Varför ska du läsa kursen? Kunskapen om informa/onsystem är för dålig Brist på kravställarkompetens Brist på förändrings- och utvecklingskompetens Bristande förståelse för hur informa/onssystemen påverkar organisa/onen Bristande insikt och förståelse för chefer och beslutsfa>are om informa/onssystem De>a bidrar /ll informa/onssystem med dålig kvalitet De>a leder /ll a> verksamheten fungerar mindre bra Kostnaderna håller på a> skena iväg Misslyckade utvecklingsprojekt Skyhöga förvaltnings- och dricskostnader
Informa/kstrateg Medicinska enheten Falun, Central förvaltning Anställningsform Tillsvidareanställning Kvalifika/oner: Vi söker dig som förstår hur vik/g informa/onsstrukturen är och brinner för a> utveckla området vidare. Vi vill a> du har högskoleutbildning samt erfarenhet vad gäller medicinsk informa/k/ informa/onsstruktur/systemutveckling med inriktning på befa>ningens kompetensområde. Du har stor erfarenhet av modelleringsarbete. Kunskap om na/onella och interna/onella standarder inom området är meriterande. Det är också vik/gt a> du har god samarbets- och pedagogisk förmåga. Du förväntas kunna arbeta självständigt, ha förmågan a> prioritera och sam/digt behålla helikopterperspek/vet. Du tar stort ansvar och utvärderar kon/nuerligt nya lösningar och idéer som kan bidra /ll effek/vare verksamhet, minskade kostnader eller högre pa/entsäkerhet. ArbetsuppgiCer: Du skall leda/medverka vid utveckling och förvaltning av Lands/nget Dalarnas informa/onsstruktur vad gäller processanalys, informa/onsmodeller, begrepp och termer, klassifika/oner och koder. Du gör det genom a> som strategisk kompetensresurs stödja verksamhetsföreträdare och projektledare vid informa/onsmodellering och urormning av informa/onsstruktur i samband med utveckling av IT- stöd. Du kommer också a> medverka vid harmonisering av projekrörslag gentemot befintliga standarder och rekommenda/oner. Arbetet innebär även beredning, utredning och utbildning. Du kommer a> var organisatoriskt knuten /ll den medicinska enheten vid Central förvaltning.
Mål IT har förändrat /llvaron för företag och organisa/oner på e> genomgripande sä>. De>a kräver förmågan a> analysera vilka problem och vilka möjligheter som uppstår vid förändringen. Kursen ska ge både förståelse för och prak/sk kunskap i hur IT och management samverkar i moderna informa/onssystem. Målen för kunskap och förståelse är a> kunna: Redogöra för grundläggande begrepp med avseende på verksamhet, informa/onssystem, informa/onsteknik (IT) och dess användning Redogöra för olika utvecklingsstrategier i verksamhetsinriktad systemutveckling Redogöra för kri/ska faktorer av IT- understödd organisa/onsförändring Målen för färdighet och förmåga är a> kunna Genomföra olika typer av förändringsanalyser kopplat /ll IT- understödd organisa/onsförändring. Genomföra process-, interak/ons-, och verksamhetsmodellering Modellera och konstruera begreppsmodeller Planera och värdera hur människor bör samverka vid utveckling av informa/onssystem Vad gäller värderingsförmåga och förhållningssä> förväntas studenten ecer genomgången kurs kunna: Kri/skt granska och förhålla sig /ll IT- utveckling i sociala arbetssitua/oner Kunna värdera förändringsförslag och kravspecifika/oner med utgångspunkt i ekonomiska, organisatoriska och tekniska aspekter Kunna värdera styrkor och svagheter av IT- relaterade förändringsprojekt.
