Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

Relevanta dokument
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures

Utvärdering av ADL-träning efter stroke

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

Sväljningsbedömning Kalmar

Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

Att få något gjort. En utmaning i vardagen för barnet med ryggmärgsbråck

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland

Prehospital identifiering och prioritering vid akut stroke

Motivet finns att beställa i följande storlekar

Bilaga 1. Artikelmatris

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)

ATT FÖLJA VIKTEN VIKTIGT EFTER STROKE

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

Reform av äldrevården Kommunernas ansvar Hjälp hemma eller på särskilda boenden Antalet boendeplatser minskat

XIVSvenska. Sjukdomsrelaterad undernäring- kakexi vid kronisk hjärtsvikt. Kardiovaskulära Vårmötet

Kejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag?

Falls and dizziness in frail older people

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis

Senior alert är ett kvalitetsregister via webben. Registret är nationellt och har funnits sedan 2008

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre

Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström

ÄTSVÅRIGHETER EFTER STROKE Upplevelser och stöd

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

PLAN Förebyggande arbetssätt att arbeta systematiskt och strukturerat för att förebygga undernäring, trycksår och fall

INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version

Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem. Stockholm Majlis Winberg Salomonsson

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Vad tycker egentligen användarna om välfärdsteknologi?

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch. Beroendedagen, 14 sept 2017

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Sväljningsbedömning LKL Landstinget Kalmar Län

Protective factors, health-risk behaviours and the impact of coexisting ADHD among adolescents with diabetes and other chronic conditions

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera

Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv

Sammanfattning Dysfagiscreening på Bågen och Hovslund

Kronisk hypertoni och graviditet Epidemiologiska aspekter på maternella och perinatala komplikationer

PLAN webbutbildning för att komma igång med vårdprevention och Senior alert

Smärta och smärtlindring i ambulanssjukvård

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Förebyggande arbete kring brukaren

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

inom vård och omsorg Vad kan forskning lära oss om maten för äldre? DRF:s refrensgrupp i geriatrik

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Är mental trötthet hos patienter med förvärvad hjärnskada kopplad till skadelokalisation? En explorativ studie.

Hur kan vårdmiljön bidra till välbefinnande hos personer med kognitiva nedsättningar? Susanna Nordin

Bedömningsredskap för ADL--K/F (ADL=aktiviteter i dagliga livet, K=kriminell, F=flykting)

Kognitiva utmaningar i vardagen för barn med ryggmärgsbråck FBH-dagen Marie Peny-Dahlstrand Med dr, leg arbetsterapeut. Regionhabiliteringen

Hur förbättrar man nutritionsrutiner inom äldreomsorgen

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt

Bedömning av nutritionsstatus

Landsbygd och lantbruk --- ett skydd mot smärta, trötthet och psykosocial ohälsa?

RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta

Prehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige

Tentamen i psykologi

Case management för sköra äldre personer (+65)

MedTech20 - ett nytt instrument för att mäta patientnyttan av medicintekniska produkter Ingela Björholt, PhD

BERGS BALANSSKALA MANUAL

Stroke talare. Datum och plats: april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Interkulturell vård och omsorg. Öncel Naldemirci


Examensarbete D, 15 HP Höstterminen Njursjukas nutrition under de första dygnen på vårdavdelning

Kommunikationsstrategier, vad är det och fungerar det?

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

Omvårdnadsåtgärder vid ätsvårigheter hos patienter som drabbats av stroke

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen?

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.

REHAB BACKGROUND TO REMEMBER AND CONSIDER

Ont i magen, ont i själen?

Nutritionsstatus bland strokepatienter. Drabbas förstagångsinsjuknade strokepatienter (< 70 år) av malnutrition? En kartläggning.

Formulär. SveDem Svenska Demensregistret

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Syfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid

Barn och ungdomars Vitamin D-status

Psykologiskt beroende av opioider

Standardiserad dokumentation av omvårdnad en fråga för professionen. Janne Florin

Ska jag jobba som cirkusartist,

Rehabilitering vid neurologiska funktionshinder

MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE. Elisabeth Häggström

Transkript:

