Översvämningsskydd och gestaltning av å-rummet, etapp Kolla

Översvämningsskydd och gestaltning av å-rummet, Teknisk beskrivning till ansökan om tillstånd för vattenverksamhet, Teknik 2018-05-16

Utges av Maj 2018

Innehåll 1 Inledning och orientering 4 2 Höjdsystem och nivåer 6 3 Befintliga förhållanden 6 3.1 Vattendragskarakteristik... 6 3.2 Geotekniska förhållanden... 7 3.3 Nuvarande stabilitetsförhållanden... 8 3.4 Föroreningar i mark, sediment och vatten... 8 3.5 Befintliga byggnader och anläggningar... 9 3.6 Befintliga ledningar och kablar... 11 4 Hydrologiska förutsättningar 12 4.1 Karakteristiska vattenflöden... 12 4.2 Karakteristiska vattennivåer... 12 4.3 Avrinningsområde och hydrogeologiska uppgifter... 15 5 Beskrivning av planerade åtgärder 15 5.1 Planerat översvämningsskydd... 15 5.2 Planerade förändringar i VA-systemet... 17 5.3 Övriga ledningsarbeten... 19 5.4 Geotekniska åtgärder... 19 5.5 Planerade gestaltningsåtgärder... 20 5.6 Borttagning av befintliga bryggor... 21 5.7 Föroreningar i mark, sediment och vatten... 21 6 Byggskede 22 7 Arbetstider och arbetsförfarande 23 8 Kontroll och uppföljning 23 9 Kostnadskalkyl 24 Referenser 25 3

1 Inledning och orientering Kungsbackaån har genom åren orsakat flera stora översvämningar i de tätbebyggda delarna av Kungsbacka stad. Skadorna på fastigheter och infrastruktur har uppgått till miljonbelopp. För att reducera risken och omfattningen av framtida översvämningar har beslutat att anlägga permanenta översvämningsskydd. Skydden anläggs på de delar av åstranden där det finns bebyggelse som är särskilt utsatt. Den nu aktuella etappen av översvämningsskydd är ca 800 m lång och anläggs utmed ett bostadsområde i Kolla i södra delen av Kungsbacka. Området, som är beläget på åns västra sida, har låga marknivåer och tät bebyggelse nära ån, se Figur 1. För översiktskarta se Figur 2. Detta är den andra etappen med översvämningsskydd som anläggs i Kungsbacka. Den första etappen, vid Signeskulle i norra delen av staden, stod färdig 2014.I samband med anläggningen av översvämningsskyddet planeras gestaltningsåtgärder och upprustning av den gång- och cykelväg som löper längs ån. Tillstånd till vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken krävs då stora delar av de planerade åtgärderna kommer att utföras under nivån för högsta högvatten samt även innebär viss hantering av förorenade sediment m m. Endast mindre åtgärder som schaktning för dagvattenutlopp och utläggning av erosionsskydd kring detta samt rivning av två mindre bryggor medför ingrepp i själva ån. Figur 1. Höga vattenflöden i Kungsbackaån vid Kolla där kommunen satt upp ett temporärt översvämningsskydd. Bilden tagen i sydlig riktning. Januari 2015. 4

Figur 2. Översiktskarta 5

2 Höjdsystem och nivåer Samtliga nivåer i denna tekniska beskrivning, bilagor och ritningar är angivna i höjdsystem RH 2000. Nivån på åbotten varierar mellan ca -1,0 och -2,5 m och sluttar svagt åt söder (nedströms). Släntkrön i det strandnära området varierar mellan nivåerna ca +1 och +1,5 m. Nivåskillnaden mellan åbotten och släntkrön varierar således mellan ca 3 och 4 m. För att få en kontinuerlig inmätning av åbotten har en scanning med ekolod (multibeam-mätning) utförts våren 2017. 3 Befintliga förhållanden 3.1 Vattendragskarakteristik Längs den aktuella sträckan av Kungsbackaån är ån relativt grund (vattendjup ca 2,5 m vid normalvattenstånd) och ca 20-25 m bred och har ett lugnflytande flöde. Botten utgörs av finsediment och lera, vilket medför att vattnet ofta är grumligt och brunfärgat. Strandbrinkarna närmast vattenbrynet är till stor del bevuxna med högvuxen bladvass vilken delvis skymmer utsikten över ån, se Figur 3. Figur 3. Vass vid vattenbrynet. Södra delen av sträckan. Längre upp i strandbrinken övergår vegetationen i klippta gräsytor och enstaka träd och buskar. Längs vissa delsträckor går de klippta gräsytorna ända ned till vattenbrynet. Strandzonen är generellt smal och har karaktären av parkstråk med enstaka bryggor och parkbänkar. Klippta gräsytor omger även en befintlig gång- och cykelväg som löper längs med ån, se Figur 4. 6

