Miljöaspekt människors hälsa - Reviderat förslag 20170217 Definition Hälsa definieras av WHO som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej enbart frånvaro av sjukdom eller handikapp.1 Såväl fysisk som psykisk skada omfattas. Avgränsningar Analysen inkluderar effekter av samtliga trafikslag men med ett fokus på väg och järnväg. De tre delaspekter av hälsa med tydligast koppling till infrastrukturpanering bedöms vara: Aktivt resande (motion genom cykel och gång). Transportsystemet kan medföra konsekvenser för hälsan även genom förorening av dricksvatten, luft och markområden, strålning, användning av kemikalier och arbetsmiljön för dem som arbetar med infrastrukturen. Sekundär hälsopåverkan kan även finnas kopplade till klimatförändringar. Dessa aspekter bedöms antingen påverkas i ringa grad av planen eller så hanteras de inom ramen för andra aspekter än hälsa. Den tillgänglighet till utbud och aktiviteter, exempelvis sociala kontakter, friluftsliv och arbetsmarknad, som transportsystemet skapar påverkar fysisk respektive psykisk hälsa positivt, och det finns även negativa aspekter såsom stress av att sitta i köer. Följande avgränsas bort på grund av att omfattningen på effekterna bedöms vara mindre betydande på i sammanhanget (Nationell plan för transportsystemet): Olyckor vid sjöfart och flyg; Buller från sjöfart till havs och inre vattenvägar; Buller från fritidsbåtar och hamnar; Utformning ur estetiskt perspektiv; Stress vid köande; Strålning; Följande delaspekter avgränsas bort då de i ringa omfattning påverkas av planen: Kemikalieanvändning Arbetsmiljö (som även regleras av annan lagstiftning). Följande delaspekter inom hälsa avgränsas bort då de hanteras inom ramen för andra miljöaspekter: Förorening av luft, mark och vatten. Klimatpåverkan I de transportpolitiska målen nämner regeringen begreppet hälsa i samband med effekter på människors hälsa av buller4, luftföroreningar5 samt ökad fysisk aktivitet6 som exempel. nämns förvisso det också men som en egen del av det transportpolitiska hänsynsmålet.
Luftföroreningar är också en viktig delaspekt av människors hälsa med koppling till infrastruktur men utgör i denna sammanställning en egen miljöaspekt Avgränsningar för delaspekt Avseende buller anses negativ miljöpåverkan uppstå när boende utsätts för vägtrafik eller järnvägstrafikbuller med ljudnivåer överstigande de riktvärden i bostäder som anges i proposition 1996/97:53 samt de riktvärden för övriga områdestyper som anges i Trafikverkets riktlinje för buller och vibrationer från trafik på väg och järnväg, TDOK 2014:1021. Avseende vibrationer anses negativ miljöpåverkan uppstå när bostäder eller vårdlokaler utsätts för störning från väg eller järnvägstrafik med nivåer överstigande de riktvärden som Trafikverket anger i riktlinje TDOK 2014:1021. Avgränsningar för delaspekt Aktivt resande Med aktivt resande avses fysisk aktivitet som uppstår när trafikanter förflyttar sig med cykel eller till fots inom transportsystemet. Även kollektivtrafik ger ett bidrag då detta sätt att resa medför ett betydande inslag av gång i resandet. Avgränsningar för delaspekt avgränsas i detta sammanhang till döda och svårt skadade i väg- och järnvägssystemet, inklusive fallolyckor. Delaspekter och faktorer kan utgöra en olägehet för människors hälsa. Olägenhet för människors hälsa definieras i miljöbalken som en störning som kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. Bedömning huruvida en störning är ringa eller inte är beroende på hur människor i det enskilda fallet uppfattar störningen. Hänsyn ska dock tas till personer som är något känsligare än normalt. Vibrationer nämns ej i de transportpolitiska målen, men det är dock känt att vibrationer kan utgöra en olägenhet för människors hälsa exempelvis genom att orsaka sömnstörningar. Då vibrationer och buller ofta uppkommer samtidigt fågas detta genom indikatorer för buller. Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet är viktigt för hälsa och välbefinnande. Transportsystemet genererar en hel del fysisk aktivitet i form av cykling och gång. Åtgärder som genomförs inom infrastrukturen kan såväl gynna som försvåra dessa förflyttningssätt. Även kollektivtrafik påverkar den fysiska aktiviteten då den genererar mer gångtrafik. Det tydligaste målet står att finna i det transportpolitiska hänsynsmålets precisering där det står: bidra till ökad folkhälsa, exempelvis genom att förbättra förutsättningarna för att gå och cykla.
