Externt kapital i samband med investeringar

Externt kapital i samband med investeringar - En studie om framgångsrika företag i Gästrikland Madelene Bergström Mikael Pettersson 2012 Kandidatuppsats, 15 poäng Redovisning/finansiering Examensarbete i företagsekonomi Handledare: Per-Arne Wikström Examinator: Lars Torsten Eriksson

Sammanfattning Titel: Nivå: Författare: Handledare: Externt kapital i samband med investeringar - En studie om framgångsrika företag i Gästrikland C-uppsats i ämnet företagsekonomi Madelene Bergström Mikael Pettersson Per-Arne Wikström Datum: 2012 06 Syfte: Syftet är att undersöka vilken inställning framgångsrika företag har till olika externa kapitalkällor vid en investering samt hur dessa företag har finansierat tidigare investeringar. Metod: Datainsamling har skett dels via en egen webbenkät till 229 stycken framgångsrika företag i Gästrikland samt genom en sammanställning av redan insamlat material från åren 2005 2011. Materialet har sammanställts och redovisas i diagramform. Analysen har sedan gjorts genom att jämföra empiri och teori vilket sedan är utgångspunkt för diskussion. Resultat & slutsats: Studien visar att företagen prioriterar internt kapital framför externt kapital samt att deras externt kapital varierar med marknadens konjunktursvängningar. Det finns även en skillnad mellan företagens olika kapitalkällor och de kapitalkällor de faktiskt använt när de har genomfört investeringar. Förslag till fortsatt forskning: En studie som på ett djupare plan belyser bakomliggande orsaker till skillnaderna i olika kapitalkällor och vilka källor som faktiskt har använts vid en investering. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till en ökad förståelse för hur företag finansierar investeringar. Nyckelord: Pecking order, finansiering, kapitalkällor, externt kapital, internt kapital

Abstract Title: Level: Author: Supervisor: External capital for investments - A study of successful firms in Gästrikland Bachelor-essay in business science Madelene Bergström Mikael Pettersson Per-Arne Wikström Date: 2012-06 Objective: The aim is to examine successful companies and their attitude towards different sources of external capital in an investment situation, we also exam how these companies have funded previous investments. Method: Data collection has been made in two steps, we have conducted a web survey to 229 successful companies in Gästrikland and we have used already existing data from the years 2005-2011. This data is then compiled and presented in graphical format. The analysis has been done by comparing the empirical evidence and theory which then forms the basis for discussion. Results & conclusion: This study shows that the companies prioritize internal capital rather than external and that their attitude towards external capital varies with market fluctuations. There is also a difference between the companies attitude to different sources of capital and the capital sources they actually have used for investments. Suggestions for future research: A study on a deeper level that highlights the underlying causes of differences in attitudes towards different sources of capital and which sources who actually been used for an investment. Essay contributions: The study contributes to a better understanding of how companies finance investments. Keywords: pecking order, funding, capital sources, external capital, internal capital

Förord Vi vill tacka vår handledare Per-Arne Wikström för synpunkterna och vägledningen genom denna uppsats. Vi vill även tacka de respondenter som deltagit i vår enkätundersökning och Mikael Johansson på Aktiv Revision för intervjun som gav oss information om FRAMFÖR-projektet. Gävle, juni 2012 Madelene Bergström Mikael Pettersson

Innehållsförteckning 1 Inledning... 7 1.1 Bakgrund... 7 1.2 Syfte... 9 1.2.1 Frågeställningar... 10 1.2.2 Avgränsningar... 10 1.3 Definitioner... 11 1.4 Målgrupp... 11 1.5 FRAMFÖR-projektet... 12 1.6 Uppsatsens fortsatta disposition... 13 2 Metod... 14 2.1 Tillvägagångssätt... 14 2.1.1 Formulering av frågeställningar... 15 2.1.2 Urvalsgrunder i FRAMFÖR-projektet... 16 2.1.3 Litteraturgenomgång... 16 2.1.4 Insamling av empirisk data... 17 2.1.5 Sammanställning av empirisk data... 23 2.2 Metodkritik... 23 2.3 Källkritik... 24 3 Teori... 26 3.1 Kapitalstruktur... 26 3.2 Pecking order teorin... 27 3.2.1 Intern finansiering framför extern finansiering... 28 3.2.2 Utdelningar är tröga... 29 3.2.3 Lägre risk på finansiering prioriteras vid extern finansiering... 29 3.2.4 Skuldsättningsgraden varierar... 29 3.3 Kapitalanskaffningsproblem... 30 3.4 Kapitalkällor... 31 3.4.1 Internt kapital... 31 3.4.2 Externt kapital... 31

4 Empiri... 35 4.1 Hur bedömer företagen att tillgången på externt kapital påverkar deras möjlighet att investera?... 35 4.2 Hur rangordnar företagen olika externa kapitalkällor?... 36 4.3 Vilka kapitalkällor har företagen finansierat investeringar med?... 37 4.4 I vilken omfattning har företagen valt att investera med externt kapital?... 38 4.5 Vilka problem upplever företagen vid anskaffning av externt kapital?... 39 5 Analys... 43 5.1 Hur bedömer företagen att tillgången på externt kapital påverkar deras möjlighet att investera?... 43 5.2 Hur rangordnar företagen olika externa kapitalkällor?... 44 5.3 Vilka kapitalkällor har företagen finansierat investeringar med?... 44 5.4 I vilken omfattning har företagen valt att investera med externt kapital?... 45 5.5 Vilka problem upplever företagen vid anskaffning av externt kapital?... 46 6 Diskussion... 47 6.1 Sammanfattande diskussion... 50 6.2 Vidare forskning... 50 Källförteckning... 51 Bilaga 1 Enkät... 55 Bilaga 2 Missivbrev 1... 60 Bilaga 3 Missivbrev 2... 61 Bilaga 4 Empirisk data... 62

1 Inledning I kapitel presenterar vi bakgrunden som leder fram till syfte och frågeställningar. Vi presenterar därefter avgränsningar samt definierar relevanta begrepp för uppsatsen. Vidare beskriver vi den målgrupp uppsatsen främst vänder sig till samt presenterar FRAMFÖR-projektet som är en viktig bas i denna uppsats. Kapitlet avslutas med en bild över den fortsatta dispositionen i denna uppsats. 1.1 Bakgrund Företag kräver kapital för att kunna bedriva sin verksamhet. Brist på kapital kan leda till att företag, trots bra resultat, ändå går i konkurs då de inte kan betala sina skulder (www.startaegetinfo.se). Företag som på grund av kapitalbrist inte klarar att betala sina skulder kan begäras i konkurs enligt 25 kapitlet, ABL 1. Det är få företag som kan finansiera sin verksamhet med endast interna medel, Andrén m.fl. (2003, s. 254) beskriver att detta ger en hög kapitalkostnad på grund av att avkastningskravet på det interna kapitalet är högt. Att finansiera företaget med endast interna medel blir därmed ett dyrt sätt att finansiera företaget på och tillgången på externt kapital blir då viktigt. Dels för att företaget skall vara likvid och kunna betala sina skulder, men även genom att det enligt Andrén m.fl. (2003, s. 255) sänker kostnaden på det totala kapitalet. Det finns många exempel där företag har likviderats på grund av kapitalbrist. Ett exempel som uppmärksammats i media det senaste året är Saab Automobiles kamp för att hitta investerare. Målet var att dessa investerare skulle bidra med kapital för att verksamheten skulle kunna fortgå. De hittade dock ingen extern finansiär och företaget begärdes därför i konkurs, troligen på grund av kapitalbrist. (www.infotorgjuridik.se) 1 Aktiebolagslagen 7

Ett annat uppmärksammat fall är konkursen i flygbolaget Fly Me, även här var kapitalbrist anledningen till att bolaget gick i konkurs. Enligt Malmehed & Enholm (2007, s. 77-78) anses bland annat bolagets strategi för kapitalanskaffning vara anledningen till konkursen, de förlitade sig på ägartillskott samt nyemissioner, med en annan strategi kanske bolaget hade undvikit en konkurs. Kapitalet är viktigt av flera anledningar än att endast undvika att företag likvideras. Det är också viktigt för att företag skall kunna investera, och det finns många kapitalkällor att finansiera en investering med. Börsnoterade företag genomför ibland nyemissioner vilka genererar kapital, de kan sedan använda detta för att genomföra investeringar (www.bolagsverket.se). En annan möjlighet är finansiering från ett riskkapitalbolag och detta är vad företaget Eurotech valt att göra. De har valt att överlåta sin verksamhet till ett riskkapitalbolag som i gengäld investerar 80 miljoner kronor i företaget, detta ger dem möjlighet att göra nödvändiga investeringar i verksamheten som annars inte varit möjligt (Gefle Dagblad, 5 maj 2012). Lemon & Roberts (2010) har visat att kapitalbrist ger en direkt effekt på företagens möjligheter att investera. Lemon & Roberts har studerat effekter på marknaden i USA efter att företaget Drexel Burnham Lambert, Inc gick i konkurs. Företaget var en av de större investmentbankerna i USA och gick i konkurs år 1990. Lemon & Roberts studie visar att konkurs påverkade andra företags investeringar genom den kapitalbrist som uppstod. Detta visar att det alltså finns en koppling mellan tillgång på kapital och investering. Detta visar sig också då M Larsson (2011, s. 11) beskriver att typen av investering påverkar vilken finansiering företaget väljer, men även att finansieringsmöjligheterna påverkar valet av investering. Alla företag behöver finansiering då de skall investera, antingen sker detta med internt upparbetat kapital eller med externt kapital. Lemon & Roberts studie (2010) visade att det externa kapitalet är viktigt för att företag skall kunna investera. En studie av cirka 900 stycken svenska småföretag gjord av Landström & Winborg (1995) visade att företagen, utöver banklån, ofta har en negativ externt kapital. Banklån var 8

alltså den enda externa kapitalkällan företagen var positiva till och även den enda externa källan de flesta företag använt. Studien visade att företagen föredrog internt kapital framför externt kapital. Landström & Winborg beskriver att detta beror på att företagen inte vill tappa kontrollen över företaget. Coleman & Carsky (1999, s. 78 & 82) visar i en studie över mindre företag i USA att dessa har en skuldsättningsgrad på 70 % och att finansiering genom bank var den dominerande finansieringskällan för externa medel. I en studie gjord av Petersen & Rajan (1994, s. 8) presenteras uppgifter om cirka 3 400 stycken företags skuldsättning, banklån visade sig här vara den största källan vid extern finansiering. Petersen & Rajan delar upp företagen i små respektive större företag och uppgifterna visar att småföretagens skulder bestod till 50 % av banklån medan de större företagens andel var 62 %. Företagen i denna studie förlitar sig alltså på banker vid extern finansiering för att trygga en stor del av sitt kapitalbehov. När företag skall finansiera sina investeringar finns det många olika kapitalkällor de kan använda. Tidigare studier visar att företag föredrar finansiering med interna medel men även att externt kapital är viktigt för att företag skall kunna investera, vilket bland annat visar sig genom att företagen har en hög skuldsättningsgrad. Trots många tillgängliga kapitalkällor tycks banklån stå för majoriteten av de totala skulderna och vara den kapitalkälla företagen föredrar vid finansiering med externt kapital. Utifrån detta tycker vi det är intressant att studera företags inställning även till andra externa kapitalkällor, utöver banklån. Då skuldsättningsgraden hos många företag är hög, trots att de föredrar interna medel, ser vi det också intressant att relatera deras hur de faktiskt har finansierat tidigare investeringar. 1.2 Syfte Syftet är att undersöka vilken inställning framgångsrika företag har till olika externa kapitalkällor vid en investering samt hur dessa företag har finansierat tidigare investeringar. 9

1.2.1 Frågeställningar För att svara på syftet kommer frågeställningar att besvaras: Hur bedömer företagen att tillgången på externt kapital påverkar deras möjligheter att investera? Hur rangordnar företagen olika externa kapitalkällor? Vilka kapitalkällor har företagen finansierat investeringar med? I vilken omfattning har företagen valt att investera med externt kapital? Vilka problem upplever företagen vid anskaffning av externt kapital? 1.2.2 Avgränsningar Denna studie omfattar endast framgångsrika företag som medverkat i FRAMFÖRprojektet. Dessa företag är aktiebolag i Gästrikland och har alla medverkat i projektet någon gång mellan åren 2003-2011. Vi avgränsar oss till att endast titta på de ternativ vi anser vara de vanligaste kapitalkällorna då företagen skall investera. Det finns många olika kapitalkällor att använda vid en investering, både de som direkt genererar kapital och de som frigör kapital eller ger krediter som på ett indirekt sätt kan användas till investering. Exempel på vad vi menar med ett indirekt sätt är till exempel skatteskulder, vilket kan uppstå som räntefri kredit för företaget, men vi har svårt att tro att företag planerar att använda dessa som finansiering vid investeringar. Vi har främst valt de finansieringskällor som bidrar till direkt generering av kapital till en investering då vi tror dessa är de vanligaste källorna att finansiera investeringar med. Då vi själva valde ut dessa kapitalkällor ville vi försäkra oss om att vi inte uteslutit en finansieringsform som företagen ofta använder vid investeringar. Vi valde då att lägga till ett öppet svarsalternativ i vår webbenkät där företagen själva fick ange en finansieringskälla de använt vid tidigare investeringar, utöver de vi angett. Då inget företag angav någon ytterligare finansieringskälla känner vi att de kapitalkällor vi valde var tillräckliga. 10

