VERKSAMHETSPLAN 18/19 FÖR GREBO SKOLA

VERKSAMHETSPLAN 18/19 FÖR GREBO SKOLA Barn- och utbildningsförvaltningen 2018 1

1. Inledning Det systematiska kvalitetsarbetet inom barn-och ungdomsförvaltningen bygger på ett samarbete mellan huvudman samt förskolechefer och rektorer. Arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet ska genomsyras av transparens - där ett samarbete inom hela förvaltningen skapar underlag för att tillsammans utveckla verksamheten med stöd av varandra. Verksamhetsplanen ska tydliggöra vår väg framåt, mot vårt mål att skapa den bästa förskolan/skolan för Åtvidabergs barn och unga Verksamhetsplanen innehåller dels en analys över vårt nuläge, dels vilka mål vi har och vad vi kommer att göra för att uppnå målen. Verksamheten följs upp och utvärderas kontinuerligt under läsåret i syfte att nå ett önskat ideal och möta avvikelser tidigt. Slutsatser kring varje verksamhet skapar underlag för verksamhetsplanen. Rektor/förskolechef har det övergripande ansvaret för verksamheten på den egna skolan/förskolan. Genom verksamhetsplanen - som bygger på kvalitativa analyser och slutsatser - får skolledning underlag för beslut. Verksamhetsplanen processas med egen personalgrupp och är förankrat på alla nivåer, samt är tillgänglig för elever/barn samt i mötet med vårdnadshavare. 2. Vision Åtvidabergs förskolor och skolor ska ge våra barn och ungdomar en bra start i livet och vara en självklar aktör i utvecklingen av ett Åtvidaberg med framåtanda. Vi utvecklar människor som är väl förberedda att hantera livet och ständigt vill lära mer. 3. Mission Skolans uppdrag styrs av nationella styrdokument och lagar. Utgångspunkten är alla barn och elevers lika rätt till en god utbildning i en trygg miljö. Vi vill ge så många barn och ungdomar som möjligt de bästa förutsättningarna att utvecklas och lyckas under skoltiden och i framtiden.

4. Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet med utgångspunkt i verksamhetsplanen, utgår från skolverkets utvecklingshjul som modell. Förvaltningen använder sig av detta utvecklingshjul som ett verktyg för systematiskt kvalitetsarbete. Varje enhet analyserar ett nuläge kontinuerligt mot ett ideal-som ger ett underlag för nästa steg. Alla mål och aktiviteter skall alltid ha som fokus att sträva mot ett ideal - med eleven i centrum. Verksamhetsplanen beskriver enhetens actions.

Innehåll 1. INLEDNING... 2 2. VISION... 2 3. MISSION... 2 4. SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE... 3 5. UTGÅNGSLÄGE 18/19... 5 5.1 ÖVERGRIPANDE MÅL... 6 Prioriterade områden för verksamhetsåret 18/19 blir utifrån detta:... 9 Prioriterade områden för fritidshemmet verksamhetsåret 18/19.... 10 6. UNDERVISNING OCH LÄRANDE... 10 7. EXTRA ANPASSNINGAR OCH SÄRSKILT STÖD... 14 8. BEDÖMNING OCH BETYGSÄTTNING... 16 9. TRYGGHET, STUDIERO SAMT ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE BEHANDLING... 18 10. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LÄRANDE OCH TRYGGHET... 21 11. STYRNING OCH UTVECKLING AV VERKSAMHETEN... 23

