2018-03-12 KULTUR I VÄST BJUDER IN TILL Fortbildning för maskinister och biograftekniker Kursplan Våren 2018 Kursen riktar sig till dig som kan grunderna för filmvisning på biografen men vill lära dig mer och ta ett större ansvar. Kursen hålls under 3 tillfällen under våren 2018. Kursen genomförs på olika biografer i Västra Götalands Län. Kursen kommer att omfatta kunskap om tekniken på biografen, DCP:er, KDM:er, felsökning, signalkedjor, fördjupad kunskap om ljud, bild och grundläggande el-lära på biografen, konferensteknik, alternativa format samt en fördjupning om framtiden för teknik på biografen. Vi kommer också att fokusera på den tekniska presentationen av filmen och publikens upplevelse. Alla som genomfört kursen kommer att få ett kursintyg. Inför det första tillfället: Att på din lokala biograf undersöka maskinrummets komponenter som projektor, server, mediablock, ljudanläggning och belysning. Vilka fabrikat har de olika delarna? Vilka funktioner har de som är relevanta för filmvisningen? Vad krävs för att förbereda en filmvisning från filmleverans till filmstart? Har biografen digital distribution av filmerna? Vilka steg genomför maskinisten för att starta föreställningen? Kultur i Väst SE 405 44 Göteborg besök Rosenlundsgatan 4 +46 (0)31 333 51 00 info@kulturivast.se www.kulturivast.se org nr 232100 0131
Kurstillfälle 1 Tider: Söndag 25/3, kl 10.00-14.00 Plats: Biograf Trappan, Kungälv. Tema: Att planera, förbereda och genomföra en föreställning. Målsättningen är att ge en övergripande förståelse för funktionerna i maskinrummet och förståelse för vilka komponenter som har vilken funktion. Övningar i att planera och förbereda föreställningar samt kunna felsöka den tekniska anläggningen. 1. Vilka funktioner har de som är relevanta för filmvisningen? 2. Vad krävs för att förbereda en filmvisning från filmleverans till filmstart? 3. Har biografen digital distribution av filmerna? 4. Vilka steg genomför maskinisten för att starta föreställningen? 5. Kör ni automatiskt och/eller manuellt? Vad finns det för för- och nackdelar med det? I grupper om 2-4 pers. undersöka signalvägarna i maskinrummet och identifiera eventuella fel. Att gemensamt förbereda och genomföra en föreställnings start samt felsöka den tekniska anläggningen. Att på din lokala biograf undersöka maskinrummets komponenter som projektor, server, medieblock, ljudanläggning och belysning. Vilka fabrikat har de olika delarna? Till nästa gång: Studera ljud- och bildformat på filmer ni hanterar på biografen. Hur identifierar en formaten? Vad finns det för skillnader och varför? Vad behöver du som maskinist göra för att byta format? Notera några exempel och ta med till nästa gång. Deltagarna får i uppgift att kontrollera kabeldragningar för signalkabel i sina respektive maskinrum och att bekanta sig med maskinrummets el. Uppgiften är att kolla efter 3-fas/1- fas samt att försöka se hur mycket ström som fanns att tillgå för hela maskinrummet för att förutse om eventuell nyanskaffning eller utbyggnad av utrustning var möjlig.
Kurstillfälle 2 Tider: Söndag 22/4, kl 14.00-18.00 Plats: Folkan Bio, Lidköping Tema: Ljud- och bildformat. Grundläggande el-lära. Kurstillfället syftar till att du som maskinist/tekniker skall känna till och kunna identifiera olika bild- och ljudformat samt förstå olika typer av analoga och digitala signaler och vad dessa fyller för funktion. Genomgång av signaler och el i maskinrummet och på biografen ökar förståelsen för den tekniska anläggningen och ökar kontrollen i maskinrummet. 1. Vilka är de vanligaste ljud- och bildformaten vi jobbar med på våra respektive biografer? Vart/hur finner vi information om vilka format en film vi ska visa har? 2. På vilket sätt berör den informationen vår föreställning/visning? Vilka signalvägar färdas vår bild och vårt ljud igenom? 3. Vilka typer av kablar och kontakter jobbar vi med? Vilka signaler är digitala respektive analoga samt vilka för och nackdelar innebär det? I grupper; diskutera begreppen Watt, Volt och Ampere och diskutera dessa utifrån ett maskinrumsperspektiv. Fundera på ungefär hur många ampere som behövs i ert maskinrum för att driften skall fungera? Fundera även på hur många watt ni tar ut ur er anläggning.? 1-fas eller 3-fas, vad är skillnaden och vad har ni i era respektive maskinrum? Till nästa gång: Vilken konferensteknik finns tillgänglig på era biografer? Vilken konferensteknik skulle ni önska att ni hade? Hur fungerar den?
Kurstillfälle 3 Tider: Onsdag 9/5, kl. 17:00-21-00 Plats: Skene Folkets Hus, Skene Tema: Andra format än DCP. Festivalvisningar, konferensteknik. Deltagarna skall gå en överblick över andra format på biografen än DCP, som DVD, Blu Ray, livesändningar, streaming etc. De tekniska och praktiska förutsättningarna för festivalvisningar, där alternativa format är vanliga, diskuteras också. Tanken med kurstillfället är att deltagarna skall lära mer om de tekniska aspekterna kring arrangörskap på biografen och bli medvetna om förutsättningarna som rådet exempelvis vid festivalvisning, konferens eller en uthyrning. 1. Vad skiljer en festivalvisning från en ordinarie repertoarföreställning? 2. Vilka format utöver DCP har ni arbetat med? Vilka känner ni till? 3. Vad menas med konferensteknik i ett biografsammanhang? Gemensam diskussion om vilka olika typer av festivaler som deltagarna har arbetat med? Vad bör man tänka på inför en filmfestival? Vilka för- och nackdelar finns det med att visa annat än DCP? Genomgång av vanliga alternativa format. Vilken konferensteknik finns på deltagarnas respektive biografer? Deltagarna får i grupp testa att visa film från alternativa visningsformat och koppla samt testa konferensteknik. Vad ska en tänka på för att undvika te x. rundgång. Fördelar och nackdelar med att ha konferensljud på biografljudet respektive separat konferensljud. Avslutning: Efter detta får deltagarna var och en av köra varsin manuellt filmstart, som en uppkörning, med alla andra deltagare i salongen. Målet är att deltagarna ska tänka in insläpp, trailers, förfilm och huvudfilm samt avslut. Och givetvis använda lampor, ridåer etc. som fanns att tillgå på den aktuella biografen. Varje persons körning utvärderades sedan gemensamt på ett konstruktivt sätt utifrån vad deltagaren behöver tänka på och öva mer på.