 Övriga kommuners ansvar I samverkan med Kalix kommun informera om Naturbruksprogrammet, inriktning Skog Samverka med Kalix kommun kring antagning enligt de rutiner som finns för gymnasiesamverkan i länet. Följa de bestämmelser som gäller för utbildningsområdet och som regleras av lagar, avtal och förordningar. Avtalande kommuner äger inte rätt att starta Naturbruksprogrammet, inriktning Skog. Samråd Det är parternas uppfattning att utbildningar inom naturbruksområdet är av stor regional betydelse, en uppfattning som delas av naturbruksnäringarna. För samråd i övergripande eller principiella frågor inom utbildningarna inrättas ett samrådsorgan med representanter från Kalix kommun, övriga kommuner och näringarna. Samrådsgruppen ska träffas minst en gång per termin där bland annat kvalitetsfrågor om utbildningarna ska tas upp till dialog. Sammansättningen är: Kalix kommun Kommunförbundet Norrbotten Kommunernas gymnasieskolor Naturbruksnäringarna 2 repr, 1 politiker och 1 tjänsteman 2 repr, 1 politiker och 1 tjänsteman 3 repr, länsspridning 2 repr från Programråden i Kalix Ekonomisk ersättning Elevkostnaden ska under de tre första åren följa den s.k riksprislistan för Naturbruksprogrammet som fastställs av Skolverket. Elevkostnaden ska sedan fastställas i 3-årsintervaller genom förhandling mellan parterna. Debitering görs terminsvis utifrån elevantal efter avstämning den 15 oktober respektive 15 februari varje läsår. Avtalstid och former för uppsägning Avtalet gäller från och med och förlängs sedan tills vidare. Uppsägningstiden är 1 år från vardera parter. Dock gäller alltid åtagandet för huvudmannen att eleverna får fullgöra sin utbildning. 2

50 Avtalets giltighet Avtalets giltighet förutsätter godkännande av Kalix kommun och avtalande kommuner i Norrbottens län. För Kalix kommun För XX kommun Sven Nordlund Utbildningsnämndens ordf. 3

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen Ärendenr Kansliet / Annika Bylund Ändring av delegationsordning Ärendenr 2016/ Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden att godkänna ändring av barn- och utbildningsnämndens delegationsordning. Sammanfattning av ärendet Med anledning av översyn av rutiner behöver ändring göras i barn- och utbildningsnämndens delegationsordning. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att ändring ska göras i enlighet med nedanstående punkt: 3. Ekonomi 3.10 Fastställa internbudget. Punkten tas bort i enlighet med 6 kap. 34 kommunallagen. Beslutsunderlag Förslag till revidering av delegationsordning Annika Bylund Utredare Beslutet skickas till Förvaltningens ledningsgrupp

61 1. Ekonomiärenden Delegationsbeslut Delegat Lagrum Överklagning Kommentarer 3.1 Anbudsöppning Beslutsf. upph. 3.2 Upphandling till ett värde överstigande kr 3.3 Upphandling inom budget upp till ett värde av kr 3.4 Upphandling upp till ett värde av kr inom ramen för egen budget Laglighetsprövning Förvaltningsrätten BUN AU LOU 16 kap 4 Förvaltningsrätten FC VC Fsk VC F-6 VC 7-9 VC Gy C Kult C Ser AC 3.5 Teckna avtal mm inom given budgetram Behörig attestant 3.6 Försäljning eller kassering av inventarier upp till ett värde av kr C Ser Laglighetsprövning Förvaltningsrätt Laglighetsprövning Förvaltningsrätt Laglighetsprövning Förvaltningsrätten Laglighetsprövning Förvaltningsrätten 3.7 Godkännande av beslutsattestanter C Ek Laglighetsprövning Förvaltningsrätten 3.8 Representation, extern Ordf. BUN FC 3.9 Beslut om utdelning ur nämndens fonder C Ek (ej Ulanderska fonden) Laglighetsprövning Förvaltningsrätten Laglighetsprövning Förvaltningsrätten 3.10 Fastställa internbudget FC Laglighetsprövning Förvaltningsrätten Se inköpshandboken Avser ej avrop mot inköpsavtal Redovisas särskilt för nämnden genom information/ föredragning

62 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Barn- och utbildningsförvaltningen Ärendenr Avdelning / Ingrid Lind, Chef ekonomi Reviderat Nämndsinitiativ från Liberalerna om förändring av delegering Ärendenr 2016/ Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden bifaller motionen till den del som avser fastställande av internbudget för nämnden. Barn och utbildningsnämnden avslår motionen till den del som avser fastställande av: - grundbelopp för ersättning till huvudman för fristående verksamhet, - bidragsbelopp till enskild som bedriver sådan pedagogisk omsorg som avses i 25 kap 2 Skollagen, - tilläggsbelopp för ersättning till huvudman för fristående verksamhet Sammanfattning av ärendet Liberalerna har skrivit ett nämndsinitiativ där man föreslår att delegationen på fastställande av internbudget för nämnden, fastställande av - grundbelopp för ersättning till huvudman för fristående verksamhet, - bidragsbelopp till enskild som bedriver sådan pedagogisk omsorg som avses i 25 kap 2 Skollagen, - tilläggsbelopp för ersättning till huvudman för fristående verksamhet genast återgår till politiken och nämndsledamöterna. Liberalerna menar att det enbart är nämnden som får ta ett sådant beslut eftersom beslutet avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, som regleras i 6 kap. 34 kommunallagen. Av Barn- och utbildningsnämndens delegationsordning framgår att nämnden har delegerat ansvaret att fastställa internbudget och bidrag till fristående verksamheter till skolchefen enligt 6 kap. 33 kommunallagen. Förvaltningens avsikt är att rekommendera nämnden att återta delegationen av internbudgeten omgående. Däremot inte avseende fastställande av grundbelopp och tilläggsbelopp för ersättning till huvudman för fristående verksamhet och/eller bidragsbelopp till enskild som bedriver pedagogisk omsorg. Fastställande av bidrag till fristående är en ren verkställighet utifrån

63 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (3) Barn- och utbildningsförvaltningen Ärendenr Avdelning / Ingrid Lind, Chef ekonomi Skollagen 10 kap att grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna skolan. Förordningens (SFS 2011:185)beskrivning av vad som utgör grundbelopp mm. Barn och utbildningsförvaltningen har gjort en omvärldsbevakning i syfte att undersöka hur delegationen ser ut bland övriga kommuner i Sverige. I omvärldsbevakningen har även publicerat material och rapporter om delegationen analyserats. Omvärldsbevakningen visar att det saknas kvalitativ data på detta förhållande i Sverige, det finns inte heller någon rättslig prövning på området. Sveriges kommuner och landsting har dock gjort en enkätundersökning om delegationen från 2011 (källa saknas), vilket visade på ett relativt entydigt svar. Nämligen att majoriteten av Sveriges kommuners skolnämnder inte delegerat internbudgeten till annan befattningshavare. Förvaltningen har även intervjuat vissa närliggande kommuners utbildningsförvaltningar, detta ger också lika entydigt svar. I en rapport från SKL (Uppdrag och samspel mellan politiker och tjänstemän, 2012) understryks betydelsen att uppgifter delegeras, inte ansvaret. Rapporten lyfter också fram en tydlig praxis bland kommuner och landsting i Sverige, att tydliggöra vem som gör vad och vem som har ansvaret, att etablera spelregler internt och externt, samt att aktivt arbeta för ett fungerande samspel. Enligt en annan rapport från SKL (Aktuellt om Förskola och Skola, 2010) framgår det att en tydlig ansvarsfördelning är viktig och kännetecknar framgångsrika skolkommuner. Med tydlig ansvarsfördelning syftas det på delegationsordningen, policy mellan skolchef och rektor, samt tydlighet i uppdragen. Det som också kan påtalas i sammanhanget är att barn- och utbildningsnämnden i Luleå utövar det överliggande ansvaret, trots att internbudgeten delegerats till skolchefen. Som exempel på detta beslutade nämnden om nytt strategiskt val i skolan under våren 2015 ( Framtidens skola finns i Luleå ; ), även elevers rätt till inkludering är en form av strategiskt val ( ). Utifrån dessa vägledande val har sedan förvaltningen processat internbudget enligt aktuell delegationsordning. Beskrivning av ärendet Här kan vid behov beskrivningen av ärendet och eventuella konsekvenser utvecklas. Beslutsunderlag Ange de dokument, eller de viktigare dokument, som ärendet omfattar.

64 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3 (3) Barn- och utbildningsförvaltningen Ärendenr Avdelning / Ingrid Lind, Chef ekonomi Ingrid Lind, Chef ekonomi Beslutet skickas till Liberalerna, ledamöter BUN, ekonomer BUF

65 Nämndsinitiativ Nämndsinitiativ angående förändring av delegering för fastställande av internbudget för nämnden, fastställande av grundbelopp för ersättning till huvudman för fristående verksamhet samt fastställande av bidragsbelopp till enskild som bedriver sådan pedagogisk omsorg som avses i 25 kap 2 skollagen samt fastställa tilläggsbelopp för ersättning till huvudman för fristående verksamhet. Beskrivning Idag har förvaltningschef rätt att på delegation besluta om internbudget för nämnden, grundbelopp till huvudman fristående verksamhet m.fl (enligt ovan). Att delegera detta till tjänsteman innebär att nämndspolitiker fråntas ett av de viktigaste ansvaret i nämnden, att besluta om politiska prioriteringar inom nämndens budget. Hur ska politiken kunna styra om vi inte faktiskt bestämmer utan låter tjänstemän ta beslut på högsta möjliga nivå. Ingen förtroendevald har heller möjlighet pga delegationen rätt att reservera sig eller yrka annorlunda i internbudget, grundbelopp till huvudman m.fl. vilket direkt strider mot den demokratiska principen. Detta har vi tidigare påpekat under förra beslutet från förvaltningschefen i ett särskilt yttrande. Under februari månad har även kritik från revisionen inkommit. Detta måste omedelbart justeras. Enligt kommunallagen får dessa frågor inte delegeras vidare till tjänsteman eftersom besluten är av arten verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. KL 6 KAP 34 I följande slag av ärenden får beslutanderätten inte delegeras: 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, 2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats, 3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, 4. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden, och 5. vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. Lag (2007:68). Förslag till beslut Liberalerna föreslår att delegationen på: fastställande av internbudget för nämnden, fastställande av grundbelopp för ersättning till huvudman för fristående verksamhet fastställande av bidragsbelopp till enskild som bedriver sådan pedagogisk omsorg som avses i 25 kap 2 skollagen fastställande av tilläggsbelopp för ersättning till huvudman för fristående verksamhet. Genast återgår till politiken och nämndsledamöterna. Thomas Söderström (L), Carina Anehagen (L)

