På väg till jobbet - Slutrapport för utvärderingen Johanna Jansson Högskolan Dalarna, 2014
Johanna Jansson Högskolan Dalarna, 2014 2
Innehållsförteckning BAKGRUND 4 Projektets syfte och mål 4 Organisation 5 UTVÄRDERINGSUPPDRAGET 7 ERFARENHETER AV PROJEKTET PÅ VÄG TILL JOBBET 8 Initierade personers erfarenheter av projektet 8 Deltagarnas erfarenheter av projektet 9 PROJEKTETS MÅLUPPFYLLELSE 10 Effektmål 10 Minska bidragsberoende och utanförskap 10 Hitta metoder/modeller för samverkan i syfte att öka möjligheterna till sysselsättning för målgruppen 10 Resultatmål 11 SLUTSATSER 12 Framgångsfaktorer 12 Framtid en utmaning 12 3
Bakgrund Avesta och Hedemora kommun har gemensamt drivit projektet På väg till jobbet. Projektet initierades utifrån att man inom de berörda kommunerna såg ett behov av en arbetsmarknadsinsats för personer mellan 25-65 år med ekonomiskt bistånd eller introduktionsersättning. Avesta och Hedemora har som många andra kommuner drabbats av lågkonjunktur och arbetslöshet och man ansåg att de insatser som gjordes inte var tillräckliga. Berörda personer ska genom projektet erbjudas utbildning, praktik eller en subventionerad anställning i syfte att underlätta för dem att få ett arbete. Projektet har pågått från januari 2012 till juni 2014. Projektet avsågs bli ett komplement till en rad andra projekt som bedrivs i området. För de personer som var i behov av ett stort samordnat stöd fanns Portalen och Kraften. Målgruppen i "På väg till jobbet" hade behov av stöttning och ledning för att komma närmare arbetsmarknaden, men inte i samma omfattning som inom Portalen och Kraften. Nystartsjobb riktade sig till personer som var redo att gå ut i arbete men som inte hade hittat något lämpligt jobb. I länet bedrevs dessutom ett länsövergripande projekt, Unga till arbete som vänder sig till arbetslösa personer under 25 år. På väg till jobbet har till viss del utgått från samma metod som Unga till arbete och dragit lärdom av erfarenheter som gjorts inom det projektet, men vänder sig till en äldre målgrupp. Projektets syfte och mål Syftet med På väg till jobbet var att hitta metoder för att med vägledning, utbildningsinsatser och praktik stödja projektets målgrupp, dvs. personer i åldern 25-65 år som bor i Avesta - Hedemora och erhåller ekonomiskt bistånd eller introduktionsersättning, att närma sig egen försörjning. Enligt en uppskattning som gjordes vid projektstart handlade det totalt om 350 personer. Syftet var dessutom att de kunskaper som projektet samlat på sig skulle leda till strukturförändringar i samarbetet mellan kommunerna, dess förvaltningar och näringslivet. Vidare skulle det medföra att dessa blev bättre rustade inför kommande pensionsavgångar. Enligt projektansökan är projektets övergripande mål formulerade enligt följande. De övergripande målen är att: med kompetensutveckling, samverkan och med konkreta insatser minska utanförskap och förhindra bidragsberoende. hitta nya metoder som ökar möjligheterna till sysselsättning för fler. de kunskaper projektet samlat på sig leder till strukturförändringar i samarbetet mellan kommunerna, dess förvaltningar och näringslivet. kommunerna och näringslivet står bättre rustade med arbetskraft inför kommande pensionsavgångar. 4
Projektmålen dvs. det projektet ska ha gjort under projekttiden formuleras enligt följande i projektansökan. Målsättningen med På väg till jobbet är: att deltagarna kommer ut i någon form av sysselsättning och helt eller delvis klarar egen försörjning. att vi finner lämplig metod för att kartlägga människors behov och resurser. att målgruppen erhåller stöd fullt ut i sin utveckling till sysselsättning. att vi finner hållbara samverkansmodeller mellan deltagande kommuner, näringsliv och medverkande aktörer. 