Ingåstrand detaljplan Planbeskrivning UTKAST 25.9.2018
Planprocess och behandlingsskeden Planarbetet anhängigt och PDB Kungörelse Planens beredere Ingå kommun Aija Aunio tf. planläggningschef Planens utkastskede Byggnads- och miljönämnden Beredningsmaterialet läggs fram (MBL 62 ) Arkitektbyrå A-Konsult Ab Staffan Lodenius Arkitekt SAFA, YKS-576 Planförslaget Byggnads- och miljönämnden Kommunstyrelsen Planförslaget läggs fram (MBL 65 ) Hasse Hägerström Arkitekt SAFA Matti Heikkinen Arkitekt SAFA Se kontaktuppgifter i slutet av rapporten. Bemötanden til utlåtanden och anmärkningar Byggnads- och miljönämnden Kommunstyrelsen Godkännande av planen Fullmäktige Invånartillfällen ordnas i varje planskede.
Innehållsförteckining Planens beredere 2 Planprocess och behandlingsskeden 2 Grund- och identifikationsuppgifter 4 Grunduppgifter 4 Planområdets läge 4 Planens namn och syfte 4 Utredning om förhållandena i planeringsområdet 5 Historia 5 Nuläge 6 Landskap 6 Naturmiljön 7 Jordmån 7 Den byggda miljön 7 Markägoförhållanden 9 Planeringssituationen 9 Utredningar över planområdet 11 Mål för detaljplanläggningen 12 De riksomfattande målen områdesvändning och landskapsplanens mål 12 Av kommunen och de lokala aktörerna uppställda mål 13 Beskrivning av detaljplanen 14 Planens struktur 14 Dimensionering 14 Service 14 Samhällsteknisk försörjning 15 Kvartersområden 15 Övriga områden 17 Preliminär bedömning av planens konsekvenser 17 Detaljplanens genomförande och tidsplan 19 Tidtabell 19 Kontaktuppgifter 19 3
Grund- och identifikationsuppgifter Grunduppgifter Detaljplaneändringen berör kvarteren 105, 107 och 108 samt därtill anknytande gatu-, trafik-, park- och vattenområden i Ingå kyrkby. Planens namn: Ingåstrand detaljplan Detaljplanens identifikation: Datum för detaljplaneändringen: 25.9.2018 Uppgörare av planen: Arkitektbyrå A-Konsult Ab Anmälan om anhängiggörande 25.6.2018 Planområdets läge Planeringsområdet är beläget i Ingå centrum mellan Strandvägen, Storkyrkovägen och Skatuddsvägen samt Ingå å och havsviken Kyrkfjärden. Dess areal är ca 26 ha. I områdets södra ända är Ingå hamn och affärscentrum Strand belägna. Planens namn och syfte Ingåstrand detaljplan. Avsikten med planläggningen är att utarbeta en detaljplan som möjliggör förverkligandet av idéerna i de två tävlingsförslag som delade segern i en arkitekturtävling som ordnades över området och som omfattar centrumoch båthamnsfunktioner, boende och grönområden. Ortofoto över planområdet. 4
Utredning om förhållandena i planeringsområdet Historia Kyrkbyns utvecklingshistoria Ingå kyrkby har utvecklats kring knutpunkten mellan två medeltida kommunikationsleder, Stora Strandvägen och Ingå å. Vid åmynningen låg skärgårdsbornas hamn, till vilken en väg (nuvarande Museivägen) väster om ån. Den nuvarande kyrkans tidiga skeden dateras till slutet av 1200-talet eller början av1300-talet. På 1700-talet fanns på det nuvarande tätortsområdet förutom kyrkan bara några få hemman, se bilden invid. Bollstavägen har utmärkts en mängd små byggnader - uppenbarligen kyrkstallar. Norr om kyrkan har anvisats en utvidgning av gravgården. Från prästgården leder en smal väg längs kyrkogården ned till åmynningen. På sockenkartan från år 1935 omges kyrkan, gravgården och prästgården fortfarande av vidsträckta åkermarker. Området mellan Ingå å och Museivägen är fortfarande huvudsakligen odlat. Ola Westmans allé har anlagts mellan det gamla apoteket och ån. Bebyggelsens tyngdpunkt ligger invid ån. Kartan från år 1951 visar, att under knappt tjugo år bara några få nybyggnader tillkommit såsom t.ex. den svenskspråkiga skolan och lärarbostäderna på åns sydvästra sida (1948-49). Sockenkarta 1935. På basis av de gamla kartorna nedan kan man konstatera att bybilden i kyrkbyns centrum har förblivit rätt oförändrad sedan 1900-talets första decennier. På kartan från år 1918 domineras landskapet av vidsträckta ängar och åkerfält. Utöver kyrkan, klockstapeln och församlingsbyggnaderna syns på kartan bl.a. apoteket och Köpmans byggnader. Längs Stora Strandvägen och nuvarande Kyrkbyn år 1914 fotograferad från Skattudd riktning. Karta 1951. 5