66 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Barn- och utbildningsförvaltningen Ärendenr Avdelning / Annica Backman Översyn av pedagogisk omsorgsverksamhet i hem Ärendenr 2016/ Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att: Genomföra en organisationsöversyn avseende pedagogisk omsorgsverksamhet i hem. Organisationsöversynen ska resultera i en resurseffektiv verksamhet som erbjuds som komplement till förskoleverksamhet och i första hand till barn med behov av en liten grupp, t ex medicinska behov. Sammanfattning av ärendet Pedagogisk omsorgsverksamhet i hem allmänt kallad dagbarnvårdarverksamhet regleras i skollagen och finns under samlingsbegreppet Annan pedagogisk omsorg. En naturlig verksamhetsanpassning gällande pedagogisk omsorg i hem har skett över tid och i takt med att förskolan blivit förstahandsval för de flesta vårdnadshavare till barn i förskoleåldrar. Idag finns verksamheten i blygsam omfattning i Sveriges kommuner. En organisationsöversyn ska synliggöra förskolans utveckling och uppdrag och ställa denna i relation till den verksamhet som erbjuds i pedagogisk omsorg i hem. Organisationsöversynen ska fastställa en resurseffektiv organisation som erbjuds som komplement till förskoleverksamhet och i första hand till barn med behov av en liten grupp, t ex medicinska. I Luleå finns i dagsläget 7 enheter (läs 7 dagbarnvårdare). En successiv utfasning av enheterna ska ske. Organisationsöversynen och den avsedda inriktningen, i första hand för barn med behov av liten grupp, framför allt medicinska behov ska styra antalet enheter. De enheter som bedöms behövas för att svara upp mot den nya inriktningen, ska finnas på geografiskt strategisk plats för tillgänglighet. En plan för urfasning och erbjudanden om verksamhetsövergång till förskola ska fastställas. Beskrivning av ärendet Pedagogisk omsorgsverksamhet regleras i skollagen och finns under samlingsbegreppet Annan pedagogisk omsorg. Samlingsbegreppet omfattar förutom pedagogisk omsorgsverksamhet i hem även OB-omsorg och öppen pedagogisk verksamhet. Läroplanerna är vägledande för verksamheterna inte styrande och krav om pedagogisk högskoleutbildning finns inte på samma sätt som i förskolan. Under den senaste tioårsperioden ( ) har antalet enheter motsvarande pedagogisk omsorg i hem minskat från 34 till 7 enheter eller

67 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Barn- och utbildningsförvaltningen Ärendenr Avdelning / Annica Backman dagbarnvårdare. Idag är 20 barn i förskoleåldrar placerade inom pedagogisk omsorg i hem och 5 barn står i kö för en placering. Två av dessa köar även till förskola. En naturlig verksamhetsanpassning av pedagogisk omsorg i hem har skett över tid. Förskolan har blivit förstahandsval för de flesta vårdnadshavare med barn i förskoleåldrar. Förskolans förstärkta lärandeuppdrag, att bedriva undervisning och utbildning enligt läroplanen för förskolan och förskollärarens särskilda ansvar för verksamheten har bidragit till denna utveckling. Det är idag också svårt att rekrytera personer som är villiga att öppna sina hem för pedagogisk omsorgsverksamhet. Tidigare rekryteringsförsök vid pensionsavgångar har inneburit få eller inga sökande. Luleås trend med allt färre barn i pedagogisk omsorg i hem sammanfaller med rikets. Idag finns 2% av Sveriges barn i förskoleåldrar (SCB 2014) i pedagogisk omsorgsverksamhet. Notera att denna statistik även omfattar andra former av pedagogisk omsorgsverksamhet, t ex OB-omsorg. En organisationsöversyn avseende pedagogisk omsorg i hem ( dagbarnvårdarverksamhet ) ska synliggöra förskolans utveckling och uppdrag och ställa denna i relation till den verksamhet som erbjuds genom pedagogisk omsorg i hem. Organisationsöversynen ska också fastställa en resurseffektiv organisation som erbjuds som komplement till förskoleverksamheten och i första hand till barn med behov av en liten grupp, t ex medicinska. I Luleå finns i dagsläget 7 enheter (läs 7 dagbarnvårdare ). En successiv utfasning av enheterna ska ske. Organisationsöversynen och den avsedda inriktningen, i första hand för barn med behov av liten grupp, framför allt medicinska behov ska styra antalet enheter. De enheter som bedöms behövas för att svara upp mot den nya inriktningen, ska finnas på geografiskt strategisk plats för tillgänglighet. En plan för urfasning och erbjudanden om verksamhetsövergång till förskola ska fastställas. Beslutsunderlag Annica Backman Beslutet skickas till Verksamhetschef förskola, verksamhetschef grundskola F-6 och 7-9, verksamhetsansvarig för pedagogisk omsorg i hem (förskolechef Sonja Lundmark), Studieadministrationens barnomsorgsadministration

68 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Barn- och utbildningsförvaltningen Ärendenr Avdelning / Ingrid Lind Principer för fördelning av elevpeng i förskoleklass, grundskola och fritidshem Ärendenr 2016/ Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att barn- och utbildningsnämnden fattar beslut om att fastställa redovisade principer för elevpengens uppbyggnad och omfattning. I beslutet ingår även differentierad resurstilldelning, för att främja likvärdighet i småskolor och småfritids. Sammanfattning av ärendet Översyn och kvalitetssäkring av elevpeng i grundskolan syftar till att se över nivåerna mellan skolformerna samt att skapa likvärdiga förutsättningar i bemanningsplaneringen av skolorna. Med kvalitetssäkring avses att genomlysa elevpengsnivåerna utifrån ett nationellt perspektiv samt utifrån lokala förutsättningar. Genomlysningen som sådan bidrar även till kunskapsutbyte och ökad transparens, vilket bidrar till förbättringspotential i både process, verksamhet och administration. Elevpengen som har till uppgift att finansiera den så kallade grundbemanningen i grundskolans verksamheter är unika för klass 1-3, klass 4-6, klass 7-9, förskoleklass och skolbarnsomsorg. Resurser kopplade till grundbemanningen är framräknade utifrån flera bestämda förutsättningar. Elevens timplan, klasstorlekar, lärarens årsarbetstid, klassindelad undervisning, kommunens bemanningsplanering och skolans genomsnittliga vikariebehov ligger till grund för elevpengens uppbyggnad. Elevpengens uppbyggnad i heltidsmått kan sammanställas enligt följande: Verksamheter Klasstorlekar (elever/klass) Skolenhet fiktivt elevantal (st) SUMMA elevpeng (heltid) Korrigeringar av elevpeng Klass ,1 57 3,6-1,3 % Klass ,2 58 4,9 5,7 % Klass ,5 65 5,4 - Förskoleklass 16,9 34 2,2 8,1 % Fritids 18,8 96 5,5-14,4 % För mindre fritidsenheter (< 37 fritidselever) tillförs extra riktade resurser i syfte att ge rektor likvärdiga ekonomiska förutsättningar som för en större fritidsenhet. Förslaget möjliggör för rektor att grundbemanna till minst en så

69 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Barn- och utbildningsförvaltningen Ärendenr Avdelning / Ingrid Lind kallad minimibemanning. Mindre grundskoleenheter som inte kunnat bemanningsplanera optimalt utifrån befintliga ekonomiska förutsättningar ges möjlighet till ett så kallat prövningsförfarande. Rektor kan vid dessa mindre skolenheter söka dialog och prövning om extra ekonomiska medel. Totalt sker en nettominskning av elevpengar, främst beroende på korrigeringen och anpassningen av fritids. Dock återinvesteras delar av nettominskningen tillbaks till grundskolan till finansiering av småskoletillägg och utökning av tilläggsbelopp. Beslutsunderlag Översyn av elevpeng i grundskola och fritids Ingrid Lind Chef ekonomi Beslutet skickas till Förvaltningens ledningsgrupp, ekonomer BUF, rektorer F-6, rektorer 7-9

70 LULEÅ KOMMUN RAPPORT/ANALYS 1 (13) Enhet Ekonomi Ärendenr Avdelning Grundskola / Ansvarig Andreas Karlsson Översyn av elevpeng i grundskola och fritids Ordlista 1-parallellig: en skola som har en klass med elever i varje årskull. 2-parallellig: en skola som har två klasser med elever per årskull. Timplan: den lagstadgade undervisningstid eleven har rätt till. Socioekonomi: resurstilldelning kopplat till elevens bakgrund. Föräldrars utbildningsnivå och elevens härkomst kopplat till invandringens tid 1. Tilläggsbelopp: individuell bedömning och ersättning till assistenthjälp eller andra extraordinära stödåtgärd. Kommunbladet: nationell statistik från skolverket. Små fritidsenhet: småfritids med färre än 38 elever. Mindre skolenhet: en skolenhet vilken majoritet av klasserna (1-parallelliga) inte kan fyllas upp till förväntat antal elever. Prövningsförfarande: mindre skolenheter kan söka prövning om ekonomiskt bistånd då bemanningsplaneringen inte fallit i god jord. Bakgrund och syfte Enligt uppdrag av skolchefen fastställt har ekonomienheten på barn- och utbildningsförvaltningen (BUF) genomfört en analys av elevpengsnivåerna i grundskolan och fritids. I uppdraget ingår att kvalitetssäkra elevpengsnivåerna, vilket innebär att Luleå kommuns elevpengar skall konstrueras så att dessa motsvarar likvärdiga förutsättningar som jämförbara kommuner har. Uppdraget är även ett resultat av att rektorer uttalat behov av att genomlysa elevpengsnivåerna i syfte att säkra likvärdiga förutsättningar mellan olika årskurser och skolor. En genomlysning och utredning av elevpengens beståndsdelar främjar också transparensen. Det är rektor som fattar beslut om sin enhets inre organisation. Rektor organiserar och driver verksamheten enligt de lokala förutsättningar och behov som finns vid skolenheten. Förändringen av elevpengsnivåerna i grundskolan och fritidshem ska ge rektor rätt förutsättningar i tilldelning för att möta den inre organisationens behov. Metod Två ekonomer har jobbat i en arbetsgrupp med stöd av ekonomichefen. Till arbetsgruppens förfogande har en referensgrupp funnits innehållande sex 1 Om en skola har elever som invandrat till Sverige för mindre än 5 år sedan utgår extra resurser till skolan.