Chapter 1: Introduc;on The domain of business informa;on systems
Informa/on Systems (Informa/cs) (Informa/k) Kombinerar kunskap om Informa/on and Communica/on Technology (ICT- System) Informa/onssystem (Informa/on System) Verksamhet (Ac/vity System) Organisa/on Samhället Design- och utveckling På Kursen har fokus varit på Organiza/onal Informa/cs dvs hur organisa/onen kan använda ICT (IT) i samband med verksamhetsutveckling
Figure 1.9: Planning, management and opera;ons
Organisa/on e> värdeskapande system En organisa/on kan inkludera en eller flera verksamhetssystem (ac/vity system) (Kap 2) Informa/on (Kap 3) Informa/onssystem e> system för kommunika/on mellan människor (Kap 4) ICT- System (IT- infrastruktur) (kap 6)
Figure 1.10: Goronwy Galvanising as a system
Figure 1.11: The ac;vity system at Goronwy
Figure 1.15: The informa;on system at Goronwy
Informa/onssystem Datoriserat E> system för kommunika/on E> system för inmatning, lagring, förändring, presenta/on och distribu/on av informa/on Är baserat på ICT (IT) Består av tre olika nivåer (Layers) Data management (Data layer) Affärslogik (verksamhetslogik) (Business Layer) Användargränssni> (Interface Layer)
Figure 1.18: Layers of an ICT system "
ICT- System (IT- infrastruktur) Hårdvara (datorerna,routrar, kablar) Opera/vsystem Kommunika/ons- nätverksteknologi Databashanteringssystem Individuella system (Personal produc/vity socware) Grupprogramvara (e- mail)
Kapitel 2 Handlar om organisa/onsbegreppet Organisa/onen betraktas som e> värdeskapande system Analysen av organisa/onsbegreppet bygger på systemteori Fokus på verksamhetssystemet (informa/onssystemets kontext) Betydelsen av a> modellera dem Processmodellering och process design Påverkan som informa/k har på organisatorisk struktur och kultur
Organisa/on Ins/tu/onellt perspek/v (Systemperspek/v) Betraktar organisa/onen som en helhet En avgränsning görs mellan organisa/onen (systemet) och miljön Organisa/onen är e> öppen system som förändrar och förändras av sin miljö Formella procedurer används för a> koordinera processer mot gemensamma mål Processer beskrivs i termer av funk/oner och flöden
Systemteori Generell systemteori ursprunget är biologi Systemteori (det är snarare e> perspek/v än en teori) har hac en stor påverkan på organisa/onsteori och informa/k Systemteorin har kri/serats starkt under 90-2000 talen för a> inte kunna förklara fenomen och lösa problem som uppstå> i och med det nya tjänste- och informa/onssamhället Systemperspek/vet är holis/skt Helheten är mer än summan av dess delar Helheten är bestämmande för karaktären på komponenterna Komponenterna kan inte förklaras isolerat Komponenterna är dynamiskt relaterade och beroende av varandra Om man köper in den bäste fotbollsspelaren på varje posi/on i e> lag är det ändå inte säkert a> man får världens bästa lag
Vik/ga systemteore/ska begrepp Process Mekanism för transforma/on, skall lösa en uppgic som bidrar /ll helheten URörs med hjälp av funk/oner Olika typer av processer Opera/va processer Kontrollprocesser Status bestäms av statusvariablerna Varians, systemets komplexitet Sub- system och hierarki Input och output, resurser som systemet får och ger /ll miljön Agenter förser systemet med input eller tar emot output Miljö, man måste göra en avgränsning av systemet gentemot miljön, systemavgänsningen varierar
Modell och Modellering Modell en förenklad bild av verkligheten Abstrahera och förenkla vilket gör a> det blir enklare a> förstå Formalisera och representera det som är mest väsentligt Det gör a> människor kan kommunicera och förstå verkligheten Formulera gemensamma krav
Figure 2.17: Process modelling constructs"
