Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se

Relevanta dokument
Klimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011

Tema om dagvatten på PBL- Kunskapsbanken

Klimatanpassning i planering och byggande. Patrik Faming

Dagvatten i detaljplan

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Dricksvatten och planoch bygglagen

Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall

LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten

Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten

Vem ansvarar för dagvatten? Planeringsansvar. Vem ansvarar för dagvatten? Dagvattenregleringen Klar som.?

MKN vatten i PBL. Pär Persson. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering

Översvämningsrisker tillsynsvägledning

Klimatanpassning i kommunerna Dagvattnet, klimatet och juridiken

Lars Westholm, Håkan Alexandersson, Länsstyrelsen Västra Götaland

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Geoteknik i planprocessen

Vad händer i Göteborg vs mark och vatten

Vatten i fysisk planering

Fysisk planering och klimatförändringar. Martin Karlsson Boverket

Övergripande planer, strategier etc

Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret?

Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden. Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen

Vatten i planeringen. Fysiska planeringen enligt PBL (Plan- och bygglagen) Inger Krekula, Länsstyrelsen Norrbotten

Dagvatten i detaljplaner och avtal

Klimatanpassning in i minsta detalj

Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009

Klimatet och juridiken Ansvarsfrågor i samband med planering och bygglovgivning Olof Moberg

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Stigande havsnivå. Stigande havsnivå. konsekvenser för fysisk planering. konsekvenser för fysisk planering

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

Under mitt nästa pass. Dagvatten MKN. Plan- och Bygglagen KAN VI SÄKRA GOD DAGVATTENHANTERING OCH MILJÖKVALITETSNORMER MED PBL?

Planläggning och VA-utredning inom fritidshusområden

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Länsstyrelsens behov av klimatdata

Avgränsning i utredningen

Detaljplanering. Karl Evald jurist

Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Ert dnr; N2017/01407/K1

Samrådsredogörelse ANTAGANDEHANDLING 1(6) tillhörande detaljplan för fastigheten Spinetten 2. inom Klockaretorpet i Norrköping.

Grön infrastruktur i prövning och planering

Naturvårdsverkets och Boverkets arbete om förorenade områden i fysiskt planering Ingemar Palm, Boverket. Utgångspunkter.

Lågpunktskartering som underlag för samhällsplanering. Plan-PM om hänsyn till översvämningsrisker

Fysisk planering för en trygg vattenförsörjning

ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Strategi för klimatanpassning. - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

Översvämningssäkert byggande Hur reglerar vi dagvattenhantering i detaljplaner

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen

Yttrande över Klimatanpassningsutredningens betänkande "Vem har ansvaret" (SOU 2017:42) Ks/2017:

Hur svensk kommunal planering har anpasset seg vattenförvaltningen. Oslo 14 mars 2016

En utvecklad översiktsplanering del 1 : Att underlätta efterföljande planering - SOU 2018:46

Harmonisering av kartunderlag ras, sked och erosion Vägledning Mats Öberg, GIS-arkitekt, SGI

Yttrande över Klimatanpassningsutredningens Vem har ansvaret? (SOU 2017:42)

PM Underlag till beslut om aktualisering av Kungsbacka översiktsplan Kungsbacka

Från A till ÖP. - planeringsprocesser i mindre kommuner

Lina Magnusson, Klara Falk och Karl Evald

Miljökvalitetsnormer i fysisk planering. Susann Jonsson Länsstyrelsen Stockholms län Samhällsbyggnadsavdelningen

Vätterns reglering Förnyelsebehov Klimatförändring Stadsomvandling Ökade miljökrav Stadstillväxt

Förorenade områden och fysisk planering

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

Samrådsredogörelse för detaljplan för bostäder inom fastigheten Malevik 1:6

Antagen Laga Kraft

Underlag för planuppdrag

Här redovisar Boverket en sammanställning av sitt åtgärdsarbete under 2017 enligt de frågor som vattenmyndigheterna ställt.

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Antagen av MBN Laga kraft

Välkomna till dag 2!