5. Utgångsläge 18/19 Grebo skola är en mindre skola som ligger i Åtvidabergs kommun ca 1.5 mil från tätorten och ca 2 mil från Linköping. På skolan går ca 180 elever från förskoleklass till åk 6. På skolan finns 2 förskoleklasser men är annars enparallellig. Dock är åk 3 och 6 är uppdelade i 2 grupper med 2 klasslärare. På skolan finns 15 lärare med 87 % lärarbehörighet och legitimation. Utöver lärarresurser består personalgruppen av 20 % kurator, 125 % speciallärare, 20 % specialpedagog, 300 % elevassistent samt en rektor på 50 %. Skolans ledningsfunktion består av rektor samt en lagledare för varje arbetslag. Arbetslagen är F-3, 4-6 samt fritids. Lagledare samt ledningsgrupp utses och tillsätts av rektor. Rektor leder verksamheten utifrån ett kvalitets-och resultat perspektiv fördelat på normer och värden och kunskap och bedömning. Verksamheten har PULS-profil som är under utveckling. Vi har också 2 pågående kollegiala lärande som strategier för att nå verksamhetens mål. Att synliggöra elevernas lärande och stärka ledarskapet i klassrummet. För lärarna samt att främja likabehandling tillsammans med fritidshemmet. Skolans verksamhet är i ekonomisk balans. Inkluderad i skolans verksamhet finns också ett fritidshem med 119 inskrivna elever från förskoleklass till och med åk 5. I verksamheten arbetar 9 pedagoger varav 2 är resurser. 6 av dessa 9 är resurser i skolan på förmiddagen. Verksamheten styrs utifrån ett kvalitets-och resultat perspektiv fördelat på normer och värden och kunskap och bedömning. Pedagogerna på fritidshemmet deltar i det kollegiala lärandet att främja likabehandling tillsammans med skolan.

Övergripande mål och prioriterade områden 18/19 5.1 Övergripande mål Grundskola - Alla elever ska efter åk 3 kunna läsa och skriva. - Elever som har svårigheter eller inte är i fas med läs och skrivutvecklingen ska identifieras tidigt och få rätt stöd. (Läsa, skriva garantin) - Samstämmigheten mellan resultaten på nationella prov och betyg ska öka - Betygsresultat på förväntad nivå enligt modellberäknade värdet SALSA. Förskoleklass - Vi ska utveckla samverkan mellan F-klass och förskolan samt F- klass och åk 1 i syfte att elever och vårdnadshavare ska uppleva ett lärande. - Elever som har svårigheter eller kommer efter i läs och skrivutvecklingen ska identifieras tidigt och få rätt stöd. (Läsa, skriva garantin) Fritidshem - Vi ska förtydliga och synliggöra lärandet utifrån läroplanen - Vi ska utveckla samarbetet mellan fritidshem och skola med läroplanen som grund Bästa möjliga lärande Under 17/18 genomfördes ett kollegialt lärande tillsammans med lärarna på Björsäter skola. Syftet med arbetet var att stärka elevernas begreppsuppfattning samt förmåga att läsa och skriva olika typer av texter. Tidigare år har matematiklyft och läslyft genomförts. På Landets enhet finns från och med ht- 18 3 förstelärare som tillsammans ska driva skolornas utvecklingsarbete. Det kollegiala lärandet kommer under läsåret att fokusera på att utveckla ledarskapet i klassrummet samt att synliggöra elevernas lärande. Arbetet drivs av en processgrupp där rektor samt förstelärare ingår och planerar innehållet i lärandegrupperna. Det kollegiala lärandet är ett långsiktigt strukturerat lärande där pedagogerna träffas vid 4 till 5 tillfällen per termin. Det genomförs tillsammans med lärarna på Björsäter skola.

På studiedagar och kvällsmöte kommer Grebo och Björsäter skolor att arbeta med likabehandling och medarbetarskap. Där ingår att utifrån ett normkritiskt förhållningssätt och främja likabehandling av eleverna. För att få ett ökat samarbete och för att främja trivsel har alla lärare på skolan arbetsplatser i samma arbetsrum. Det är viktigt att personalen känner stöd av varandra och vågar ta hjälp av varandra i arbetet. Grebo skola Utfall 18 Utfall 17 Jag lär nytt och utvecklas i mitt dagliga arbete 67 67 Jag ser fram emot att gå till arbetet 79 73 På min arbetsplats råder en god stämning Jag tar aktivt del i att utveckla verksamheten 67 60 69 73 Nöjda elever och föräldrar För att våra elever ska bli mer nöjda med sin skola ska vi öka elevernas känsla av delaktighet och inflytande samt utveckla deras förmåga att bedöma sina egna resultat. Detta ska vi göra genom att arbeta med ett formativt arbetssätt och synliggöra elevernas lärande. Det ger mer motiverade och nyfikna elever. Vi ska också arbeta med tryggheten på skolan för att få ett klimat där alla elever känner sig trygga samt vågar misslyckas och utmana sig själva.