71 LULEÅ KOMMUN RAPPORT/ANALYS 2 (13) Enhet Ekonomi Ärendenr Avdelning Grundskola / Ansvarig Andreas Karlsson rektorer, två verksamhetschefer och ekonomichef. Under hela arbetets gång har arbetsgruppen träffat referensgruppen för dialog om elevpengens olika delar. Statistiken till rapporten är hämtad från skolverket och från statistiska centralbyrån. Resultat av arbetet har presenterats för samtliga grundskolerektorer under våren Sammanfattning Översyn och kvalitetssäkring av elevpengarna i grundskolan syftar till att genomlysa nivåerna mellan skolformerna samt skapa likvärdiga förutsättningar i bemanningsplaneringen av skolorna. Med kvalitetssäkring avses att genomlysa elevpengsnivåerna utifrån ett nationellt perspektiv samt utifrån lokala förutsättningar. Genomlysningen som sådan bidrar även till kunskapsutbyte och ökad transperens, vilket bidrar till förbättringspotential i både process, verksamhet och administration. Elevpengarna som till uppgift har att finansiera den så kallade grundbemanningen i grundskolans verksamheter är unika för klass 1-3, klass 4-6, klass 7-9, förskoleklass och skolbarnsomsorg. Resurser kopplat till grundbemanningen är framräknade utifrån flera bestämda förutsättningar. Elevens timplan, klasstorlekar, lärarens årsarbetstid, klassindelad undervisning, kommunens bemanningsplanering och skolans genomsnittliga vikariebehov, ligger till grund för elevpengens uppbyggnad. Elevpengarnas uppbyggnad i heltidsmått kan sammanställas enligt följande: För mindre fritidsenheter (< 37 fritidselever) tillförs extra riktade resurser i syfte att ge rektor likvärdiga ekonomiska förutsättningar som en större fritidsenhet. Förslaget möjliggör för rektor att grundbemanna till minst en så kallad minimibemanning (2,0 heltider). Mindre grundskoleenheter som inte kunnat bemanningsplanera optimalt utifrån befintliga ekonomiska förutsättningar ges möjlighet till ett så kallat prövningsförfarande. Rektor kan vid dessa mindre skolenheter söka dialog och prövning om extra ekonomiska medel.

72 LULEÅ KOMMUN RAPPORT/ANALYS 3 (13) Enhet Ekonomi Ärendenr Avdelning Grundskola / Ansvarig Andreas Karlsson Elevpengens uppbyggnad för klass 1-9 Elevpengarna är i grunden konstruerad utifrån en underliggande bemanning, som i sin tur är kopplad till lärarens årsarbetstid, elevens timplan, klassindelad undervisning, bemanningsplanering och klasstorlekar. I elevpengen ingår även differentierat löneläge mellan olika befattningar (ex. olika lönenivåer mellan fritidspedagoger och lärare), som också revideras årligen med lönerevisionen. Därtill ingår även resurser kopplat till vikariebehov, kompetensutveckling och förbrukningsmaterial. Elevpengarna är unika för fritids, förskoleklass, klass 1-3, klass 4-6 och klass 7-9. Garanterad undervisningstid och lärares arbetstid Grundskolans elever har rätt till en garanterad undervisningstid som är fördelad mellan ämnen. De kommunala grundskolorna i Luleå kommun har tillsammans beslutat om en gemensam timplan fördelad utifrån ämnen och årskurs. Utifrån den garanterade undervisningstiden ska varje skola organisera sitt arbete så att den gynnar elevernas lärande och för att skolans måluppfyllelse ska öka. Årsarbetstiden för lärarna omfattar timmar före semester under ett genomsnittsår. Den genomsnittliga årsarbetstiden, exklusive semester, omfattar timmar. När arbetstiden förläggs till 194 dagar blir den genomsnittliga arbetsveckan 45,4 timmar. Syftet med en årsarbetstid är att lärare i en verksamhet där arbetstuppgifterna varierar över tid, kan planera för att möta upp behoven. Elevens timplan i grundskola Timplanen omfattar all undervisningstid eleven har rätt till. Timplanen innefattar även den utökning av matematik i årskurs 5 och 6 som gäller från hösten 2016 och som staten ålägger kommunerna att realisera 2. Undervisningstiden i minuter per vecka är sammanställd enligt följande (se bilaga elevens timplan för utförligare redovisning): Verksamheter 1-parallellig skolas undervisningstid per vecka 2-parallellig skolas undervisningstid per vecka Relationer Klass % Klass % Klass % Timplanen skiljer sig mellan årsklasserna, exempelvis har eleverna på högstadiet 33 % mer undervisningstid än eleverna på lågstadiet (se bilden 2

73 LULEÅ KOMMUN RAPPORT/ANALYS 4 (13) Enhet Ekonomi Ärendenr Avdelning Grundskola / Ansvarig Andreas Karlsson ovan). Det beror bland annat på att undervisning i hemkunskap tillkommer på mellanstadiet och ytterligare moderna språk på högstadiet. Denna utökning av undervisning bidrar till att elevpengen är högre på högstadiet än den är på låg- och mellanstadiet. Klassindelad undervisning Undervisning i totalt fem praktiska ämnen bedrivs i delade klasser. I musik, elevens val, hemkunskap och slöjd organiseras undervisningen i halv klass, vilket innebär att det fordras dubbelt med lärarresurser (se bilaga elevens timplan ). Ett ytterligare skolämne som kräver mer resurser är NO (naturorienterade skolämnen). Rektors (referensgruppens) bedömning är att det krävs 25 % extra lärarresurser för att genomföra planerade laborationer i det enskilda skolämnet. Bemanningsplaneringens konsekvenser på elevpeng Varje år sker en bemanningsplanering, som innebär att skolförvaltningen planerar lärarresurser utifrån verksamheternas behov. Lärares behörigheter och skolans elevunderlag påverkar planeringen. Rektorer sammanställer utökade behov eller övertaligheter i sin bemanningsplanering, och skickar in underlag till skolförvaltningens personalenhet. I dokument arbetsrutiner bemanningsplanering framgår det hur lärarens arbetsmiljösituation skall beaktas i bemanningsplaneringen. Bland annat skall antalet elever i undervisningen beaktas, även antalet skolenheter (maximalt tre stycken) per lärare och resor mellan skolenheter skall beaktas. Kommunens skolstruktur påverkar både planeringen av lärartjänster, men också undervisningsuttaget per lärartjänst. Varje gång en lärartjänst delas mellan flera skolor försvåras undervisningsuttaget. Matchningen mellan rektors kommunicerade behov och tilldelade behov utmanas. En utökning av resurser i elevpengen kopplat till bemanningsplaneringen överbryggar diskrepansen mellan behov och tilldelning, vilket skapar mer rättvisa. Digniteten är svår att mäta och har därför uppskattats av arbetsgruppen. På högstadiet är utökningen något större då det bedöms vara svårare att matcha behoven. 3 En arbetsrutin som personalenheten administrerar.

74 LULEÅ KOMMUN RAPPORT/ANALYS 5 (13) Enhet Ekonomi Ärendenr Avdelning Grundskola / Ansvarig Andreas Karlsson Övrig statistik Modellens femte rekvisit är klasstorlekar. En sammanställning av genomsnittliga klasstorlekar från kommungruppen större städer är gjorda 4. Statistiken visar följande: Verksamheter Klasstorlekar (elever/klass) Klass ,1 Klass ,2 Klass ,5 För en 1-parallellig skola 1-6 innebär det att modellen optimeras vid 115 elever (19,1*3+19,2*3), förutsatt att bemanningsplaneringen harmoniserar med faktiskt behov. Med optimeringen åsyftas ett riktmärke då klasstorleken är i fas med den fiktiva skolans resursbehov kopplat till timplanen. Övriga resurser Vikariebehoven är beräknade till 10 % extra lärarresurser per verksamhet klass 1-3 och klass 4-6, för klass 7-9 tillförs 12,5 % extra resurser. Resursbehoven speglar vad dem kommunala skolorna i Luleå haft för genomsnittliga vikariebehov senaste året. Vikariebehoven består av oplanerad frånvaro (sjukfrånvaro 5, VAB osv.), men också av planerad frånvaro kopplat till extra resurser, kompetensutveckling, ledighet och annat övrigt. Elevpengen har även ett påslag på 5 % till inköp av förbrukningsmaterial och kompetensutveckling. Med förbrukningsmaterial avses undervisningsmaterial och andra mindre inköp kopplat till undervisningen, dock inte till digitalisering av klass 4-9 som ligger utanför elevpengen. Socioekonomiska resurser utanför elevpengen Elevpengens uppbyggnad är kopplad till grundbemanningen, som baseras på elevens timplan per årsklass, inklusive övriga tillägg. Utöver elevpengarna erhåller varje skola resurser kopplat till socioekonomin. För läsåret 2016 ligger en genomsnittlig tilldelning på kronor per elev och år. För en genomsnittlig skola i Luleå inklusive förskoleklass (165 elever) innebär det en resursökning med cirka 1,9 tjänster 6, resurser som är kopplade till specialpedagoger och SVA-lärare. 4 Data är hämtad från skolverket ( Statistiken är för läsår 2013/ Arbetsgivaren betalar 80 % av lönekostnaden (upp till ett tak) dag 2-14, dag är ansvaret 10 % för arbetsgivaren. 6 Räknat på en genomsnittlig lärarlön.