Verksamhetsmodellering/Processmodellering enligt systemteori (Business Process Modelling) Fokus på Ac;vity System (Verksamheten) Man behöver beskriva Ak/vitet/uppgiC/funk/on (Ac/vity/Task/Fun/on) Input/Output Aktör/Händelse (Agents/Events, Triggar process) Sekvenser (Sequence) Beslut (Desicions) Meddelanden och informa/onsflöden (Messages) Materialflöden (Physical flolws) Sådana beskrivning sammanställs i en process eller subprocess i en graf som ges e> namn (Func/onal band)
Verksamhetsmodellerings/Processmodellerings fyra steg Processmodellering nuläge (Process Mapping) Nuläge Skapa överblick Prioritera vilka processer eller subprocesser som ska redesignas Process Redesign Ifrågasä>ande Förslag på nya sä> a> arbeta Processmodellering Börläge (Process Specifica/on) Beskriva hur de nya processerna skall uröra Process implementering (Process Implementa/on) Införa nya processer och nya system
Chapter 3: Data, informa;on and knowledge
Semio/k Sign = Tecken Semio/k = Teckenlära Tecken är representa/oner Tecken är inten/onella Tecken förmedlar informa/on
Figure 3.1: Levels of semio;cs
Data Syntax = Syntax (Struktur), Datastruktur; Exempel Rad i Tabell Empirics = Fysisk representation, Media, Kanal; Exempel Papper, Elektroniskt i en databas 13/1193G lintels UL150 1500 20 145 44/2404G lintels UL1500 15000 20 145 70/2517P lintels UL135 1350 20 130 23/2474P lintels UL120 1200 16 80
Informa/on Pragmatics = Pragmatik; Vad används tecknen till vad är intentionen med informationen ur ett kommunikativt perspektiv. Intentionen med informationen Vad används t.ex. orderraderna till leveranssedeln till? Semantics = Semantik; Meningen med tecknen; Exempel 13/1193G är ett Order-No; Vilka begrepp och termer används? T.ex. Order, Order-No, Product, Product_Code Galvanize and return Order_No Description Product_Code Item_length Delivery_qty Weight 13/1193G lintels UL150 1500 20 145 44/2404G lintels UL1500 15000 20 145 70/2517P lintels UL135 1350 20 130 23/2474P lintels UL120 1200 16 80
Kommunika/on Inkluderar minst två parter (Agenter) Kommunikation är social i den meningen att den inkluderar minst två parter En eller flera av dessa agenter är sändare och har intentionen att uttrycka (sända) något Sändaren uttrycker sin intention i ett meddelande genom att använda en viss semantik och syntax Meddelande sänds genom en signal (fysisk representation) via en kommunikationskanal En eller flera andra agenter är mottagare som har möjligt att tolka meddelandet För att kommunikationen ska lyckas måste det uppstå ett samförstånd (mutual understanding)
Figure 3.2: The process of communica;on" Receiver
Språk (Language) Språk är ett överenskommet teckensystem dvs baserat på regler, språk är regelssystem Regler är överenskommelser mellan minst två aktörer om ett visst beteende Informella språk, exempel är naturliga språk är språk (engelska, svenska, etc), reglerna förändras ständigt och på ett implicit sätt när språket används Formella språk (t.ex. programmeringsspråk), reglerna förändras på ett explicit formellt sätt Verksamhetsspråk är språk som är specifika för olika typer av verksamheter (t. ex. språk som används inom olika industrigrenar eller på högskolor/universitet) är en blandning av formellt och informellt språkbruk. Formaliseringen av av verksamhetsspråket ökar genom den ökade datoriseringen. Formaliserat verksamhetsspråk är dock inget nytt. Det har funnits i alla tider byråkratspråk är ett typiskt exempel på detta. Verksamhetsspråket kräver mer detaljerade definitioner av vanligt använda allmänbegrepp, t.ex. allmänbegreppet kurs måste preciseras i samband med universitets/kurs verksamhet
Informa/onsmodellering - E> vik/gt syce med verksamhets- och systemutveckling är a> specificera verksamhetens informa/onsbehov för a> kunna kartlägga de>a informa/onsbehov bör vi skapa en informa/onsmodell (konceptuell modell) - SyCet med a> skapa en informa/onsmodell är a> beskriva informa/onsstrukturen i verksamheten - - - - De>a utgör den grundläggande seman/ken för verksamhetsspråket Beskriver de begrepp och termer som används i verksamhetsspråket Informa/onsmodellen visar en sta/sk bild av informa/onen Informa/onsmodellering kan uröras u/från olika perspek/v och /llvägagångssä>, systemperspek/vet dominerar idag