1.3 Definitioner Investering Med en investering menas i denna uppsats en investering vilken syftar till att främja tillväxt, syftet med investeringen skall alltså vara att i någon form expandera. Någon finansiell begränsning för att definiera en investering gör vi därmed inte då vi anser att storlek kan påverka storleken av det kapital som satsas, men ett mindre satsat kapital behöver dock inte utesluta att det rör sig om en stor satsning för företaget. Utifrån vår definition används därmed investeringar som företagen gör synonymt med att expandera i denna uppsats. FRAMFÖR-projektet Ordet FRAMFÖR är en sammanslagning av orden framgångsrik och företag. Detta är ett projekt som varje år sedan 2003 valt ut cirka 100 stycken framgångsrika företag i Gästrikland. Första urvalet grundas på finansiella nyckeltal, för att sedan skilja dessa åt har mjuka värden samlats in och 50 stycken av dessa företag har sedan mottagit pris för sitt framgångsrika företagande. För att samla in mjuka värden har studenter på Högskolan i Gävle intervjuat dessa företag. Materialet från dessa intervjuer finns tillgängligt för vidare forskning och kallas vidare i denna uppsats för FRAMFÖRmaterialet. En mer utförlig beskrivning av FRAMFÖR-projektet presenteras i avsnitt 1.5. Framgång Då vi använder oss av FRAMFÖR-materialet i denna uppsats kommer vi att anamma samma definition av framgång som FRAMFÖR-projektet. Framgång enligt detta projekt är de ekonomiska faktorer som ligger till grund för att ett företag skall bli utvald till att ingå i projektet, dessa kriterier förklaras närmare i avsnitt 1.5. 1.4 Målgrupp Denna uppsats vänder sig främst till personer med viss företagsekonomisk kunskap, vi kommer därför inte att utförligt beskriva företagsekonomiska begrepp. Uppsatsen riktar sig även till företagare som kan ha ett intresse av uppsatsens syfte, även dessa förutsätts inneha dessa förkunskaper. 11

1.5 FRAMFÖR-projektet I detta avsnitt presenteras information om FRAMFÖR-projektet och hur de arbetar för att göra det urval av företag som enligt projektet är framgångsrika. Denna information har vi hämtat genom en intervju med Mikael Johansson, revisor på Aktiv Revision. Ordet FRAMFÖR är en sammanslagning av orden framgångsrika företag, projektets mål är att lyfta goda exempel på företagsamhet, hitta samband för framgång samt att skapa underlag för forskning inom ämnet. Projektet har pågått årligen sedan år 2003 och bakom projekt står Svenskt Näringsliv, Mellansvenska Handelskammaren, Aktiv Revision, PAR, Högskolan i Gävle och de fyra kommunerna i Gästrikland. För att utse de framgångsrika företagen finns vissa kriterier uppsatta, dessa är : Företaget skall ha varit verksamt som aktiebolag i minst 5 år Företaget måste ha minst 4 stycken anställda Företaget skall omsätta minst 4 miljoner kronor Urvalet gör företaget Par på uppdrag av Aktiv Revision och urvalet baseras på inlämnade årsredovisningar till bolagsverket. Det är cirka 900 stycken företag i Gästrikland som varje år uppfyller dessa urvalskriterier. Det andra steget i urvalsprocessen är att dessa cirka 900 stycken företag rangordnas inbördes utifrån dessa fem nyckeltal: Omsättningstillväxt Omsättningsförändring per anställd Soliditet Avkastning på eget kapital Resultat Här är det inte endast det aktuella året som är av intresse utan jämförelse gällande ett nyckeltal kan göras upp till fem år tillbaka. 12

Utifrån denna inbördes rangordning väljs 100-120 stycken företag ut för vidare intervju. Denna intervju utförs av studenter på Högskolan i Gävle. Underlaget för intervjuerna är en blankett som Anders Burström vid Uppsala universitet har utformat. Blanketten omfattar mjuka värden till skillnad mot de ovan nämnda nyckeltalen. Här ska företaget ge en beskrivning av exempelvis affärsidé och hur de arbetar med trivsel på arbetsplatsen. Bedömningen av dessa svar gör Mikael Johansson på Aktiv Revision. Som underlag finns en rättningsram för att bedöma de svar företagarna har angivit och utifrån detta väljs de 50 mest framgångsrika företagarna i Gästrikland ut. 1.6 Uppsatsens fortsatta disposition I detta kapitel beskrivs studiens genomförande samt motiv för de olika metodvalen. I detta kapitel presenteras de teorier som är relevanta för studiens syfte. I detta kapitel presenteras det empiriska materialet som samlats in för att svara på studiens syfte. I detta kapitel jämförs teorierna med den insamlade empiriska datan för att visa på eventuella skillnader och likheter. Figur 1: Modell över uppsatsens fortsatta disposition (egen bearbetning) I detta kapitel diskuteras resultatet från analyskapitlet och förslag ges på bakomliggande orsaker. Vi knyter även detta till studiens syfte. 13

2 Metod I detta kapitel kommer metodfrågor att behandlas. Vi beskriver hur studien är genomförd, vilken metod vi har valt samt motiverar varför vi har valt att genomföra studien på detta sätt. 2.1 Tillvägagångssätt I detta avsnitt beskriver vi hur vi har gått tillväga för att skapa denna uppsats, upplägget åskådliggörs i figur 2. Figur 2: Modell av tillvägagångssätt (egen bearbetning) 14

2.1.1 Formulering av frågeställningar För att uppfylla syftet har vi valt att utgå från fem olika frågeställningar, vilka illustreras i figur 3 nedan. Utifrån dessa frågeställningar samlade vi sedan in empirisk data, vilket presenteras i det empiriska kapitlet. I både empiri- och analyskapitlet är frågeställningarna utgångspunkten, dessa knyts sedan samman till syftet i diskussionskapitlet. Figur 3: Illustration av uppsatsens frågeställningar (egen bearbetning) För att få en övergripande bild av det externa kapitalets betydelse vid en investering ville vi undersöka hur företagen bedömer att tillgången på externt kapital påverkar deras möjligheter att investera. Detta gav oss vägledning om vilken inställning företagen generellt har till externt kapital. För att sedan kunna jämföra företagens olika kapitalkällor har de fått ange sin respektive kapitalkälla. Utifrån detta kunde en rangordning av kapitalkällorna göras vilket kunde vägleda oss i vilken inställning företagen har till olika externa kapitalkällor. 15

För att få vägledning i hur företagen har finansierat tidigare investeringar undersöktes dels vilka kapitalkällor de använt men även i vilken omfattning de valt att investera med externt kapital. En viktig aspekt att undersöka tyckte vi också var om företagen upplever problem med anskaffning av kapital. Vi tyckte detta var en viktig faktor att ta hänsyn till då vi tror att upplevda problem kan påverka deras olika kapitalkällor. 2.1.2 Urvalsgrunder i FRAMFÖR-projektet För att erhålla information och för att kunna definiera vad framgång enligt projektet är valde vi att intervjua Mikael Johansson på Aktiv Revision. Johansson är den som utvärderar blanketterna i FRAMFÖR-projektet och genom att intervjua honom fick vi veta vilka kriterier de använder vid urvalet av framgångsrika företag. Dessa kriterier har vi sedan använt som vår definition av framgång. Då vår egen kunskap kring detta var begränsad valde vi en personlig intervju av ostrukturerad karaktär där respondenten fritt kan berätta och vi kan ställa följdfrågor för en djupare förståelse. Gillham (2008, s. 73) beskriver att en ostrukturerad intervju är att föredra då forskaren har begränsad kunskap inom ämnet, respondenten kan då styra samtalet inom det aktuella ämnet. Då våra kunskaper var begränsade passade den ostrukturerade intervjun bra där respondentens kunskap fick styra samtalet och genom att vi valde en personlig intervju kunde vi genom följdfrågor försäkra att vi fick den information vi sökte. 2.1.3 Litteraturgenomgång Nästa steg var en genomgång av den för ämnet relevanta litteraturen och forskningen. För att söka artiklar inom området har vi använt oss av databaser som finns tillgängliga via högskolans bibliotek. För att ta fram ytterligare relevanta teorier har vi använt oss av facklitteratur som berör ämnet finansiering. För att samla ytterligare information har även elektroniska källor 16

använts. Gemensamt för datan är att de alla är av karaktären sekundärdata. Eriksson & Wiedersheim-Paul (2011, s. 88) beskriver att data av denna karaktär är data som redan finns insamlad och dess motsats är primärdata, vilken forskaren själv samlar in. Att använda sig av sekundärdata är enligt Eriksson & Wiedersheim-Paul (2011, s. 88) mer kostnadseffektivt men kan resultera i en lägre kvalitet. Vi valde att använda oss av sekundärdata då vi ville jämföra det material vi själva samlar in. Detta gjorde det möjligt att kunna stärka eventuella samband eller visa på skillnader mellan vår undersökning och tidigare forskning. Då vi först gjorde en litteraturgenomgång och utredde vad som fanns skrivet i ämnet, och sedan samlade in empirisk data och jämförde dessa, tyder vårt arbetssätt på det deduktiva angreppssättet. Eriksson & Wiedersheim-Paul (2011, s. 83 & 85) beskriver att den deduktiva ansatsen tar sin utgångspunkt i teorier för att sedan jämföra empiriska data med denna. Även Jacobsen (2007, s. 53) beskriver att forskaren går från teori till empiri i det deduktiva förhållningssättet och denne har på förhand bestämt vad för information som skall sökas med utgångspunkt i teorier. Detta angreppssätt har vi valt då vi utifrån den kunskap vi skaffat oss ville se hur det ser ut i de undersökta företagen. Vi ville även undersöka många företag i vår studie, vilket det deduktiva angreppssättet enligt Jacobsen (2007, s. 54) lämpar sig bra för. Jacobsen beskriver att det är till fördel då det är summan av ett större antal, till skillnad ifrån den enskilda individen, som är det intressanta för studien. Motsatsen till det deduktiva angreppssättet är den induktiva ansatsen, vilken till skillnad ifrån teori tar en utgångspunkt i empiriska data (Eriksson & Wiedersheim-Paul 2011, s. 83). Anledningen till att vi inte valde detta angreppssätt beror på att det enligt Jacobsen (2007, s. 57) lämpar sig bäst då få enheter skall studeras och då nya teorier skall utvecklas. 2.1.4 Insamling av empirisk data Den empiriska datan i denna studie har samlats in både genom FRAMFÖR-projektet och genom en egen genomförd enkätundersökning. Empiriska data som samlats in i denna studie är alltså både av karaktären sekundär- och primärdata. Sekundärdatan 17

består av materialet från FRAMFÖR-projektet där vi har gjort en egen sammanställning av data som finns insamlad mellan åren 2005-2011. Primärdatan består av den undersökning vi själva genomförde. Fördelarna med att använda sig av primärdata beskriver Eriksson & Wiedersheim-Paul (2011, s. 88) är att det ger en hög kvalitet då forskaren kan garantera att datan samlats in och behandlats på ett tillförlitligt sätt. Vi valde ändå att ta in sekundärdata genom FRAMFÖR-projektet då vi anser att detta kan tillföra ytterligare tyngd till uppsatsen eftersom projektets data är omfattande och sträcker sig över många år. Beroende på den insamlade datans karaktär kan den vara antingen kvantitativ eller kvalitativ. Kvantitativa data kategoriserar Larsen (2009, s. 22) som mätbara data och kvalitativa data som beskrivning av kvalitativa egenskaper. Jacobsen (2007, s. 15) beskriver den kvantitativa metoden som en mer strukturerad metod och att detta passar bra då omfattningen av ett fenomen skall beskrivas. Den kvalitativa metoden beskriver Jacobsen som en mer öppen metod som passar bra då forskaren vill utveckla ny kunskap och få en djupare förståelse. Den data vi samlat in är av kvantitativ karaktär med kvalitativa inslag. I och med att vi inte gått in på djupet och tittat på bakomliggande detaljer är datan mer av kvantitativ karaktär. Men vi har också samlat in data där respondenterna anger vissa bakomliggande orsaker, vilket är att kategorisera som kvalitativ data. Genom att göra en kvantitativ studie kunde vi ge ett svar som är mer generellt än vad som varit möjligt om vi valt ett kvalitativt angreppssätt. Den kvantitativa metoden gav oss också möjlighet att se mönster över en längre tidsperiod samt att se samband mellan ett större antal respondenter. Utifrån vårt syfte såg vi fördelar med att genomföra en kvantitativ studie, ett mer generellt svar kunde då ges på vilken inställning framgångsrika företag har till olika kapitalkällor samt hur dessa har finansierat tidigare investeringar. Då vi inte avsåg att skapa en djupare förståelse kring deras inställning och finansiering var den kvantitativa metoden att föredra framför den kvalitativa. 18