75 LULEÅ KOMMUN RAPPORT/ANALYS 6 (13) Enhet Ekonomi Ärendenr Avdelning Grundskola / Ansvarig Andreas Karlsson Tilläggsbelopp Skollagen påskriver kommunen skyldighet att ge tilläggsbelopp i de fall där behov föreligger. Varje skolenhet (oavsett huvudman) kan ansöka om tilläggsbelopp hos verksamhetschef och chef för central elevhälsa. Ett resurstillskott kopplat till en individ, används till extraordinära insatser utanför lärmiljön, exempelvis assistenthjälp. Tilläggsbeloppet ligger utanför elevpengen, precis som den socioekonomiska tilldelningen gör. Lågstadielyftet Regeringen har avsatt 2 miljarder kronor läsåret 15/16 för att höja utbildningens kvalitet i de lägre årskurserna i den svenska skolan. Satsningen går under namnet Lågstadiesatsningen och handlar om insatser i förskoleklass samt årskurs 1-3 inom både grundskolan och grundsärskolan. Skolverket har beviljat Luleå kommun, Barn-och utbildningsförvaltningen, medel för Lågstadiesatsningen motsvarande kronor. Tillskottet har inneburit att rekrytering har skett motsvarande 25 lärare på heltidstjänster fördelat på 35 skolenheter. Ytterligare en del i ansökan omfattade utökning av en rektorstjänst, vilken även den är tillsatt. Lågstadiesatsningen är ett komplement till kommunens resurstilldelning och påverkar därför inte elevpengarnas uppbyggnad. Sammanställning av grundbemanning i klass 1-9 Resurser kopplat till grundbemanningen i klass 1-9 är framräknade utifrån flera bestämda förutsättningar. Elevens timplan, klasstorlekar, lärarens årsarbetstid, klassindelad undervisning, kommunens bemanningsplanering och skolans genomsnittliga vikariebehov, ligger till grund för elevpengens uppbyggnad. Elevpengarnas uppbyggnad i heltidsmått kan sammanställas enligt följande: För en presumtiv 1-parallellig skola klass 1-3, utan förskoleklass och fritids, finansierar elevpengarna en bemanning på 3,6 heltidsmått lärare. För en motsvarande skola på mellanstadiet finansieras en bemanning på 4,9 heltidsmått och på högstadiet 5,4 heltidsmått lärare.

76 LULEÅ KOMMUN RAPPORT/ANALYS 7 (13) Enhet Ekonomi Ärendenr Avdelning Grundskola / Ansvarig Andreas Karlsson Förskoleklass och fritids Elevpengens uppbyggnad till förskoleklass och fritids grundar sig på barntätheten, genomsnittliga vikariekostnader och genomsnittlig lönenivå bland pedagoger och lärare. Skillnaden mot elevpengen i grundskola ligger främst i att det inte finns någon explicit timplan att ta hänsyn till på förskolan eller fritids. Två andra faktorer som påverkar statistiken mellan kommunerna i Sverige är inskrivningsgraden på fritids och synen på utbildningsnivå bland personalen i förskoleklass och fritids. Arbetsgruppen har använt statistik från kommunbladet 7, vilket är en sammanställning med nationell statistik som skolverket gör årligen: Statistik kommunbladet Fritids Inskrivningsgrad 6-9 år Luleå 89% 91% Inskrivningsgrad 6-9 år "kommungruppen" 84% 85% Inskrivningsgrad 6-9 år samtliga kommuner 83% 84% Inskrivna elever per årsarbetare Luleå 19,3 21,3 Inskrivna elever per årsarbetare "kommungruppen" 22,7 22,5 Inskrivna elever per årsarbetare samtliga kommuner 21,8 21,9 Årsarbetare med ped. högsk. exam. Luleå 90% 87% Årsarbetare med ped. högsk. exam. "kommungruppen" 63% 60% Årsarbetare med ped. högsk. exam. samtliga kommuner 51% 47% Förskoleklass Antal elever per lärare (heltid) Luleå 11,9 15,0 Antal elever per lärare (heltid) "kommungruppen" 17,2 16,9 Antal elever per lärare (heltid) samtliga kommuner 16,6 16,4 Andel av årsarbetare med högsk. exam. Luleå 100% 99% Andel av årsarbetare med högsk. exam. "kommungruppen" 89% 87% Andel av årsarbetare med högsk. exam. samtliga kommuner 85% 83% Källa: siris.skolverket.se Vid en jämförelse mot kommungruppen har Luleå färre inskrivna elever per årsarbetare, 21,3 mot 22,5 fritidselever per pedagog. Statistiken visar också att Luleå har en växande och relativt sett hög inskrivningsgrad 8 på fritids. Störst avvikelse finns inom utbildningsnivån, Luleå har totalt 27 procentenheter fler högskoleutbildade på fritids relativt kommungruppen. Vid en jämförelse mot samtliga kommuner ökar avvikelsen till 40 procentenheter. Tendensen på förskoleklass är snarlik den på fritids. Luleå uppvisar både färre elever per förskoleklasslärare och högre utbildningsgrad bland förskoleklasslärare, relativt kommungruppen. 7 Kommunbladet 2014 ( Kommunbladet 2015 ( 8 Högre inskrivningsgrad innebär fler fritidselever, vilket innebär att förvaltningen behöver mer resurser till verksamheten.

77 LULEÅ KOMMUN RAPPORT/ANALYS 8 (13) Enhet Ekonomi Ärendenr Avdelning Grundskola / Ansvarig Andreas Karlsson Övriga tilläggsresurser på fritids och förskoleklass Vikariebehoven är relativt sett stora på fritids och förskoleklass. Det genomsnittliga vikariebehovet ligger på 0,43 heltidsmått för ett genomsnittligt fritids i Luleå (96 elever mätt ) och på 0,15 heltidsmått för en skola med två förskoleklasser (7,5 % per klass). Elevpengarna för fritids- och förskolebarn har likt grundskolans elevpengar ett påslag (5 %) för inköp av förbrukningsmaterial. I regel är det inköp av undervisningsmaterial och lekutrustning samt kompetensutveckling till pedagoger. Sammanställning av bemanning i fritids och förskoleklass Elevpengarna till skolbarnsomsorgen och förskoleklass är framräknade med hjälp av nationell statistik som skolverket sammanställer. Elevpengarnas uppbyggnad i heltidsmått kan sammanställas enligt följande: Verksamheter Klasstorlekar (elever/klass) Skolenhet fiktivt elevantal (stycken) SUMMA elevpeng (mätt i heltider) Vikarie-behov (mätt i heltider) SUMMA elevpeng (mätt i heltider) Förskoleklass 16,9 34 2,0 0,2 2,2 Fritids 18,8 96 5,1 0,4 5,5 Referensgruppens bedömningar är att använda 18,8 fritidselever 9 per fritidspedagog på skolbarnsomsorgen (manuellt beräknad) och 16,9 i förskoleklass (enligt kommunbladet 2015). Avvikelsen på fritids (mot nationell statistik) bygger på en kompromiss för att minska på verkningarna för fritidsverksamheten. Tabell med nulägesanalys och förslag på reviderat täthetstal på fritids och förskoleklass: 9 Arbetsgrupper är aktiva och har bland annat i uppdrag att se över kvalitetssäkring av inskrivna elever vid fritidshem där en uppdaterad rutin kommer att tas fram. En översyn sker även för att se över hur närvarograden är i förhållande till antalet inskrivna elever.

78 LULEÅ KOMMUN RAPPORT/ANALYS 9 (13) Enhet Ekonomi Ärendenr Avdelning Grundskola / Ansvarig Andreas Karlsson Fritidsverksamhet Elever/fritidspedagog Kommungruppen "jämförbara kommuner" ,5 Täthetstal manuell inrapportering ,3 Täthetstal enligt kostnadsutfall ,1 Förslag täthetstal ,8 Täthetstal idag enl. resursfördelningsmodell ,9 Verksamhet förskoleklass Elever/förskolelärare Kommungruppen "jämförbara kommuner" ,9 Täthetstal manuell inrapportering ,0 Täthetstal enligt kostnadsutfall ,1 Förslag täthetstal ,9 Täthetstal idag enl. resursfördelningsmodell ,2 Källa: kommunbladet, ekonomisystem Luleå kommun, skolverksamheten & ekonomienheten. Analys av fritids och förskoleklass Avvikelsen mellan manuell avstämning och faktiskt kostnadsutfall på fritids kan bero på att rektor inte fördelar kostnaden korrekt i lönesystem om en fritidspedagog både jobbar på fritids och i skola (eller förskoleklass). Avvikelsen mellan täthetstal idag och faktiskt utfall kan bero på att rektor väljer att använda överskottet 10 på fritids till grundskolans verksamhet (även förskoleklass). Det nya förslaget med resurstilldelning till fritids (18,8) är en förtätning mot tidigare (14,9) men fortfarande klart glesare med elever/pedagog jämfört med jämförbara kommuner. Samtidigt är det nya förslaget nära det faktiska utfallet (19,1), vilket innebär att resurserna minst motsvarar lönekostnaden (antalet pedagoger idag). Beträffande täthetstal bland kommunens fritidshem finns en betydande spridning, från 7,3 till 41,6 elever per pedagog. Denna påtagliga spridning kan bero på att rektor valt att organisera efter lokala behov. Avvikelsen mellan manuell avstämning och faktiskt kostnadsutfall på förskoleklass kan bero på att rektor inte fördelar kostnaden korrekt i lönesystem om en förskoleklasslärare jobbar på flera verksamheter. Avvikelsen i nyckeltal på förskoleklass indikerar att rektorerna bemannar förskoleklass mer än vad resursfördelningsmodellen finansierar. 10 Även om resursfördelningsmodellen möjliggör mer personal på fritids använder rektor fritidspengar till skolmiljön. På så sätt väljer rektor att överbemanna i grundskola och underbemanna på fritids.

79 LULEÅ KOMMUN RAPPORT/ANALYS 10 (13) Enhet Ekonomi Ärendenr Avdelning Grundskola / Ansvarig Andreas Karlsson Kompletterande subvention av små enheter för likvärdighet Luleå kommun har flertalet mindre skolenheter med färre elever än 100 stycken, bland dem mindre skolorna finns 6 stycken enheter som kan betraktas som mycket små. Dessa är Avanskolan, Ersnässkolan, Klöverträsk skola, Kyrkbyskolan, Måttsundsskolan och Vitåskolan. Dessa småskolor har även relativt sett mindre fritidshem: Skolenhet Antal elever exkl. fskk Fritids genomsnitt antal elever Avanskolan Ersnässkolan Klöverträskskolan Kyrkbyskolan Måttsundsskolan Vitåskolan Bland övriga större skolor finns även skolenheter med mindre fritidsenheter, dessa är Alviks fritids (57 st. elever) och Tuna fritids (54 st. elever). Skolbarnsomsorg i mindre enheter Analys och dialog inom arbetsgrupp och med referensgruppen har kommit fram till att det krävs en så kallad minimibemanning om 200 % fritidspedagoger för att driva ett fritidshem under adekvata förhållanden. Fritidspengens omfattning bygger på ett nyckeltal om 18,8 elever per grupp/klass. För att finansiera 200 % fritidspedagoger krävs därför minst 37 fritidselever (18,8*2) på en fritidsenhet. Totalt finns två små fritidsenheter som teoretiskt kvalificerar in på för lågt elevunderlag 11. Det är Klöverträsk fritids (24 fritidselever) och Vitå fritids (15 fritidselever). Förslag på subvention framräknas utifrån mellanskillnaden mellan faktiskt elevantal på fritids (avläses 15:e oktober året innan) och 37 elever: Skolenhet Antal elever exkl. fskk Fritids genomsnitt antal elever Behov extra fritidspengar Avanskolan Ersnässkolan Klöverträskskolan Kyrkbyskolan Måttsundsskolan Vitåskolan Alvik 57 - Tunaskolan Utifrån dagens sätt att avläsa elevantalet. Fler enheter kan kvalificera sig in och få utökat stöd.