Grebo skola Utfall 18 Utfall 17 Jag är nöjd med mitt barns skola som helhet Jag skulle rekommendera mitt barns skola 8.7 7,7 8.2 7,7 Jag är nöjd med min skola som helhet 7.7 7,4 Engagerad och kompetent personal På Grebo skola finns många engagerade och kompetenta lärare. För att få personalen delaktig i arbetet mot skolans mål har varje arbetslag arbetat fram vilka actions de ska arbeta med för att nå målen. Dessa actions följs sedan kontinuerligt upp på skolans arbetslagsmöten. En strategi för att öka personalens kompetens är det kollegiala lärandet som pågår på Grebo och Björsäter skor. Syftet är att utveckla ledarskapet i klassrummet samt att synliggöra elevernas lärande. Det drivs av en processgrupp som består av rektor och förstelärare på Grebo och Björsäter skolor. För att ytterligare öka kompetensen för skolans och fritidshemmets personal arbetar vi med likabehandling på kvällsmöten och studiedagar. Där fokuserar vi framför allt på att utveckla ett normkritiskt samt lågaffektivt förhållningssätt för att främja alla elevers lika värde och möjlighet att lyckas i skolan. För att öka pedagogernas engagemang och möjlighet till samarbete kommer alla pedagoger på skolan att ha ett gemensamt arbetsrum där alla har en egen arbetsplats. Detta för att ge möjlighet till dagligt kollegialt samarbete samt sambedömning av elevernas arbeten. För att få en likvärdig bedömning sambedömer vi alla nationella prov tillsammans med Björsäter skola. Vi har också sett till att de resurser som arbetar i klasserna på förmiddagstid har en gemensam planeringstid med den lärare de samarbetar med.

Grebo skola Utfall 18 Utfall 17 Jag känner mig engagerad i det dagliga arbetet 85 85 Jag är insatt i min arbetsplats mål 81 79 Min arbetsplats mål följs upp och utvärderas på ett bra sätt Jag har rätt kompetens för det arbete jag har nu 67 53 78 Prioriterade områden för verksamhetsåret 18/19 blir utifrån detta: Normer och värden Alla som arbetar på Grebo skola ska ha ett lågaffektivt förhållningssätt i bemötandet av eleverna på skolan. Alla som arbetar på Grebo skola ska arbeta utifrån ett normkritiskt förhållningssätt och främja likabehandling av eleverna. Alla elever på Grebo skola ska känna sig trygga i alla lärmiljöer. Kunskap och bedömning Alla elever ska känna delaktighet och inflytande samt utveckla sin förmåga att bedöma sina egna resultat. Alla elever på Grebo skola ska ha en god begreppsuppfattning samt förmåga att läsa och förstå samt skriva olika typer av texter. Alla elever ska känna nyfikenhet och lust att lära.

Prioriterade områden för fritidshemmet verksamhetsåret 18/19. Normer och värden Alla som arbetar på Grebo fritidshem ska ha ett lågaffektivt förhållningssätt i bemötandet av eleverna på skolan. Alla som arbetar på Grebo fritidshem ska arbeta utifrån ett normkritiskt förhållningssätt och främja likabehandling av eleverna. Alla elever på Grebo fritidshem ska känna sig trygga i alla lärmiljöer. Kunskap och bedömning Alla elever på Grebo fritidshem ska få möjlighet att utveckla sitt språk och sin begreppsuppfattning i olika sammanhang och för skilda syften. Alla elever på Grebo fritidshem ska känna nyfikenhet, delaktighet inflytande. Alla elever ska erbjudas aktiviteter som stimulerar till lärande och lust att lära. 6. Undervisning och lärande Resultaten på nationella proven i åk 3 våren 2018 visar att det goda arbetet med direkt återkoppling till eleverna, regelbunden uppföljning samt snabba individuella insatser gett mycket goda resultat för eleverna i åk 3. Samma arbetssätt har gjort att eleverna i åk 6 höjde sitt meritvärde från höstens betyg till vårens betyg med 62,5 poäng. Det här arbetssättet kommer vi att ta fasta på och fortsätta med. För att möta resultaten på enkätundersökningen och för att ytterligare förbättra undervisningen kommer vi att under året jobba med att utveckla ledarskapet i klassrummet samt hitta strategier för att synliggöra elevernas lärande. Det ska vi göra för att förbättra studieron samt ge eleverna möjlighet att själva äga sitt lärande och stärka deras motivation och nyfikenhet. Det gör att vi kommer att ha som mål att alla elever ska känna nyfikenhet och lust att lära.