Grundläggande konstruk;oner i samband med informa;onsmodellering ur er systemperspek;v Klasser och en/ter (Classes, En//es) A>ribut (A>ribute) Rela/oner (Rela/onship)
Klasser och en;ter (enligt systemperspek;vet) En en/tet (instans) är e> /ng som kan iden/fieras och som har en oberoende existens En en/tet kan vara: e> fysiskt objekt (fysiskt /ng), t.ex. en bil eller person en händelse eller transak/on, t.ex. en försäljning E> begrepp (concept), t.ex. en order En klass (kategori) = en en/tetstyp En en/tet är en instans i klassen
ARribut (ARribute) (enligt systemperspek;vet) En klass karaktäriseras med utgångspunkt med utgångspunkt från e> antal egenskaper (proper/es) eller a>ribut
Rela;oner (Rela;onships) (enligt systemperspek;vet) En rela/on är en associa/on mellan två klasser OCa beskrivs binära rela/oner dvs rela/oner mellan två klasser Samma två klasser kan ha flera rela/oner /ll varandra Rela/onens kardinalitet beskriver hur många en/teter av en klass sam/digt kan relateras /ll en/teterna i den andra klassen En /ll e> 1:1 En /ll många 1:M Många /ll många M:N Rela/onens kardinalitet beskriver hur många en/teter av en klass Valfrihet (Opionality) visar om alla en/teter måste delta i rela/onen eller inte
Hur genomför man informa;onsmodellering? Det gäller a> hi>a de grundläggande klasser som är av intresse för det verksamhetssystem som analyseras. Utgå från de vik/gaste meddelanden som iden/fierats med utgångspunkt från genomförd processanalys. Processanalysen visar vilka meddelanden som är input och output i olika funk/oner dessa meddelanden kan man ta som utgångspunkt i samband med informa/onsanalysen genom a> dessa meddelanden visar vilken informa/on som skapas och används i verksamheten. Med utgångspunkt från dessa meddelanden kan man analysera hur olika informa/onsobjekt iden/fieras, beskrivs och kan relateras /ll varandra.
Figure 1.15: The informa;on system at Goronwy
Job Sheet (5) Product (4) Attributes: Job no., Attributes: Product Code, Count discrepancy, Description, Non conforming black Non conforming white Item length Non conforming no change Glvanised Order line (3) Attributes: Order no., Order qty, Batch weight Dispatch line (6) Attributes: Dispatch no., Dispatch date, Qty returned, Weight returned
1 7 2 6 4 3 Identifierade Klasser och Rel. baserat på analys av Meddelandet Job sheet 5 Figure 1.16: Informa;on model for Goronwy Galvanising
Customer (1) A>ributes: Customer Name Delivery advice note (2) A>ributes: Advice no., Date, Instruc/ons, Haulier, Received in good order Order lines (3) A>ributes: Order no., Delivery qty, Weight Product (4) A>ributes: Product Code, Descrip/on, Item length Semantics Job Sheet (5) A>ributes: Job no., Count discrepancy, Non conforming black Non conforming white Non conforming no change Dispatch line (6) A>ributes: Order no., Qty returned, Weight returned Dispatch Advice Note (7) A>ributes: Advice no., Date, Driver, Received by
Exempel tabeller
Figure 9.4: Format, content and control
Verksamhetsspråket är implementerat som tabeller i databasen INSERT UPDATE DELETE Applika/ons- program skrivna i t.ex. C#, Visual Basic, C++, Pearl som bygger på verksamhets- logik och använder sig av tabellerna I databasen. Figure 1.18: Layers of an ICT system "
IT- system används för ar u_öra vik;ga kommunika;onshandlingar i verksamheten något som inte är ;llräckligt uppmärksammat i systemperspek;vet och i läroboken Det finns olika typer av handlingar Materiella handlingar Skapar eller förändrar materiella objekt Förändrar statusen i den materiella världen Kommunika/onshandlingar URörs med hjälp av språkliga symboler Resulterar i meddelanden Förändrar statusen i den sociala världen Skapar och förändrar sociala rela/oner