80 LULEÅ KOMMUN RAPPORT/ANALYS 11 (13) Enhet Ekonomi Ärendenr Avdelning Grundskola / Ansvarig Andreas Karlsson I räkneexemplet används 15 oktober 2015 som referens, det innebär att Klöverträsk fritids kan erhålla 13 extra fritidspengar 12, motsvarande för Vitå fritids är 22 extra fritidspengar. Övriga fritidsenheter bedöms klara sig utifrån befintliga förutsättningar. Mindre grundskolor Elevpengarnas uppbyggnad grundar sig på flera rekvisit, dessa är elevens timplan, lärarens årsarbetstid, klassindelad undervisning, kommunens bemanningsplanering och skolans genomsnittliga vikariebehov. Skolförvaltningens definition av en mindre skolenhet inom Luleå kommun är en skolenhet vilken majoritet av klasserna (1-parallelliga) inte kan fyllas upp till förväntat antal elever (19-20 stycken per klass). Dessa skolor är 13 : Skolenhet Antal elever exkl. fskk Antal klasser exkl. fskk Antal klasser med < 20 elever Antal klasser med < 12 elever Avanskolan Ersnässkolan Klöverträskskolan Kyrkbyskolan Måttsundsskolan Vitåskolan Samtidigt finns flertalet lärare på kommunens mindre skolor med bredare undervisningsbehörighet. Dessa lärare kan undervisa i flera ämnen, ofta med i hopslagna klasser. En mindre skola som organiserats med bredare behörighet kan därför drivas med nära likvärdiga villkor, som en större skolenheter har. Förslaget är att inför ett så kallat prövningsförfarande under tre år. Det innebär att dem nämnda skolenheterna (se tabell ovan) i fortsättningen processar en vanlig bemanningsplanering utifrån gällande ekonomiska förutsättningar. Om slutliga bemanningsplaneringen inte harmoniserar med resursfördelningsmodellen kan ekonomiskt bistånd bli aktuellt. Rektorn, på dessa mindre skolenheter, kontaktar sin verksamhetschef för dialog och prövning om extra ekonomiska medel. Resultat och förslag Rapportens syfte har varit att kvalitetssäkra elevpengsnivåerna samt öka transparensen av elevpengens uppbyggnad. En ökad transperens främjar likvärdigheten samt ger en förbättrad möjlighet till ansvarsutkrävande, vilket i sin tur främjar effektiv resursanvändning. 12 Enligt resursfördelningsmodellen. 13 Utifrån avläsning Förändringar sker över tid.

81 LULEÅ KOMMUN RAPPORT/ANALYS 12 (13) Enhet Ekonomi Ärendenr Avdelning Grundskola / Ansvarig Andreas Karlsson Ett ytterligare delresultat av rapporten är att förvaltningen fått en öka insyn och kunskap i hur grundbemanningen är uppbyggd på de olika verksamheterna. I och med den ökade insynen stärks den totala förbättringspotentialen både i verksamhet, process och administration. Sammanställning av resultat och förslag till förändringar: Verksamheter Klasstorlekar (elever/klass) Skolenhet fiktivt elevantal (stycken) SUMMA elevpeng (mätt i heltider) Korrigeringar av elevpeng Klass ,1 57 3,6-1,3% Klass ,2 58 4,9 5,7% Klass ,5 65 5,4 - Förskoleklass 16,9 34 2,2 8,1% Fritids 18,8 96 5,5-14,4% Totalt sker en nettominskning av elevpengar, främst beroende på korrigeringen och anpassningen av fritids. Anpassningen av fritids har dock inte skett strikt till jämförbara kommuner (18,8 istället för 22,5 elever per pedagog). Dock återinvesteras delar av nettominskningen tillbaks till grundskolan till finansiering av småskoletillägg och utökning av tilläggsbelopp.

82 LULEÅ KOMMUN RAPPORT/ANALYS 13 (13) Enhet Ekonomi Ärendenr Avdelning Grundskola / Ansvarig Andreas Karlsson Bilaga 1 Elevens timplan per vecka inklusive uppräkning för utökad matematik från 2016 för klass 5 & 6. 1-parallellig 2-parallellig Noteringar Klass BILD - 30,0 30,0 ENG 30,0 30,0 60,0 IDROTT 80,0 80,0 80,0 MATE 160,0 160,0 180,0 MATE utö. 60,0 60,0 42,5 MUSIK 40,0 40,0 40,0 Halvklass NO 82,5 82,5 82,5 3/4-dels klass SO 100,0 110,0 140,0 SLÖJD ,0 Halvklass SV/SVA 410,0 410,0 380,0 ELEV val ,0 Halvklass TEKNIK 27,5 27,5 27,5 SUMMA 990, , , , ,0 1-parallellig 2-parallellig Klass BILD ENG IDROTT MATE MATE utö MUSIK Halvklass NO /4-dels klass SO SLÖJD Halvklass SV/SVA ELEV val Halvklass HK Halvklass SUMMA parallellig 2-parallellig Klass BILD ENG IDROTT MATE MUSIK Halvklass NO /4-dels klass SO SLÖJD Halvklass SV/SVA ELEV val Halvklass HK Halvklass Språk mod SUMMA

83 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Barn- och utbildningsförvaltningen Ärendenr Avdelning / Chef ekonomi, Ingrid Lind Internbudget 2017 Ärendenr 2016/ Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden förslås besluta att fastställa internbudget 2017 enligt förslag. Sammanfattning av ärendet Budgeten baseras på interna planeringsförutsättningar (IPF) och riktlinjer för 2017, beslutad i BUN ( 72/2016). Förvaltningen presenterar härmed förslag till en balanserad budget för Förslag för balanserad budget presenteras genom nya effektiviseringsåtgärder och förskjutning av behov i internbudgetförslaget. Ärendet presenteras i sin helhet vid barn- och utbildningsnämndens sammanträde i september. Internbudgetärendet beskriver hur nämndens kommunbidrag mkr fördelas på respektive skolform, samt vilka omprioriteringar som görs för att finansiera ökade behov inom nämndens ram. Prioriteringar, omfördelningar samt behov av effektiviseringsåtgärder redovisas. INTERNBUDGET (Mkr) Budget 2017 *(1) Procentuell andel Staben % Serviceenheten % Grundskolan % Förskolan % Gymnasieskolan % Summa % *(1) Lönerevisionen ej klar för kommunal Interna hyror och lokalvård ej fastställda ännu. Här fördelade enligt schablon. Beslutsunderlag Internbudget 2017, bilaga 1 Rammatris, bilaga 2 Internbudget 2017 Kostnadsanpassningar i förskolan, bilaga 3 Chef ekonomi, Ingrid Lind

84 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Barn- och utbildningsförvaltningen Ärendenr Avdelning / Chef ekonomi, Ingrid Lind Beslutet skickas till Förvaltningens ledningsgrupp, ekonomer BUF

85 LULEÅ KOMMUN 1 (11) Barn-och utbildningsförvaltningen Bilaga 1 Ekonomienheten Internbudget 2017 Nämndens internbudget 2017 är balanserad utifrån omprioriteringar, förskjutningar av behov samt visst utökat bidrag från kommunstyrelsen. Total budget för 2017 uppgår till mkr och fördelas enligt nedan. Förvaltningens budget 2017 per skolform * Lönerevisionen ej klar för kommunal. * Interna hyror och lokalvård ej faställda ännu. Här fördelad efter schablon. Barn- och utbildningsförvaltningen (BUF) har ett uppdrag att bedriva verksamheten inom tilldelad budget och använda resurser effektivt. Begränsade möjligheter till utökat kommunbidrag ökar kraven på nämnden att effektivisera verksamheten. Arbete sker systematiskt för att omhänderta verksamhetens behov och föreslå åtgärder. Löpande kostnads- och verksamhetsjämförelser genomförs, vilka ska leda till lägre kostnader till minst samma nytta. Inför varje nytt räkenskapsår arbetar barn- och utbildningsförvaltningen aktivt med tre delprocesser; verksamhetsanalys, kostnadsanalys och strategisk kompetensförsörjning. Sammantaget utgör dessa tre delprocesser grunden för nämndens interna budget kommande räkenskapsår. Varje delprocess syftar till att samla ihop behov och åtgärder inom nämndens olika verksamhetområden som underlag för prioriteringar och åtgärder. Detta för att uppnå effektiv ekonomistyrning med budget i balans, samt effektivt resursutnyttjande. Här nedan kommer resultatet av delprocesserna; verksamhetsanalys, kostnadsanalys och strategisk kompetensförsörjning att beskrivas. Beslutad i interna planeringsförutsättningar (IPF) och riktlinjer för 2017 ( 72/2016). Resultatet av dessa tre delprocesser utmynnar i förvaltningens förslag till internbudget för 2017.