Samhällsbyggande och vattenplanering. Jan Persson, Länsarkitekt

KSAU 51/17 Yttrande avseende Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99) KS2016.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Hållbarhet i fysisk planering

Planbestämmelser. Allmänt råd, vägledning, rättsfall och exempel

Klimat, energi och klimatanpassning i fysisk planering

Upphävande av tomtindelningsplan för kv. Strömmen

Riktlinjer för byggande nära vatten. Antagen i Miljö- och byggnadsnämnden den

Kretsloppslösningar i landsbygd, omvandlingsområden och tätort utifrån lagstiftningen

Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012

Boverkets miljömålsåtgärder 2016

Granskningsyttrande över fördjupning av översiktsplanen för Ystads kommun, "Staden Ystad 2030"

ELDSBERGA 6:13 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Tillhörande detaljplan för. ELDSBERGA, HALMSTADS KOMMUN Plan 1094 K

Dagvatten. - ur ett juridiskt perspektiv. - Jenny Liøkel, Verksjurist

Seminarium om dagvattenjuridik. Välkomna!

DP#150 DETALJPLAN - ANTAGANDEHANDLING. Götene kommun, augusti för Hönsäter 5:12 samt del av Hönsäter 5:4 Hällekis tätort

Olagligt! Otydligt! Onödigt?

En utvecklad översiktsplanering, SOU 2018:46

betydande miljöpåverkan

1.1 Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 PBL och nu kända förhållanden att planen kan accepteras om nedanstående

GRANSKNINGSUTLÅTANDE Detaljplan för del av fastigheten Brännäset 9 med flera i Norrtälje stad Dnr Ks

MSBs nya detaljerade översvämningskarteringar. Barbro Näslund-Landenmark

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Tillsyn av dagvatten

Undersökning om betydande miljöpåverkan

Behovsbedömning ANTAGANDEHANDLING SPN-000/000 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för Manhem 2:1 MM

Tillhörande detaljplan för del av

KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott

Boberg 3:122 A N T A G A N D E H A N D L I N G. Detaljplan för bostäder. Falkenbergs kommun P L A N B E S K R I V N I N G

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Kommunens planering och möjligheten att påverka

DEL AV VILLSHÄRAD 2:3 M.FL. Bengts camping

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Transkript:

Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se

Upplägg för detta pass PBL och klimatet Översiktsplanen Planeringsunderlag DP och planbestämmelser Dagvattenvägledning Framtiden!

PBL och klimatet 2 kap. 2. syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Syftet är att främja goda miljöförhållanden dels genom anpassning till klimatförändringar, dels genom en minskad klimatpåverkan. Prop. 2009/10:170 sid 161 2 kap. 3. hänsyn till miljö- och klimataspekter 2 kap. 5. bebyggelse ska lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till 1. människors hälsa och säkerhet, 2. jord, berg- och vattenförhållandena, 3. möjligheterna att ordna, vattenförsörjning, 5. risken för olyckor, översvämning och erosion.

Översiktsplanen viktigt instrument för klimatanpassning Översiktsplanen ska vägleda vid - efterföljande planläggning - bygglov (utanför plan) - prövning enligt andra lagar ÖP/FÖP bra skala för många klimatfrågor Möjlighet att hålla undan bebyggelse från olämpliga områden och reservera ytor för klimatanpassningsåtgärder Möjlighet att tydligt visa ställningstagande

Exempel från FÖP Lindesbergs stad Lindesberg är 1 av 18 kommuner som är utpekade av MSB med betydande översvämningsrisk Översvämningskartering viktigt underlag för Lindesbergs planering Utbyggnadsalternativ undviker områden med översvämningsrisk PM om översvämningsrisker som utgångspunkt för diskussion om lägsta tillåtna golvnivå som kan föreskrivas i kommande detaljplaner

Exempel från FÖP Lindesbergs stad Med stöd av PM om översvämningsrisker föreslås + 64,0 som lägsta golvhöjd för grundläggningstyp platta på mark. Den angivna nivån ska förhindra personskador och större skador på byggnader. Förutsättningar: ej torpargrund, isolering tar ej upp fukt, hus med källare enligt PM med vattentät betong under +63,5 Mindre okänsliga byggnader kan accepteras på lägre nivå (förslag nivå +63,5) Geotekniska förutsättningar bör utredas tidigt för att utreda sättningsrisk m.m.