Kommunika/onshandlingar (talhandlingar): Agent (Sändare och mo>agare) URörs vid en viss given /dpunkt Kommunika/v funk/on (typ av kommunika/onshandling) Order Offert Ansökan Rapport Beslut Proposi/onellt innehåll (det meddelandet handlar om) Iden/fierare A>ribut
Detta Job Sheet innehåller fyra separata kommunikationshandlingar: rapport om mottaget material jobborder om arbete som ska utföras rapport om resultat av utfört arbete rapport om utleverans från produktion Propositionellt innehåll Joborder Figure 1.13: Sample job sheet Propositionellt rapport om mottaget material Propositionellt innehåll rapport utfört arbete Propositionellt innehåll rapport om utleverans
Tradi;onell modellering baserat på systemperspek;vet - Ger inget bra stöd för a> hi>a rä> objekt och därmed också inte iden/fierar objekt på e> bra sä> (student,lärare kurs/llfälle, antagning, registrering ) - Skiljer inte /llräckligt tydligt på iden/ferare och a>ribut (iden/fierare betraktas som något tekniskt)
Figure 3.7: A simple informa;on model "
Figure 6.9: Tables as data structures
Figure 6.10: A simple rela/onal database
Lärarresurs behöver ej vara anställd eller t. om. ha er personnamn
Student och Innevånare i Sverige är främst representa;oner av olika ins;tu;onella objekt, borde därför ha olika iden;fierare Institutionella objekt ( Institutional facts ) Informa/onssystem Innevånare i Sverige Student Personnummer Kön 7708298637 Man 7808307856 Man Studentnummer Kön 5000017 Man 5000018 Man 1 1 1 1 Fysiska /ng har fysiska egenskaper Fysiska ting ( Brute facts )
OBS Denna modell fungerar inte i vår utbildningsverksamhet
HiRa vik;ga objekt och klasser genom ar Genomför processmodellering Analysera när vik/ga informa/onsobjekt skapas (de>a sker med hjälp av olika kommunika/onshandlingar som skapar meddelanden) OBS! Objekt är inte samma sak som /ng Analysera objekten ur e> socialt perspek/v dvs. vilka löcen, åtaganden och förpliktelser reprenseterar informa/onen Analysera regler och förordningar
Högskoleförordningen (1993:100) 4 Med student avses i denna förordning den som är antagen /ll och bedriver högskoleutbildning, och med doktorand en student som är antagen /ll och bedriver utbildning på forskarnivå, allt i den utsträckning inte annat anges särskilt. 37 Frågor om antagning avgörs av högskolan. Högskoleförordningen säger inte a> en person måste vara en Innevånare i Sverige för a> få bli antagen vid en svensk högskola
Chapter 4: Informa;on systems
Figure 4.4: Ac;vity systems infrastructure of a typical manufacturing organisa;on Verksamhetsarkitektur för ett tillverkande företag
Beskrivs med hjälp av processdiagram och dataflödesdiagram Se kapitel 2 Beskrivs med hjälp av informationsmodell Se kapitel 3 Beskrivs med hjälp av informationssystemgraf Kapitel 4 De flesta organisationers IT-planering är fokuserad på denna nivå Se kapitel 5 och 6 Figure 4.3: Levels of infrastructure
Informa/onssysteminfrastrukturen Organisa/onens samlade struktur av informa/onssystem Back- end systems (Back- office) Front- end systems Management Informa/on Systems Employee Facing Systems Customer Facing Systems Supplier Facing Systems
Beskrivning av informationssysteminfrastrukturen Back-end system Lagerbokföringssystem Kundordersystem Ekonomisystem Inköpssystem Figure 4.5: Informa;on flows between core back- end informa;on systems" Lönesystem Transac/on processing systems Opera/va system Används för a> uröra det opera/va informa/onsbehandlingen och kommunika/onen i verksamheten
Figure 4.12: Back- end and front- end informa;on systems infrastructure Operations Production
Budget/ Planning system Production Figure 4.13: Management informa;on systems "
