Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Relevanta dokument
Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Yara Kväverekommendation 2017, Stråsäd. Ingemar Gruvaeus

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Nu är höstvetet i axgång

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

Optimal N-giva på våren till höstraps

Kvävestrategi i höstvete

Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara

Fina höstveten och varierande kväveupptag

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Kvävestrategi i höstvete

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290

VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret

Lågt kväveupptag senaste veckan

Fosfor till stråsäd. SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Kvävestrategi i höstvete

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve

Utnyttja restkvävet i marken

Kvävestrategi i höstvete

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Kvävestrategi i höstvete

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Kvävestrategi i höstvete

Fortsatt varierande kväveupptag

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Sortanpassad kvävegödsling

Kväveupptaget har tagit fart

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

KVÄVESTRATEGIER TILL HÖSTRAPS

Kvävepass med Gunsorna

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Årets kvävemätningar har startat

Kväve i höstvete 2013

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter Examensarbete av Annika Nilsson

Liten mineralisering denna vecka

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Ekonomiskt optimal kvävegödsling till höstvete, analys av 160 försök från 1980 till 1997

Varmt väder ger snabb utveckling

Varmt väder har gett ökat upptag

Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete

Markens mineralisering högre än normalt

Lägre upptag i nollrutorna igen

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala

Sista mätningen för den här säsongen

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kväveupptaget ökar ordentligt

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Anpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

NPKS till vårkorn med stigande fosforgiva

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Transkript:

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Exempel Bjertorps egendom Ingemar Gruvaeus

Växtodling innebär att en mängd nya beslut måste fattas varje år! Att göra likadant som förra året är också ett beslut. Att göra samma som grannen är ett beslut. Att göra och följa en växtodlingsplan enl. SJV standardnormer är ett beslut. Att försöka anpassa kvävegödslingen till årets behov i det enskilda fältet kräver aktuellt beslutsunderlag. Oavsett hur starkt eller svagt underlag vi tycker att vi har måste vi fatta beslut. Varför inte försöka skaffa så bra underlag som möjligt! 2

Kväveförsöken ger vägledning! Höstvete. Beräknat optimal giva i förhållande till skörd vid optimum, Höstvete 64 försök M3-2278, 28-212 3 25 y =,142x + 51,491 R² =,2454 Optimal N-giva, kg/ha 2 15 1 5 2 4 6 8 1 12 14 Skörd vid optimal gödsling 3

Kväveförsöken ger vägledning! Höstvete. 3 Beräknat optimal N-giva enl. SJV, skörderelaterad gödsling, förfrukt, djurhållning, mullhalt Höstvete 64 försök M3-2278 Optimal N enl. SJV skörderel, kg/ha 25 2 15 1 5 y =,3118x + 111,91 R² =,2722 Stallgödselgård Utan djur 1 till 1 5 1 15 2 25 3 Beräknad optimal N -giva i enskilt försök,kg/ha 4

Optimal N-giva i förhållande till N-skörd i kärna i -N-ruta, Höstvete 64 försök M3-2278 3 25 Optimal N-giva kg/ha 2 15 1 5 y = -1,2891x + 241,88 R² =,436 2 4 6 8 1 12 14 16 18 N-skörd i kärna i -N ruta, kg/ha 5

3 Beräknat optimal giva enl. modell N-skörd i N led, Höstvete 64 försök M3-2278 Optimal N,Modell N, skörd, kg(ha 25 2 15 1 5 y =,7857x + 37,45 R² =,7852 5 1 15 2 25 3 Optimal N, kg/ha 6

3 Beräknat optimal giva enl. modell SN i N led, Höstvete 64 försök M3-2278 Optimal N Modell SN, skörd, kg/ha 25 2 15 1 5 y =,4976x + 87,187 R² =,4976 5 1 15 2 25 3 Optimal N, kg/ha 7

14, Höstvete 64 försök M3-2278, 28-212 13, Protein vid optimum 12, 11, 1, y = -,3x + 14,42 R² =,1654 9, 8, 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Skörd vid optimum 8