Vi kommer också genom att arbeta med att synliggöra lärandet på ett bättre sätt kunna möta varje elev där den befinner sig och då också kunna ge mer utmaning till de elever som behöver det. För att eleverna ska kunna få mer möjlighet att påverka arbetssätt behöver de bli bättre på att bedöma sin egen förmåga och sina egna resultat. Då kan de också själva påverka vad de behöver arbeta med och på vilket sätt. Alla eleverna ska känna delaktighet och inflytande samt utveckla sin förmåga att bedöma sina egna resultat. Alla elever på Grebo skola ska ha en god begreppsuppfattning samt förmåga att läsa och förstå samt skriva olika typer av texter. Alla elever ska känna nyfikenhet och lust att lära. Strategier Skola a) Öka elevernas känsla av delaktighet och inflytande samt utveckla deras förmåga att bedöma sina egna resultat. b) Utveckla elevernas begreppsuppfattning samt förmåga att läsa och förstå samt skriva olika typer av texter. c) Öka elevernas nyfikenhet och lust att lära. Fritids a) Öka elevernas känsla av delaktighet och inflytande. b) Öka elevernas möjlighet att utveckla sitt språk och sin begreppsuppfattning i olika sammanhang och för skilda syften. c) Öka elevernas nyfikenhet och lust att lära.

Actions Ansvarig Klardatum a) Öka elevernas känsla av delaktighet och inflytande samt utveckla deras förmåga att bedöma sina egna resultat. 1. Alla pedagoger ska använda olika typer av test för att synliggöra för eleverna var de befinner sig. 2. Ge eleverna formativ återkoppling på skolarbetet. 3. Genomföra klassråd och elevråd kontinuerligt. 4. Införa olika bedömningsmaterial för eleverna såsom exit notes och two stars and a wish. Fritids). 1. Fritidsråd 1gg/månad. Alla pedagoger. Alla pedagoger Alla klasslärare samt ansvarig för elevrådet. Alla pedagoger Alla fritidspersonal. Följs upp varannan vecka. Utvärderas juni 2018 juni-19 Följs upp varannan vecka i arbetslagen Följs upp på a-lag samt lärandegrupp er. 2. Använda en förslagslåda. Elever och personal på fritids. 3. Eleverna är med i planeringen av hur veckan kommer att se ut. Elever och personal på fritids. Actions Ansvarig Klardatum b) Utveckla elevernas begreppsuppfattning samt förmåga att läsa och förstå samt skriva olika typer av texter.

1. Kollegialt lärande för att stärka ledarskapet i klassrummet samt att synliggöra elevernas lärande. Processgrupp (rektor samt förstelärare) samt alla pedagoger som deltar. Långsiktigt arbete som följs upp vid samtliga processgrupp s möten. 2. Genom att använda oss av cirkelmodellen och genrepedagogiken i alla ämnen. Fritids) 1. Högläsning och boksamtal i samband med mellanmål. 2. Genom att samarbeta med skolan för att på olika sätt kunna bygga vidare på det eleverna gör där. Alla pedagoger. Alla pedagoger på fritidshemmet. Alla pedagoger i skolan samt på fritidshemmet. Följs upp på arbetslagsmö ten samt lärande grupper var 4:e vecka. juni-19 juni-19 Actions Ansvar Klardatum c) Öka elevernas nyfikenhet och lust att lära. 1. Varierad och stimulerande undervisning. Alla pedagoger. 2. Uppmärksamma prestationer istället för resultat. Alla pedagoger. juni-19 3. Skapa ett tillåtande klimat i klassrummet där det är ok att misslyckas. 4. Formativ feedback för att kunna utmana eleverna på rätt nivå. Fritids) Alla pedagoger. All personal i skolan. All personal på fritidshemmet juni-19 Följs upp kontinuerligt juni-18

