RISKBEDÖMMNING SOSFS 2011:9 utifrån patientsäkerhet

Relevanta dokument
Analysen genomförs av Yrke/befattning. tillsammans med EC. Ansvarig för riskanalysens genomförande: _Åsa Ericson

B Gör riskbedömningen Vilka risker innebär ändringarna? Hur allvarliga är riskerna? Hög allvarlighet (H), medel (M) eller låg allvarlighet (L)?

Nattarbetarna lite utanför eftersom ändringarna inte berör dem men man håller med om vad som dagpersonal säger

Omfördelning personal: Då korttidsplatser med somatisk inriktning kommer att minska, behöver personal omfördelas till demenskorttidsenheten.

Strikt Anställningsprövning ang timanställning samt övertidsersättning. 14 personal våning Merkurius

ABC för riskbedömning inför ändringar i verksamheten

A B C. A Precisera den planerade ändringen. B Gör riskbedömningen. C Åtgärda. för riskbedömning inför ändring i verksamheten

Datum: Närvarande:Kristina (Tina) Holmquist tf förskolechef, Maria Hjern skyddsombud, Carina Hamdi, Ann-Kristin Höglund

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten

ABC för riskbedömning inför ändringar i verksamheten

ABC för riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Förskollärare ska jobba mellanpass tisdag, onsdag, torsdag. Tid för nätverk och reflektion.

Förändring i arbetstider och barnens måltidssituation vid frukost/mellanmål

NORDANSTIGS KOMMUN. Box Bergsjö Tel Fax SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE UNDERSÖKNING OCH RISKBEDÖMNING

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard?

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Konsekvensbedömning?

Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Rutiner för f r samverkan

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Hur ska bra vård vara?

SOSFS 2011:9 ersätter

Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö

Inspektionen för vård och omsorg i vårdhygiensverige. Hygiendagar i Umeå, SFVH, Maria Melin

Utarbetad av P. Ludvigson Skapat datum

Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson

Malmö stad Medicinskt ansvariga

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Patientsäkerhetsberättelse

Systematiskt arbetsmiljöarbete

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA

Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget

Patientsäkerhet och arbetsmiljö. En vägledning för hög patientsäkerhet och god arbetsmiljö

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET

Inspektionen för vård och omsorg (IVO)

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År Ewa Sjögren

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård

Beslutad av, datum. Riskanalys utifrån verksamhetsnivå inom Vård och omsorgsförvaltningen

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från:

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE

Belasta rätt vid personförfl yttning

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete

Patientsäkerhet. Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Sjuhärads kommunalförbund 15 mars 2012

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

System för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Rutin. Anmälan enligt Lex Maria. Diarienummer: Hälso- och sjukvård. Gäller från:

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad

Sammanställning av avvikelser i hälso- och sjukvården 1 juli 31 december 2009

Ledningssystem för god kvalitet

Lex Maria. Marita Calner Inspektör Tillsynsavdelningen, Region Öst (Stockholms län och Gotland)

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Transkript:

Datum: RISKBEDÖMMNING SOSFS 2011:9 utifrån patientsäkerhet Riskbedömning avseende: A Precisera den planerade ändringen Vad består ändringarna av? Var ska ändringarna genomföras? Vilka personer eller grupper av personer berörs? 1. Strikt anställningsprövning vad gäller visstidsanställning, timanställning och övertid. 2. Äldreomsorg / hälso och sjukvård i Östra Göteborg 3. Hyresgäster och medarbetare B Gör riskbedömningen Vilka risker innebär ändringarna? Hur allvarliga är riskerna? Hög allvarlighet (H), medel (M) eller låg allvarlighet (L)? 1. Risk för att det är för få medarbetare inne i arbete. Detta medför / kan medföra: - Ökat ansvar då man är ensam eller med personal som är ovan / ovan på enheten / saknar delegering - Mer stress - Risk att glömma läkemedel / ge fel läkemedel - Fler ringningar då hyresgästerna inte förstår varför det inte är som vanligt - Hyresgäster blir kvar i sängen hela dagen - Försämrad kvalitet - Försämrad värdighet i vården - Hyresgäster kan utsättas för fara då man inte kan vara överallt hela tiden - Man blir tvingad att skicka förvirrad / dement hyresgäst till sjukhus utan personal - Försämrad kontinuitet vid olika ersättare - Försämrad hygien / inga duschar - Större risk för smittspridning 1(7)

2. Stor risk vid halvering av personalstyrkan, medelstor risk med en mindre i personalgruppen. (De som i dag bor på äldreboende är i mycket stort behov av hjälp med i stort sett alla moment, oftast krävs dubbelgång, alltså två personal, för att utföra många moment.) Det är ytterst sårbart på demensenheten där man är tre på morgonen och två på kvällen med 8 dementa hyresgäster. Drar man ner en personal på morgonen hinner man bara med de basala arbetsuppgifterna. C Åtgärda Vilka åtgärder ska genomföras? När ska åtgärderna vara genomförda? Vem ser till att åtgärderna genomförs? Hänvisa gärna till en bifogad handlingsplan Tänk på att Patient, kund, brukare och närstående ska ges möjlighet att medverka när riskbedömning och handlingsplan görs. Om kompetens saknas inom den egna verksamheten för att göra riskbedömning och ta fram handlingsplan kan stöd hämtas från MAS, SAS, MAR eller så kan annan sakkunnig hjälp utifrån anlitas. Analysen genomförs av Namn Arbetsgrupp av bestående av: Kristina Svensson Barbro Saingrain Källbacken Eva Gustavsson Solstrålen Adisa Bandic Västanvind Maria Hedin Regnbågen Yrke/befattning EC 2(7)