Kväveförsöken ger vägledning! Höstvete Hur fel gödslar vi med olika modeller för råd? Absolut fel i medel: I medeltal för 64 försök 28-212 skulle vi gödslat 174 kg N vid foderoptimering och priskvot 8 för N / (skörd skördeberoende kostnader) Skörderelaterad gödsling enl. SJV med justering för skörd i efterhand, djurhållning, förfrukt och mullhalt Modell från skörd och kväveskörd i -N-ruta i efterhand Modell från skörd i efterhand och SN-värde vid ca DC 37. 35 kg 31 kg 17 kg 24 kg 9

Kvävegödsling Höstvete Bjertorp 214 -N rutor anläggs vid första gödsling Rak första giva ca 6 1 kg N beroende på tidpunkt Andra giva ev. med N- sensor och det finns tunna fläckar ca 12 8 kg som max om förfrukt stråsäd och bra bestånd ca totalt 16 18 kg N -N rutor mäts med handburen N-sensor för att få ett SN-värde Tredje giva vid DC 37 bestäms med -N ruta samt ev. N-tester för att bedöma ev. förluster. Skördenivån bestäms via skördestatistik och med tummen och pekfingret Tredje givan varieras med N-sensor för att ta hänsyn till delar med större el. mindre kvävemineralisering alt. delar med svagt bestånd. SN-värde i -N ruta i höstvete har varierat mellan ca 2 8 mellan år, fält och förfrukt 1

Kväveförsöken ger vägledning! Havre. 18 16 Havre, Optimal kvävegiva, 2 försök M3-2279, 27-21, Kreaturslös drift Förfrukt stråsäd, Lerjord 14 Opt N-giva 12 1 8 6 4 y =,99x + 36,716 R² =,828 2 2 4 6 8 1 12 Skörd vid optimum 11

Kväveförsöken ger vägledning! Havre. 18 Havre, Optimal kvävegiva, 2 försök M3-2279, 27-21, Kreaturslös drift Förfrukt stråsäd, Lerjord 16 14 Opt N-giva 12 1 8 6 y = -1,4858x + 177,88 R² =,7182 4 2 2 4 6 8 1 12 14 N-skörd N 12

Kväveförsöken ger vägledning! Havre. 18 Havre, Optimal kvävegiva, 2 försök M3-2279, 27-21, 16 14 12 Opt N-giva 1 8 y = 1x +,73 R² =,8774 6 4 2 2 4 6 8 1 12 14 16 18 N-giva modell N-skörd, skörd 13

Kväveförsöken ger vägledning! Havre. Havre, Optimal kvävegiva, 2 försök M3-2279, 27-21, 2 18 y = 1,2392x - 37,36 R² =,6234 16 14 Opt N-giva 12 1 8 6 4 2 2 4 6 8 1 12 14 16 18 N-giva modell rev SN, skörd 14

Kvävegödsling Havre och Korn, Bjertorp 214 -N rutor anläggs vid kombisådden Rak kombisådd giva ca 8 1 kg N beroende på förfrukt mm -N rutor mäts med handburen N-sensor för att få ett SN-värde i DC 31-32 Andra giva vid DC 31-37 bestäms med -N ruta samt ev. N-tester för att bedöma ev. förluster. Skördenivån bestäms via skördestatistik och med tummen och pekfingret Andra givan varieras med N-sensor för att ta hänsyn till delar med större el. mindre kvävemineralisering. I korn kan alternativt andra givan bestämmas med maltkornskalibreringen. SN-värde i -N ruta i korn och havre varierade mellan 7 24 mellan fält och förfrukt år 213 15

Mina slutsatser om kväveanpassning Det finns mycket information att hämta i Sverigeförsökens material. Men vi gör inte försöken för att få reda på hur det var utan för att få en idé om hur vi skall göra i framtiden. Sluta fokusera på skördenivå som orsak till variation i optimal giva. Jobba med att få grepp på kväveleverans från mark det enskilda året och ev. förluster av gödselkväve. Växtodlingsplanen är mer att betrakta som en inköpslista än ett gödslingsråd. Inget redskap ger enskilt alla svar. Använd flera! Använd dessutom gärna huvudet! Vi kan göra mera än vi tror om vi bara vill! Om man vill ha enkla svar Välj en inomhussport! 16