1. Arbeta med temaarbeten där de äldre barnen är med och bestämmer samt planerar, kopplat till skolans mål. 2. Engagerade vuxna som deltar eller är med och startar upp i de olika aktiviteterna för att skapa god stämning samt vara goda förebilder. 2. Se till att det finns olika typer av material för att inspirera till aktiviteter. 3. Vara engagerade vuxna som deltar i elevernas aktiviteter. All personal på fritidshemmet. All personal på fritidshemmet. juni-18 Följs upp kontinuerligt 7. Extra anpassningar och särskilt stöd För att få en tydligare bild över behoven i klasserna arbetar vi på Grebo skola med att kartlägga behovet av anpassningar och särskilt stöd både på individ- och gruppnivå. Detta för att få en tydligare bild av hur resurser bör fördelas, hur undervisningen i gruppen ska organiseras och vilka anpassningar som bör göras för enskilda elever samt grupper som helhet. Det finns gott om resurser i klasserna och specialundervisningen har förstärkts för att alla elever ska få det stöd de behöver. Eftersom att vi har elever som upplever att skolarbetet är för svårt, har vi förstärkt speciallärarkompetens för att kunna förbereda elever med behov så att de får förförståelse inför lektionerna. Vi ska också genom att göra tester och likande bli bättre på att möta eleverna på rätt nivå. För att få en allsidig bild av elever med behov av särskilt stöd är personal från fritidshemmet delaktiga vid kartläggningar och utveckling av åtgärdsprogram. Från och med hösten-18 kommer skolan att vara del i ett projekt där vi får stöd av elevhälsan att göra lärmiljöerna i skolan tillgängliga för alla elever oavsett behov.

Vi ska också stärka samarbetet mellan EHT, speciallärare och trygghetsteamet för att hitta fler möjligheter att stötta och hjälpa elever som upplever att skolarbetet är svårt. Strategier a) Utveckla stödet Actions Ansvarig Klardatum a) Utveckla stödet 1. Genom att utöka samarbetet mellan speciallärare, EHT och trygghetsteamet. 2. Samarbete med det kommunövergripande projektet Tillgängliga lärmiljöer. 3. Kartläggning av behovet av anpassningar och särskilt stöd på individ- och gruppnivå för att fördela resurser och kunna organisera undervisningen och göra anpassningar. Fritids) 1. Fritidspersonalen är delaktiga i arbetet med kartläggningar för att kunna anpassa och organisera sin verksamhet. 2. Fritids är delaktiga i arbetet kring handlingsplaner och åtgärdsprogram. Rektor Projekt Samma koll, rektor, pedagoger Alla Lärare, fritidspersonal, speciallärare samt EHT. EHT, lärare, fritidspersonal Utvärderas i slutet av varje termin. Kontinuerligt. Kontinuerligt Kontinuerligt

8. Bedömning och betygsättning Under förra läsåret påbörjades arbete med analys av resultaten på klassnivå och inte bara elevnivå som ett led i att nå en högre måluppfyllelse. För att på ett bättre sätt följa upp betygssättning i åk 6 kommer vi att från och med januari 2018 att ha klasskonferens för åk 6. Detta för att kunna sätta in rätt åtgärder för de elever som behöver extra stöd för att nå ett godkänt betyg. För att nå en högre samstämmighet mellan betyg och resultat på nationella prov kommer vi att säkra sambedömning mellan Grebo och Björsäter skolor. Detta kommer att ske i bedömningsgrupper för de ämnen som testas i de nationella proven. Det här gör vi för att gynna diskussioner kring kunskapskrav kontra förmågor och för att titta på vad och hur vi bedömer elevernas kunskaper. Genom att pedagogerna arbetar med att synliggöra elevernas lärande och arbeta med formativ bedömning, blir både elever och lärare mer förtrogna med de olika kravnivåerna och därmed mer bedömningskompetenta. Alla lärare ska ha tillgång till en arbetsplats i det gemensamma arbetsrummet för att främja pedagogiska diskussioner och möjligheter till sambedömning i det dagliga arbetet. Strategier: a) Sambedömning av nationella prov över skolgränser b) Synliggöra lärandet och därmed öka lärarnas samt elevernas bedömningskompetens. c) Tydliggöra rutiner kring bedömning av elevernas kunskaper. (Tester, diagnoser odyl.) d) Främja sambedömning och pedagogiska diskussioner i det dagliga arbetet. (A-lag, arbetsrummet, samarbetstid etc.)