Management Informa/on Systems (MIS) Används för verksamhetsstyrning på opera/v- och tak/sk nivå Visar den aktuella statusen i verksamheten Tillhandahåller informa/on om Produk/onsnivå Orderläget Aktulla lönekostnader Uppföljning gentemot budget, avvikelser och prognoser
ERP-system utgör en informationssysteminfrastruktur Figure 6.12: A typical ERP package
Chapter 7: The business environment
Figure 7.4: Major transac/ons between buyer and seller
Procure- to- Pay Order- to- Cash
Figure 7.5: The value chain
Chapter 10: Planning, strategy and management
Informa;onssysteminfrastrukturen Organisa/onens samlade struktur av informa/onssystem Problem med informa/onssysteminfratsrukturen Systemen är isolerade öar de>a kallas för systemfragmentering Samma informa/on matas in flera gånger och dubbellagras de>a kallas för redundans Systemen stödjer inte verksamhetsprocesserna Systemen motverkar nödvändiga verksahetsförändringar
Ladok en vik/g del av e- infrastrukturen
Informa/kstrategi Informa/kplanering (Strategisk IT- planering) Ø Ø Ø Ø Ø En informa/kstrategi definierar strukturer och strategiska planer för hur informa/k ska /llämpas I en organisa/on. En informa/kstrategi gör det enklare a> värdera effekter och risker i samband med systemutvecklingsprojekt En informa/kstrategi gör det möjligt a> prioritera oloka systemutvecklingsprojekt Ska lösa problemen med informa/onssysteminfrastrukturen som typiskt innebär: o o o Olika informa/onssystem inte kan utbyta informa/on mellan varandra (Fragmentering) Redundans, samma informa/on matas in flera gånger och dubbellagras Informa/onssysteminfrastrukturen stödjer inte verksamhetens processer på e> bra sä> Öka möjligheterna /ll anpassning av organisa/on och informa/onssystem i samband med krav på förändringar
Många organisa;oner ser implementering av ERP- system som lösningen på dera En integrerad lösning Centralisering av data/program En enda inmatning av data/informa;on Men så enkelt är det inte man behöver en informa;kstrategi
Informa/k strategi Sid 305-310 Chapter 10 Ø Ø Ø Ø SyCet med en informa/kplanering är a> ta fram en informa/kstrategi som beskriver: v v Informa/onsinfrastrukturen Informa/onssysteminfrastrukturen v IT- infrastrukturen De>a dokumenteras I e> eller flera strategidokumen Informa/kstrategin skall vara e> stöd i samband med verksamhetsutveckling och systemutveckling Informa/kstrategin ska speciellt lösa problem som har a> göra med fragmentering, redundans och interak/on mellan olika informa/onssystem och problem som gäller rela/onen mellan informa/onssystemen och verksamheten
Rela/onen mellan organisa/ons- och informa/kplanering Organisationsplanering Organisationsstrategi Informatik strategi Informatik planering (IT-strategisk planering) Se fig. 10.6 sid 306
Organisa/onstrategi Fokus ligger på: Ø Grundläggande verksamhetsprocesser Ø Strategiska affärsmål Ø Strategiska produkter/tjänster
Strategi för informa/onsinfrastruktur Ingår som en del i a> utveckla strategin för organidsa/onen och måste vara integrerad med den strategiska utvecklingen av verksamhetsprocesserna. Fokus ligger på: Ø Kartläggning av och defini/on av grundläggande begrepp och ansvar för de>a Ø Utveckling av strategisk informa/onsmodell och ansvar för denna Ø Beskriv ansvar för instansiering och förmedling av grundläggande informa/onsobjekt Ø Beskriv iden/fierare för grundläggande informa/onsobjekt (ins/tu/onella objekt)
Strategi för informa/onssysteminfrastruktur Ingår som en del i a> utveckla strategin för verksamheten och måste vara integrerad med den strategiska utvecklingen av verksamhetsprocesserna och strategin för informa/onsinfrastrukturen. Fokus ligger på: Ø Ø Ø Ø Ø Ø Kartläggning av strategiskt vik/ga databaser och ansvar för dessa Kartläggning av befintliga system och ansvar för dessa Kartläggning av systemsamband Matchning mellan verksamhetsprocesser och system Strategi för förändring av informa/onssysteminfrastrukturen Standardsystem eller skräddarsydda system