86 LULEÅ KOMMUN 2 (11) Barn-och utbildningsförvaltningen Bilaga 1 Ekonomienheten Strategisk kompetensförsörjning Syftar till att planera kompetensförsörjningen över tiden. I den strategiska kompetensförsörjningen ingår även att agera proaktivt för att förebygga sjukskrivningar och premiera hållbart ledarskap. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar aktivt för att anpassa organisationen för att främja framtida försörjning av kompetenser och hållbart ledarskap. Vid denna uppdatering inför 2017 har samtliga verksamhetsområden lämnat uppgifter om aktuella kompetensförsörjningsbehov och framtida utmaningar. Ur delprocessen strategisk kompetensförsörjning framkom följande behov: 2017 Fördelning behov (Mkr) Strategisk kompetensförsörjning (Mkr) Grunds. Förskola Gymnasiet Centralt Ledningsstöd 5,5 3,4 1,4 0,7 - Kvarvarande behov KFP ,0-0,7-3,3 SUMMA 9,5 3,4 2,1 0,7 3,3 Ledningsstöd Totalt existerar behov av utökat ledningsstöd med 5,5 mkr i barn- och utbildningsförvaltningen, huvudsakligen kopplat till behovet att förstärka ledningsorganisationen i skolformerna för ett hållbart ledarskap. Strävan att uppnå målet av maximimalt tjugofem underställda per chef och att flera rektorer går rektorsutbildning skapar utökade behov. Vid rektorsutbildning är skolan utan ordinarie rektor under 20 % av tiden vid fortbildning. Kvarvarande behov Kvarvarande behov från kompetensförsörjningsplan 2015 uppgår till 4,0 mkr. Bestående av behov att avsätta resurser centralt till ambulerande lärare, genom ökade krav att schemalägga lärare på flera skolor och kravet på heltider. Central budget för övervintringsresurs behöver skapas för att kunna behålla och anställa framtida svårrekryterad arbetskraft. Det vill säga arbetskraft som det kan bli brist av i framtiden. Förskolan har behovet att satsa på karriärtjänster i skolformen för att öka statusen att vilja arbeta som förskolelärare. Totala behov existrerar i barn- och utbildningsförvaltningen med 9,5 mkr för att tillgodose den strategiska kompetensförsörjningen för 2017.

87 LULEÅ KOMMUN 3 (11) Barn-och utbildningsförvaltningen Bilaga 1 Ekonomienheten Verksamhetsanalys Syftar till att ge varje skolform möjlighet att fånga upp och lyfta fram prioriterade behov inför budgetåret, samt att ge förslag på eventuell ekonomisk finansiering. Totala behov behöver lyftas upp i förvaltningen för att skapa underlag för en effektiv resurs planering. Vid denna uppdatering inför 2017 har samtliga verksamhetsområden lämnat uppgifter om aktuella behov i skolformen. Ur delprocessen verksamhetsanalys framkom följande behov: 2017 Fördelning behov (Mkr) Verksamhetsanalys (Mkr) Grunds. Förskola Gymnasiet Staben Serv enh. Digital stöd & digital agenda 3,6 0,8 2, Förstärkning elevhälsa 3,4 2,1-1,3 - - Flerspråkscentrum 2,8 2, Serviceenheten övrigt 2, ,0 Serviceenheten skolskjuts 1, ,8 Framtidens skola 0, ,6 - SUMMA 14,2 5,7 2,8 1,3 0,6 3,8 Digitalt stöd & Digital agenda Förskolan lyfte fram i verksamhetsanalysen behov av ett digitalt verktyg och medel för löpande underhåll av verktyget för att bättre hantera barns närvaro. Detta bedöms skapa bättre planeringsförutsättningar i verksamhetens personalbemanning. Grundskolans ökade behov består av medel till utvecklingsprojektet digital agenda. Förstärkning elevhälsan Grundskolan har behov av utökad elevhälsa huvudsakligen gällande skolkuratorer, men även skolsköterskor. En fördubbling av integrationsbeloppet ligger med i behovet från 100 tkr per elev till 200 tkr per elev och år. Behov av extra resurser till elevhälsan i gymnasiet bedöms även genom utökat antal nyanlända. Flerspråkcentrum Ur verksamhetsanlysen framkom behovet av utökning av modersmålslärare och specialpedagoger på flerspråkcentrum i grundskolan genom utökat antal nyanlända. Serviceenheten övrigt och skolskjutsar Behoven för serviceenheten gällande övrigt är både personellt och avtalsrelaterat. Serviceenheten har behov av förstärkta resurser till måltidsservice för att klara den generella vikarieförsörjningen, samt resursbehov för nyanlända. Behov av vaktmästartjänst till den nya Tallkronanskolan. Det nya bussavtalet innebär ökade kostnader för nämnden. Framtidens skola Projektet framtidens skola drivs vidare och behov avser medel för projektadministratör. Totala behov existrerar i barn- och utbildningsförvaltningen och uppgår till 14,2 mkr i verksamhetsanalysen för 2017.

88 LULEÅ KOMMUN 4 (11) Barn-och utbildningsförvaltningen Bilaga 1 Ekonomienheten Kostnadsanalys Syftar till att åskådliggöra om nämnden använder resurserna effektivt inom förvaltningens olika skolformer genom nyckeltalsanalyser och benchmarking. Analyserna används för att skapa en effektiv resursallokering i internbudgeten. Att säkerställa att nämnden har förutsättningar för god ekonomisk hushållning. I kostnadsanalysen ingår även ekonomiska konsekvenser av den demografiska utvecklingen av barn/elever. Ur delprocessen kostnadsanalys framkom följande behov 2017, samt riktade åtgärder hänförliga till nyckeltalsanalyser Fördelning behov (Mkr) Kostnadsanalys (Mkr) Grunds. Förskola Gymnasie Staben Demografi Ökat personalbehov 9,0 8,0-0,2 1,2 - Inskrivning fritids 3,2 3, Nyanlända-ingår ej i bef prognos 2, ,2-14,4 11,2-0,2 3,4 - Omställningsreserv 1% 5, ,0 SUMMA Behov 19,4 11,2-0,2 3,4 5,0 Åtgärder kostnadsanalys -21,3-1,3-20,0 - - SUMMA Åtgärder -21,3-1,3-20,0 0,0 0,0 Demografi Barn- och utbildningsnämnden har en volymbaserad resursfördelning sedan 2014, vilket styr resurstilldelningen i internbudgen. Behov inför budgetår 2017 i kostnadsanalysen ger resursbehov med totalt 9,0 mkr exklusive nyanlända. Grundskolan står för huvuddelen i utökat behov, men även gymnasieskolan ökar. Redovisade demografiska behov avser fler lärare i grund- och gymnasieskolan. Ur kostnadsanalysen framkommer även att fler skrivs in på fritids (ökad täckningsgrad) vilket skapar ökat resursbehov i grundskolan. Fler elever kommer även till Luleå kommun genom utökat antal nyanlända. Ur kostnadsanalysen framkommer utökat behov i gymnasieskolan för ökade elevvolymer. Omställningsreserv För att barn- och utbildningsförvaltningen ska bygga förutsättningar för god ekonomisk hushållning över tiden; är det nödvändigt att skapa en reserv för att möta resultatpåverkande faktorer mellan åren. Långsiktiga målet är att skapa omställningsreserv uppgående till en procent av budgetomslutningen. I kostnadsanalysen avsätts 5,0 mkr för Totala behov ur kostnadsanalysen uppgår till 19,4 mkr. Här nedan specificeras totala behov för 2017.

89 LULEÅ KOMMUN 5 (11) Barn-och utbildningsförvaltningen Bilaga 1 Ekonomienheten Nämndens Behov Totala behov för 2017 i barn- och utbildningsnämnden framgår ur delprocesserna; strategisk kompetensförsörjning, verksamhetsanalys och kostnadsanalysen. Behoven uppgår totalt till 43,1 mkr. Grundskolan står för merparten av behoven relaterat till ökning av elevvolymen i skolformen. I övrigt är resterande behov relativt jämt fördelade över återstående skolformer. Specifikation av förvaltningens totala behov 2017 Fördelning behov (Mkr) Strategisk kompetensförsörjning (Mkr) Grunds. Förskola Gymnasiet Staben Serv enh. Ledningsstöd 5,5 3,4 1,4 0,7 - - Kvarvarande behov KFP ,0-0,7-3,3 - SUMMA 9,5 3,4 2,1 0,7 3, Fördelning behov (Mkr) Verksamhetsanalys (Mkr) Grunds. Förskola Gymnasiet Staben Serv enh. Digital stöd & Digital agenda 3,6 0,8 2, Förstärkning elevhälsa 3,4 2,1-1,3 - - Flerspråkscentrum 2,8 2, Serviceenheten övrigt 2, ,0 Serviceenheten skolskjuts 1, ,8 Framtidens skola 0, ,6 - SUMMA 14,2 5,7 2,8 1,3 0,6 3, Fördelning behov (Mkr) Kostnadsanalys (Mkr) Grunds. Förskola Gymnasiet Staben Serv enh. Demografi (ökat personalbehov) 9,0 8,0-0,2 1,2 - - Inskrivning fritids 3,2 3, Nyanlända-ingår ej i bef prognos 2, ,2 - - Omställningsreserv 1% 5, ,0 - SUMMA 19,4 11,2-0,2 3,4 5,0 0,0 Summa Totala behov BUN 43,1 20,3 4,7 5,4 8,9 3,8 Åtgärder för finansiering av resursbehov I kostnadsanalysen ingår även att lyfta fram finansieringsförslag. Här ovan har enbart nämndens totala resursbehov illustrerats för Förvaltningen arbetar aktivt med nyckeltalsjämförelser och benchmarking. Avsikten är att säkerställa att nämndens resurser används effektivt inom skolformerna genom aktiv ekonomistyrning. Begränsade möjligheter att erhålla utökat kommunbidrag ökar kraven på nämnden att effektivisera verksamheten.

90 LULEÅ KOMMUN 6 (11) Barn-och utbildningsförvaltningen Bilaga 1 Ekonomienheten Nationell statistik jämförelse Ur kostnadsanalysen framkommer att nämndens resurser till grundskolan ligger i linje med vad större städer genomsnittligt satsade gällande undervisningskostnad (kr/elev) år 2014*. Nämnden satsar mera resurser och uppnår bättre genomsnittliga meritvärden. Nämndens resurser till gymnasieskolan är lägre gällande undervisning (kr/elev) i skolformen i jämförelse med genomsnittligt större städer för 2014*. Positivt är att gymnasieskolan trots lägre ekonomisk tilldelning, påvisar högre genomsnittlig betygspoäng i jämförelse med större städers genomsnitt. Förvaltningens kostnadsanalys för 2014* visar på att kostnadsnivån i förskolan ligger över jämförbara kommuner enligt statistiken personalkostnad (kr/barn). Även vid jämförelsen mot strukturerad standardkostnad ligger förskolan i Luleå högt. Nämndens satsar cirka 18 tkr/barn mer gällande personalkostnader i förskolan än genomsnittligt större städer. Monetärt motsvarar detta cirka 60 mkr. Delförklaring till kostnadsläget kan härledas till högre utbildningsnivå, och därmed högre löneläge i kommunen. Personalkostnad per barn större städer 2014 * Nationella uppgifter för 2015 finns ännu inte tillgängliga. Statistiken publiceras ht-16. Effektiviseringsåtgärder Förskolan och grundskolan planerar effektiviseringsåtgärder uppgående till motsvarande 21,3 mkr för 2017, av dessa härleds 20,0 mkr till förskolan relaterat till nationell statistik. Skolformen påvisar ett högre kostnadsläge i förhållande till jämförbara kommuner, se ovan. Arbete intensifieras i skolformen för att anpassa verksamheten till kostnadsnivå med jämförbara kommuner (bilaga 3). Anpassningen ska inte medföra minskad personaltäthet eller kvalitetsförsämring för kund. Övriga 1,3 mkr destineras dessa till grundskolan och verkställs som en generell åtgärd Totalt motsvarar effektiviseringsåtgärderna 21,3 mkr. Vilket betyder att ytterligare åtgärder krävs för ekonomisk balans.