Actions Ansvarig Klardatum a) Sambedömning av nationella prov över skolgränser. 1. Sambedömning av nationella prov i arbetslaget samt med Björsäter skola. 2. Diskussion om förmågor kontra kunskaper. Vad och hur bedömer vi elevernas förmågor. Rektor samt lärare. AL-ledare samt lärandegrupp ledare Utvärdering i slutet av läsåret 17/18. Uppföljning Al och i lärandegrupp kontinuerligt under året. Actions Ansvarig Klardatum b) Synliggöra lärandet för att öka lärarnas och elevernas bedömningskompetens. 1. Kollegialt lärande-synligt lärande Processgrupp samt alla lärare Följs upp kontinuerligt utvärderas juni-19 2. Förklara målet för lektionen/arbetsområdet för eleverna. Learning intention(mål och syfte) 3. Revidera/förnya våra gamla måldokument för respektive årskurs samt gå igenom dessa med eleverna. 4. Arbeta med formativ bedömning för att lärare och elever ska få en större förståelse för de olika kunskapsnivåerna. Lärarna i respektive klass. A-lagen. Lärarna i respektive ämne. Uppföljning kontinuerligt på arbetslagsm öten. december 2018 Uppföljning på arbetslag och i lärandegrupp er.

c) Tydliggöra rutiner kring bedömning av elevernas kunskaper. 1. Ledargruppen tillsammans med speciallärare utvecklar rutiner för dessa under de första veckorna på ht-18. d) Främja sambedömning och pedagogiska diskussioner i det dagliga arbetet. Rektor, speciallärare samt lagledare. Augusti-18 1. A-lag, arbetsrummet, samarbetstid etc. Samtliga pedagoger Juni-18 9. Trygghet, studiero samt åtgärder mot kränkande behandling Utifrån enkätsvaren upplever vi att det finns utvecklingsmöjligheter kring studiero. Därför kommer vi att under läsåret 18/19 arbeta med att stärka ledarskapet i klassrummet. Vi ska också fokusera på att utveckla strategier för att öka elevernas lust att lära, som vi ser som en fruktbar åtgärd kring att skapa studiero. Vi ser ett samband mellan elever som är motiverade och utmanas på sin nivå samt studiero. Inom verksamheten har det framkommit ett behov av att kunna möta alla elever i alla situationer. Därför behöver vi utbilda oss i ett lågaffektivt förhållningssätt. För att kunna möta alla elever på ett likvärdigt sätt kommer vi att fortsätta arbetet med att utveckla ett normkritiskt förhållningssätt på skola och fritidshem. Det finns kritiska punkter i skolans miljö som behöver kartläggas och strategier behöver utvecklas för att eleverna ska känna sig trygga i alla lärmiljöer. Verksamheten har en likabehandlingsplan som revideras varje år. Den skapas i samarbete med personal och elever och beskriver hur vi arbetar mot kränkande behandling. Vi arbetar aktivt med att förankra likabehandlingsplanen med personal och elever.

På skolan finns en trygghetsgrupp. Deras uppgift är att följa upp kränkningar och att arbeta utifrån en åtgärdstrappa som används vid upprepade kränkningar. För att alla elever ska kunna utvecklas och komma så långt som möjligt i sitt lärande är det viktigt att det är ett tillåtande klimat i klassrummet där det är ok att misslyckas och att lära av sina misstag. För att få ett tillåtande klimat i klassrummet kommer vi att arbeta med att öka tryggheten på skolan och att stärka ledarskapet i klassrummet. Det gör vi genom att genomföra en trygghetsenkät med eleverna vid 2 tillfällen per år samt att alla lärare deltar i ett kollegialt lärande för att stärka ledarskapet i klassrummet. Alla som arbetar på Grebo skola ska ha ett lågaffektivt förhållningssätt i bemötandet av eleverna på skolan. Alla som arbetar på Grebo skola ska arbeta utifrån ett normkritiskt förhållningssätt och främja likabehandling av eleverna. Alla elever på Grebo skola ska känna sig trygga i alla lärmiljöer. Strategier a) Öka upplevelsen av trygghet och studiero. b) Stärka ledarskapet i klassrummet Actions Ansvarig Klardatum a) Öka upplevelsen av trygghet och studiero. 1. Tydliggöra trygghetsgruppens roll, utöka samarbetet med EHT. 2. Alla pedagoger ska använda sig av ett lågaffektivt förhållningssätt. Rektor samt trygghetsgrup pen Alla Arbetet följs upp i slutet av varje termin.