2.1.4.1 Sammanställning av material i FRAMFÖR-projektet I det första steget för att samla in empirisk data utgick vi från det material som samlats in inom FRAMFÖR-projektet. Data finns för denna fråga insamlad mellan åren 2005 2011 och frågan var utformad enligt : Hur bedömer ni att nedanstående faktor påverkar bolagets konkurrenskraft och möjlighet att expandera? Ingen risk Låg risk Hög risk Tillgång på externt kapital 1 2 3 4 5 När enkätfrågor utformas finns ett antal faktorer som är viktiga för att frågorna skall uppfattas korrekt av respondenterna. En av dessa beskriver Trost (2007, s. 82) är att bara ställa en fråga i varje fråga. Vi är medvetna om det faktum att ovanstående fråga inte är optimalt utformad då respondenterna kan tolka frågan på olika sätt. Vissa kan svara på om tillgången på externt kapital är viktigt för att vara konkurrenskraftig medan andra kan lägga större vikt vid faktorn att expandera. Skillnaden mellan dessa är att expandera syftar mer till investering medan konkurrenskraft kan uppfattas som att det externa kapitalet behövs snarare för att upprätthålla sin konkurrenskraft. Vi är medvetna om att detta kan vara ett problem för studiens validitet då vi inte kan vara helt säkra på att svaren på frågan avser det vi önskar att undersöka, men genom att sammanställa denna fråga anser vi ändå att vi vägleds i hur viktigt företagen bedömer att tillgången på externt kapital är vid en investering. Eriksson & Wiedersheim-Paul (2011, s. 60) beskriver validitet som överenskommelsen mellan det forskaren vill mäta i undersökningen och mätinstrumentets förmåga att mäta detta. Då enkäter med fasta svarsalternativ används är det, enligt Jacobsen (2007, s. 268), en stor utmaning att säkerhetsställa att de utformade frågorna mäter det studien har för avsikt att undersöka. Enligt Larsen (2009, s. 26) är det viktigt att ta hänsyn till undersökningens frågeställningar för att ställa de rätta frågorna och uppnå giltighet och relevans. Detta kan jämföras med det Eriksson & Wiedersheim-Paul (2011, s. 60-61) 19

beskriver som inre validitet och ytterligare en aspekt författarna beskriver är den yttre validiteten, vilken handlar om hur det empiriska materialet samlats in. För en hög yttre validitet krävs att de mätvärden som erhålls vid undersökningen är korrekta i förhållande till verkligheten. 2.1.4.2 Datainsamling via e-postenkät Insamlingsmetod För att samla in ytterligare empirisk data har vi valt att utforma en enkät som vi sedan skickat via e-post till respondenterna. Nackdelen med en e-postenkät är enligt Trost (2007, s.135) att det ofta resulterar i en lägre svarsfrekvens då e-post inte upplevs som lika viktiga som vanlig post. Vi trodde dock att respondenterna, genom deras deltagande i FRAMFÖR-projektet, är mer välvilligt inställda till att delta än vad som är fallet vid andra webbenkäter då vi informerade dem att det är genom deras tidigare deltagande i projektet de valts ut till vår studie. Vi trodde också att respondenterna genom att de tidigare, vid deltagandet i projektet, angav en e-postadress är positivt inställda till att bli kontaktade genom e-post. En direkt följd av valet att använda en webbenkät är att vi inte hade direktkontakt med de svarande när de fyllde i enkäten. Detta medför att vi inte har kunnat förklara eller vara säkra på att respondenterna har uppfattat frågorna rätt. Om de svarande inte uppfattar frågorna rätt påverkar detta tillförlitligheten i materialet. För att motverka detta har vi strävat efter att formulera frågorna i enkäten på ett tydligt och konkret sätt. Reliabilitet innebär enligt Jacobsen (2007, s. 13) att undersökningen är genomförd på ett trovärdigt sätt. Eriksson & Wiedersheim-Paul (2011, s. 60) uttrycker detta som stabilitet och tillförlitlighet i de svar den empiriska undersökningen ger och för en hög reliabilitet krävs bland annat ett oberoende av den som undersöker. Det som kan uppstå då den som intervjuar har direktkontakt med respondenten är så kallade intervjuareffekter. Jacobsen (2007, s. 170) beskriver att den som intervjuar kan påverka respondenten genom exempelvis dess sätt att vara. 20

Då vi har samlat in data genom en webbenkät undviker vi intervjuareffekter då vi inte har någon direktkontakt med de svarande när de fyller i enkäten. Vi har därmed inte kunnat påverka eller styra respondenterna och vi ser därmed att undersökningen är oberoende av oss som undersökare. Design Vi använde tjänsten Google drive för att skapa enkäten, vilken utförligt visas i bilaga 1. Enkäten börjar med fem frågor som syftar till att kunna dela in respondenterna i olika grupper för att senare se eventuella samband eller avvikelser mellan grupperna. Resterande frågor är utformade utifrån de teoretiska modellerna vi valt som utgångspunkt, detta gör att vi senare kunnat jämföra den empiriska datan med teorierna. I slutna frågor där vi ansett att behovet av öppna svarsalternativ finns har vi gett respondenterna ett sådant alternativ, detta för att försäkra att de inte behöver ange ett svar trots att alternativen inte är aktuella för företaget. Vi utformade enkäten även så att de företag som inte har gjort en investering inte heller svarar på frågor om detta, de får istället hoppa över de frågor som handlar om företagens tidigare investering. Detta då vi vill försäkra oss om att den data som samlas in håller en hög tillförlitlighet. Vid utformningen av frågorna i enkäten har vi utgått ifrån våra frågeställningar och den aktuella teorin. Att ha dessa som utgångspunkt ser vi är positivt för validiteten då vi aktivt arbetar för att frågorna ska vara relevanta för studiens undersökningssyfte. Urval När en population skall undersökas är det ofta omöjligt att undersöka hela populationen. Istället görs ett representativt urval av den totala populationen, detta brukar kallas för ett sampel. Samplet kan då ses som en mindre version av den totala populationen. Hur ett sampel väljs ut från populationen är viktigt för att kunna dra slutsatser av datan som samlas in från dessa. För att välja ut ett sampel kan slumpmässiga samt icke slumpmässiga urval göras. Det är alltid bra att sträva efter att göra slumpmässiga urval för att inte få snedvridna resultat. Dessa kan delas upp i obundna slumpmässiga urval, bundna slumpmässiga urval samt stratifierade urval. (Trost 2007, s. 29) 21

Urvalet vi gjorde var att de som angivit en e-postadress fick delta i enkäten. Då hela 300 stycken företag av den totala populationen på 355 stycken hade angett en e-postadress torde samplet vara tillräckligt stort för att vara representativt för hela populationen. Vi har inte valt ut företag med någon förutbestämd faktor i fråga om företagens beskaffenhet som till exempel storlek, antal anställda eller omsättning. Den enda sortering vi gjort är att sortera bort de företag som inte har angett e-postadress. Urvalet vi har gjort kan då liknas vid ett bundet slumpmässigt urval. Bundet i den bemärkelsen att de utvalda har angett e-postadress och slumpmässigt på grund av att vi som datainsamlare inte har någon kontroll över vilka som blir utvalda utöver variabeln e- postadress. Utskick Innan vi skickade enkäten till urvalet gjorde vi ett testutskick till 10 stycken kurskamrater. Enligt Gillham (2008, s. 44-45) är det viktigt att testa frågorna innan de används i undersökningen för att upptäcka eventuella svagheter i frågorna. Efter vi tagit del av deras åsikter gjorde vi några mindre förbättringar och skickade sedan enkäten till respondenterna via e-post. För att bidra till en hög svarsfrekvens och ge en professionell bild av undersökningen presenterade vi syftet med undersökningen i e-brevet. Vi beskrev även hur vi avsåg att använda den insamlade datan samt vilka som stod bakom undersökningen, vilket kan återfinnas i bilaga 2. Detta kan liknas vid det som Trost (2007, s. 98-102) beskriver som ett missivbrev. Trost menar att ett missivbrev skall informera respondenterna om vilket syfte studien har, vem som står bakom studien, vad resultatet kommer att användas till samt vilka som ingår i undersökningen. Undersökningen skickades till 300 stycken olika företag i första omgången. Av dessa returnerades 110 stycken e-brev med hänvisning till att adressen var ogiltig. Efter efterforskningar skickades ett nytt e-postmeddelande ut till 49 stycken av dessa företag varav 10 stycken återigen returnerades. Sammanlagt skickades då enkäten till 229 stycken företag av den totala populationen på 349 stycken. 22

Påminnelse och antal svar En vecka efter det första utskicket hade 49 stycken respondenter deltagit i enkäten. Då vi tyckte att detta var för några svar skickade vi ytterligare ett e-postmeddelande med en påminnelse där vi uppmanade de respondenter som ännu inte svarat på enkäten att göra detta, påminnelsen finns återgiven i bilaga 3. Ytterligare 32 stycken svar registrerades efter detta. Totalt har vi då fått in 81 stycken svar vilket ger en svarsfrekvens på 35 %. 2.1.5 Sammanställning av empirisk data Den insamlade empiriska datan har sedan sammanställts främst i diagram och tabeller, endast den fråga där respondenterna fritt fått ange ett svar sammanställs textmässigt. Vi väljer att sammanställa detta material i diagram och tabeller då vi tycker detta blir mer överskådligt för läsaren då vår avsikt är att visa en summerad frekvens på respektive fråga. Vi vill alltså lyfta fram en samlad bild av respondenternas svar och inte varje enskilt företag. Genom denna sammanställning tycker vi det också blir tydligare att visa samband mellan olika faktorer. 2.2 Metodkritik Genom att vi skickade en enkät via e-post kunde vi inte veta vilken person i företaget som svarade på frågorna. Problemet som då kan uppstå är att vi inte kan vara säkra på att respondenten har den kunskapen som krävs om företaget för att fylla i korrekta uppgifter. Vi valde ändå denna intervjumetod då vi ville nå ut till en större mängd företag och e-postenkät är då en fördelaktig metod. Enligt Jacobsen (2007, s.199-200) är e- postenkät fördelaktigt för att nå en bred grupp av respondenter. Om enkätundersökningen hade skickats via post hade inte detta problem kunnat undvikas utan en metod med personlig kontakt hade då behövts. Till vår fördel var en stor del av de aktuella e-postadresserna personliga adresser till befattningshavare inom företaget där den kompetens som krävs för att fylla i enkäten torde anses finnas. Men för att få ytterligare kontroll över vem i respektive företag som fyllt i vår enkät lades en obligatorisk fråga till där respondenten anger sin befattning inom företag. Genom att vi 23

utifrån denna fråga ser att 79 stycken av de 81 respondenterna innehar ledande positioner inom företaget torde vi kunna lita på deras kompetens (bilaga 4). Det vi inte heller visste då vi skickade en enkät via e-post, i de fall då e-postadresserna är personliga, är om personen fortfarande är verksam i företaget. Då vi specifikt eftersökte de företag som medverkat i FRAMFÖR-projektet kunde detta skapa problem. Om e-brevet skulle komma till en person som fortfarande har samma e-postadress men arbetar i ett annat företag än det som medverkade i projektet skulle personen kunna svara utifrån dess nuvarande företag, vilket inte är det vi eftersökte. För att undvika att detta skulle inträffa bad vi, i det e-brev som skickades ut med undersökningen, de personer som inte längre är verksamma i det företag som varit med i FRAMFÖRprojektet att de skall avstå ifrån att delta i undersökningen. I den fråga, i enkätundersökningen, där vi frågar respondenterna om hur stor andel av tidigare investeringar som gjorts med externt kapital är första svarsintervallet 0-20 % och det sista är 81-100 %. Då det är stor skillnad på om företaget har investerat med 0 % externt kapital, alltså endast internt kapital, eller med 20 % externt kapital borde dessa svarsalternativ formulerats annorlunda. Detta gäller även för det översta intervallet där det varit önskvärt att veta om det är till 100 % som tidigare investeringar har finansierats med externt kapital. Att givit dem valet att ange 0 % eller 100 % som ett eget alternativ, och sedan intervaller, hade kunnat vara en lösning på problemet. En öppen fråga hade också kunnat användas för att undvika detta, där respondenten själv fått ange procentsatsen. 2.3 Källkritik Då blanketten, vilken används som underlag för intervjuer med företagarna, fylls i av studenter vid Högskolan i Gävle kan detta påverka de svar som presenteras. En stor påverkan kan vara hur studenterna skriver svaren i svarsmallen utifrån hur de uppfattar och sedan sammanfattar svaren på respektive fråga. Detta är en aspekt som inte är möjlig att ha full kontroll över. Den fråga som här är aktuell, där företagen bedömer hur tillgången på externt kapital påverkar bolagets konkurrenskraft och möjlighet att 24

expandera, bedömer vi dock ha en tillförlitlighet gällande de svar som angivits av företagen. Här ska endast en siffra ringas in vilket till stor del utesluter påverkan av hur svaret fylls i. Den källa vi använde för att nå ut till vår population är alla de företag som någon gång under åren 2003-2011 varit med i FRAMFÖR-projektet. Utifrån de kontaktuppgifter företagen i samband med deltagandet har lämnat kunde vi nå ut till en stor del av dessa företag via de e-postadresser de har angivit. Då projektet har pågått från år 2003 kan vi dock inte säga med säkerhet att alla de deltagande företagen är framgångsrika idag. Men genom att vända oss till dessa företag vet vi att de i alla fall varit framgångsrika då de blev utvalda i projektet. Då dessa företag, då de blev utvalda, var framgångsrika i projektets mening torde parallellen om att de då haft möjlighet till att investera och expandera kunna dras. Då denna uppsats inriktar sig mot investering ser vi att denna källa kan berika uppsatsen, och då det är företagens tidigare investeringar vi frågar om i vår undersökning ser vi det inte negativt att det för många företag har gått flera år sedan de deltog i projektet. 25