50% av målgruppen, helt eller delvis, har kommit ut i någon form av sysselsättning/försörjning. i samverkan med näringslivet, vuxenlärandet och socialt företagande skapa ett större utbud av insatser att erbjuda målgruppen i Södra Dalarna. söka modeller som inte ökar könsegregeringen på arbetsmarknaden. ökat kunskaperna inom jämställdhet och tillgänglighetsområdet för målgruppen, projektgruppen och samverkansparterna. minska antalet personer som erhåller ekonomiskt stöd med 30 per år i respektive kommun. motverka initiativlöshet och passivitet som annars riskerar att få fäste i ett bidragsberoende. Organisation Projektägare för På väg till jobbet är Omsorgsförvaltningen, socialtjänstens individ och familjeomsorg i Avesta kommun. Projektledare var Marita Andersson och projektets styrgrupp har bestått av följande personer: Carina Johansson resultatenhetschef socialtjänsten Avesta, Elisabet Döring Arbetsförmedlingen Anders Jacobsson resultatenhetschef socialtjänst/integration Hedemora Mohammad Maleki, sektionschef IFO Hedemora Marie Hjelm, rektor Avesta Maria Kindblom, enhetschef ekonomienheten Socialtjänsten Avesta Gunnar Noring, projektekonom Adjungerade; Daniel Larsson, ESF I projektet har samordnare och vägledare haft en central roll. Vägledarnas arbetsuppgifter/ansvarsområden har bestått av följande: Introduktionskursen. skapa struktur och gemenskap för målgruppen vilket medverkar till språk- och socialträning i vardagen. 5
Framtagande av individuell kompetens och utvecklingsplan, samt kontinuerlig uppföljning för att personen ska komma närmare en egen försörjning. Tillsammans med ett urval av individer ur målgruppen genomförs lärandebesök i fungerande sociala företag hos samverkanspartners. Samordnarnas arbetsuppgifter/ansvarsområden har bestått av följande: Bilda kontaktvägar och nätverk med näringslivet, både det privata och offentliga. Undersöka vilka kunskaper näringslivet behöver för att kunna ta emot målgruppen. Skapa företagsring med praktik/prova på platser, lärlingsplatser, se möjligheter till socialt företag. Vara vägledarna behjälpliga när målgruppens handlingsplaner ska realiseras. Projektet har även haft en projektgrupp som träffats en gång i veckan under projektperioden. Förutom vägledarna och samordnarna har projektgruppen bestått av följande personer: Eva Holmqvist utvecklingsledare, Socialtjänsten Avesta Suzanne Mårtensson, arbetsmarknadsenheten Hedemora Lena Borgs, Södra Dalarnas samordningsförbund Anna Klingsmo, Arbetsförmedlingen Marie Eklund, Socialtjänsten Avesta Ing-Marie Burman Socialtjänsten Hedemora Christina Hansson Integrationsenheten Avesta Marita Andersson Projektledare Gunnar Noring Projektekonom Samt samordnarna och vägledarna. 6
Utvärderingsuppdraget I juni 2013, lämnade Högskolan Dalarna ett anbud på uppdraget och hade i upphandlingen näst lägsta pris. Då uppdragstagaren med det lägsta anbudet inte har kunnat uppfylla sina åtaganden under projektets första år har uppdragsgivaren beslutat avbryta samarbetet med denne och istället ställa frågan till Högskolan Dalarna om att åta sig uppdraget. Representanter från Högskolan Dalarna har därefter tillsammans med projektledaren för På väg till jobbet diskuterat upplägg för den återstående perioden av projektet. Utvärderingen har bestått av en rad aktiviteter för att samla in kunskap om projektet. Inledningsvis skedde en gruppintervju med projektets operativa arbetsgrupp och en gruppintervju med projektgruppen. Dessutom genomfördes i projektets slutfas ett analysseminarium med både den operativa medarbetargruppen och projektgruppen. Följeforskarna har även deltagit vid projektets styrgruppsmöten. Under våren 2014 genomfördes tio telefonintervjuer med intressenter/representanter från näringslivet och medarbetare inom socialtjänst och arbetsförmedling. Under samma period skickades även en enkät ut till 100 deltagare i projektet. Då svarsfrekvensen var låg, endast 15 procent, kompletterades detta med tio telefonintervjuer med deltagare. Resultatet av utvärderingen presenterades på projektets slutkonferens i Avesta den 15 maj där bland annat politiker, tjänstemän från de båda kommunerna, några deltagare, representanter från arbetsförmedlingen etc. deltog. 7