3. Vi arbetar med att kartlägga kränkningar för att få en tydlig bild av vad som händer bland eleverna på skolan. 4. Samtal/diskussion om våra regler och varför vi har dem. Detta sker vid skolstart och fortlöpande under året i respektive klass/grupp. 5. Genomföra trygghetspromenader med eleverna på skolgården med jämna mellanrum. Fritidshemmet: 1. Vi tänker på Isbergsteorin. Vi tänker att det finns en förklaring till varför ett barn agerar som det gör. Barnet behöver vår hjälp att reda ut det. 2. Vi stöttar varandra i att eventuellt lösa av varandra om man haft det tufft under förmiddagen. Vi tar upp det på 12:40 mötet. 3. Vi ska sträva efter att ha lika bemötande på skola/fritidshem när det gäller särskilda behov. Och få verktyg för hur vi ska hantera fritidsverksamheten. b) Stärka ledarskapet i klassrummet Trygghetsgrup pen samt alla pedagoger i skolan och på fritidshemmet. Alla pedagoger på skolan och på fritidshemmet. Klasslärare, fritidspersonal samt trygghetsgrup pen. Kontinuerligt. Utvärderas i slutet av varje termin. Följs upp på arbetslagsmöt en och utvärderas i slutet av varje termin. Innan v.44 1.Stärka lärarprofessionen genom kollegialt lärande där vi utvecklar arbetssätt och förhållningssätt i klassrummet. rektor, speciallärare, Eht, förstelärare Följs upp kontinuerligt utvärderas Juni-19

2. Stärka samarbetet mellan pedagogerna och använda arbetslagets kartläggning för anpassningar. Skola och fritids: För att möta alla elever med ett lågaffektivt förhållningssätt får all personal, i skolan och fritidshemmet, utbildning i lågaffektivt förhållningssätt på studiedagar och kvällsmöten Alla EHT, Rektor, Alla pedagoger Följs upp kontinuerligt utvärderas Juni-19 Följs upp kontinuerligt utvärderas Juni-19 10. Förutsättningar för lärande och trygghet För att ytterligare förbättra resultaten för lärande och trygghet kommer vi att fortsätta arbeta med att utveckla ett normkritiskt förhållningssätt på skolan och fritidshemmet. Vi kommer att utbilda all personal på skolan och fritidshemmet på kvällsmöten och studiedagar med hjälp av elevhälsoteamet och förstelärarna samt skolverkets 7 timmar om likabehandling. På skolan finns också ett pågående PULS-projekt för att öka elevernas förståelse för kopplingen mellan fysisk aktivitet och inlärning. Strategier a) Utveckla det normkritiska förhållningssättet hos lärare och elever och därmed främja likabehandling av eleverna. b) Öka elevernas möjlighet till inlärning genom fysisk aktivitet. c) Stärka elevhälsoteamets främjande och förebyggande roll på skolan.

Actions Ansvarig Klardatum a) Utveckla det normkritiska förhållningssättet hos lärare och elever och därmed främja likabehandling av eleverna. Rektor och EHT Följs upp kontinuerligt och utvärderas i juni-18 1. Spana normkritiskt och lägga i normlådan. Alla pedagoger i skolan och på fritidshemmet. Utvärderas på kvällsmöte i november. 2. Rastaktiviteter och samarbete med fritids för att minska utanförskap samt skapa gemenskap oavsett ålder. Alla pedagoger i skolan och på fritidshemmet. Utvärderas i slutet av varje termin. 3. Vid planering/genomförande av fadderarbete och i klassrummet ska vi medvetet planera in inslag och reflektera över normer som representeras i inslaget. Alla pedagoger i skolan och på fritidshemmet. Utvärderas i slutet av varje termin. Fritidshemmet: 1. Vi planerar verksamheten varje vecka på fredagsmöten samt delar informationsflöde varje middagsmöte kl. 12:40 ( Vi synliggör planeringen på Whiteboard samt med kommunikationsbilder för barnen, vi skickar hem info.brev som vi sätter upp på anslagstavlor vid behov) 2. Fsk.-1:an börjar med en kort samling medan de äldre barnen välkomnas, bockas av och har samling vid behov, då i samband med mellanmålet. 3. Vi har gemensamma regler för skola och fritidshemmet som är anpassade efter de olika verksamheterna.