3 Teori I detta kapitel kommer vi att behandla de teorier vi anser är relevanta för hur företag finansierar sina investeringar. Vi kommer sedan att dra paralleller mellan teori och empiri i analysavsnittet. 3.1 Kapitalstruktur Proportionen mellan eget kapital och skulder är det som kallas för kapitalstruktur. Hur fördelningen är mellan dessa är individuellt för alla företag. Det varierar också över tid i samband med kassaflöde. Ett positivt kassaflöde genererar ett högre eget kapital vilket påverkar kapitalstrukturen positivt medan ett negativt kassaflöde påverkar kapitalstrukturen i motsatt riktning. (C-G Larsson 2008, s. 395) Företagens ekonomiska beslut sker utifrån tre beroende faktorer nämligen finansiering, investering och utdelning. Med finansiering menas hur företagen väljer att anskaffa kapital medan investering och utdelning förbrukar kapital. (Andrén m.fl. 2003, s. 227). Företag är i behov av att ha tillgång till en viss mängd kapital för att kunna finansiera den verksamhet de bedriver. Hur mycket kapital som behövs är mycket individuellt och beroende på ett stort antal faktorer, bland annat vilken bransch de är verksam i samt storleken på företaget. (Andrén m.fl. 2003, kap. 2) Michaelas m.fl. (1998 s. 257) visar i deras studie att det är faktorer som ägarens karaktär, karaktär samt omgivningens förutsättningar som avgör företagens kapitalstruktur. Ägarens karaktär beskriver Michaelas m.fl. påverkar kapitalstrukturen genom exempelvis vilka mål och erfarenheter ägaren har samt hur riskbenägen denne är. Företagets karaktär menar Michaelas m.fl. är faktorer som till exempel ålder, storlek, lönsamhet och kassaflöde medan omgivningens förutsättningar är 26

faktorer som konjunktur, tillgång på kapital och bransch. Berger & Udell (1998 s. 623) menar istället att ålder, storlek samt tillgång på information är faktorer som påverkar kapitalstrukturen. Det finns alltså ingen påvisad faktor som styr företagens kapitalstruktur men enligt Andrén m.fl. (2003, kap. 2) måste alla företag ta beslut om hur de skall finansiera sin verksamhet och de huvudsakliga vägarna för finansiering är intern finansiering, extern finansiering samt ägartillskott. Kostnader för att finansiera ett företags verksamhet varierar beroende på hur kapitalstrukturen ser ut i företaget. Kostnaden för eget kapital anses vara högre gentemot att ta in externt kapital, detta för att avkastningskravet på det egna kapitalet ofta är högre än räntan på det externa kapitalet. Att använda externt kapital sänker den totala kostnaden för finansiering, detta gäller då endast till en viss gräns. Då företaget inte kan erbjuda tillräckliga säkerheter för sina lån kommer risken för finansiärerna att öka vilket gör att kostnaderna för den externa finansieringen stiger. När dessa kostnader stiger kommer det även krävas att avkastningen på det egna kapitalet ökar för att täcka dessa stigande kostnader. Företagen bör därför sträva efter en kostnadsoptimal finansiering av verksamheten, detta kan dock vara svårt att räkna ut i praktiken. (Andrén m.fl. 2003, s. 254-255) 3.2 Pecking order teorin Pecking order teorin beskriver de val företagen gör gällande deras kapitalstruktur utifrån vilka kapitalkällor de föredrar, samt beskriver varför företag föredrar vissa kapitalkällor framför andra. Denna teori utvecklades av Myers & Majluf (1984) och ett grundantagande i pecking order teorin är att det inte råder problem för företagen på de finansiella marknaderna samt att det finns en asymmetri i vilken information investerare och företagsledningen har tillgång till. Denna innebär att investerare inte kan värdera nuvarande tillgångar och tänkta investeringar till exakt värde. (Myers 2001, s. 91-92) Enligt Myers & Majluf (1984, s. 219) väljer företag att i första hand ta in säkert kapital framför mer osäkert kapital. Enligt pecking order teorin finansierar företagen alltså i 27

första hand sin verksamhet med internt upparbetade medel och då de vill maximera sitt marknadsvärde kommer de att undvika extern finansiering, detta på grund av asymmetrin mellan företagens och investerares tillgång till information (Myers 2001, s. 93). Pecking order teorin ger en förklaring på varför skulder är en stor del av extern finansiering och varför lönsamma företag lånar mindre. Myers (2001, s. 93) beskriver att detta inte beror på fastställda mål gällande skuldsättning utan på grund av att lönsamma företag har en större tillgång till intern finansiering. Enligt Myers är det i mindre lönsamma företag extern finansiering krävs och dessa ökar därmed sina skulder. Denna förklaring till varför företagen föredrar en viss form av finansiering framför en annan kan förklaras utifrån pecking order teorins fyra antaganden: 1. Företag föredrar intern finansiering framför extern finansiering. 2. Utdelningar är tröga. 3. Om extern finansiering krävs för investeringar kommer företagen välja den säkraste först. 4. Skuldsättningsgraden varierar. 3.2.1 Intern finansiering framför extern finansiering Företagen undviker att finansiera investeringar med externt kapital och föredrar alltså intern finansiering i första hand. Myers (2001, s. 92) menar att informationsasymmetri endast råder vid extern finansiering och kan därmed till fördel undvikas vid intern finansiering. Genom att finansiera verksamheten med internt kapital undviker även företaget enligt Myers (2001, s. 589) att missa investeringsmöjligheter som inte går att förutse samt att de undviker att tvingas öka aktiekapitalet när aktien är lågt värderad. Då handlingsmönstret för utdelningar är trögt kommer de internt upparbetade medlen enligt Myers (1984, s. 581) att variera med företagens kostnader för investeringar. När de internt upparbetade medlen inte räcker för att finansiera investeringar kommer företaget i första hand att använda sig av likvida tillgångar då de inte kommer att avstå 28

utdelning. Om det interna kapitalet inte räcker för att finansiera utdelningar och investeringar beskriver Myers (2001, s. 92) att företagen kommer vara i behov av extern finansiering. 3.2.2 Utdelningar är tröga Detta innebär att företagen inte kommer att avstå från utdelningar till aktieägarna för att täcka företagens omkostnader. Enligt pecking order teorin sätter företagen en sådan nivå på utdelningarna att dessa täcks av avkastningen på eget kapital. Om det internt upparbetade kapitalet inte täcker omkostnaderna kommer företagen att täcka dessa med andra likvida tillgångar. (Myers 1984, s. 581). Detta innebär enligt Myers (2001, s. 92) att företagens möjligheter att göra investeringar kommer att variera med kassaflödet. 3.2.3 Lägre risk på finansiering prioriteras vid extern finansiering Om de internt upparbetade medlen inte räcker kommer företagen att ta in externa medel för sin finansiering. Enligt pecking order teorin kommer då företagen att välja den säkraste skuldsättningsformen först. (Myers 2001, s. 92) På grund av att risken skiljer sig beroende på vilket externt kapital företagen anskaffar kommer de att ta in lånekapital framför att ta in mer aktiekapital. Anledningen till denna ordning är att risken på lånekapital är lägre än att öka det egna kapitalet genom att utöka aktiekapitalet. Då behovet av extern finansiering ökar kommer företagen röra sig från lånekapital som de anser säkert till mer riskfyllt kapital, de rör sig alltså genom pecking ordern. (Myers 2001, s. 92-93) 3.2.4 Skuldsättningsgraden varierar I vilken grad företagen är skuldsatta varierar enligt Myers (1984, s. 589-590) med vilken bransch de är verksam i, hur tillväxten ser ut i denna bransch samt lönsamhet. Detta bidrar till att det inte går att fastställa en optimal skuldsättningsgrad. Ett lönsamt företag i en bransch med låg tillväxt kommer att ha en låg 29

skuldsättningsgrad medan ett olönsamt företag i samma bransch kommer att ha en högre skuldsättningsgrad. (Myers 1984, s. 589-590) 3.3 Kapitalanskaffningsproblem Landström (2003, s. 13) menar att det finns flera orsaker till att företag får problem med att anskaffa externt kapital. En av dessa orsaker är den informationsasymmetri som finns mellan finansiärer och företagen, vilken illustreras nedan i figur 4. I en tidig studie av Akerlof (1970, s. 489 490) presenteras ett exempel för att beskriva uppkomsten av informationsasymmetri. Akerlofs exempel baseras på bilmarknaden där han beskriver att ägaren till en bil genom erfarenhet vet vilken kvalitet bilen har till skillnad ifrån köparen. Informationsasymmetri uppstår då eftersom det finns en skillnad i tillgång på information mellan köparen och säljaren. Landström (2003, s. 12-13) menar att tillgången på information är viktig för att finansiärer skall kunna göra en rättvis värdering av företaget och vilja satsa pengar, ofta är tillgången på denna information sämre i små företag än i större företag vilket leder till att finansiärerna upplever att risken är större i de mindre företagen. Figur 4: Illustration av informationsasymmetrin (Landström 2003, s. 14) En annan orsak enligt Landström (2003, s. 13) till finansieringsproblematiken är att många småföretag har svårt att få ekonomin att gå ihop, vilket visar sig genom att relativt många småföretag går i konkurs eller avvecklas en kort tid efter etableringen. Det gör att finansiärerna bedömer risken som större, detta gäller då framförallt nystartade företag. Ytterligare en orsak beskriver Landström (2003, s. 13) är att finansiärerna saknar finansiella instrument till att analysera och bedöma riskerna i små företag. 30

Småföretagens organisation kan själva också vara en anledning till deras problem med kapitalanskaffning. Landström (2003, s. 13-14) beskriver att det i en liten organisation kan saknas kunskap i finansiella frågor. Detta är en faktor som även Tucker & Lean (2003 s. 59) i sin forskning gällande småföretag visar som en anledning till företagens problem att erhålla extern finansiering. Enligt Landström (2003 s. 13-14) kan kapitalanskaffning ske på olika sätt och externt kapital kan erhållas från många olika källor, därför krävs det kunskap om alla olika alternativ för att utvärdera dessa. 3.4 Kapitalkällor 3.4.1 Internt kapital Enligt Andrén m.fl. (2003, s. 64) kan ett företag som genererar vinster själv finansiera sitt kapitalbehov. Andrén m.fl. definierar vinsten som årets resultat vilket innebär den del av intäkterna som stannar kvar i företaget efter att kostnader och skatt betalats. 3.4.2 Externt kapital Banklån För att låna pengar från ett kreditinstitut kan ett avtal ingås mellan ett kreditinstitut och låntagare. Avtalet reglerar vilka villkor som skall gälla för lånet, till exempel vilken säkerhet som skall ligga till grund för lånet samt vilken ränta som skall betalas. Räntan är ofta kopplad till den risk kreditinstitutet anser föreligger i det aktuella fallet. (C-G Larsson 2008, s. 159-160) Riskkapital Riskkapital kan enligt Nyman (2002, s. 15-16) definieras som investerat kapital i ett företag där det inte finns formella krav på att det skall betalas tillbaka i form av amortering eller ränta, utan istället erhålls en andel i företaget. Företaget överlämnar därmed en del av kontrollen till riskkapitalisten, vilket innebär mindre kontroll för befintliga ägare. Företaget behöver inte heller ställa någon form av säkerhet för att få ta del av riskkapitalet utan riskkapitalisten tar hela den ekonomiska risken. Istället kräver 31

dessa investerare en hög avkastning på sitt investerade kapital för att i slutändan få avkastning på det satsade kapitalet. (www.expowera.se) Enligt Nyman (2002, s. 27) finns det både statliga och privata riskkapitalbolag och riskkapitalmarknaden innefattar även olika slag av investeringar i företagens eget kapital. Gällande finansiering av investeringar finns bland annat riskkapital i form av venture capital. Denna form av riskkapital syftar till att hjälpa företag i tidiga faser av dess utveckling och finansiering av investeringar kan då ges i expansionsfasen (Riksbanken 2005, s. 57). Nyman (2002, s. 47) beskriver att finansiering av riskkapital även erbjuds till redan etablerade företag för att de skall kunna expandera, tillskottet av kapital ger då möjlighet till investering. Bidrag Bidrag kan enligt Hansson (1998, s. 85) liknas vid en gåva, alltså att företag erhåller pengar utan motprestation. Olika former av bidrag finns att söka för att få in kapital som kan användas till att investera i verksamheten. En form av bidrag är det statliga regionalpolitiska stödet, vilket kallas lokaliseringsstöd och syftar till att främja en investering (Hansson 1998, s 98). Leasing För att inte binda upp kapital i exempelvis inventarier eller maskiner kan företag använda sig av leasing som ternativ. Leasing innebär att ett företag istället för att själva köpa exempelvis en maskin kan låta ett finansbolag köpa maskinen för att sedan betala en avgift till dem för att få använda denna. Normalt upprättas ett avtal där företaget förbinder sig att betala avgiften över en viss tid, när avtalet sedan löper ut brukar företaget ha en option på att fortsätta nyttja maskinen till en reducerad avgift. Leasing kan användas från mindre investeringar till hela fabriker. (C-G Larsson 2008, s. 194-195) 32