Ansvarig för riskanalysens genomförande: 3(7)

Att förutse konsekvenser ABC för riskbedömning fortlöpande i verksamheten eller inför ändringar i verksamheten Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS har huvudansvaret för verksamhetens kvalitet. Patientsäkerhetslagen och Socialstyrelsen föreskrift SOSFS 2011:9 om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete beskriver hur vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska gå tillväga för att uppfylla sitt ansvar. Det systematiska kvalitetsarbetet innebär att vårdgivaren arbetar förebyggande, något som ger ökad hälsa och säkerhet och spar pengar i organisationen. Att ta reda på vilka risker en förändring i verksamheten kan innebära är lönsamt genom att riskerna kan åtgärdas i tid. Så här säger socialstyrelsen i sin föreskrift SOSFS 2011:9 om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 1 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. För varje sådan händelse ska vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS 1. uppskatta sannolikheten för att händelsen inträffar, och 2. bedöma vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. Riskbedömningen ska fortlöpande göras i verksamheten. Riskbedömning ska också göras inför förändring i verksamheten och utgå från den planerade ändringen och de eventuella risker för ohälsa och olycksfall för patienter, kunder och brukare som ändringen kan medföra. Riskbedömning ska göras innan ändringen genomförs och avse tiden efter genomförd förändring. Observera att förändringsarbete i sig kan utgöra en risk för ohälsa. Det är vårdgivarens ansvar att se till att alla faktorer vägs in vid riskbedömningen. Gör så här A Precisera den planerade ändringen B Gör riskbedömningen C Åtgärda 4(7)

A Precisera den planerade ändringen Ni måste precisera den eller de ändringar som planeras innan det går att göra en riskbedömning. 1 Vad består ändringarna av? Exempel: Verksamhetsförändring Nya arbetslag/gruppsammansättningar Ändrade arbetsuppgifter för personal Omorganisering Personalneddragning Nya rutiner och riktlinjer Ändringar i befintliga lokaler Nybyggnation/lokalbyten Förändrad arbetsutrustning medicintekniska produkter, it-stöd m.m. Nya kemiska produkter.. 2 Var ska ändringarna genomföras? Exempel: Äldreboende xx eller verksamhet personlig assistans yy 3 Vilka kunder, klienter brukare patienter berörs? Exempel: 4 personer som behöver flytta från xx till zz Skriv ner ändringarna, var de ska genomföras och vilka som berörs. 5(7)

B Gör riskbedömningen När ni preciserat ändringarna och vet vilka personer som kommer att beröras av förändringen, ska ni bedöma vilka risker för ohälsa och olycksfall som ändringarna kan medföra för berörda omsorgstagare, patient eller brukare. Bedömningen kan behöva göras både på grupp- och individnivå. Den ska omfatta såväl medicinska, fysiska som sociala och psykologiska risker. Exempel på sådant som kan innebära risker: Svårt att få hjälp inom rimlig tid Dåligt anpassade lokaler Personalen styrd av byråkrati inte av Många olika kontakter, bristande aktuellt behov kontinuitet Medicintekniska hjälpmedel Ändrade distributionsvägar Liten delaktighet eller lågt inflytande för Ljudstörningar patient, brukare och närstående Blöta skräpiga golv Brister i samarbetet som behövs runt Otydliga arbetsuppgifter för personalen den enskilde Oklart vem jag får vända mig till Ta fram Otrygghet riskkällor för som den ni tror enskilde uppstår personen i verksamheten och bedöm om dessa kan leda till risker Otydligt eller otillräckligt ledarskap för ohälsa Kompetenseller olycksfall. och erfarenhetsförlust Bedöm också om i riskerna är allvarliga eller inte allvarliga. verksamhet Skriv ner riskerna. C Åtgärda och planera åtgärder Åtgärda de risker som kommit fram. De åtgärder som inte vidtas omedelbart ska skrivas ner i en handlingsplan som anger: Vilka åtgärder som ska genomföras När åtgärderna ska vara genomförda Vem som ska se till att åtgärderna genomförs Det är möjligt att i flera delar samköra riskbedömningar enligt SOSFS 2011:9 med riskbedömningar enligt arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2001:1, Systematiskt arbetsmiljöarbete. 6(7)

Handlingsplan och Åtgärdsplan Händelseanalys Datum: Ansvar för uppföljning: Utbildning & Kompetens Riskfyllda moment Åtgärdsplan Typ av Åtgärd Tidsplan Ansvarig Miljö och omgivning Information och kommunikation Rutiner, riktlinjer Organisation och Ledarskap Procedurer/ Teknik, utrustning & underhåll Annat 7(7)