Strategi för IT- infrastruktur Ingår som en del i a> utveckla strategin för verksamheten och måste vara integrerad med den strategiska utvecklingen av strategin för informa/onsinfrastrukturen och informa/onssysteminfrastrukturen. Fokus ligger på: Ø Ø Ø Ø Ø Hårdvarustandarder för datorer och annan teknisk utrustning Programvarustandarder, kommuniktaionsstandarder som man skall satsa på, vilka IT- arkitektur principer man ska satsa på Strategi för vilka tekniska datastandarder som man skall satsa på Strategi för dric och support (Outsourcing och Cloud- compu/ng) Säkerhetsstrategi
Chapter 12: Development
Figure 11.2: Processes of the informa/cs service
Figure 12.1: The development process
Skräddarsy> system Va>enfallsmodell Itera/v modell Standardsystem Figure 12.3: Approaches to informa/on systems development
Figure 12.7: The process of systems concep/on
Systemutvecklingsprocessen och dess faser (phases) (Systems Development Life Cycle) 1. Concep/on (Förstudie, Förändringsanalys, Verksamhetsanalys) 2. Analysis (System analys) 3. Design (System design) 4. Construc/on (Programmering och test) 5. Implementa/on (Implementering (acceptanstest, utbildning, dricsä>ning)) 6. Maintenance (Förvaltning)
Resulterat från en förstudie Beskrivning av vik/ga intressenter Nulägesbeskrivning processer Målbeskrivning Problembeskrivning Övergripande förslag /ll förändringsåtgärder Kostnads- och intäkts analys Riskanalys Referens /ll Informa/kstrategin Informa/onsinfrastruktur Informa/onssysteminfrastruktur IT- infrastruktur
Figure 12.8: The process of systems analysis
Resulterar i en kravspecifika/on Process- och dataflödesdiagram börläge Textuell beskrivning av börläge Utvecklad informa/onsmodell Begreppslista Funk/onslista Use- case diagram Icke- funk/onella krav Utvecklade/Detaljerade förändringsförslag Krav på nya systemsamband
Figure 12.10: The systems design process
Figure 12.12: Systems construc/on
Implementering (Implementa/on) Teknisk implementering (Technical Systems Implementa/on) Verksamhetsmässig implementering (Social Systems Implementa/on)
Maintenace (Systemförvaltning (felrärning, vidareutveckling) DeRa tar vid eger det ar informa;onssystet har implementerats
Chapter 9: Assessing the use and impact of informa;on systems
Figure 9.2: The domains of func/onality, usability and u/lity
Olika faktorer som kan användas för ar värdera kvalitet hos informa;onssystem Funk/onalitet (Func/onality) Användbarhet (Usability) Effekt på verksamheten/organisa/onen (U/lity)
Funk;onalitet (Func;onality) Kan värderas mot krav/systemspecifika/onen Processbeskrivning Funk/onslista Informa/onsmodell/Datamodell Begrepp Gränssni>
Användbarhet (Usability) Egenskaper som användbarhet kan värderas mot Lärarbarhet (Learnability) Lä> a> komma ihåg (Remembarability) Pålitlighet (Reliable) Nöjdhet (User sa/sfac/on)
Effekt på verksamheten (U;lity) Figure 9.6: Dimensions of impact
Effekt på verksamheten (U;lity) Produktivitet Inre effektivitet Yttre effektivitet Figure 9.7: Efficacy, efficiency and effec/veness
Figure 9.14: Informa/on systems evalua/on and the development process
Chapter 11: Services, projects and opera;ons
Figure 11.1: Tradi/onal structure of the informa/cs service
Organisa/on av Tradi/onell IT- Avdelning Data Processing Manager (IT- Chef) Development manager, Utvecklingschef som ansvarar för inskaffning och utveckling av system Maintenance Manager, Systemförvatningschef som ansvarar för förändring och utveckling av befintliga system Opera/ons manager, DriCschef ser /ll a> systemet är /llgängliga rent tekniskt
Ny Roll CIO som inte ska ses som en tradi/onell IT- chef Ansvarar för Informa/kstrategin Ansvarar för den befintliga Informa/kinfrastrukturen och ansvarar för a> denna är i linje med verksamhetsprocesser och affärsstrategi Ansvarar för a> strategin genomförs Prioriterar mellan olika utvecklingsprojekt