Avbetalning Med avbetalning menas att köparen får dela upp betalningen av en vara på flera perioder. Formerna kring avbetalningen regleras i ett kontrakt mellan köpare och säljare. (C-G Larsson 2008, s. 163) Tillskott från ägare Det finns olika sätt att tillföra eget kapital i ett aktiebolag. Ett alternativ är att genomföra en nyemission vilket innebär att aktiekapitalet ökar och att aktieägarna tillför nya kontanta medel till företaget. Ett beslut om att genomföra en nyemission beslutas på bolagstämman och det är således aktieägarna som bestämmer om en sådan skall genomföras. (www.bolagsverket.se) Ett annat alternativ är att göra aktieägartillskott, vilket innebär att en aktieägare kan sätta in kapital i företaget. Det finns två sorter av aktieägartillskott, villkorade och ovillkorade. Skillnaden mellan dessa är att ett villkorat aktieägartillskott skall betalas tillbaka till aktieägaren medans ett ovillkorat aktieägartillskott inte skall betalas tillbaka. Dock får aktieägaren vid ett ovillkorat aktieägartillskott lägga till summan för tillskottet till anskaffningsvärdet för aktierna. (www.bokforingstips.se) Checkkredit Checkkredit kan erhållas genom bank eller finansinstitut och innebär att företaget löpande kan låna den summa pengar som krävs för tillfället, de behöver då inte betala ränta för ett större lån än vad de har belånat genom checkkrediten. Ofta används checkkrediten till att betala löpande kostnader men i förlängningen innebär det att annat kapital i verksamheten frigörs vilket möjliggör investeringar. (www.expowera.se) Factoring Genom att belåna sina kundfakturor får företagen in pengar direkt efter försäljningen och behöver således inte agera kreditgivare åt sina kunder. Detta förfarande kallas för factoring och just fakturabelåning är den vanligaste formen av factoring. Det finns även andra upplägg för factoring, till exempel där factoringbolaget köper hela kundfordringen 33

vilket innebär att risken övergår på factoringbolaget. Företag får även betala för tjänsten factoringbolaget tillhandahåller genom avgifter, räntor och riskprovision. (Andrén m.fl. 2003, s. 151-152) 34

4 Empiri Vi kommer i detta kapitel att presentera den insamlade empiriska datan visuellt i form av diagram och tabeller med tillhörande förklarande text. Strukturen i kapitlet utgår ifrån uppsatsens frågeställningar. Denna data är insamlad genom FRAMFÖR-projektet och vår egen enkätundersökning. I detta kapitel presenteras endast en sammanställning av det empiriska materialet och för en fullständig presentation av detta material hänvisas läsaren till bilaga 4. 4.1 Hur bedömer företagen att tillgången på externt kapital påverkar deras möjlighet att investera? I figur 5 visas en sammanställning av svarsfrekvensen för den aktuella frågan i FRAMFÖR-projektet. Datan omfattar åren 2005-2011 och företagen har här angett hur de bedömer att tillgången på externt kapital påverkar konkurrenskraft och möjlighet att expandera. Företagen har angivit sitt svar genom att välja en siffra mellan 1 till 5. En etta innebär att företaget tycker att det inte finns någon risk att det påverkar och en femma innebär att det är hög risk för påverkan. I diagrammet (figur 5) visas hur svaren i materialet har fördelat sig för var och ett av åren 2005-2011, med respektive medelvärde för dessa år. Under visas en tabell med samma uppgifter med frekvensen visad i siffror. Exempelvis visas i tabellen att år 2005 har 39 stycken företag angivit en etta på frågan medan 22 stycken företag har angivit en tvåa. Detta illustreras ovanför tabellen i diagrammet med en blå stapel för antalet ettor och en röd för antalet tvåor. 35

Figur 5: Sammanställning av empirisk data (egen bearbetning) 4.2 Hur rangordnar företagen olika externa kapitalkällor? Nedan (figur 6) presenteras respondenternas svar ifrån enkätundersökningen där de har fått angett hur deras inställning är till olika ternativ. De har angivit sin inställning genom att poängsätta respektive ternativ på en femgradig skala. En etta angav företaget om de tyckte att ternativet var dåligt och en femma angav de då de tyckte att alternativet var bra. Dessa poäng har sedan summerats för respektive kapitalkälla och presenteras i diagrammet nedan (figur 6). Alltså har varje företags poäng för respektive kapitalkälla räknats ihop, vilket medför att summan för respektive kapitalkälla överstiger antalet respondenter. Kapitalkällan internt kapital har fått den högsta summan med sammanlagt 356 poäng medan factoring endast har 140 poäng. 36

Figur 6: Sammanställning av empirisk data (egen bearbetning) 4.3 Vilka kapitalkällor har företagen finansierat investeringar med? Hur företagen har finansierat tidigare investeringar visas i diagrammet nedan (figur 7). Detta besvarades genom att respondenterna angav alla de kapitalkällor företaget har använt sig av vid tidigare investeringar. Respondenterna har därmed kunnat klicka i flera alternativ när de svarat på frågan och därför överstiger det totala antalet observationer antalet företag. Förutom de för uppsatsen aktuella kapitalkällorna har företagen fått möjligheten att själva ange en kapitalkälla de tidigare använt. Inget företag angav någon ytterligare kapitalkälla och därmed finns detta inte representerat i diagrammet nedan. I detta material finns ett bortfall på 13 stycken företag då dessa angett att de inte gjort någon investering. Vi har sammanställt hur de återstående 68 stycken företagen har finansierat sina investeringar genom att summera antalet företag som använt sig av respektive kapitalkälla. Exempelvis har 57 stycken företag investerat med internt kapital och endast ett företag genom factoring. 37

Figur 7: Sammanställning av empirisk data (egen bearbetning) 4.4 I vilken omfattning har företagen valt att investera med externt kapital? På frågan om hur stor del av tidigare investeringar företagen har finansierat med externt kapital ser fördelningen ut enligt nedan (figur 8). Från de tidigare 68 stycken företagen som gjort en investering har fyra stycken svarat vet ej på denna fråga, vi redovisar då endast de återstående 64 stycken svar som företagen lämnat. Från de registrerade observationerna har vi delat upp datan utifrån vilken sorts företag som svarat. I diagrammet nedan (figur 8) presenteras fördelningen över hur stor del av investeringarna som finansierats med externt kapital i varje typ av företag och i varje intervall, alltså hur stor andel varje typ av företag har i respektive intervall. Fördelningen av de olika typerna av företag presenteras här i procent. I tabellen under diagrammet visas frekvensen i siffror fördelat på intervaller och typer av företag. Exempelvis representerar intervallet 0 20 % de företag som finansierat tidigare investeringar med upp till 20 % externt kapital. I detta intervall återfinns 31 stycken företag varav 20 stycken är tjänsteföretag, 8 stycken är varuhandelsföretag och 3 stycken är tillverkande företag. Därmed representerar tjänsteföretagen cirka 64 %, 38

varuhandelsföretagen cirka 26 % och tillverkande företagen cirka 10 % av det totala antalet företag i detta intervall, vilket illustreras genom stapeln i diagrammet. Figur 8: Sammanställning av empirisk data (egen bearbetning) 4.5 Vilka problem upplever företagen vid anskaffning av externt kapital? Under denna rubrik presenteras den insamlade datan där företagen svarat på om de upplevt problem med anskaffning av externt kapital samt vilka dessa problem i sådana fall varit. Vi presenterar även empirisk data över om de anser att de har tillräckliga kunskaper om olika ternativ då vi tror att detta kan påverka de eventuella problem företagen upplever. I diagrammet nedan (figur 9) presenteras fördelningen av respondenternas svar på om de någon gång upplevt att det varit svårt att få tag på externt kapital. Detta visas i diagrammet relaterat till omsättning. Respondenterna svarade antingen ja eller nej på denna fråga och hur dessa svar fördelar sig i respektive omsättningsintervall visas här i procent. Under diagrammet visas en tabell där 39

motsvarande frekvens visas men här i siffror. Exempelvis representerar intervallet 0 19 999 999 kronor de företag som svarat på denna fråga och har en omsättning på upp till 19 999 999 kronor. I detta intervall återfinns 46 stycken företag varav 36 stycken som svarat att de inte upplevt problem och 10 stycken företag som angav att de har upplevt problem. Därmed är det cirka 22 % av det totala antalet företag i detta intervall som svarat att de upplevt problem och cirka 78 % som inte har upplevt problem, vilket illustreras genom stapeln i diagrammet. Figur 9: Sammanställning av empirisk data (egen bearbetning) Av de 19 stycken respondenter som ovan angett att de någon gång upplevt att det varit svårt att få tag på kapital, har 11 stycken av dessa svarat på frågan om vilka dessa kapitalanskaffningsproblem har varit. Här har företagen själva i en öppen fråga beskrivit vilka problem de upplevt, och nedan följer en sammanställning av detta. Majoriteten av svaren handlade om banker och förutom några generella svårigheter var det den enda kapitalkälla som det beskrevs problem kring vid investeringar. En respondent anser att 40

bankerna på grund av bristande kompetens endast utvärderar siffror och därmed omöjliggör investeringar som i övrigt kan anses bra, denne beskriver att: Då kompetensen hos bankernas företags- och lånehandläggare är alldeles för dålig, finns inte möjligheten hos dessa att värdera en bra affär/investering. Detta är tyvärr generellt hos samtliga 3 storbanker, en bra redovisningsekonom skall tyvärr inte värdera en affär/investering, i det beslutet måste det finnas lite entreprenörsanda och en rimlig riskfördelning. Majoriteten menar dock att det är bankernas villkor de upplever som ett problem. De anser att bankerna kräver för mycket i säkerhet för att vara villiga att låna ut kapital. Nedan citeras tre av respondenternas svar gällande detta: Känns som banken skall ha alldeles för mycket säkerheter. Problemen är inte tillgången av kapital utan villkoren. Kinkiga banker vill ha både hängslen och livrem. Nedan (figur 10) redovisas resultatet av frågan där företagen svarat på om de inom organisationen har tillräckliga kunskaper för att utvärdera olika ternativ. Svaren de angivit på denna fråga har varit antingen ja eller nej och dessa relateras i diagrammet nedan till företagens omsättning. Här visas hur svaren i varje omsättningsintervall är fördelade i procent, och nedan visas motsvarande frekvens i siffror i en tabell. Exempelvis representerar intervallet 0 19 999 999 kronor de företag som svarat på denna fråga och har en omsättning på upp till 19 999 999 kronor. I detta intervall återfinns 46 stycken företag varav 9 stycken som svarat att de inte har tillräckliga kunskaper och 37 stycken företag som angav att de har tillräckliga kunskaper. Därmed är det cirka 20 % av det totala antalet företag i detta intervall som svarat att de inte har tillräckliga kunskaper och cirka 80 % som har tillräckliga kunskaper, vilket illustreras genom stapeln i diagrammet. 41

Figur 10: Sammanställning av empirisk data (egen bearbetning) Nedan (tabell 1) visas en fördelning över hur många anställda de företag har som svarat nej på frågan om företagen anser att de har tillräckliga kunskaper för att utvärdera olika ternativ. Exempelvis är det 7 stycken, av de företag som svarat nej, som har en omsättning på 0 19 999 999 kronor och har 0 10 stycken anställda. Antal anställda Omsättning i kronor 20 000 000-40 000 000-60 000 000-80 000 000-0 - 19 999 999 39 999 999 59 999 999 79 999 999 99 999 999 0-10 7 1 11-20 1 1 1 21-30 1 1 31-40 41-50 Mer än 50 1 Tabell 1: Sammanställning av empirisk data (egen bearbetning) 100 000 000 eller mer 42

5 Analys I detta kapitel kommer vi att jämföra den insamlade empiriska datan med de teorier som beskrivits i teorikapitlet. Strukturen i detta kapitel utgår ifrån uppsatsens frågeställningar och följer därmed strukturen i den empiriska delen för att lättare visa läsaren hur de olika delarna hänger ihop. 5.1 Hur bedömer företagen att tillgången på externt kapital påverkar deras möjlighet att investera? Antalet respondenter varierar varje år men vi kan ändå se hur respondenterna bedömer att tillgången på externt kapital fördelas mellan de olika åren. Vi ser att majoriteten av respondenterna anger att tillgången på externt kapital och dess påverkan för att kunna genomföra en investering är relativt låg. Medelvärdet visar att företagen bedömer att det är ingen risk eller låg risk att tillgången på externt kapital påverkar deras möjlighet att expandera. Dock ser vi, förutom mellan åren 2005 2006, att medelvärdet ökar varje år vilket visar att företagen har skiftat sin syn på denna fråga. När vi tittar på skillnaden mellan de siffervärden företagen har angivit ser vi en jämnare fördelning under åren 2008-2009. Dessa år sammanfaller med den djupa lågkonjunktur som världsekonomin befann sig i år 2008 samt efter år när världsekonomin återhämtar sig. Då företagen anser att det är låg risk att tillgången på externt kapital påverkar deras möjlighet att investera tyder detta på att de vill använda internt kapital före externt kapital vid investeringar, detta stämmer väl överens med det Myers (1984) beskriver i pecking order teorin. Meyers menar att företagen undviker att skuldsätta sig så långt det är möjligt för dem att investera med interna medel. Han menar också att företagen prioriterar lägre risk före en hög risk vilket även det visar sig i detta diagram då interna medel har en lägre risk än tillförda externa medel. 43