Figur 4. Parkstråket längs Kungsbackaåns västra sida. Norra delen av sträckan. 3.2 Geotekniska förhållanden Under det organiska ytjordskiktet utgörs de naturliga jordlagren i huvudsak av torrskorpelera till ca 0,5-1 m djup följt av lera / gyttjig lera till större djup. Leran är något gyttjig i sin övre del (till ca 6-7 m djup), med en uppmätt vattenkvot på ca 90-100 % och med ett visst innehåll av växt- samt skalrester. Den underliggande leran (mellan ca 6-25 m djup) kan generellt beskrivas som grå med inslag av få skalrester och är på större djup (ca 15-25 m) dessutom sulfidmelerad. Densiteten varierar mellan ca 1,5 och 1,65 ton/m 3, där de högre värdena påträffas på större djup. Konflytgränsen uppgår till ca 70-90%. Sensitiveten uppmätt från fallkonsförsök varierar i huvudsak mellan ca 10 och 20. Leran bedöms därmed vara i huvudsak låg-/mellansensitiv. Kohesionsjordens odränerade skjuvhållfasthet varierar mellan 10 kpa på nivå ±0 och 42 kpa på nivå -30 (okorrigerade värden erhållna genom ving- och fallkonsförsök). Enligt tidigare utförda belastningsförsök (CRS) är leran inom området normal- till något överkonsoliderad (OCR ca 1,0-1,3). Leran är därmed känslig för tillskottsspänningar. I anslutning till den befintliga gång- och cykelvägen överlagras torrskorpan av fyllnadsmaterial (sand/grusig sand och lera). Leran vilar på friktionsjord ovan berg. Förmodat berg eller block har påträffats på djup varierande mellan ca 30 och 60 m. 7

3.3 Nuvarande stabilitetsförhållanden En fördjupad stabilitetsutredning har utförts för området. Utredningen visade på godtagbar säkerhet mot skred i alla beräkningssektioner. Beräkningarna är utförda med partialkoefficientmetoden, enligt anvisningarna från IEG (Implementeringskommissionen för Europastandarder inom Geoteknik). De lägsta säkerheterna för den kombinerade analysen beräknades för släntnära glidytor. För glidytor som slår upp längre bort från ån blir säkerheten mot skred gradvis bättre. 3.4 Föroreningar i mark, sediment och vatten Utförda markmiljötekniska undersökningar har omfattat provtagning och analyser av både mark, sediment, grundvatten och ytvatten i och längs med Kungsbackaån. Markanvändningen i aktuellt område bedöms motsvara Naturvårdsverkets generella riktlinjer för mindre känslig markanvändning (MKM). I ett fåtal punkter har förhöjda halter av PAH (polycykliska aromatiska kolväten), arsenik och kobolt påträffats i fyllnadsmassorna ned till ca 0,5 m under markytan. Vidare har förhöjda halter av arsenik påträffats i torrskorpelera ned till ca 1 m under markytan. Uppmätta halter ligger över känslig markanvändning (KM) men under riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM). Halterna kräver inga efterbehandlingsåtgärder, men medför däremot begränsningar och restriktioner vid hantering av urschaktade massor. Urschaktade massor kan (ur föroreningssynpunkt) användas som fyllnadsmassor inom området. Massor med föroreningshalter över KM som avlägsnas från området ska däremot omhändertas av godkänd mottagare. Sedimenten i Kungsbackaån utmed aktuell sträcka är förorenade, främst av TBT (tennorganiska föreningar), PCB (polyklorerade bifenyler) och PAH men i viss mån även av metaller. Halterna av PAH och TBT är allvarligt förhöjda och kan ge akuttoxiska effekter. Föroreningarna i sedimenten är ytligt belägna. Vid schaktning i vatten ska förorenade sediment omhändertas. Provtagning av ytvatten har genomförts för att få en indikation på vilka halter av suspenderat material som förekommer naturligt i Kungsbackaån inför kommande grumlande arbeten i och i anslutning till ån. Analyserade grundvattenprov påvisar att grundvattnet i området är påverkat av antroprogen aktivitet. Analyser har utförts på både ofiltrerade och filtrerade grundvattenprov. Gällande riktlinjer för utsläpp till recipient (dvs, Göteborgs Stads riktlinjer för utsläpp av förorenat vatten till recipient och dagvatten) överskreds för halten av krom, bly, koppar och zink för ofiltrerade grundvattenprov samt för halten koppar i ett filtrerat grundvattenprov. En förhöjd halt av arsenik har påträffats i grundvattnet, men denna bedöms härröra från den naturligt förhöjda bakgrundshalten i området. 8

3.5 Befintliga byggnader och anläggningar Bostadsområdet som ligger utmed det planerade översvämningsskyddets västra sida består av radhus och flerfamiljshushus. Husen, som är uppförda på 1990-talet, har ett till fyra plan och saknar källare, se exempel i Figur 5. Figur 5. Exempel på bostadshus i området. I norra delen av området finns två mindre privata båtbryggor samt en brygga som ägs och förvaltas av kommunen, se Figur 6 och Figur 7. Figur 6. En av de två mindre privata bryggorna som finns i den norra delen av området. Vy söderut. 9