91 LULEÅ KOMMUN 7 (11) Barn-och utbildningsförvaltningen Bilaga 1 Ekonomienheten Utökad ram från kommunstyrelsen Nämnden redovisar behov av utökat bidrag för omhändertagande av konsekvenser av befolkningsförändringen inklusive utökat flyktingmottagande. Nämnden har inte erhållit fullständig kostnadstäckning, endast delar av volymbehovet. Totalt har förvaltningen erhållit 9,0 mkr från kommunstyrelsen för Utöver detta har kommunstyrelsen beslutat att införa vardagsrationaliseringar för samtliga förvaltningar uppgående till 0,1 % av ramomslutningen per år. Totalt motsvarar detta för barn- och utbildningsförvaltningen en budgetreducering med cirka 1,7 mkr. Sammanfattning behov/åtgärder och ramtillskott Här nedan kommer en sammanställning av tillskott för behov, beslutade åtgärder, och ramutökning. Totalt uppgår behoven i förvaltningens delprocesser; strategisk kompetensförsörjning, verksamhetsanalys och kostnadsanalys till 43,1 mkr. Interna åtgärder finns beslutade uppgående till 21,3 mkr. Förvaltningen har erhållit 9,0 mkr i volymkompensation från kommunstyrelsen (KS) men påverkas av beslutad vardagsrationalisering från KS. Behov och åtgärder ovan har beslutats i BUN juni-16 ( 72/2016). Totalt har nämnden kvar att åtgärda 14,5 mkr. (Mkr) Grunds. Fördelning behov/åtgärder (Mkr) Förskola Gymnasiet Staben Serv enh. Summa Totala behov BUN 43,1 20,3 4,7 5,4 8,9 3,8 Summa Åtgärder -21,3-1,3-20, Netto behov BUN 21,8 19,0-15,3 5,4 8,9 3,8 Tillskott KS Volym -9,0 Avgår (vardags ration. 0,1%) 1,7 Kvar att åtgärda/ofinansierat 14,5 (enligt beslut i BUN 72/2016) Viktiga överväganden Anvisningar till strategisk plan och budget föreskriver att planering ska utgå från alternativa möjligheter till ett utökat kommunbidrag. Nämnden ska undersöka om budgetutrymme kan skapas genom omprioriteringar och effektiviseringsåtgärder. BUN har i juni 2016 beslutat om effektiviseringsåtgärder uppgående till -21,3 mkr. Huvudsakligen härrörande till kostnadsläget i nationell statistik på förskolan. Beslutad åtgärd innefattar även en generell effektivisering på grundskolan uppgående till -1,3 mkr. För att genomföra skolans uppdrag effektivt ska BUN bedriva verksamheten inom tilldelad budget och använda tillgängliga resurser effektivt. Här nedan framgår förvaltningens förslag på ytterligare effektiviseringsåtgärder, förskjutningar och omprioriteringar för en balanserad internbudget 2017.

92 LULEÅ KOMMUN 8 (11) Barn-och utbildningsförvaltningen Bilaga 1 Ekonomienheten Förslag på nya effektiviseringsåtgärder Beslut i barn-och utbildningsnämnden 2016/ Vid översyn av elevpeng, särskilt undersöka de minsta skolornas ekonomiska förutsättningar. Uppdraget att genomlysa elevpeng i grundskolan, samt förslag på differentierad elevpeng till 2017 har utmynnat i ett effektiviseringsförslag. Totalt stärks elevpengen till förskoleklass och klass 4-6, medan den minskas något till klass 1-3. Gällande fritids genomförs en anpassning av elevpengen till jämförbara kommuner. Grundskolans elevpengar reduceras med -10,0 mkr till En betydande del utgår från en minskning av elevpeng till fritids. Av effektiviseringen återinvesteras 5,0 mkr tillbaka i grundskolan. Återinvesteringen är för att stärka resurser kopplat till tilläggsbelopp och resursstöd för mindre enheter. Nettobesparingen uppgår till 5,0 mkr. Beslut i barn- och utbildningsnämnden 2016/ Vid översyn av ej lagstadgad verksamhet i kultur och miljöskolan bibehålla ambitionsnivån. Förvaltningen lägger fram effektiviseringsförslag uppgående till -3,0 mkr i kultur- och miljöskolan, med uppdrag att genomföra effektiviseringen utan att påverka nuvarande ambitionsnivån. Utifrån prognostiserat årsbokslut kommer verksamheten att uppvisa ett överskott motsvarande +0,5 mkr. Utöver detta utrymme sker en ramreducering motsvarande -2,5 mkr, vilket innebär att effektiviseringsförslaget till större del handlar om att organisera sin verksamhet för att med bibehållen ambitionsnivå erbjuda en verksamhet som möter omvärldens utveckling och förväntningar. En översyn av organisation sker kopplat till struktur, schemaläggning, logistik och utbud. Effektiviseringsåtgärder införs för att reducera drift och övriga kostnader. Barn-och utbildningsnämnden påverkas av beslutet i kommunstyrelsen att införa vardagsrationalisering uppgående till -0,1 % av ramomslutningen. Förvaltningen lägger fram förslag att procentuellt fördela ut ramminskningen på -1,7 mkr till skolformerna enligt budgetomslutning, exkluderat förskolan. Förklaring hänförs till redan beslutade åtgärder på skolformen uppgående till -20,0 mkr hänförliga till kostnadsläge i skolformen. Ramminskningen fördelas enligt följande förslag 2017 Fördelning ramminskning (Mkr) Fördelning vardagsrationalisering (Mkr) Grunds. Förskola Gymnasiet Staben Serv enh. Ramreducering -1,7-1,1 - -0,3-0,1-0,2 Förvaltningens förslag på nya effektiviseringsåtgärder uppgår sammanlagt till -9,7 mkr. Totalt ofinansierad budget uppgick till 14,5 mkr innan förslag på nya åtgärder. Kvar att åtgärda finns (14,5-9,7) 4,8 mkr.

93 LULEÅ KOMMUN 9 (11) Barn-och utbildningsförvaltningen Bilaga 1 Ekonomienheten Förskjutning av behov Ur förvaltningens delprocesser; strategisk kompetensförsörjning, verksamhetsanalys och kostnadsanalys lägger förvaltningen fram förslag att förskjuta enstaka behov, korrigering av behov genom förnyad bedömning, samt utökade behov. Förslag förskjutning/utökning 2017 Fördelning behov (Mkr) Strategisk kompetensförsörjning (Mkr) Grunds. Förskola Gymnasiet Staben 4) Kvarvarande behov KFP ,4 4,0-0,7-2,7 3, Fördelning behov (Mkr) Verksamhetsanalys (Mkr) Grunds. Förskola Gymnasiet Staben 1) Digital stöd & Digital agenda 1,2 3,6 0,8 0,4 2, ) Förstärkning elevhälsa 2,1 3,4 2, ,3-3) Flerspråkscentrum 2,0 2,8 2,0 2, Stöd små enheter 0,7-0, Fördelning behov (Mkr) Kostnadsanalys (Mkr) Grunds. Förskola Gymnasiet Staben 5) Omställningsreserv 1% 4,6 5, ,6 5,0 Rödmarkerade överstrukna siffror, är ursprungligt behov ur delprocesserna. Blåmarkering är nya behov. 1-5 är sortering utifrån storlek på besparing 1) I verksamhetsanlysen framgår att förskolans ursprungliga behov att införa digitalt stöd uppgick till 2,8 mkr inklusive underhåll. Ny bedömning leder till att förvaltningen kan reducerar behovet med -2,4 mkr relaterat till lägre underhåll. 2) Fler elever i grundskolan och gymnasieskolan bidrar till behov att förstärka elevhälsan. Gymnasieskolans behov i verksamhetsanalysen uppgick till 1,3 mkr för utökad elevhälsa, relaterat till fler nyanlända. Behovet finansieras inom skolformens ram och genom tillfälligt statligt tillskott. Förslaget reducerar ursprungligt behov med - 1,3 mkr. 3) Ur verksamhetsanlysen framkom behovet av utökning av modersmålslärare och specialpedagoger på flerspråkcentrum i grundskolan, genom utökat asylmottagande. Enligt kartläggning av flerspråkcentrum och kompetenser, ger förvaltningen förslag på en tillfällig förskjutning. Förslaget reducerar grundbehovet med -0,8 mkr. 4) I strategisk kompetensförsörjning uppgick behoven från tidigare års upprättad kompetensförsörjningsplan till 4,0 mkr. Förvaltningen lägger som förslag att förskjuta en del av grund behovet. Förslaget reducerar ursprungligt behov med -0,6 mkr. 5) För att barn- och utbildningsförvaltningen ska bygga förutsättningar för god ekonomisk hushållning över tiden; är det nödvändigt att skapa en reserv för att möta resultatpåverkande faktorer mellan åren. Långsiktiga målet är att skapa omställningsreserv uppgående till en procent av budgetomslutningen. I kostnadsanalysen har 5,0 mkr avsatts för Förslaget är att reducera avsatta medel med totalt -0,4 mkr.