4. Vi gör en trivselenkät där varje barn får svara på frågor om trivsel på fritids. 5. Vi möblerar om i rummen utifrån ett normkritiskt tankesätt (ht 18 har vi skapat ett vilorum/ läxläsnings rum samt ett skaparrum på hantverkssidan) Actions b) Öka elevernas möjligheter till inlärning genom fysisk aktivitet. 1. Erbjuda daglig PULS-träning i åk 3,4 och 6. Alla pedagoger i skolan och på fritidshemmet c) Stärka elevhälsoteamets främjande och förebyggande roll på skolan. 2 Tydliggöra roller och arbetsuppgifter. EHT 11. Styrning och utveckling av verksamheten Under läsåret 17/18 utvecklades det systematiska kvalitetsarbetet på Grebo skola. Det arbetet fortgår under 18/19 genom att pedagogerna är delaktiga i att ta fram de actions varje arbetslag ska arbeta med för att skolan ska nå målen. Dessa actions ska sedan följas upp kontinuerligt på arbetslagstid. Detta för att se att vi verkligen arbetar med det vi kommit överens om. I slutet av varje termin kommer vi att utvärdera dessa actions för att se at de ger önskad effekt. För att främja elevernas kunskapsutveckling är målen för Grebo skola valda utifrån elevernas resultat under föregående läsår, samt vad som står i Lgr 11 när det gäller normer och värden, elevernas inflytande och ansvar samt bedömning och betyg, s mål för grundskolan.

Resultaten på nationella proven visar att eleverna behöver bli bättre på att läsa och förstå olika typer av texter. I medarbetarsamtalen framkommer att vi behöver arbeta mer med förhållningssätt för att främja likabehandling på skolan och på fritidshemmet. För att möta dessa behov har lärarna på Grebo skola under föregående läsår genomgått en utbildning i genrer-pedagogik. Det arbetssättet kommer vi att fortsätta med även kommande år. Förstelärarna på enheten kommer också att driva ett kollegialt lärande för att stärka ledarskapet i klassrummet och synliggöra elevernas lärande. Med stöd av elevhälsan samt förstelärarna arbetar all personal på skolan och fritidshemmet med ett gemensamt likabehandlingsarbete på studiedagar och kvällsmöten. Det finns i nuläget inte några tydliga rutiner för att introducera nyanställd personal på skolan. För att åtgärda det kommer rektor i samråd med lagledarna utarbeta ett dokument där det framgår vem i organisationen som ansvarar för att introducera olika delar av arbetet till den nyanställda. Strategier a) Fortsätta att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet på Grebo skola. b) Kollegialt arbete med att synliggöra elevernas lärande och stärka ledarskapet i klassrummet. c) Utveckla likabehandlingsarbetet tillsammans med fritids d) Utveckla introduktionen av nyanställd personal.

Actions Ansvarig Klardatum a) Fortsätta att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet på Grebo skola. 1. Rektor i samarbete med pedagogerna sammanställer och analyserar resultat på NP, betyg, tester, enkäter. 2. Skola/fritidshem ska på arbetslagstid och på studiedagar under v.34 skriva strategier och actions för att nå skolans mål. 3. Kontinuerlig uppföljning av strategier och actions på arbetslagstid. Rektor Rektor samt arbetslagsledar e skola och fritids. Arbetslagsledar e skola och fritids. Kontinuerligt under läsåret. 31/8-18 Utvärderas i juni 2018 Actions Ansvarig Klardatum b) Kollegialt arbete med att synliggöra elevernas lärande och stärka ledarskapet i klassrummet. 1. Utveckla undervisningen och stärka professionen genom kollegialt lärande om utmanande undervisning med fokus på återkoppling, ansträngning, utmaning, reflektion, självkänsla. c) Utveckla likabehandlingsarbetet tillsammans med fritids Alla pedagoger Utvärderas i slutet av varje termin. 1. Fortsätta arbetet med likabehandling på kvällsmöten och studiedagar skola och fritids tillsammans. d) Utveckla introduktionen av nyanställd personal. Alla juni-18

1. Använda oss av dokument för hur vi introducerar nyanställd personal. Rektor och arbetslagsledar e. December 18