5.2 Hur rangordnar företagen olika externa kapitalkällor? Då vi tittar på vilken inställning företagen har till de olika ternativen ser vi att internt kapital var det som företagen anser vara det mest önskvärda alternativet. Av de externa källorna är det banklån de har den mest positiva inställningen följt av leasing, checkkredit, tillskott från ägare, bidrag, avbetalning och statligt riskkapital. De ternativ företagen har sämre är privat riskkapital och factoring. När vi jämför hur företagen har rangordnat de olika kapitalkällorna ser vi att detta överensstämmer med pecking order teorin i den bemärkelsen att de helst finansierar investeringar med interna medel. Därefter rangordnar de banklån, leasing och checkkredit i nämnd ordning och vi ser därmed att företagen anser att banklån är en säkrare kapitalkälla följt av de övriga två alternativen. Myers (1984) pecking order teori överensstämmer med våra observationer i detta avseende. Myers beskriver att då företag finansierar med externt kapital prioriterar de lägre risk och de väljer därmed ternativ efter en bedömning av riskens storlek. Att ägartillskott placeras som femte alternativ skiljer sig mot vad pecking order teorin säger. Enligt Myers (1984) prioriterar företagen denna kapitalkälla i sista hand då de anser att de sänder en negativ signal till aktieägarna. När riskkapitalbolag bidrar med kapital ingår ofta att de kräver en viss kontroll över företaget, då företagen rangordnar dessa långt ned ser vi en parallell med Myers (2001) beskrivning av att företagen inte vill förlora kontroll över företaget. 5.3 Vilka kapitalkällor har företagen finansierat investeringar med? Utifrån den insamlade empiriska datan kan vi se att företagen investerar enligt Myers (1984) pecking order teori i den bemärkelsen att de i första hand har använt internt kapital för att sedan använt relativt säkert kapital i form av banklån eller leasing, detta stämmer också överens med deras inställning. Att ägartillskott har använts redan som fjärde alternativ av totalt tio skiljer sig mot det Myers (1984) menar i sin teori där ägartillskott är det alternativ som företagen väljer som sista alternativ. 44

Företagen har använt kapitalkällor enligt sin rangordning med några mindre skillnader i ordningsföljden. Vi ser även att skillnaden hur företagen faktiskt investerat och deras inställning är stor mellan kapitalkällorna banklån och leasing samt att det är en jämnare fördelning mellan kapitalkällorna gällande företagens skillnad från deras faktiska investeringar. 5.4 I vilken omfattning har företagen valt att investera med externt kapital? Enligt Andrén m.fl. (2003) är den optimala kapitalmängden mycket individuell i varje företag men menar att en viss del externt kapital sänker de totala kapitalkostnaderna. Vi ser att övervägande delen av företagen har valt att finansiera sina investeringar med upp till 40 % externt kapital vilket tyder på att deras optimala kapitalstruktur ligger någonstans mellan 0-40 %. Det visar också att de har finansierat investeringar med större delen interna medel. Företagen har då investerat enligt Myers (1984) pecking order teori genom att föredra interna medel framför externa. Vi ser också att graden av en investering som är finansierat med externt kapital skiljer sig beroende på vilken typ av företag som tillfrågats. Andrén m.fl. (2003) beskriver att kapitalbehovet skiljer sig hos olika företag vilket även Myers (1984) poängterar genom att beskriva att skuldsättningen varierar i olika företag. Detta ser vi även i vår empiriska undersökning då de flesta tjänsteföretag har angett att de har en andel på 0-20 % externt kapital till skillnad mot de tillverkande företagen vilka har en mer jämn spridning i de olika intervallerna. Men noterbart är att i intervallet 81 100 % finns enbart de tillverkande företagen. Vi ser alltså en skillnad i kapitalstrukturen beroende på vilken bransch företaget är verksamt i, detta är också en av faktorerna som Michaelas m.fl. (1998) anger påverkar företagens kapitalstruktur. 45

5.5 Vilka problem upplever företagen vid anskaffning av externt kapital? Enligt Landström (2003) är det svårt för främst mindre företag att anskaffa externt kapital. Detta överensstämmer med den data vi samlat in. Vi ser att större delen av de företag som angett att de haft problem med detta är mindre företag. Vi kan notera att det också är större företag som angett att de har haft problem med detta, dessa är dock endast ett fåtal. Av det totala antalet företag upplevde de flesta dock inte problem med anskaffning av externt kapital. En stor del av de problem som anges av företagen då de beskriver vilka problem de upplevt är bankernas villkor. Att det är just bankerna som omnämns i denna fråga beror troligtvis på att det är främst banker som företagen vänder sig till när de är i behov av att låna pengar, vilket visar sig i figur 7. Andra problem företagen beskriver är att bankerna inte har kunskaper att utvärdera en bra investering. Här ser vi en parallell till den informationsasymmetri som Landström (2003) och Akerlof (1970) beskriver. Då bankerna inte har samma information som företaget uppstår svårigheter för bankerna att utvärdera risken när de skall finansiera ett företags investering. Enligt Landström (2003) kan småföretagarnas kunskap vara en orsak till ett företags kapitalanskaffningsproblem, vilket även Tucker & Lean (2003) visar i deras forskning. När företagen har angett om de känner att de har tillräckligt med kunskap inom företaget visade det sig också att det främst är de företag med mindre omsättning och mindre antal anställda som anger att de inte har tillräckligt med kunskap. Vi kan dock inte se någon parallell mellan företag som anger att de saknar kunskap och att de upplevt problem med anskaffning av externt kapital. Övervägande del anger att de känner att de har tillräcklig kunskap och speciellt gällande de större företagen. 46

6 Diskussion I detta kapitel är analysen utgångspunkten och vi försöker visa på samband mellan de olika faktorer som tagits upp i analyskapitlet samt knyter dessa till uppsatsens syfte. Vi försöker också ge förslag på vad som kan vara orsak till skillnader och likheter mellan teori och empiri. Trots att företagen anger att tillgången på externt kapital har en liten påverkan på deras möjlighet att investera ser vi att det endast är ett fåtal av företagen som enbart har använt internt kapital vid tidigare investeringar (bilaga 4). Detta tycker vi tyder på ett behov av externt kapital för att företagen skall kunna investera. När vi även tittar på hur stor del av investeringarna som finansierats med externt kapital ser vi en liknande bild, företagen anger att de har använt externt kapital för att finansiera investeringar. Då företagen har svarat på frågan om det externa kapitalets påverkan på investeringar tror vi att deras bedömning påverkas av hur behov av externt kapital ser ut vid den aktuella tidpunkten. Alltså påverkas företagens det externa kapitalet utifrån deras behov. Detta kan förklara de skiftningar som vi uppmärksammat mellan åren. Då marknaden befinner sig i en lågkonjunktur gör företagen mindre vinster vilket leder till att de bedömer att behovet av externt kapital är större än vid en högkonjunktur då vinsterna troligtvis är högre. Detta kan vara en förklaring på att fördelningen av svaren är jämnare under 2008 och det efter året då marknaden befann sig i lågkonjunktur. Vi ser en större minskning mellan banklån och leasing när respondenterna svarar på hur de faktiskt har investerat gentemot hur de rangordnar olika kapitalkällor. När respondenterna rangordnar sin kapitalkällorna såg vi också en jämnare fördelning mellan dessa än vad som är fallet när de svarar på frågan om hur de faktiskt 47

har finansierat sina investeringar. Detta tycker vi tyder på att företagen investerar efter sin inställning i den bemärkelsen att de i första hand använder internt kapital och därefter banklån. Anledningen till att glappet mellan banklån och leasing är större i diagrammet som visar faktisk investering än i diagrammet som visar företagens inställning tycker vi antyder att banken ofta kan erbjuda en tillräcklig finansiering för de flesta företagen. Dessa behöver därmed inte använda sig av de kapitalkällor som de rangordnar lägre än banklån. Vi tycker oss också se detta genom att större delen av respondenterna anger att det inte har upplevt problem med att anskaffa externt kapital. Detta tror vi också kan vara orsaken till att fördelningen är jämnare gällande företagens skillnad mot faktiska investeringar. Vi utläser därmed att företagen har en ganska jämn och positiv alla kapitalkällorna utom privat riskkapital och factoring. Men eftersom de trots allt går i första hand till banken så blir skillnaden större när vi tittat på de faktiska investeringarna. En annan anledning till gapet mellan banklån och leasing kan vara bristande kunskap om olika ternativ. Vi frågar oss om det kan vara så att även om företagen tror att de har tillräckliga kunskaper så använder de sig av de kapitalkällor som de känner till, därmed förbiser de andra möjliga finansieringskällor. I enkäten frågade vi respondenterna om de anser sig ha tillräckliga kunskaper innan de fick rangordna olika kapitalkällor, de har då inte påverkats av vilka kapitalkällor de sedan tagit ställning till. Skillnaden mellan inställningen och hur de faktiskt har finansierat investeringar kan därför bero på företagens bristande kunskap. Det kan vara så att de vänder sig till den källa de känner till, ofta är det då banken. Att ägartillskott rangordnas som ett bättre alternativ än vad Myers (1984) beskriver, både när det gäller företagens inställning och faktiska investeringar, kan möjligen bero på att den informationsasymmetri mellan aktieägare och företagsledning, som Myers beskriver, inte existerar i vårt urval. I vår undersökning är många företag relativt små onoterade bolag och de aktieägare som finns är samma personer som är verksamma i bolaget. Då existerar inte någon informationsasymmetri vilken kan vara en anledning till att ägartillskott rankas högre än vad pecking order teorin beskriver. 48

Att tillverkande företag har en jämnare fördelning och är överrepresenterade i de övre intervallen, i fråga om hur stor del av investeringarna som de gjort med externt kapital, tror vi kan bero på att dessa många gånger investerar i dyrare utrustning än till exempel ett tjänsteföretag. Detta stämmer också överens med det Michaelas m.fl. (1998) beskriver om att skillnaden i kapitalstrukturen kan bero på vilken bransch företaget verkar i. Genom att de tillverkande företagen ofta investerar i dyrare utrustning har de troligtvis svårare att finansiera med större delen internt kapital jämfört med en billigare investering. Vi tror att detta kan bidra till att tjänsteföretagen har finansierat sina investeringar med lägre andel externt kapital till skillnad mot de tillverkande företagen vilka har en jämn fördelning, men också är de enda som har en hög andel. Vi ser inte den parallell mellan kunskapsbrist och svårigheter med tillgång till externt kapital som Landström (2003) samt Tucker & Lean (2003) beskriver. En anledning till detta kan vara att kunskap endast är en liten del av de kapitalanskaffningsproblem som kan uppstå för företagen. Men då både Landström och Tucker & Lean beskriver att det är hos småföretagen detta problem föreligger kan det dock inte uteslutas att en parallell eventuellt hade hittats mellan dessa om undersökningen enbart riktat sig till en större kvantitet av småföretag. Men då bedömningen av kunskaperna i företagen är subjektiv tror vi dock det kan vara svårt att säkert ta reda på i vilken omfattning detta är ett kapitalanskaffningsproblem. En stor del av de problem företagen anger handlar om bankernas villkor, vi tror detta kan bero på den informationsasymmetri som Landström (2003) och Akerlof (1970) beskriver. Bankerna kräver en större säkerhet då de inte kan utvärdera risken. I analysen visade vi på en parallell mellan bankernas kunskap och informationsasymmetri. Vi tror att detta kan vara orsaken till de problem med villkoren som företagen beskriver. Bankernas brist på kunskap beror på informationsasymmetrin och en följd av detta blir att bankerna kräver större säkerheter än vad företagen anser rimligt. Dock är det en mindre del av respondenterna som upplever dessa problem vilket gör att vi inte tror att det påverkar populationens olika kapitalkällor. 49

6.1 Sammanfattande diskussion Sammanfattningsvis kan vi i denna studie visa att företagen prioriterar internt kapital när de skall investera, detta stämmer också överens med deras olika kapitalkällor. Vi kan även visa på att externt kapital ändå behövs för att företagen skall kunna genomföra investeringar. Vidare ser vi en tendens till att företagens behovet av externt kapital skiftar med marknadens konjunktursvängningar. Vi har också visat att det finns en skillnad mellan företagens olika kapitalkällor och de kapitalkällor de faktiskt använt när de har genomfört investeringar. Vi har dessutom visat att företagen upplever bankernas villkor som ett problem men att detta troligtvis inte påverkar företagens olika kapitalkällor. 6.2 Vidare forskning Vi har visat på en skillnad mellan företagens olika kapitalkällor och deras faktiska investeringsbeslut. En studie som på ett djupare plan belyser bakomliggande orsaker till dessa skillnader skulle vara en intressant ingång för ytterligare studier. Att analysera bakomliggande orsaker med en kvalitativ studie tror vi kan ge kompletterande svar till vår studie. 50