Exempel från Botkyrkas ÖP Ny bebyggelse vid vatten ska hålla avstånd till stranden, dels för att säkra allmänhetens tillgång till stränder och dels med hänsyn tagen till översvämningsrisken Hänvisar till Botkyrkas klimatstrategi - Ny bebyggelse ska ligga minst 3 meter över Östersjöns medelvattennivå - Ny bebyggelse ska ligga minst 2 meter över Mälarens medelvattennivå - Nybyggnation av viktiga samhällsfunktioner ska ligga minst 3 meter över Mälarens medelvattennivå På platser där det är ekonomiskt motiverat kan man genom olika tekniska lösningar som exempelvis vallar skapa skydd mot översvämningar.

Exempel från Botkyrkas ÖP Kommunen har låtit göra översiktliga utredningar för att hitta områden med stabilitetsproblem i marken Dessa områden behöver utredas mer detaljerat vid en förändrad markanvändning I det kustnära området där det finns brist på sött grundvatten krävs bygglov eller tillstånd för att borra för enskild brunn. Vi kommer att vara restriktiva till nya permanenta bostäder och nya fritidshus i områden med risk för vattenbrist.

Exempel från Botkyrka Ibland krävs tuffa beslut! Tydlighet i ÖP underlättar för alla inblandade Rättspraxis visar att aktuell och konkret ÖP väger tungt DN 2014-10-16 http://www.dn.se/ekonomi/klimatrisker-stoppade-bygge-av-150-bostader/

Nationella planeringsunderlag Det finns många bra planeringsunderlag från nationella myndigheter MEN inte alltid lätt att hitta och inte alltid lätt att veta hur det kan användas i den kommunala planeringen!

Ny Geodataguide på gång! Vilka geodata finns att tillgå över min kommun? Hur får jag tag på data? Vilka är geodataproducenterna och vilken typ av geodata har de ansvar för? Vilka möjligheter finns till ytterligare stöd och mer information? + Användarfall

Ännu mer användarhjälp på väg! SGI, har fått i uppgift av regeringen att samordna och harmonisera befintliga underlag som gäller ras, skred och erosion Uppdrag innefattar också att ta fram en vägledning för hur kartunderlag kan användas och hur terminologin ska tolkas

Exempel på lokala planeringsunderlag

Dagvatten ett eget tema på PBL Kunskapsbanken Finns även webbseminarium om dagvatten. http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-avboverket/webbseminarier/aldre-webbseminarier/planering-for-en-godlivsmiljo

Dagvatten PBL ger inget stöd för att reglera Sådant som redan är reglerat i annan lag Ansvarsförhållandena som följer av LAV kan alltså inte regleras bort i en detaljplan Vattenflöden Vattenkvaliteten Vi har få rättsfall att hänvisa till Allmänna/otydliga bestämmelser är inte tillräckligt ex. att dagvattnet ska tas omhand lokalt eller att dagvattnet ska tas omhand på kvartersmark

Vad är på gång på Boverket Förstudie klimatanpassning avslutad hösten 2015 Sessioner om klimatanpassning på plattformsdagarna 10-11 dec i Stockholm E-learning om klimatanpassning och PBL inom regeringsuppdraget PBL Kompetens Se över vägledningstexter om klimatanpassning på PBL Kunskapsbanken

MEN

Befolkningen växer Så här såg det ut i maj hur är det nu? 2015 påbörjas ca 48 000 bostäder Behovet av bostäder uppskattas till fler än 75 000 bostäder årligen Under tredje kvartalet har antalet asylsökande ökat mycket kraftigt. Om dessa nivåer blir bestående under de närmaste åren kommer byggbehoven att bli betydligt större än vad vi hittills bedömt.

Ni har en viktig uppgift! Vi ska bygga mycket men också värna goda livsmiljöer Vi ska förtäta - men också lämna tillräckliga ytor för vatten och temperatursänkande vegetation Vi ska exploatera ny mark och forma nya tätorter - men dessa ska vara lämpliga utifrån hälsa och säkerhet och risken för olyckor, översvämning och erosion Många och viktiga avvägningar mellan olika intressen kommer att behöva göras närmaste åren. men det är ju det samhällsplanering går ut på!

Tack för att ni lyssnat Anders Rimne anders.rimne@boverket.se 0455-353338