Figur 7. Kommunens brygga som ska rustas upp i samband med projektet. Vy norrut. I den norra delen av aktuellt område finns även en spillvattenpumpstation, se Figur 8 som kvarstår oförändrad i sin funktion. Figur 8. Pumpstation för spillvatten i norra delen av området. Vy söderut. Längs med åns båda sidor löper asfalterade gång- och cykelvägar. De förbinds centralt i området av en gång- och cykelbro, se Figur 9. Bron är grundlagd på pålar och bropåslaget är kompensationsgrundlagt med lättfyllnad. 10

Figur 9. Gång- och cykelbron på mitten av sträckan. Vy från västra brofästet. I slutet av sträckan finns på intilliggande fastighet en bollplan och lekplats, se Figur 9 som ägs och förvaltas av bostadsbolaget Eksta. Figur 10. Bollplan och lekplats på intilliggande fastighet som ägs av bostadsbolaget Eksta. 3.6 Befintliga ledningar och kablar Inom utredningsområdet finns ett ledningsnät för vatten samt dag- och spillvatten samt ledningar för fjärrvärme, el, tele, opto och belysning. Utredningsområdet avvattnas via diken och dagvattenledningar med åtta utlopp i Kungsbackaån. Det finns en tryckspillvattenledning under Kungsbackaån, två nödutlopp för spillvatten samt en vattenledning med brandpost placerad vid befintlig pumpstation. 11

4 Hydrologiska förutsättningar 4.1 Karakteristiska vattenflöden SMHI och konsultföretaget DHI har gjort beräkningar 2016 av vattenföringen i Kungsbackaån vid höga flöden, dvs flöden med 10-års-, 50-års, 100-års och 200-års återkomsttid. Beräkningsresultaten presenteras i Tabell 1 nedan. har även gjort beräkningar av vattenföringarna vid medel- och lågvattenflöden i samband med framtagandet av en vattenförsörjningsplan (, 2015). Även dessa beräkningsresultat presenteras i Tabell 1. Tabell 1. Karakteristiska vattenflöden i Kungsbackaån. HHQ-200 år 60 HHQ-100 år 50 HHQ-50 år 45 HHQ-10 år 31 MHQ 20,21 MQ 4,23 MLQ 0,64 LLQ 0,32 Flöde [m 3 /s] 4.2 Karakteristiska vattennivåer Vattennivåerna i Kungsbackaån varierar enligt Tabell 2 nedan. Tabell 2. Vattenstånd i Kungsbackaån [m]. HHW50 +2,15 för område norr om GC-bro +2,05 för område söder om GC-bro MHW +1,12 MW +0,12 LLW -0,83 Vattennivåerna i Kungsbackaån varierar med årstid, höjdvariationer i landskapet och avstånd till havet. Vattenstånden i ån kan snabbt stiga, både vid långvarig nederbörd och vid kraftig sydlig vind som ger högt vattenstånd i inre Kungsbackafjorden. 12

I åns nedre delar påverkas nivån främst av havsnivån medan nivån i åns övre delar främst påverkas av flödet i ån. Påverkan från havet sträcker sig tydligt upp till Kraftvägen som ligger ca 2000 m uppströms Kollaområdet. Figur 11. Karta med beräknade vattennivåer i Kungsbackaån då flödet är 60 m3/s och havsnivån är +1.82 m (DHI 2016). Ett flertal utredningar av översvämningsrisker och höga vattenstånd har gjorts i Kungsbackaån. För aktuellt område har DHI beräknat högsta vattenståndet i ån till +2,17 m i norr och till +2,05 m i söder (beräknat med ett högsta högvatten i havet på nivå +1,82 m i kombination med ett 200-års flöde i ån (Q=60m 3 /s), se. Det framtida högsta högvattenståndet (med klimatpåverkan) har beräknats till +2,62 m. Lägsta lågvatten (LLW) i ån har vidare beräknats till -0,83 m vilket är samma nivå som i havet och medelvattenståndet (MW) har beräknats till +0,12 m (DHI 2016). Den befintliga marknivån längs ån i området varierar idag mellan ca +1,5 till +2 m närmast släntkrönet vid ån i öster och + 6 m i områdets västra delar närmast 13

bebyggelsen. Enligt gällande detaljplaner varierar lägsta tillåtna golvnivån för befintliga hus i Kollaområdet mellan + 2,0 m och + 2,3 m över nollplanet. Detta gör att risken för återkommande översvämningar är stor. Översvämningsrisken längs med aktuell delsträcka av ån och inom huvuddelen av aktuellt område har beräknats i den översvämningskartering som tagits fram för Kungsbackaån av DHI på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Översvämningsrisken har beräknats vid såväl 50-års, 100-års- och 200- årsflöden, se figur 12. Sannolikheten för att ett 50-års flöde kommer att inträffa inom de närmaste 50 åren är 64 %, 100-årsflödet 50 % och 200-årsflödet 22 %. 100- och 200-årsflödena är anpassade till förväntade klimat-förändringar fram till 2098, men inte 50-årsflödet. Figur 12. Översvämningskarta över aktuell sträcka (röd ellips) av Kungsbackaån som visar vilka ytor som översvämmas vid beräknade vattennivåer vid 50-, 100- resp. 200-årsflöden. 14