Källförteckning Vetenskapliga artiklar 1. Akerlof, George A. (1970), The Market for Lemons : Quality Uncertainty and the Market Mechanism, The Quarterly Journal of Economics, 84:3 (488-500) 2. Berger, Allen N. & Udell, Gregory F. (1998), The economics of small business finance: The roles of private equity and debt markets in the financial growth cycle, Journal of Banking & Finance, 22:6-8 (613-673) 3. Coleman, Susan & Carsky, Mary (1999), Sources of Capital for Small Family- Owned Businesses: Evidence from the National Survey of Small Business Finances, Family Business Review, 12:1 (73-84) 4. Lemmon, Michael & Roberts, Michael R. (2010), The Response of Corporate Financing and Investment to Changes in the Supply of Credit, Journal of financial and quantitative analysis, 45:3 (555 587) 5. Michaelas, Nicos & Chittenden, Francis & Poutziouris, Panikkos (1998), A model of capital structure decision making in small firms, Journal of Small Business and Enterprise Development, 5:3 (246-260) 6. Myers, Stewart C. (1984), The Capital Structure Puzzle, The Journal of Finance, 39:3 (575-592) 7. Myers, Stewart C. & Majluf, Nicholas S. (1984), Corporate financing and investment decisions when firms have information that investors do not have, Journal of financial economics, 13:2 (187-221) 8. Myers Stewart C. (2001), Capital Structure, The Journal of Economic Perspectives,15:2 (81-102) 9. Petersen, Mitchell & Rajan, Raghuram (1994), The benefits of lending relationships: Evidence from small business data, The journal of finance, 49:1 (3-37) 10. Tucker, Jonathan & Lean, Jonathan (2003), Small firm finance and public policy, Journal of Small Business and Enterprise Development, 10:1 (50-61)

Litteratur 1. Andrén, Nicklas & Eriksson, Tore & Hansson, Sigurd (2003), Finansiering, Malmö: Liber Ekonomi 2. Eriksson, Lars Torsten & Wiedersheim-Paul, Finn (2011), Att utreda forska och rapportera, upplaga 9, Malmö: Liber AB 3. Gillham, Bill (2008), Forskningsintervjun, Lund: Studentlitteratur AB 4. Hansson, Sigurd (1998), Finansiering, Upplaga 10, Malmö: Liber Ekonomi 5. Jacobsen, Dag Ingvar (2007), Förståelse, beskrivning och förklaring, Lund: Studentlitteratur 6. Landström, Hans (2003), Småföretaget och kapitalet, Stockholm: SNS Förlag 7. Landström, Hans & Winborg, Joakim (1995), Frontiers of Entrepreneurship Research 1995 Edition, Small business managers attitudes towards and use of financial sources 8. Larsen, Ann Kristin (2009), Metod helt enkelt, Malmö: Gleerups Utbildning AB 9. Larsson, Claes-Göran (2008), Företagets Finanser, Lund: Studentlitteratur AB 10. Larsson, Mats (2011), Företagsfinansiering, Stockholm: SNS Förlag 11. Nyman, Michael (2002), Riskkapital, Stockholm: Norstedts juridik AB 12. Trost, Jan (2007), Enkätboken, upplaga 3, Lund: Studentlitteratur AB Elektroniska källor 1. www.expowera.se tillgängligt via <http://www.expowera.se/mentor/ekonomi/finansiering_riskkapital.htm> den 20 maj 2012 2. www.infotorgjuridik.se tillgängligt via <http://www.infotorgjuridik.se/premium/mittijuridiken/bransch/article143793.ece?s f=hy> den 20 maj 2012

3. www.bolagsverket.se tillgängligt via <http://www.bolagsverket.se/foretag/aktiebolag/andra_aktiebolag/nyemission/> den 20 maj 2012 4. www.bolagsverket.se tillgängligt via <http://www.bolagsverket.se/foretag/aktiebolag/andra_aktiebolag/nyemission/bes lut/> den 20 maj 2012 5. www.bokforingstips.se tillgängligt via <http://www.bokforingstips.se/artikel/bokforing/aktieagartillskott.aspx> den 20 maj 2012 6. www.expowera.se tillgängligt via <http://www.expowera.se/mentor/ekonomi/finansiering_checkkredit.htm> den 20 maj 2012 7. www.startaegetinfo.se tillgängligt via <http://www.startaegetinfo.se/ekonomi> den 20 maj 2012 Muntlig källa 1. Personlig intervju med Mikael Johansson, Godkänd revisor, Aktiv Revision, 28 mars 2012 Rapport 1. Sveriges Riksbank, Riskkapitalbolagen i Sverige, Finansiell Stabilitet 2005:1 (55-69) Tidningsartikel 1. Ekman, Sven-Olof (2012, 5 maj), Eurotech köps upp, Gefle Dagblad Uppsats 1. Malmehed, Sarah & Enholm, Peggy (2007), FLY ME En analys av varför företaget gick i konkurs, Kandidatuppsats, Mälardalens högskola

Figur- och tabellförteckning Figur 1-3: Egen bearbetning Figur 4: Landström, Hans (2003), Småföretaget och kapitalet, Stockholm: SNS Förlag Figur 5: Egen bearbetning utifrån data från FRAMFÖR-projektet Figur 6-10: Egen bearbetning utifrån data i bilaga 4 Tabell 1: Egen bearbetning utifrån data i bilaga 4

Bilaga 1 Enkät

Bilaga 2 Missivbrev 1 Hej! Vi är två studenter på Högskolan i Gävle som läser sista terminen på ekonomprogrammet. Vi skriver en kandidatuppsats om företagens olika kapitalkällor samt hur tidigare investeringar finansierats. Vi har då fått tillgång till den data som samlats in i FRAMFÖR-projektet som du tidigare deltagit i. Det skulle betyda mycket för oss om du vill fylla i en enkät som vi skapat för att samla in data. Det tar ca 5 minuter att fylla i enkäten och deltagarna är till 100% anonyma. För att komma till enkäten klicka på länken nedan. En undersökning om betydelse och externt kapital Tack på förhand! Mikael Pettersson Madelene Bergström PS. Då FRAMFÖR-materialet innehåller data från år 2003 ber vi dig som inte längre arbetar i det deltagande företaget att avstå från denna enkät. DS.

Bilaga 3 Missivbrev 2 Hej! För en tid sedan fick du möjligheten att delta i vår undersökning om företagens olika kapitalkällor samt hur tidigare investeringar finansierats. Vi vill be dig som ännu inte deltagit att följa länken nedan och delta i undersökningen, det betyder mycket för oss. Det tar ca 5 minuter att fylla i enkäten och deltagarna är till 100% anonyma. Vi är två studenter på Högskolan i Gävle som läser sista terminen på ekonomprogrammet och kommer att använda svaren i enkäten till vår kandidatuppsats. Vi vill tacka de som redan deltagit i studien och ber er att bortse från denna påminnelse. För att komma till enkäten klicka på länken nedan. En undersökning om betydelse och externt kapital Tack på förhand! Mikael Pettersson Madelene Bergström PS. Då FRAMFÖR-materialet innehåller data från år 2003 ber vi dig som inte längre arbetar i det deltagande företaget att avstå från denna enkät. DS.

Bilaga 4 Empirisk data Hur många år har företaget funnits? Företaget är ett: Hur stor var er omsättning år 2011? Hur många anställda har ni? Känner du att ni har tillräckliga kunskaper inom er organisation för att utvärdera olika ternativ när ni [ kapital)] [Banklån] [Statligt riskkapital (tex Almi invest, Swedfund) ] [Privata riskkapitalbola g] [Bidrag] [Leasing] [Avbetalning] [Tillskott från ägare] [Checkkredit] [Factoring] 1 Mer än 30 Varuhandelsföreta g 0-19 999 999 0-10 Ja 5 1 1 1 3 1 1 3 1 1 2 26-30 Varuhandelsföreta g 0-19 999 999 0-10 Ja 4 2 2 1 3 5 1 1 1 1 3 26-30 Tjänsteföretag 0-19 999 999 0-10 Ja 4 3 1 1 1 3 1 3 1 1 4 5-10 Tjänsteföretag 0-19 999 999 0-10 Ja 5 3 4 1 4 3 3 5 5 2 Tillverkande 5 26-30 företag 0-19 999 999 0-10 Nej 5 4 5 2 5 5 5 1 3 1 Varuhandelsföreta 6 5-10 g 0-19 999 999 0-10 Ja 5 3 3 1 5 3 3 3 4 3 7 11-15 Tjänsteföretag 0-19 999 999 0-10 Ja 5 3 3 3 3 4 4 5 4 3 Varuhandelsföreta 8 16-20 g 0-19 999 999 0-10 Ja 4 2 1 1 1 3 2 3 3 3 9 5-10 Tjänsteföretag 0-19 999 999 0-10 Ja 5 1 1 1 2 2 2 1 3 1 10 21-25 Tjänsteföretag 0-19 999 999 11-20 Ja 4 3 2 1 1 3 2 1 3 2 11 Mer än 30 Tjänsteföretag 0-19 999 999 0-10 Nej 5 3 3 1 3 2 1 4 2 1 12 11-15 Tjänsteföretag 0-19 999 999 0-10 Ja 5 4 1 1 5 2 4 1 2 2 13 21-25 Tjänsteföretag 0-19 999 999 0-10 Nej 5 5 3 2 1 2 4 2 2 1 14 Mer än 30 Tillverkande företag 0-19 999 999 11-20 Ja 5 2 1 1 3 3 2 3 3 2 15 11-15 Tjänsteföretag 0-19 999 999 0-10 Nej 3 5 1 1 1 3 3 1 5 1

Hur många år har företaget funnits? Företaget är ett: Hur stor var er omsättning år 2011? Hur många anställda har ni? Känner du att ni har tillräckliga kunskaper inom er organisation för att utvärdera olika ternativ när ni [ kapital)] [Banklån] [Statligt riskkapital (tex Almi invest, Swedfund) ] [Privata riskkapitalbola g] [Bidrag] [Leasing] [Avbetalning] [Tillskott från ägare] [Checkkredit] [Factoring] 16 11-15 Tjänsteföretag 0-19 999 999 21-30 Nej 3 3 3 2 4 4 3 2 2 2 17 11-15 Varuhandelsföreta g 0-19 999 999 0-10 Ja 1 2 2 4 5 5 4 2 2 3 18 11-15 Tjänsteföretag 0-19 999 999 0-10 Ja 5 1 1 1 2 3 1 2 1 1 19 5-10 Tjänsteföretag 0-19 999 999 0-10 Nej 4 2 4 4 3 3 2 2 3 2 Tillverkande 20 5-10 företag 0-19 999 999 0-10 Nej 5 5 3 3 5 3 3 3 4 3 21 26-30 Tjänsteföretag 0-19 999 999 0-10 Ja 4 2 3 2 3 2 2 2 2 2 22 5-10 Varuhandelsföreta g 0-19 999 999 0-10 Ja 3 3 2 2 4 3 4 4 4 2 23 26-30 24 Mer än 30 Varuhandelsföreta g 0-19 999 999 0-10 Ja 3 4 2 2 4 4 4 3 3 4 Tillverkande företag 0-19 999 999 0-10 Ja 5 3 2 1 1 3 1 3 1 1 25 5-10 Tjänsteföretag 0-19 999 999 0-10 Nej 5 2 2 2 3 2 2 2 2 2 26 26-30 Tillverkande företag 0-19 999 999 0-10 Ja 5 3 3 1 1 3 2 3 1 1 27 Mer än 30 Tjänsteföretag 0-19 999 999 0-10 Ja 4 4 3 2 3 2 1 3 3 2 Tillverkande 28 11-15 företag 0-19 999 999 0-10 Ja 5 2 1 1 5 3 3 4 3 2 29 Mer än 30 Tjänsteföretag 0-19 999 999 11-20 Ja 5 5 2 1 1 3 5 3 5 2 30 26-30 Varuhandelsföreta g 0-19 999 999 0-10 Ja 5 3 1 1 1 1 1 1 1 1

Hur många år har företaget funnits? Företaget är ett: Hur stor var er omsättning år 2011? Hur många anställda har ni? Känner du att ni har tillräckliga kunskaper inom er organisation för att utvärdera olika ternativ när ni [ kapital)] [Banklån] [Statligt riskkapital (tex Almi invest, Swedfund) ] [Privata riskkapitalbola g] [Bidrag] [Leasing] [Avbetalning] [Tillskott från ägare] [Checkkredit] [Factoring] 31 16-20 Tjänsteföretag 0-19 999 999 11-20 Ja 5 3 3 3 1 4 3 3 1 1 32 11-15 Tjänsteföretag 0-19 999 999 11-20 Ja 3 2 2 1 5 2 2 3 1 1 33 11-15 Tjänsteföretag 0-19 999 999 11-20 Nej 5 2 2 2 1 3 3 3 3 2 34 21-25 Varuhandelsföreta g 0-19 999 999 0-10 Ja 5 3 3 1 1 3 2 3 3 1 35 11-15 Tjänsteföretag 0-19 999 999 11-20 Ja 3 3 3 1 1 3 3 3 3 1 36 16-20 Tjänsteföretag 0-19 999 999 21-30 Ja 5 2 2 2 3 2 2 2 2 3 37 11-15 Tillverkande företag 0-19 999 999 0-10 Ja 5 3 2 1 5 3 3 1 3 1 Tillverkande 38 11-15 företag 0-19 999 999 0-10 Ja 5 3 2 1 5 3 3 1 3 1 39 5-10 Tjänsteföretag 0-19 999 999 0-10 Ja 4 1 1 1 2 1 1 2 2 1 40 16-20 Tjänsteföretag 0-19 999 999 11-20 Ja 5 2 2 1 4 4 3 4 4 2 41 16-20 Tjänsteföretag 0-19 999 999 0-10 Ja 4 3 1 2 3 4 1 4 2 3 42 16-20 Tjänsteföretag 0-19 999 999 0-10 Ja 4 3 3 3 4 4 4 3 4 2 43 Mer än 30 Tjänsteföretag 0-19 999 999 0-10 Ja 5 3 3 1 3 1 1 3 3 1 44 11-15 Tjänsteföretag 0-19 999 999 0-10 Ja 5 2 4 2 4 2 1 4 4 2 45 11-15 Tillverkande företag 0-19 999 999 0-10 Ja 5 3 1 1 2 3 1 1 3 1