Erfarenheter av projektet På väg till jobbet Initierade personers erfarenheter av projektet De intervjuade personerna som på olika vis har varit delaktiga i projektet ger en relativt sammantagen bild. Tydligast framgår det att de vägledare och samordnare som arbetat i projektet gjort ett bra arbete. De beskrivs ha ett stort engagemang, bra bemötende och ett flexibelt arbetssätt. Projektledningen understryker att de har varit noggranna vid rekryteringen av dessa för att hitta bra personer som kompletterar varandra. Vägledarna och samordnarna beskriver själva att de fungerat bra ihop, att de har kompletterat varandra samt att det varit ett öppet klimat i gruppen. Vägledarna och samordnarna har träffats i projektgruppen en gång i veckan under hela projektperioden. Detta har bidragit till att kommunikationen fungerat bra, att det funnits ett tillfälle för att regelbundet stämma av frågor som uppkommer och att planera verksamheten. Organisatoriskt utmärker sig projektet även genom en jämförelsevis aktiv och engagerad styrgrupp. Styrgruppen består av en bra representation från verksamheter som är berörda av projektet vilket gjort att det funnits bra informationskanaler mellan projektet och den berörda ordinarie verksamheten. Projektets samordnare har enligt de intervjuade kontaktpersonerna från praktikplatser haft en viktig roll. Samordnarna har hållit kontinuerlig kontakt med dem vilket har varit uppskattat. Samordnarna har kunnat ge bra information, svarat på frågor och varit bollplank under praktiktiden. Några representanter från praktikplatser berättar att den kontakten med kommunen/projektet är viktigt för att man ska vilja fortsätta ta emot praktikanter. Det är viktigt att någon lyssnar om det inte fungerar med praktikanten. Flera av dem inom projektet har beskrivit ett flexibelt arbetssätt. Det har framförallt inneburit att man anpassat verksamheten efter deltagarna. Exempelvis insåg man att vissa deltagare var i behov av mer stöd än vad man bedömde från början vilket man har försökt tillmötesgå. Mycket av detta har kunnat ske tack vare engagerade vägledare och samordnare. De intervjuade personer som varit involverade i projektet tycket att det har inneburit en bra möjlighet att erbjuda målgruppen stöd för att få arbete eller i alla fall komma närmare arbetsmarknaden. Konkret har det inneburit ekonomiska resurser för att anställa personal som arbetar med detta. En viktig fråga för många projektet är hur verksamheten ska kunna fortsätta efter projektavslut. Den frågan har funnits med även i det här projektet. Vid projektavslut fanns ingen färdig verksamhet som kunde ta över efter projektet och inte heller någon tydlig plan för hur detta skulle kunna ske genom samverkan. Inom projektet fanns vid projektavslut en oro för vad som skulle ske med personer inom målgruppen. Inom projektet uttrycktes det att det krävdes ett politiskt beslut för hur kommunerna skulle arbeta vidare 8
med målgruppen och i vilken utsträckning ekonomiska resurser skulle avsättas för det. Ett beslut som vid projektavslut inte hade fattats. Deltagarnas erfarenheter av projektet Intervjuerna speglar olika erfarenheter av projektet. En sak är dock de intervjuade personerna överens om och det är att de tycker att samordnarna och vägledarna har varit mycket bra. De har haft ett bra bemötande och varit uppriktigt intresserade av att hjälpa till. Flera berättar att de känt att de haft ett äkta engagemang vilket har uppskattats. De aktiviteter som anordnats inom programmet råder det dock delade meningar om. Vissa tycker att dessa har varit bra och att de bidragit till att de fått bättre självförtroende osv. Andra har tyckt att det har känts som sysselsättning vars syfte är att förbättra arbetslöshetsstatistiken. Att de aktiviteter som gjorts inte kunnat hjälpa. Några tycker att personer med olika behov har klumpats ihop