4.3 Avrinningsområde och hydrogeologiska uppgifter Avrinningen från området har beräknats till 2069 l/s. Regnintensiteten har beräknats uppgå till ca 228 l/s, ha (för regn med varaktighet på 10 min och återkomststid 10 år, avrinningskoefficient 0,4). Området ligger inom Kungsbackaåns avrinningsområde (ca 303 km 2 ). Ån omges i de övre delarna av barrskog och näringsfattiga sjöar (bl.a. kring Västra Ingsjön) och i de nedre delarna främst av odlings-marker och bebyggelse. Kungsbackaån bedöms vara starkt till mycket starkt påverkad av näringsämnen (kväve och fosfor). Utsläppen härrör från olika källor såsom jordbruk, enskilda avlopp m.m. En viss påverkan av dagvatten sker via de tätorter ån passerar. Framförallt gäller det för åns passage genom Kungsbacka tätort. Trenden är dock att både kväve- och fosforhalterna minskar i ån, men trots detta är halten totalkväve nästan det dubbla och halten totalfosfor nästan det fyrdubbla vid åns mynning jämfört med i åsystemets början. Enligt kommunens dagvattenpolicy bedöms Kungsbackaån vara känslig för den påverkan som nuvarande dagvattentillförsel kan medföra. Även Kungsbackaåns slutliga recipient Kungsbackafjorden, är tydligt påverkad av övergödning. Medelgrundvattenytan ligger i nedre delen av torrskorpan, dvs på 0,5-1,0 m djup. Vattenytan i marken är beroende av nederbörden och ska vid nederbördsrika perioder förväntas återfinnas strax under markytan. Jordlagren består i huvudsak av täta jordarter, som gyttja och lera, med låg permeabilitet. Portrycket i leran motsvarar ett hydrostatiskt tryck från en grundvattenyta en meter under (naturlig) markyta. 5 Beskrivning av planerade åtgärder 5.1 Planerat översvämningsskydd Översvämningsskyddet ska klara vattennivåer upp till +2,37 m i norr respektive +2,32 m i söder. Detta innebär en maximal höjd över befintlig markyta på ca 1 m på skyddet medan inklädnaden vid anslutningarna kan sträcka sig upp till 1,5 m. Skyddsnivåerna har tagits fram genom modellering av åns vattenflöden och havsnivåer och sedan har en säkerhetsmarginal på 0,2 m lagts till för att få skyddets överkant. Översvämningsskyddet ger med marginal ett skydd mot ett beräknat 200- årsflöde i ån i kombination med ett högsta högvattenstånd i Kungsbackafjorden. Konstruktionens livslängd kan dock inte garantera ett skydd mot framtida översvämningar som skulle kunna överstiga dessa nivåer. Översvämningsskyddet utgörs av en kombination av en tätskärm som utformas enligt tre olika principlösningar och en ny pumpstation. Pumpstationen och övriga förändringar i områdets VA-system beskrivs under avsnitt 5.2. Den tekniska lösningen för översvämningsskyddets ca 840 m långa tätskärm utförs på sträckan enligt tre olika principlösningar (dessa beskrivs utförligare i texten som följer). Den första principlösningen är en tätskärm i form av en inklädd plastspont. Den andra principlösningen tillämpas där den längsgående gång- och cykelvägen har 15

en anslutning västerut in mot bostadsområdet. Där höjs gång- och cykelvägen upp och ett tätmembran placeras i vägens uppbyggnad. Den tredje principlösningen utgörs av en gräsinklädd vall. Första principlösningen, med den inklädda plastsponten, tillämpas på större delen av sträckan (ca 730 m). Plastsponten förs ner genom de genomsläppliga ytlagren (fyllnadsmassor och torrskorpelera) till ett djup av ca 1,5-2 m under markytan. På så sätt säkerställs att inget vatten kan tryckas upp under skyddet, se skiss i Figur 13. Inklädd spont som hydraulisk barriär. 13. Sponten kläs in med brädor gjorda av ett ljusgrått träkompositmaterial. Inklädnaden, som är ca 0,4 m bred, får en höjd som varierar mellan ca 0,4 m till 1,5 m över befintlig marknivå. Figur 13. Inklädd spont som hydraulisk barriär. Den andra principlösningen tillämpas på fem utvalda korsningspunkter där den längsgående gång- och cykelvägen har en anslutningsväg in till bostadsområdet i väster. Vägen vid dessa korsningspunkter höjs upp till skyddsnivån (en höjning på ca 0,75-1,1m (0,4-1,1 m)över dagens markyta). Ett tätmembran (t.ex. en gummiduk) placeras i gång- och cykelvägens uppbyggnad, se skiss i Figur 14. Tätmembranet läggs ut på en sträcka på mellan 5 till 9 m (beroende på anslutningens bredd) och förhindrar genom-strömning av vatten genom vägkroppen. Där gång- och cykelvägen höjs upp över dagens nivå får vägen en tillgänglighetsanpassad flack lutning på 2%. Det finns ytterligare fem korsningspunkter med mindre anslutningsvägar in till bostads-området. Vid dessa korsningspunkter höjs vägen inte upp utan förses istället med en trappa över den inklädda sponten. Avståndet mellan de tillgänglighetsanpassade korsningarna är mellan 85 till 290 m, se illustrationsplan i Bilaga 1 till ansökan. 16