Från ostrukturerad till strukturerad Jörgen Medin leg ssk, lektor Process Strukturerad? Nationella forskarskolan i vård och omsorg Ostrukturerade observationer av svårigheter att äta hos personer/patienter med stroke Kontakt med forskare och doktorander på sjukhuset Strokeenhet som uppmuntrar forskning Litteraturgranskning, syfte och metod, skapar projekt Etisk ansökan 100% Karolinska Institutet, DS Avhandlingens övergripande syfte Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos kvinnor och män med akut stroke i den akuta fasen, samt tre och sex månader efter stroke 1

Akuta fasen efter stroke Studie I Eating difficulties among stroke patients in the acute state a descriptive, crosssectional, comparative study. (n=104) Tre månader efter stroke Studie II Eating difficulties among patients 3 months after stroke in relation to the acute phase. (n=36 ) Studie III Striving for control in eating situations after stroke. Sex månader efter stroke Studie IV Elderly persons experiences and management of eating situations 6 months after stroke. (n=13) (n=14 ) Studie I Syfte Att undersöka om det, hos patienter med akut stroke, finns könsskillnader när det gäller svårigheter att äta i förhållande till funktion och neurologiska funktionsbortfall 2

Metod instrument (beroende variabeln) Variabel Neurologiskt status (svårighetsgrad stroke) Neglekt Funktion - aktiviteter i dagligt liv Instrument National Institute of Health Stroke Scale Letter Cancellation Barthel Index Psykologiskt välbefinnande Well-Being Questionnaire -12 Nutritionsstatus Oralt status Metod instrument (oberoende variablerna) Mini Nutritional Assessment Revised Oral Assessment Guide (Medin et al., 2011) Resultat Andelen personer (%) med eller utan ätsvårigheter efter stroke i akutskedet (n=104) (Medin et al., 2011) 3

Resultat Ätsvårigheter ojusterad och justerad för variablerna kön, funktion och motorik höger arm Variabel Nivå Ojusterad Justerad OR 95% CI OR 95% CI Kön Man Referens Referens Kvinna 3,1 (1,1-8,9) 1,8 (0,5-5,7) (Medin et al., 2011) Resultat Fem mest förekommande ätsvårigheterna (n=104) Typ av ätsvårighet n (%) Hantering av mat på tallrik 69 (66,3) Mängd uppäten mat 57 (54,8) Sittställning 47 (45,2) Transport av mat till munnen Manipulering av mat i munnen 46 (44,2) 42 (40,4) (Medin et al., 2011) Studie II 4

Metod - urval Studie I (n=104) Studie II 2-7 ätsvårigheter /sväljning /nedsatt ork (n=50) Exkluderade (n=14) Inkluderade (n=36) (Medin et al., 2012) Hantering av mat på tallrik Akut: 33 st 3 mån: 26 st p = 0,039 Sittställning Akut: 16 st 3 mån: 6 st p = 0,013 Hantering av mat i munnen Akut: 18 st 3 mån: 8 st p = 0,013 Mängd uppäten mat Akut: 22 st 3 mån: 32 st p = 0,013 Ätsvårigheter med signifikant förändring vid 3 månader i jämförelse med akuta fasen (n=36) (Medin et al., 2012) Studie III 5

Resultat (Medin et al., Scand J Caring Sci; 2010; 24; s776) Avoiding activities Jag är väl lite betänksam man skäms man är rädd att man ska spilla Jag vill inte gärna äta med obekanta människor (Medin et al., 2010) Studie IV 6

Resultat Medin et al. 2010 Disability and Rehabilitation, 32 (16), 1346-1353. Getting used to the situation Desire to master eating situations Finding new ways of mastering the situation Resultat Getting used to the situation Man accepterar sig själv som man är.. sen får den andra tycka... att det inte är perfekt. Att jag inte äter perfekt... det blir väl så antar jag... Från början trodde jag att allting skulle bli bra. Så att för mig jag har accepterat att det, det kommer det nog aldrig att bli Medin et al. 2010 Disability and Rehabilitation, 32 (16), 1346-1353. Avhandlingens övergripande slutsats Svårigheter att äta efter stroke är komplexa och måste ses som en del av en ätsituation där andra personer är involverade (Medin et al., 2010) 7

Avhandlingens övergripande slutsats (forts.) Det finns olika perspektiv på vad som är problematiskt vid ätandet (Medin et al., 2010) Avhandlingens övergripande slutsats (forts.) Viktigt att inte bara observera patienten utan även ta sig tid att fråga individen om upplevelsen, tidigare vanor och värderingar angående den nya situationen (Medin et al., 2010) Tack för din uppmärksamhet! 8