i för stor utsträckning. Istället hade de önskat olika upplägg för olika behov. Trots att vissa inte uppskattat aktiviteterna så säger de att de ändå har en positiv bild av projektet på grund av de personer som arbetat i det. Några av de intervjuade personerna tycker att de har fått stor hjälp att komma närmare arbetsmarknaden och vissa har till och med fått arbete till följd av det. Andra har uttryckt sig mer tveksamma till insatser som På väg till jobbet. Diagrammet nedan visar resultatet på en fråga som ställdes i en enkät till deltagarna. Resultatet visar att omkring 60 procent tycker att de fått rätt sorts hjälp med att få jobb eller att komma närmare ett. Dock bör man komma håg att svarsfrekvensen var mycket låg, endast 15 procent, vilket inte gör det helt tillförlitligt. 9
Projektets måluppfyllelse Ett sätt att katigorisera projektmål är att dela in dem i effektmål och resultatmål. Kortfattat kan man beskriva effektmål som mål som ska uppfyllas under projektets gång och resultatmål som mål som projektet ska uppfylla på längre sikt. Nedan har projektets mål delats in i kategorierna effektmål och resultatmål. Effektmålen i det här projektet har främst handlat om att minska bidragsberoende och utanförskap samt att hitta metoder eller modeller för samverkan. För att förenkla har effektmålen även delats in i två kategorier. Den ena kategorin innehåller de mål som handlar om att minska bidragsberoende och utanförskap och den andra innehåller de mål som handlar om att hitta modeller för samverkan. Effektmål Minska bidragsberoende och utanförskap med kompetensutveckling, samverkan och med konkreta insatser minska utanförskap och förhindra bidragsberoende. att deltagarna kommer ut i någon form av sysselsättning och helt eller delvis klarar egen försörjning. 50% av målgruppen, helt eller delvis, har kommit ut i någon form av sysselsättning/försörjning. minska antalet personer som erhåller ekonomiskt stöd med 30 per år i respektive kommun. motverka initiativlöshet och passivitet som annars riskerar att få fäste i ett bidragsberoende. Ovanstående målsättningar har projektet generellt lyckats med. Av de 301 personer som deltagit i projektet har, enligt projektets interna statistik, 54 procent fått arbete eller börjat studera. Av de personer som varit inskrivna i 90 dagar eller längre har 79 procent vid något tillfälle haft en yrkesintroduktion genom projektet. Då endast ett mål är mätbart är det svårt att bedöma i vilken grad målsättningarna är uppfyllda. Under projektets har samtliga deltagare fått, till viss del individuellt anpassat stöd, för att komma närmare arbetsmarknaden. Projektet i sig har erbjudit sysselsättning och kompetensutveckling, exempelvis när det gäller arbetssökaraktiviteter som att skriva CV. Hitta metoder/modeller för samverkan i syfte att öka möjligheterna till sysselsättning för målgruppen hitta nya metoder som ökar möjligheterna till sysselsättning för fler. att vi finner lämplig metod för att kartlägga människors behov och resurser. att målgruppen erhåller stöd fullt ut i sin utveckling till sysselsättning. 10
i samverkan med näringslivet, vuxenlärandet och socialt företagande skapa ett större utbud av insatser att erbjuda målgruppen i Södra Dalarna. ökat kunskaperna inom jämställdhet och tillgänglighetsområdet för målgruppen, projektgruppen och samverkansparterna. söka modeller som inte ökar könsegregeringen på arbetsmarknaden. De personer som medverkat i projektets samverkan är generellt nöjda med hur detta fungerat. En framgångsfaktor har varit möjligheten att anställa samordnare och vägledare som kunnat arbeta heltid med detta samt att har projektgruppsmöten så ofta som varje vecka med involverade aktörer. Projektgruppsmötena har gjort att involverade aktörer har varit uppdaterade om vad som händer i projektet och kunnat diskutera projektets utfall och resultat regelbundet. Resultatmål de kunskaper projektet samlat på sig leder till