Figur 14. Hydraulisk barriär i väguppbyggnaden. Den tredje principlösningen tillämpas där översvämningsskyddet viker av från gångoch cykelvägen och utrymme finns för en gräsinklädd vall enligt skiss i Figur 15. Tätskärmen utgörs i detta fall av lera. Vallarna kommer att ha en längd på ca 40 m vardera och förhindrar inströmning av vatten norr- respektive söderifrån in till området. Vallarnas slänter får en lutning på 1:4 och en överkant som ligger ca 0,1-0,6 m över dagens marknivå på södra vallen och 0,1-0,9 m på norra vallen. Vallarna anläggs med viss överhöjning (dvs görs något högre än vad som krävs) så att de klarar bestämd skyddsnivå trots eventuella framtida sättningar. Figur 15. Gräsinklädd vall med tätskärm av lera. 5.2 Planerade förändringar i VA-systemet Inom det aktuella området finns befintliga spill-, dag- samt dricksvattenledningar. Dricksvatten- och spillvattenledningar kommer inte att påverkas av byggnationen i 17

någon större omfattning. De dagvattenledningar som korsar översvämningsskyddets tätskärm kommer i korsningspunkterna få en strömningsavskärande kringfyllnad. Ingen omläggning planeras för spill- och dricksvattenledningarna. För att säkerställa funktionen i områdets dagvattensystem ansluts de åtta befintliga dagvattenutloppen till en ny uppsamlande dagvattenledning. Uppsamlingsledningen anläggs på östra sidan av översvämningsskyddet. Nya ledningar och brunnar görs vattentäta för att säkra deras funktion vid översvämningar. De gamla utloppen rivs inte utan förseglas. Anläggningsarbetet ska i största möjliga mån ske med hjälp av schaktfri metod (rörtryckning) för att minimera miljöpåverkan såsom buller, transporter och skredrisk. Vid normala vattenstånd i Kungsbackaån ska dagvattnet från den uppsamlande ledningen kunna avledas via självfall. Denna ledning har en utloppsledning till ån. Då vattenståndet är för högt kommer istället en ny pumpstation trycka ut dagvattnet i ån. Pumpstationen får tre stycken utloppsledningar som förses med backventiler. Utloppsledningarna (en med dimension 1000 mm samt två med dimension 630 mm) och pumpstationen placeras vid gång- och cykelbron i områdets centrala del (se illustrationsplanen i Bilaga 1 till ansökan). Anläggningen av utloppsledningar kräver schaktning främst i åslänten (ca 300 m 3 ) men i viss mån även i ån (ca 10 m 3 ) samt utläggning av erosionsskydd (totalt ca 450 m 2, varav ca 350 m 2 är på åbotten och ca 100 m 2 i åslänten). Utloppsledningarna kommer mynna ca 7,5 m ut i ån. Vid själva anläggningen av utloppsledningar kan en schaktsläde alternativt spont behöva användas. Detaljprojekteringen av detta ska upprättas inför entreprenad. Pumpstationen (ca 3 x 4 m) anläggs under mark och blir tillgänglig genom en nedstigningslucka (ca 1,5 x 1,5 m). Tillhörande elcentral (ca 9 m 2 ) förläggs i en rund byggnad ovan mark med placering alldeles intill pumpstationen. Pumpstationen får en kapacitet på 1000 l/s. Vid kraftiga regn som överskrider detta flöde sker avrinningen av överskottsvattnet ytligt på områdets hårdgjorda ytor. Ett täckdike (dränledning täckt av makadam) anläggs väster om översvämningsskyddet för att ta hand om ytavrinningen och det markvatten som samlas i lågpunkter. Pumpanläggningen får ingen permanent installation för reservkraft utan försörjs med ett mobilt aggregat. Planerade åtgärder innebär en ökning med ca 700 m 2 hårdgjorda ytor genom breddningen av GC-vägen och ytor kring planerade sittplatser. Därmed kommer avrinningen öka något från området men karaktären på dagvattnet bedöms inte förändras nämnvärt. Även i fortsättningen kommer det att vara ett relativt rent dagvatten från hårdgjorda ytor i ett parkområde vilket enligt kommunens bedömning inte föranleder särskild rening eller fördröjning. Från miljösynpunkt bedöms detta endast ge upphov till marginella förändringar. I områdets norra del finns en befintlig pumpstation för spillvatten som bevaras med oförändrad funktion men vissa mindre gestaltningsåtgärder planeras. 18