Med trafiksäkerhet avses effekten av åtgärder i planen som påverkar riskerna för att människor dödas eller skadas allvarligt i transportsystemet. Med allvarlig skada menas alla skador som leder till medicinsk invaliditet på 1 % eller mer. Det finns starka kopplingar mellan trafiksäkerhetsarbetet för oskyddade trafikanter och hälsa genom aktivt resande. Bedömning av påverkan Delaspekter Faktorer för bedömning Indikatorer av påverkan Fysisk aktivitet Motion genom cykling Trafikarbete cykling Motion genom gång Trafikarbete gång Trafikarbete kollektivtrafik Hälsopåverkan (enhet DALY) längs statlig infrastruktur Buller och vibrationer Emissioner av trafikbuller (väg- och järnvägstrafik) Exponering av trafikbuller och vibrationer (väg- och järnvägstrafik) Risk för trafikolyckor i väg- och järnvägssystemet som resulterar i döda eller allvarligt skadade Risk för skadade i singelolyckor till följd av ökad cykling. Risk för olyckor bland gående Emissioner av buller vägtrafik Emissiner av buller bantrafik Förändring av emissioner till följd av planen, tex styrning via ur bullersynpunkt differentierade banavgifter Antal personer längs statlig infrastruktur exponerade över riktvärden 1 Antal personer längs statlig infrastruktur exponerade över åtgärdsnivåer längs befintlig infrastruktur 10 decibel över riktvärden. 2 Hälsopåverkan (enhetdaly) längs statlig infrastruktur och i hela transportsystemet. Förväntat antal döda Förväntat antal allvarligt skadade Förväntat antal skadade cyklister Förväntat antal fallolyckor 1 enligt TDOK 2014:1021 tabell 1 2 enligt TDOK 2014:1021 tabell 2
Koppling till mål Miljöpolitiska mål Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö innebär att Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Regeringen har även fastställt en första uppsättning etappmål och uppdaterade preciseringar till miljökvalitetsmålen. Den första uppsättningen etappmål omfattar dock inte miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. I preciserinten av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö så framtår att med målet avses bl a att: människor inte utsätts för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso eller säkerhetsrisker, Det finns inga uttalade preciseringar som avser vibrationer i miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö men det kan tolkas som att det inryms bland andra oacceptabla hälso eller säkerhetsrisker. Riksdagens riktvärden för trafikbuller Riksdagen beslutade 1997 (prop 1996/97:53) att nedanstående riktvärden för trafikbuller normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur 30 dba Leq inomhus 45 dba Lmax inomhus nattetid 55 dba Leq utomhus (vid fasad) 70 dba Lmax vid uteplats i anslutning till bostad För utomhusnivån avses för flygbuller FBN10 55 dba. Vid tillämpning av riktvärdena vid åtgärder i trafikinfrastrukturen bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt riktvärdena bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Vid åtgärd i järnväg eller annan spåranläggning avser riktvärdet 55 dba Leq uteplats och 60 dba Leq gäller i bostadsområdet i övrigt. Riksdagens etappmål för trafikbuller Riksdagen beslutade även 1997 (prop. 1996/97:53) om åtgärdsprogram och etappmål för buller längs statlig infrastruktur. Beslutet innebar att i en första etapp så bör åtgärdsprogram avse minst de fastigheter som exponeras av buller vid följande nivåer och därutöver: 65 dba ekvivalent ljudnivå utomhus för vägtrafikbuller 55 dba maximalnivå inomhus nattetid avseende buller från järnvägstrafik. I propositionen anges att den första etappen bör genomföras snarast och att arbetet ska fortsätta med en andra etapp. Förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader
Regeringen fastställde april 2015 förordning (SFS 2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader. Förordningen innehåller riktvärden för buller utomhus för spårtrafik, vägar och flygplatser. Riktvärdena för väg- och spårtrafik ska tillämpas vid planering och byggande av bostäder. Regeringen har i proposition 2013/14:128, Samordnad prövning av buller enligt miljöbalken och plan- och bygglagen uttryckt att de riktvärden som kommer att författningsregleras inte ska gälla vid planering och byggande av infrastruktur för väg- och spårtrafik och att bedömningar enligt prop 1996/97 fortfarande ska göras i samband med byggande av infrastruktur för väg- och spårtrafik. Trafikverkets riktlinjer för buller och vibrationer från trafik på väg och järnväg I Trafikverkets riktlinje TDOK 2014:1021 framgår att de samhällsekonomiskt mest effektiva åtgärderna eller kombinationerna av åtgärder ska genomföras för att minska de negativa effekterna av buller och vibrationer. I riktlinjen redovisas buller- och vibrationsnivåer som utgör underlag för bedömningar av miljöeffekter och behov av åtgärder. De riktvärden för bostäder som anges i prop 1996/97 utgör en grund för Trafikverkets interna riktlinje för buller och vibrationer. I riktlinjen framgår även åtgärdsnivåer för att skydda de mest utsatta bostäderna, förskolorna och grundskolorna längs befintlig infrastruktur dvs vilka åtgärder som prioriteras efter att den första etappen genomförts. De riktvärden och åtgärdsnivåer som redovisas i riktlinje TDOK 2014:1021 utgör även stöd för den strategiska miljöbedömningen av den nationella transportplanen. Aktivt resande Fysisk aktivitet är ett av folkhälsopolitikens nio målområden. Någon närmare precisering av nivå finns dock inte. I det transportpolitiska målet står att utformningen av transportsystemet ska bidra till förbättrad folkhälsa t.ex. genom förbättra förutsättningarna för att gå och cykla. Planens bidrag till förutsättningarna för att gå och cykla och det förväntade utfallet av dessa ändrade förutsättningar, kan därmed identifieras som en viktig aspekt att fånga med avseende på fysisk aktivitet. Tidssatta preciseringar av hänsynsmålet som gäller trafiksäkerhet är följande etappmål för vägtrafik. Antalet omkomna inom vägtransportområdet halveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och 2020. Dessutom pågår en utredning av målnivåer med sikte på 2030 av Trafikanalys. Underlag för analys Omfattning av riktademiljöåtgärder och effekter av dessa Effekter av övriga trimningsåtgärder utöver riktade miljöåtgärder Beskrivning och bedömning av tillämpning av interna riktlinjer för buller och vibrationer i samband med ny- och väsentlig ombyggnad av infrastruktur
Förändring av emissioner till följd av planen, tex styrning via ur bullersynpunkt differentierade banavgifter Förändring av emississioner och exponering till följd av trafikförändringar som planen orsakar. Förändringar av emissioner till följd av förändrat underhåll av infrastrukturen inklusive vidmakthållande / underhåll av genomförda bullerskyddsåtgärder Sverige har världsunik data för analys av trafiksäkerhetsläget. Djupstudier av dödsolyckor Polisrapporterade trafikolyckor Sjukhusrapporter av skadefall Aktivt resande Nyckelparametern kommer att vara den samlade bedömniung av planens trafikala effekter som planeras genomföras. Som underlag för denna med avseende på aktivt resande kan nämnas Antalet byggda cykelbanor i samband med namngivna investeringar Antal cykel- och gångbefrämjande åtgärder inom trimmningsåtgärder Ambitionsnivå inom vidmakthållande (exempelvis vinterunderhåll av gc-vägar) Prognos avs stadsmiljöavtalens inriktning mot gc-befrämjande insatser I vad mån möjligheten att cykla säkerställts inom aviserade projekt för körfältsseparering Planens samlade effekter på det aktiva resandet kan därefter översiktligt räknas om till DALY. Osäkerheter Den nationella målbilden vad gäller buller är inte tydlig och det medför osäkerhter vid bedömningar av effekter av planen. Genomförandet av riktade miljöåtgärder har ofta planerats till senare delen av planperioden och det finns därför risk för att planerade åtgärder skjuts på framtiden till nästa planperiod. Åtgärder kopplat till förändrade fordonsemmisioner är komplexa att både genomföra och effektbeskriva. Planens påverkan är låg och de åtgärder som genomförs kan ge stora effekter på en längre tidsperiod än den som planen omfattar. Sveriges förhållande till de Europeiska och Globala mål har varit otydligt, men har förtydligats genom en serie uppdrag från Näringsdepartementet, Nystar för Nollvisionen Ett intensifierat arbete för trafiksäkerheten i Svergie.
Aktivt resande Såväl gång som cykling är svårt att beräkna då effektsambanden är osäkra. Något tydligt mål för cyklande och gång finns ej heller. Regeringen har aviserat en strategi för ökad cykling och denna kan antas innehålla förtydliganden som i så fall kommer att arbetas in i bedömningen.