strukturförändringar i samarbetet mellan kommunerna, dess förvaltningar och näringslivet. kommunerna och näringslivet står bättre rustade med arbetskraft inför kommande pensionsavgångar. att vi finner hållbara samverkansmodeller mellan deltagande kommuner, näringsliv och medverkande aktörer. Projektets resultatmål har varit de mål som varit de största utmaningarna för projektet och någonting man upplevt inte kunnat påverka. Projektets styrgrupp och projektgrupp hänvisar till politiska beslut om prioriteringar. Vid projektets avslut fanns det inga kommunicerade planer för fortsättning av projektet eller verksamheter som kunde ta över arbetet. 11
Slutsatser Projektet På väg till jobbet har pågått i 2,5 år, från januari 2012 till juni 2014. Projektet har inkluderat både Avesta och Hedemora kommun och har vänt sig till personer mellan 25-65 år med ekonomiskt bistånd eller introduktionsersättning. Projektet är en arbetsmarknadsinsats för att föra målgruppen närmare arbetsmarknaden. Totalt har 301 personer deltagit i projektet och 54 procent av dem har fått arbete eller påbörjat studier. Projektet har på flera sätt varit lyckat. Några framgångsfaktorer som bidragit till detta har framkommit i utvärderingen av projektet. Framgångsfaktorer Den främsta framgångsfaktorn som både deltagarna och projektledningen har lyft fram är att mycket bra personer har rekryterats som samordnare och vägledare. De har haft ett stort engagemang och ett mycket bra bemötande. Det framkommer även i intervjuerna med deltagarna att de fått ett stort förtroende för vägledarna. Det råder delade meningar om de aktiviteter som har anordnats men vägledarna och samordnarna får ett mycket gott omdöme. En annan framgångsfaktor som utmärker projektet är att samordnare har rekryterats. Samordnarna har byggt upp ett nätverk på arbetsmarknaden och har hjälpt deltagarna att hitta praktikplatser. Under projektets gång har de haft kontakt med praktikplatserna vilket varit mycket uppskattat. På det sättet har man kunnat följa upp hur de går för praktikanterna ute på praktikplatserna. De har känts tryggt för dem som intervjuats som tagit emot praktikanter. En ytterligare framgångsfaktor har varit en involverad styrgrupp och projektgrupp vilket gjort att de varit väl insatta i projektet och kunnat fungera som en kanal mellan den ordinarie verksamheten och projektet. Projektgruppen har träffats en gång i veckan vilket gjort att man löpande har kunnat diskutera hur projektet fungerat, bolla idéer och fattat beslut på kort varsel. Projektet förknippas med ett flexibelt arbetssätt vilket man inom projektgruppen anser ha krävts för att fylla målgruppens olika behov. Ett öppet klimat bland vägledarna och samordnarna säger de har bidragit till att man kunnat vara flexibla. Andra faktorer till att projektet kunna vara flexibelt ligger troligen även i att bra personer rekryterats och en engagerad projektgrupp som träffats ofta. Framtid en utmaning Den största utmaningen för projektet har varit dess framtid. De på olika sätt involverade personerna har upplevt att den frågan befunnit sig utanför vad de har kunnat påverka. Att den beror mycket på politiska prioriteringar. Några hänvisar till att det är ett problem att projektet avslutas i valtider då politikerna har fokus på annat. När det gäller arbetsmarknadsfrågor upplever man inom projektet att politikernas fokus ligger på arbetslöshet bland ungdomar. 12
Framtidsfrågan har skapat en oro bland de involverade i projektet och vad som ska hända efter projektet. Oron handlade om ifall det arbete de byggt upp kommer rinna ut i sanden och vad som ska hända med målgruppen i så fall. En fortsättning av projektet var inte kommunicerat inom någon av kommunerna enligt projektgruppens kännedom vid projektslut. Inom projektgruppen tror man att det behövs någon person som i sin anställning kan arbeta med målgruppen och som kan hålla samverkan mellan kommun och arbetsförmedling vid liv. 13
14