5.3 Övriga ledningsarbeten I området finns befintliga fjärrvärmeledningar samt kablar för el, tele och opto. Äldre telekablar som tagits ur bruk kommer att rivas i samband med markarbetena. Ytligt förlagda optokablar (som mest ca 0,6 m djup) som på sex punkter kommer i konflikt med tryckbrunnar för den uppsamlande spillvattenledningen kommer att schaktas fram och justeras i östlig riktning. Övriga ledningar och kablar kommer att få ligga kvar i oförändrat läge. I korsningspunkter med översvämningsskyddets tätskärm kommer en kringfyllnad med ett strömningsavskärande material utföras kring ledningar och kablar. Utöver de befintliga ledningarna kommer en ny kanalisation utmed gång- och cykelvägen att tillkomma. I denna kommer samförläggning för belysnings- och optokablar att utföras. 5.4 Geotekniska åtgärder De geotekniska utredningar som har utförts visar på tillfredsställande stabilitetsförhållanden för det planerade översvämningsskyddet. Belastningen på marken bör dock minimeras så att sättningar inte medför skador på anläggningen. Hänsyn till sättningar är särskilt viktigt i de partier där marken höjs upp och utgör en del av översvämningsskyddet. Utan åtgärd skulle sättningar i dessa partier medföra ett försämrat skydd mot översvämning. Med avseende på sättningar ska kompensationsgrundläggning med lättklinker utföras på de partier av gång- och cykelvägen (med tillhörande slänter) där den ökade belastningen på marken överstiger ca 5 kpa. Totalt bedöms 1 900 m 3 lättklinker behövas för planerade åtgärder. De planerade jordvallarna i norra respektive södra delen av området anläggs istället med viss överhöjning (dvs. att de görs något högre än vad som krävs) så att de klarar bestämd skyddsnivå trots eventuella framtida sättningar. Planerad plastspont påverkar varken sättnings- eller stabilitetsförhållandena och kräver inga grundläggningsåtgärder. Sättningskänsliga anläggningar (t.ex. ny pumpstation med tillhörande elcentral) som genererar tillskottslast ska generellt grundläggas med pålar eller med kompensationsgrundläggning. Planerad ny pumpstation med tillhörande elcentral kommer anläggas med kompensationsgrundläggning. Under själva anläggningen av pumpstationen kan dock spont erfordras. Vidare bör avsänkning av grundvattenytan undvikas för att inte orsaka tillskottslaster som i sin tur ger upphov till sättningar. Strömningsavskärande fyllning bör användas i ledningsgravar som ligger under grundvattenytan. Ledningar med självfall bör dimensioneras med väl tilltagen lutning. Planerade åtgärder medför en urschaktning av jord- och fyllnadsmassor om totalt ca 4700 m 3. Urschaktning av massor kommer att ske för ombyggnaden av gång- och cykelvägen, främst kring korsningarna med anslutningsvägarna till bostadsområdet, 19

men även på några andra platser längs sträckan. Vidare krävs urschaktning för sänkbrunnar och pumpstation för planerat dagvattensystem. Vidare krävs stabilitetsåtgärder i form av erosionsskydd (utläggning av stenkross/ natursten för att stabilisera slänten) för utloppsledningarna från planerad pumpstation både i strandkanten och nere i ån, strax söder om gång- och cykelbron. Erosionsskydd läggs ut kring mynningen på ledningarna inom en yta på ca totalt 450 m 2, varav ca 350 m 2 är på åbotten och ca 100 m 2 i åslänten. 5.5 Planerade gestaltningsåtgärder I kommunens gestaltningsprogram för Kungsbackaån är det aktuella området beskrivet som ett grönt, vattennära parkstråk. Syftet med gestaltningen av översvämningsskyddet är att bevara och förstärka de goda kvaliteter som området redan idag har. Inklädnaden av sponten utförs med ett träkompositmaterial i en ljust grå färg för att inte dominera synintrycket. Känslan av ett grönt parkstråk förstärks då en plantering av låga häckar följer översvämningsskyddet på större delen av sträckan, se illustration av sektion i Figur. Figur 16. Illustration av sektion. Genom att bredda gång- och cykelvägen till 3,2 m längs med hela sträckan och förse den med ny belysning och fler sittplatser skapas en tryggare och mer attraktiv cykeloch promenadväg för Kungsbackaborna. Den nya pumpstationen för dagvatten förläggs under mark men får en intilliggande elcentral. Denna utförs som en rund byggnad i samma kulör som intilliggande bostadsbebyggelse. Elcentralen får ett grönt tak och omgärdas av planteringar. Intentionen är att spara så många stora träd som möjligt för att behålla naturvärden och vattenskuggning samt för att ge karaktär och upplevelser längs åstråket. Huvuddelen av områdets befintliga träd bedöms kunna bevaras, men en del träd kommer avverkas, medan några träd behöver flyttas för att kunna genomföra planerade åtgärder. De avverkade träden ska ersättas genom nyplantering längs med aktuell åsträcka eller i närområdet, men det kan dröja lång tid innan de nyplanterade träden uppnår motsvarande grovlek som befintliga träd. Längs med aktuell sträcka ska även perenna vattentåliga växter planteras. 20