94 LULEÅ KOMMUN 10 (11) Barn-och utbildningsförvaltningen Bilaga 1 Ekonomienheten Ett utökat behov har identifierats, och förvaltningen lägger förslag att tilldela 0,7 mkr till förskolan för stöd till små enheter på landsbygden. I överensstämmelse med riktlinjer i förvaltningens lokalstrategi 68/2011 Förskolor med en eller två avdelningar, bör enbart finnas där särskilda skäl föreligger, tex glesbygd. Totalt är nämndens budget för 2017 balanserad utifrån förslagen ovan på effektiviseringsåtgärder uppgående till -9,7 mkr, samt förskjutning av behov/utökning uppgående till -4,8 mkr. Sammanfattning av internbudget 2017, finansiering av behov Behov (mkr) Finansiering Tillskott/ effektivisering Tillskott KS volym -9,0 Vardagsrationalisering 0,1 % KS 1,7 Effektivisering (Förskolan & grunds.) -21,3 Förslag nya åtgärder Översyn elevpeng grundskolan -5,0 Kultur & miljöskolan ram reducering -3,0-9,7 mkr Vardagsrationalisering -1,7 Ledningsstöd 5,5 Omprioriterings förslag Kvarvarande behov KFP ,0-0,6 Digital stöd & Digital agenda 3,6-2,4 Förstärkning elevhälsa 3,4-1,3 Flerspråkscentrum 2,8-0,8 Serviceenheten övrigt 2,0 Serviceenheten skolskjuts 1,8-4,8 mkr Framtidens skola 0,6 Demografi (ökat personalbehov) 9,0 Inskrivning fritids 3,2 Nyanlända-ingår ej i bef prognos 2,2 Omställningsreserv 1% 5,0-0,4 Stöd små enheter 0,7 Summa Totala behov BUN 43,1-43,1 + ökade behov - finansierings åtgärd Totalt behov ur förvaltningens delprocesser; strategisk kompetensförsörjning, verksamhetsanalys och kostnadsanalys uppgick till 43,1 mkr. Efter redan beslutade åtgärder på 21,3 mkr av barn- och utbildningsnämnden och netto tillskott från KS uppgående till 7,3 mkr, existerar ofinansierade behov med 14,5 mkr. Genom förslag på nya åtgärder -9,7 mkr, och omprioriteringar -4,8 är nämndens budget balanserad för 2017.

95 LULEÅ KOMMUN 11 (11) Barn-och utbildningsförvaltningen Bilaga 1 Ekonomienheten Osäkerheter Osäkerheter redovisas vilka kan inverka på nämndens förutsättningar avseende internbudget Utökad digitalisering, dels interna beslut och statliga beslut. Lokalvårdsutredningen Nyanlända

96 INTERNBUDGET MATRIS 2017 (TKR) Bilaga 2 Stab Serviceenhet Förskola Grundskola Gy- Summa skola Fv-chef Vht-contoller Måltids- Skolskjuts Förskola Adm ch service Lokalsam Ek, pers, kansli Vaktmästare Program (60,61) (62) (63) (64) (65) Avstämning % 6% 3% 4% 27% 45% 15% 100% Internbudget 2016 Ingående balans (IB) Regleringar permanenta under 2016 Omföring skolskjutsar pga. ökad kostnad badbussar Omföring avstämningspott Strategisk kompetensförsörjning Digitalisering ÅK 4-6 (omföring medel verksamheten) Vaktmästare kulturskolan 50% Omföring måltider förskolan (Beslutat inför 2017) Prisökningar 1,5 % Lönekomp fristående aktörer Löneavtal 2016 (Exklu. Kommunal ej klart!) ** Beslut enligt IPL och internbudget Strategisk kompetensförsörjning Utökat Ledningsstöd bland annat enl. strävansmålet Kvarvarande behov KFP 2015 (4,0 mkr, famskjutet 0,6 mkr i internbudget-17) Verksamhetsanalys Digitalt verktyg Förskolan frånvaro Digital agenda Grundskolan Förstärkning av elevhälsan (2,0 kuratorer + utökat integrations belopp) Förstärkning Flersspråkcentrum/Resurscentrum Ökad kostnad skolskjutsar genom nytt avtal Behov av personalförstärkning måltidsserivce 3,75 tj. + vaktmästare 1,0 tj.) Framtidens skola (Projekt administratör) Tillägsbelopp Förskolan (Stöd små enheter) Kostnadsanalys Volymanpassning pga. demografi och migration Ökad täckningsgrad fritids Anpassning av kostnadsstruktur enl. Omvärldsanalys FSK Åtgärder grundskolan Effektivisering elevpeng grundskolan Tillskapande av buffert Vardagsrationalisering (-0,1 % på ramtilldelning till resp. förvaltning) Effektivisering Korrigering internräntan från 2,8 % till 1,5% (Ej erhållit uppgifter ännu) Schablon nu) Hyresavisningar 2017 * Uppgifter saknas från SBK Städaviseringar 2017 * Uppgifter saknas från SBK Övrig korrigeringspost RAM Procentuell andel 6% 6% 4% 23% 46% 15% 100%

97 Grund för fördelning av minskad internränta (Antagande) Ej erhållna uppgifter ännu. Ansvar 3 Utfall kr Periodbudget kr Årsbudget kr Avvikelse Skolformsövergripande Förskola Grundskola Gymnasieskola Elevhälsa

98 LULEÅ KOMMUN Bilaga 3 - Internbudget 2017 Barn- & utbildningsförvaltningen Verksamhet förskola/ekonomienheten Kostnadsanpassningar i förskolan Genomförda och planerade åtgärder Aktuellt Luleås Kommuns planeringsförutsättningar har genom åren angett att systematiska kostnads- och verksamhetsanalyser ska leda till lägre kostnader till minst samma nytta. I planeringsförutsättningarna för tydliggörs också att arbetet med effektiviseringar måste prioriteras. Jämförelser med andra kommuner, s.k. benchmarking utifrån tillgängliga nyckel- och effektivitetstal måste leda till aktiva förbättringsåtgärder i syfte att uppnå förbättrad effektivitet utan att försämra resultaten i verksamheten. I Barn- och utbildningsförvaltningens egna interna planeringsförutsättningar för tillika Riktlinjer för internbudget 2017 (BUN 2016/274-00) fastställs också denna inriktning. För 2017 planeras därför kostnadsanpassningar i förskolan om 20 MKr. Bakgrund Nyckeltalsjämförelser (SCB, 2014) visar att Luleås kostnader för förskola är betydligt högre än i jämförbara kommuner, gruppen Större städer, totalt 31 kommuner. En plats i Luleås förskolor kostar kronor per barn (SCB, 2014). Medelkostnaden i de jämförbara kommunerna är kronor per barn enligt samma statistik. Den största andelen av kostnaderna utgörs av kostnader för personal. Kostnader för personal i förskolan kan närmast jämföras med skolans undervisningskostnader. Jämförelser mellan kommuners kostnader för förskolor tar därför sin utgångspunkt i framför allt personalkostnaden. KPMG påtalar också i sin rapport Granskning av resursfördelning inom förskolan (2016/ ) de höga kostnaderna: Vår rekommendation är att kommunen gör mer detaljerade analyser avseende Luleås kostnadsnivåer i jämförelse med andra samt att Barn- och utbildningsnämnden använder detta i pågående effektiviseringsarbete (s.15) POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON/ VÄXEL MOBILTELEFON PLUSGIRO E-POSTADRESS Luleå kommun Repslagargatan annica.backman@skol.lulea.se Barn- & utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret DIREKT TELEFAX BANKGIRO LULEÅ 3628

99 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (4) Barn- & utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Personalkostnaden i Luleås förskolor jämfört med gruppen större städer Personalkostnad per barn större städer 2014 Av totalkostnaden per barn i förskola utgör personalkostnaden i Luleå kronor, att jämföra med den genomsnittliga personalkostnaden i kommungruppen om kronor, dvs. en skillnad motsvarande kronor. Det motsvarar en sammantagen merkostnad för Luleå om cirka 60 MKr (3300 inskrivna barn i Luleås förskolor). Interna analyser på basis av SCB 2014, visar att ca 28 % eller 17 MKr av Luleås personalkostnader kan hänföras till högre utbildningsnivåer, högre lönenivåer, högre medelålder och därmed högre semester- och sjuklönekostnader än i den jämförbara kommungruppen. Kostnadsanpassningarnas totala storlek för att komma i nivå med jämförbara kommuner utan kvalitetsförsämring har därför fastställts till sammanlagt 43 MKr under perioden (60-17MKr). Inriktning och metod för arbetet med kostnadsanpassningar Ett arbete i syfte att reducera kostnaderna påbörjades hösten Arbetet har utgått från skolchefs utredningsdirektiv, Anpassning av förskolans kostnader. Av utredningsdirektivet framgår att målet med arbetet är kostnader i nivå med jämförbara kommuner men att förändringar i resurser till förskolan inte får innebära minskad personaltäthet eller kvalitetsförsämring för kund.

100 LULEÅ KOMMUN Dnr 3 (4) Barn- & utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Andelen personal med högskoleutbildning är den enskilt viktigaste faktorn för en förskola med hög kvalitet. Luleås andel personal med högskoleutbildning avviker från kommungruppen som helhet. 65% av medarbetarna i Luleås förskolor har högskoleutbildning jämfört med 52% i kommungruppen som helhet (SCB, 2014). En annan faktor för hög kvalitet i förskolan är barngruppernas storlek och dess bemanning. Av samma statistik (SCB, 2014) framgår att barngrupperna i Luleå är något mindre än i kommungruppen. Luleå har i snitt 16,6 barn per avdelning. Kommungruppen har ett snitt på 17 barn. Metoden för arbetet har förutom nyckeltalsjämförelser och interna kostnads- och verksamhetsanalyser varit utredningar inom framför allt fem områden (se figur nedan). Utredningsområdena har identifierats med hänsyn till att de kostnadsanpassningar som genomförs eller planeras inte ska påverka verksamhetens kvalitet i form av minskad personaltäthet eller större barngrupper. Arbetet pågår fortfarande Barn- och utbildningsnämnden har under 2015 och 2016 löpande tagit del av information eller behandlat ärenden med koppling till arbetet, t ex frågan om en ny och mer resurseffektiv OB-verksamhet, en resurseffektivare måltidsorganisation genom samlad arbetsledning för måltidspersonal i förskola-skola, samordning av Mötesplatser osv. Barn- och utbildningsnämnden har även beslutat om fler stängningsdagar i förskolan (totalt fyra) för att minska personalkostnader för vikarier men samtidigt vidmakthålla en hög kvalitet med möjlighet för utvecklings- och kvalitetsarbete i verksamheten och en hållbar arbetsorganisation.