Hur många år har företaget funnits? Företaget är ett: Hur stor var er omsättning år 2011? Hur många anställda har ni? Känner du att ni har tillräckliga kunskaper inom er organisation för att utvärdera olika ternativ när ni [ kapital)] [Banklån] [Statligt riskkapital (tex Almi invest, Swedfund) ] [Privata riskkapitalbola g] [Bidrag] [Leasing] [Avbetalning] [Tillskott från ägare] [Checkkredit] [Factoring] 46 16-20 Tjänsteföretag 0-19 999 999 0-10 Ja 4 3 2 1 1 4 1 2 2 1 47 Mer än 30 Tjänsteföretag 100 000 000 eller mer Mer än 50 Ja 5 3 1 1 1 5 1 3 3 1 48 11-15 Varuhandelsföreta g 100 000 000 eller mer 11-20 Nej 3 3 1 1 3 2 2 1 4 1 49 16-20 Tjänsteföretag 100 000 000 eller mer Mer än 50 Ja 3 2 2 2 4 1 2 4 1 1 50 21-25 Tjänsteföretag 51 Mer än 30 Tjänsteföretag Varuhandelsföreta 52 Mer än 30 g 20 000 000-39 999 999 21-30 Ja 5 4 4 3 3 3 4 4 2 1 20 000 000-39 999 999 Mer än 50 Ja 4 3 2 1 1 4 3 1 3 1 20 000 000-39 999 999 11-20 Ja 5 3 2 2 1 4 2 2 4 2 53 21-25 Tillverkande företag 54 5-10 Tjänsteföretag 20 000 000-39 999 999 11-20 Ja 5 4 1 1 5 4 5 5 2 1 20 000 000-39 999 999 31-40 Ja 5 3 2 2 1 2 2 5 2 2 55 26-30 Varuhandelsföreta g 20 000 000-39 999 999 0-10 Ja 4 3 2 2 2 3 3 4 3 3 56 11-15 Tjänsteföretag 20 000 000-39 999 999 11-20 Ja 5 3 3 2 2 2 2 3 2 2 57 11-15 Tjänsteföretag 20 000 000-39 999 999 11-20 Ja 4 3 4 3 3 2 3 3 4 2 58 11-15 Varuhandelsföreta 59 11-15 Tjänsteföretag g 20 000 000-39 999 999 0-10 Ja 5 3 3 3 3 4 3 2 2 1 20 000 000-39 999 999 21-30 Ja 3 3 3 2 2 1 1 1 3 1 60 16-20 Varuhandelsföreta g 20 000 000-39 999 999 0-10 Ja 4 2 2 2 2 3 2 2 2 3

Hur många år har företaget funnits? Företaget är ett: 61 Mer än 30 Tjänsteföretag 62 Mer än 30 Tjänsteföretag 63 Mer än 30 Tjänsteföretag 64 26-30 Tjänsteföretag 65 Mer än 30 66 16-20 Tillverkande företag Varuhandelsföreta g 67 16-20 Tjänsteföretag 68 21-25 Tjänsteföretag 69 11-15 Tjänsteföretag 70 11-15 Tjänsteföretag 71 Mer än 30 Tillverkande företag 72 16-20 Tjänsteföretag 73 Mer än 30 Tillverkande företag 74 26-30 Tjänsteföretag 75 Mer än 30 Tjänsteföretag Hur stor var er omsättning år 2011? Hur många anställda har ni? Känner du att ni har tillräckliga kunskaper inom er organisation för att utvärdera olika ternativ när ni [ kapital)] [Banklån] [Statligt riskkapital (tex Almi invest, Swedfund) ] [Privata riskkapitalbola g] [Bidrag] [Leasing] [Avbetalning] [Tillskott från ägare] [Checkkredit] [Factoring] 20 000 000-39 999 999 21-30 Ja 5 5 1 1 3 4 5 4 5 1 20 000 000-39 999 999 21-30 Ja 5 4 5 3 4 4 4 3 3 2 20 000 000-39 999 999 0-10 Nej 4 2 3 1 2 3 3 3 3 2 20 000 000-39 999 999 11-20 Ja 4 2 2 2 2 1 3 1 2 1 20 000 000-39 999 999 21-30 Nej 5 5 2 2 5 5 3 1 4 1 20 000 000-39 999 999 11-20 Ja 4 3 3 2 2 3 3 4 4 2 20 000 000-39 999 999 41-50 Ja 5 2 2 2 1 3 2 3 3 2 40 000 000-59 999 999 31-40 Ja 5 4 3 2 1 5 5 5 4 1 40 000 000-59 999 999 Mer än 50 Ja 5 5 5 5 5 5 5 5 5 4 40 000 000-59 999 999 31-40 Ja 4 3 3 3 2 3 2 2 3 3 40 000 000-59 999 999 41-50 Ja 5 5 5 1 1 2 5 3 4 4 40 000 000-59 999 999 0-10 Ja 5 4 3 3 3 3 3 3 4 3 40 000 000-59 999 999 41-50 Ja 4 4 4 1 1 2 4 4 3 3 60 000 000-79 999 999 11-20 Nej 3 3 3 3 1 3 3 3 3 1 60 000 000-79 999 999 Mer än 50 Ja 5 2 2 1 2 3 1 2 3 1

Hur många år har företaget funnits? Företaget är ett: 76 11-15 Varuhandelsföreta g 77 Mer än 30 Tillverkande företag 78 Mer än 30 Tillverkande företag 79 Mer än 30 Varuhandelsföreta g 80 5-10 Tjänsteföretag Varuhandelsföreta 81 Mer än 30 g Hur stor var er omsättning år 2011? Hur många anställda har ni? Känner du att ni har tillräckliga kunskaper inom er organisation för att utvärdera olika ternativ när ni [ kapital)] [Banklån] [Statligt riskkapital (tex Almi invest, Swedfund) ] [Privata riskkapitalbola g] [Bidrag] [Leasing] [Avbetalning] [Tillskott från ägare] [Checkkredit] [Factoring] 60 000 000-79 999 999 21-30 Ja 5 4 4 1 4 1 1 4 4 1 60 000 000-79 999 999 21-30 Ja 3 4 2 2 3 3 2 2 2 1 80 000 000-99 999 999 Mer än 50 Nej 4 3 2 2 3 4 3 5 3 2 80 000 000-99 999 999 11-20 Ja 4 4 3 2 1 3 2 2 4 1 80 000 000-99 999 999 Mer än 50 Ja 5 5 5 3 1 3 3 3 3 1 80 000 000-99 999 999 21-30 Ja 4 3 2 2 3 3 2 3 3 2

Har ni tidigare gjort någon investering med syfte att företaget skall växa? Hur har ni finansierat tidigare investeringar? Har ni någon gång upplevt att det varit svårt att få tag på externt kapital? Beskriv gärna kortfattat vilka dessa problem har varit Jag som svarar har befattning i företaget: Hur stor del av dessa investeringar uppskattar du att ni finansierat med externt kapital? Har ni tidigare gjort någon investering med syfte att företaget skall växa? 1 Ja kapital), Banklån Nej ÄGARE 41-60% 16 Ja kapital), Banklån, Leasing, 2 Ja Checkkredit Nej VD 0-20% 17 Ja kapital), Banklån, 3 Ja Leasing Nej vd 21-40% 18 Ja När vi startade var det svårt att få en checkkredit.. är 2001 4 Nej Ja 5 Ja kapital), Banklån, Leasing Ja Hur har ni finansierat tidigare investeringar? Har ni någon gång upplevt att det varit svårt att få tag på externt kapital? Beskriv gärna kortfattat vilka dessa problem har varit Jag som svarar har befattning i företaget: Hur stor del av dessa investeringar uppskattar du att ni finansierat med externt kapital? kapital), Bidrag Nej VD 0-20% kapital), Tillskott från ägare, Checkkredit Ja Svårt med banklån vd 0-20% kapital), Leasing Nej vd 21-40% Vd 19 Ja Banklån Ja vd Vet ej Belåning till fastighet VD 61-80% 20 Ja 6 Nej Ja vd 21 Ja 7 Nej Nej VD 22 Ja 8 Ja kapital) Nej VD 0-20% 23 Ja 9 Nej Nej VD 24 Ja kapital), 10 Ja Banklån Nej vd 61-80% 25 Ja kapital), 11 Ja Banklån Nej Vd 41-60% 26 Ja 12 Ja 13 Ja kapital), Banklån Nej VD 21-40% 27 Ja kapital), Banklån, Avbetalning, Tillskott från ägare Nej vd 21-40% 28 Ja 14 Nej Nej vd 29 Ja kapital), Banklån Nej VD 21-40% Banklån, Checkkredit Nej vd 0-20% Tillskott från ägare Nej anställd 0-20% Banklån, Bidrag, Leasing Nej vd Vet ej kapital), Banklån, Tillskott från ägare Nej Vd 21-40% kapital) Nej vd 0-20% kapital) Nej Ägare 0-20% kapital), Banklån, Checkkredit Nej VD 0-20% kapital), Bidrag, Avbetalning Ja ägare 0-20% kapital), Banklån, Avbetalning Nej vd ägare 41-60% 15 Ja Banklån Ja Vid köp av fastighet i gävle. Var det varit svårt att låna pengar vid bank. Och då var företaget nystartad. vd 61-80% 30 Nej Nej alltiallo

Har ni tidigare gjort någon investering med syfte att företaget skall växa? 31 Ja 32 Ja 33 Ja Hur har ni finansierat tidigare investeringar? Har ni någon gång upplevt att det varit svårt att få tag på externt kapital? Beskriv gärna kortfattat vilka dessa problem har varit Jag som svarar har befattning i företaget: Hur stor del av dessa investeringar uppskattar du att ni finansierat med externt kapital? Har ni tidigare gjort någon investering med syfte att företaget skall växa? kapital) Nej Ägare 0-20% 46 Ja kapital) Nej vd 0-20% 47 Ja Hur har ni finansierat tidigare investeringar? Har ni någon gång upplevt att det varit svårt att få tag på externt kapital? kapital) Nej vd 0-20% 48 Ja Banklån Ja 34 Nej Ja Banklån när vi var i kris. VD 49 Ja 35 Ja kapital) Nej vd 0-20% 50 Ja 36 Ja 37 Ja 38 Ja Banklån, Tillskott från ägare Nej VD 21-40% 51 Ja kapital), Banklån, Bidrag, Leasing, Avbetalning, Checkkredit Nej vd 41-60% 52 Ja Beskriv gärna kortfattat vilka dessa problem har varit Jag som svarar har befattning i företaget: Hur stor del av dessa investeringar uppskattar du att ni finansierat med externt kapital? kapital), Leasing Ja VD 61-80% kapital), Leasing Nej VD 0-20% kapital), Banklån, Statligt riskkapital (tex Almi invest, Swedfund) Ja Känns som banken skall ha alldeles för mycket säkerheter. VD 21-40% Problemen är inte tillgången av kapital utan vilkoren. Hög ränta, svårt att avbetala snabbare än plan. styrelse 21-40% kapital) Nej vd Vet ej kapital), Banklån, Leasing Nej vd 21-40% kapital) Nej VD 0-20% kapital), Banklån, Bidrag, Leasing, Avbetalning, Checkkredit Nej vd 41-60% 53 Ja Leasing Nej VD 61-80% 39 Nej Nej Kamrer 54 Ja 40 Ja 41 Ja kapital) Nej Delägare, styrelseledamot 0-20% 55 Ja kapital), Banklån, Leasing Nej VD 41-60% 56 Ja 42 Nej Ja Kärvare från bank med krediter VD 57 Ja kapital), Banklån, Tillskott från 43 Ja ägare Nej vd 41-60% 58 Ja 44 Nej Nej VD 59 Ja 45 Nej Nej vd 60 Ja kapital), Tillskott från ägare Nej vd 0-20% kapital), Banklån, Tillskott från ägare kapital), Banklån, Tillskott från Ja Kinkiga banker vill ha både hängslen och livrem VD 41-60% ägare Nej Vd 0-20% kapital), Banklån Nej VD 0-20% kapital), Banklån Nej VD 0-20% kapital) Nej VD 21-40% kapital) Nej VD 0-20%