5.6 Borttagning av befintliga bryggor I den norra delen av området finns idag två befintliga bryggor för mindre fritidsbåtar, se Figur. Båtplatserna hyrs ut till privatpersoner av Kungsbacka Båtsällskap som bl.a. arrenderar mark på motsatt sida av ån. Bryggorna på den västra åbrinken saknar arrendeavtal och kommer därför att rivas i samband med entreprenaden för översvämningsskyddet. Själva utrivningen av bryggorna ska så långt som möjligt genomföras med tätslutande skopa och med stor försiktighet. Arbetena ska även om möjligt ske vid låg vattenföring och under så kort och samlad tid som möjligt. Figur 17. En av de två befintliga bryggorna som ska rivas på den västra åbrinken. 5.7 Föroreningar i mark, sediment och vatten Planerade åtgärder innebär att området fortsatt bör klassas som mindre känslig markanvändning (MKM) enligt Naturvårdsverkets generella riktlinjer. Urschaktade massor kan (ur föroreningssynpunkt) återanvändas som fyllnadsmassor inom området. Massor med föroreningshalter över känslig markanvändning (KM) som avlägsnas från området ska däremot omhändertas av godkänd mottagare. Planerade åtgärder medför även att visst länsvatten ansamlas i schakter i samband med anläggningsarbetena. Detta vatten har en betydligt högre grumlighet och kan i de förorenade områdena också förväntas innehålla förhöjda halter av föroreningar och behöver därmed renas innan det släpps ut i Kungsbackaån. Under arbetstiden föreslås länsvatten hanteras genom att det pumpas till en reningsanläggning som 21

innehåller reningssteg för suspenderade ämnen och lösta metaller samt ha beredskap för organiska föroreningar. Efter att halter av partiklar och föroreningar i länsvattnet kontrollerats så att de inte överskrider föreslagna begränsningsvärden släpps vattnet ut i ån. Den totala volymen länsvatten som kan komma att uppstå har beräknats till maximalt 163 m 3 per månad där skyfallsmängden på 15,4 m 3 ingår. Detta motsvarar ett konstant flöde av knappt 3,6 liter/minut vilket motsvarar 0,0014 % av åns flöde under samma period beräknat på medelvattenföringen. Denna volym är baserad på inströmning från grundvatten och nederbörd. Vid schaktning i vatten i samband med anläggning av utloppsledningar för dagvatten och utläggning av erosionsskydd kommer även urschaktning av förorenade sediment att ske. Omfattningen av schaktvolymen under vatten uppskattas till ca 10 m 3. De urschaktade sedimenten ska omhändertas på erforderligt sätt, dvs. transporteras till en godkänd mottagare. I övrigt planeras inga åtgärder för att hantera de förorenade sedimenten längs aktuell åsträcka inom ramen för detta projekt. I samband med schaktning i ån uppstår negativa konsekvenser i form av ökad grumling och ökad risk för föroreningsspridning i Kungsbackaån och dess recipient Kungsbackafjorden samt viss temporär bullerstörning. För att minimera grumling och föroreningsspridning vid planerade arbeten har ett flertal åtgärder föreslagits bl.a. att grumlande arbeten i vatten inte genomförs under oktober-november respektive april-maj då vandrande fisk är känsligast för störning. Alternativt får arbetena i vatten genomföras med krav på grumlingskontroll under arbetstiden som säkerställer att arbetena sker på ett miljömässigt acceptabelt sätt. Ytterligare åtgärder är att arbeten i vatten sker med stor försiktighet vid låg vattenföring och under en så begränsad tidsperiod som möjligt samt att en tätslutande skopa används. Vidare ska miljökontrollen utföras i enlighet med framtaget miljökontrollprogram. Schaktning av förorenad jord och förorenade sediment är en anmälningspliktig verksamhet, varför en anmälan måste upprättas och godkännas innan markarbeten som kan påbörjas. Tillsynsmyndigheten ska kontaktas i god tid innan arbeten påbörjas så att beslut hinner erhållas före entreprenadstart. Vaksamhet ska iakttas avseende föroreningar under allt schaktarbete. Ett miljökontrollprogram ska upprättas för entreprenaden och inarbetas i förfrågan. 6 Byggskede Miljöpåverkan under byggnadstiden kan t.ex. bestå av störningar från anläggningsverksamheten i form av transporter, buller, damning och vibrationer, men även tillfälliga markintrång i parkmiljöer samt grumlingspåverkan och föroreningsspridning i Kungsbackaån. Därmed kommer det i förfrågningsunderlaget att anges restriktioner för att hantera denna miljöpåverkan på ett korrekt sätt. Vidare krävs restriktioner för att kunna genomföra planerade åtgärder på ett säkert och korrekt sätt utifrån de geotekniska förutsättningarna etc. som finns i området. 22