Figure 11.2: Processes of the informa/cs service
Projekt Införskaffning av nya standardsystem eller utveckling av ny skräddarsydda system sker ocast I projekrorm Större förändringar i befintliga system somär mycket vanligt idag sker också i projekrorm De>a gör a> den tradi/onella uppdelning mellan utveckling och förvaltning inte är lika tydlig längre
Figure 11.3: The process of project management
Projektorganisa/on Styrgrupp Styrgruppens ordförande (representant för beställare/klient) CIO Systemägare Andra beslutsfa>are i organisa/onen Referensgrupp Vik/g för a> förankra projektet i organisa/onsnen Experter som kan kvalitetssäkra projektet Projektgrupp Projektledare Verksamhetsutvecklare/Förändringsledare Användare IT- specialister Systemförvaltare
Figure 11.4: An ac/vity- based plan
Figure 11.7: System documenta/on and project documenta/on
Opera/ons (DriC och support) Kallades för DriC och support /digare DriC blir allt vik/gare genom samhällets och organisa/oners alltmer beroende av IT Därför har nu har e> ny> begrepp etablerats ICT Service Management,
Figure 11.10: ICT services management
ICT Service Management Service Support Service Improvement Service Delivery Service Strategy
Slutsats Förändringskompetensen måste förbä>ras I dagens organisa/oner De datoriserade informa/onssystemen är inga magiska svarta boxar som löser organisatoriska och verksamhetsmässiga problem Kravararbete är e> svårt men mycket vik/g arbetsuppgic I dagens moderna organisa/oner och måste förbä>ras Orsaker /ll misslyckande: Dåligt formulerade krav Orimliga förväntningar Dåligt förankrade systemutvecklingsprojekt BrisRälling värdering/utvärdering av informa/osssystem och verksamhet BrisRällig strategisk planering Beslut fa>as på fel nivå I organisa/onen
Nya vik/ga roller i dagens Informa/kstrateg CIO Förändringsledare Affärsutvecklare Kravspecialister Service Manager organisa/oner Projektledare (Ej ny roll men kompetensförbä>ring behövs)
Ex fråga Beskriv vad som är sycet är med budgetering (resultatbudget) och e> effek/vt budgetsystem (3 p). Beskriv vad som menas med e> Management Informa/on System (MIS- system) och vad som är sycet med e> sådant system (2 p). Vilket samband finns mellan e> budgetsystem och e> MIS- system (2 p).
Ex svar a) 3 p SyCet med e> budgetsystem är a> planera och styra verksamheten. Planeringen innebär a> man fördelar intäkter och kostnader på olika begrepp och nivåer i organisa/onen. Budgeten utgör också e> styrmedel som gör a> ledningen kan styra verksamheten genom a> t.ex. sä>a upp olika budgetmål. Budgeten ska också ses som e> sä> a> förändra verksamheten och e> kommunika/onsverktyg. Det ska vara e> medel för förändring och e> ändrat beteende. Här godkänns också andra svar som diskuterats i anslutning /ll uppgicen. T.ex. standardiserat sä> a> arbeta för a>: göra planeringsinforma/onen mer /llgänglig underlä>a kommunika/on mellan olika aktörer i planeringsprocessen bä>re resursutny>jande. b) 2 p MIS är e> IT- System för verksamhetsstyrning på opera/v och tak/sk nivå. I e> MIS- system genomför man uppföljning av planer och budgetar genom a> jämföra de>a med det fak/skt urallet i verksamhen. c) 2 p För a> kunna skapa e> bra MIS behöver man först skapa en bra budgetprocess som skapar planer på en sådan nivå och med begrepp som man sedan kan användas för kunna göra en effek/v uppföljning. De>a utgör en förutsä>ning för a> man i MIS- systemet kan hämta informa/on från budgetesystemet och det urall (opera/va) transak/oner som hämtas från back- end systemen (systemen som generaera informa/on om vad som görs i orgnisa/onen).
Kan även komma mer redogörande frågor Einar berä>ade om det
Kan även komma flervalsfrågor Se t.ex fråga 5 sid 98
Kan även komma designfrågor U/från en textuell beskrivning Göra en processmodell och/eller informa/onsmodell med tabeller