De åtgärder som föreslås för att minska miljöpåverkan under anläggningstiden ska beskrivas mer ingående i förfrågningsunderlaget och miljökontrollprogrammet. För entreprenörens egenkontroll gäller vidare enligt Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll, FVE. 7 Arbetstider och arbetsförfarande s förhoppning är att kunna påbörja anläggningen av översvämningsskyddet i början av 2019. För att inte grumla åns vatten och störa fisken under känsliga perioder, ska entreprenadarbeten i själva ån inte utföras under perioderna 1 oktober-15 november och 15 april-30 maj. Detta omfattar arbeten med utläggning av erosionsskydd, schaktning för utloppsledning i strandbrinken och i ån, utrivning av befintliga bryggor m.m. Vidare förordas försiktig utläggning av erosionsskydden för att minimera grumlingen, men även för att minimera risken för att eventuella föroreningar i sediment ska virvla upp. Allt arbete i och i anslutning till ån ska bedrivas på ett sådant sätt att eventuell grumling minimeras. Uppskattad byggtid är ca 1 år. 8 Kontroll och uppföljning Arbetsberedningar inklusive beräkningar för särskilt riskfyllda arbeten med avseende på geoteknik ska inför respektive arbetsmoment upprättas av den utförande entreprenören. Allt material ska delges beställaren och beställarens geotekniker innan dessa arbeten påbörjas. Vidare ska entreprenören upprätta relationsritningar efter utfört arbete. Dessa ska redovisas för beställaren. Erosionsskyddet och eventuella avschaktningar ska efter utförande mätas in och redovisas i sektioner för beställaren. För kontroll av eventuella skador orsakade av byggnationen kommer både besiktning och vibrationsmätningar ske innan och efter, i berörda byggnader. En anmälan om miljöfarligt arbete upprättas och lämnas in till tillsynsmyndigheten för godkännande innan entreprenadarbetet påbörjas. Ett miljökontrollprogram för planerade schaktarbeten bör upprättas och inarbetas i förfrågningsunderlaget. Eventuell provtagning av jord- och sedimentmassor med avseende på föroreningsinnehåll under entreprenaden ska dokumenteras och vid behov redovisas för tillsynsmyndighet. 23

9 Kostnadskalkyl Kostnaderna för uppförande av översvämningsskyddet samt kringåtgärder såsom markåtgärder, omläggning/utbyggnad VA, stabilitetsförbättrande åtgärder etc. bedöms i maj 2018 uppgå till ca 41,6 Mkr, se Tabell 3 nedan för en uppskattad fördelning av kostnaderna. Av de totala anläggningskostnaderna är merparten kopplade till vattenverksamheten. Angivna kostnader är exkl. moms. Tabell 3. Kostnadskalkyl. Översvämningsskydd samt gestaltningsåtgärder Arbetsmoment Omläggning och åtgärder för befintliga ledningar Utbyggnad nya ledningar (VA, opto, belysning) Grundförstärkningsåtgärder: Lättfyllnad (schakt och fyllning) Erosionsskydd Hydraulisk barriär Inklädnad för hydraulisk barriär, trappor, sittplatser, brygga Natur: vattenåtgärder (grumlingsreduktion, rening av länsvatten) Natur: grönytor Pumpstation med elcentral Upprustning och breddning av GC vägen samt belysning Summa Oförutsett Byggledning Totalt, inkl. oförutsett Kostnad 350 000 kr 12 350 000 kr 1 560 000 kr 405 000 kr 3 640 000 kr 4 137 000 kr 178 000 kr 3 461 000 kr 6 700 000 kr 3 395 000 kr 36 176 000 kr 7 150 000 kr 1 000 000 kr 44 326 000 kr 24

Referenser För mer information hänvisas till följande dokument: DHI Kungsbackaån översvämningsutredning. DHI. 2009: Kungsbackaån översvämningsutredning. 2009-04-22. DHI. 2016: Modellering av vattennivåer i Kungsbackaåns nedre del. Underlag skickat som mail 2016-02-25. (2015) Vattenförsörjningsplan för. Daterad 2015-04-29. Marin Miljöanalys AB (2017) Multibeamekolodning i Kungsbackaån. Daterad 2017-04-10. MSB, DHI & SMHI (2013) Översvämningskartering utmed Kungsbackaån. Med detaljerad översvämningskartering för det identifierade området med betydande översvämningsrisk, Kungsbackaområdet. Sträckan från Östra Ingsjön till mynningen i havet. Rapport nr: 13, 2013-06-14. Norconsult AB, 2017, Översvämningsskydd och gestaltningsåtgärder för Kungsbackaån,,. Miljökonsekvensbeskrivning till ansökan om tillstånd för vattenverksamhet. Daterad 2017-12-XX Norconsult AB (2017) Översvämningsskydd och gestaltning av å-rummet, etapp Kolla. PM Miljöprovtagning. Daterad 2016-04-08. Norconsult AB (2017) Kompletterande miljöteknisk markundersökning. Översvämningsskydd, daterad 2017-09-29 Norconsult AB (2016) Förstudie Gestaltning av översvämningsskydd,. Översiktlig miljöteknisk markundersökning. Daterad 2016-09-19. Norconsult AB (2016) Förstudie översvämningsskydd, Etapp Kolla, Kungsbacka, MUR/Geo. Daterad 2015-12-08, Rev 2016-04-15 Norconsult AB (2016) Förstudie översvämningsskydd, Etapp Kolla, Kungsbacka, Geoteknisk PM. Daterad 2016-06-20. Räddningsverket (2007) Översiktlig översvämningskartering längs Kungsbackaån. Sträckan Östra Ingsjön till mynningen i havet. Rapport nr 61, 2007-12-12. SMHI (2002) Höga vattenstånd i Kungsbackafjordens inre delar. Sture Lindahl. 25

SMHI (2006) Översvämningskartering Kungsbackaån. Kerstin Andersson.Dessa tre rapporter är gamla och ersätts till stor del av MSB-rapporten från 2013. Tycker nog du ska stryka dem 26