Nuläge Den gamla öst-västliga landsvägen till Fagervik, Stora Strandvägen (inom kyrkbyn benämnd Storkyrkovägen) löper genom området. Den medeltida gråstenskyrkan med omgivande gravgård söder om vägen och den öppna gräsplanen intill Ola Westmans allé utgör en pregnant tyngdpunkt i Ingå kyrkbys kulturlandskap. Bron över Ingå å jämte närliggande kvarter utgör vid sidan av kyrkan en viktig identitetsfaktor för Ingå kommun. Ingå å rinner i en markant dal med frodig vegetation genom odlingsfälten norr om Strandvägen och genom planområdet ned till kyrkbyns hamn. Hamnområdet innanför ån och havsviken avgränsas på landsidan av kommungården och affärscentrum Strand. Framför Strand är kyrkbyns torg beläget. Landskap Planområdet utgör en viktig del av kyrkbyns fasad mot havet där det ligger på en strandremsa nedanom Prästgårdberget och Ingå kyrka. Området är låglänt och stranden vassbevuxen; fram till ungefär 1950-talet har funnits en sandstrand, men jordmassorna från muddringen har huvudsakligen dumpats på stranden, varför den småningom vuxit igen. Vyn till kyrkbyn från Kyrkfjärden. Odaterad bild. Kyrkbyn norrifrån. Dagsläge. 6
Naturmiljön Enligt den naturutredning som Luontopalvelu Vanamo utarbetade år 2012 beträffande naturtyper och häckande fågelbestånd är lunden i planområdets norra ända och ett lundartat, älggräsbevuxet område är lokalt värdefulla och den intill liggande klibbalslunden lokalt synnerligen värdefull. Naturutredningen över Kyrkfjärden från år 2017 omfattade kartläggning av biotoper, vegetation, åkergrodor samt fågelbestånd. Enlig den finns på strandområdet två lekplatser för åkergrodan samt iakttagelse gällande häckande lövsångare. Allmännare taget tjänar viken och dess strand jämte vegetation som fortplantnings-, födoeller viloområde för ett flertal hotade arter eller direktivarter samt som en viktig lekplats för fiskarna. Strandens kransalgsängar är hotade som naturtyp. Som helhet har området bedömts vara lokalt mycket värdefullt. Jordmån Jordmånen på planområdet är huvudsakligen gyttjelera, delvis även sand. Hamnområdet består av utfyllnadsmark. Jordmån. Ler-ävja på blå, sand på grön, hällmark på röd, okarterad på vit streckning. I byggbarhetsutredningen (Sipti Infra Oy 2017) konstaterades på basis av ögonbesiktning att jordlagren innehåller sulfitlera i varierande mängd. Sulfitlerans lagertjocklek och kvalitet samt dess inverkan på byggbarheten bör utredas vid senare, noggrannare planering av byggandet. Den byggda miljön Boende och befolkning Planområdet är med undantag av affärscentrum huvudsakligen obebyggt eller glest bebyggt. sammanlagt finns där fem småhus. Service, arbetsplatser och näringsverksamhet I södra delen av planområdet är en betydande del av betjäningarna i Inga kyrkby belägna: båthamnen med därtill hörande servicefunktioner och bensinstation samt affärscentrum Strand, med bl.a. specialaffärer, Alko, gym, restaurang och café samt frisersalong. I affärscentrumkvarteret verkar därtill en möbeltapetseri i ett gammalt trähus. I en bostadsbyggnad på området verkar bl.a. en muskeloch ledkorrigerare. Karta från naturutredning 2017. Kransalgsängar på grön mönster, åkergroda med grön pil, sävsparv på röd triangel.. 7
Trafik Strandvägen och Storkyrkovägen som avgränsar planområdet är en del av huvudtrafiknätet i Ingå centrum. Torg- och parkeringsområdet i söder mellan hamnen och Strand är det största enskilda parkeringsområdet i Ingå centrum. Där stannar också bussarna som kör via Ingå. På strandområdet finns endast grusbelagda gång- och körvägar. Rekreation Utöver köpcentrets gym finns på planområdet en idrottsplats med två tennisplaner, två badmintonplaner, en gatubasketplan samt en ishockeyrink. Intill idrottsplatsen finns en mattvättplats. Byggd kulturmiljö och fornminnen I fråga om den byggda kulturmiljön berör planområdet två objekt; Stora Strandvägen (=Storkyrkovägen) bildar planområdets gräns i norr, medan Ingå kyrka och prästgård ligger alldeles intill planområdet invid åmynningen. RKY är en av Museiverket framtagen inventering, som genom statsrådsbeslut 22.12.2009 getts status som i de riksomfattande målen för områdesanvändningen enligt MBL avsedd inventering fr.o.m. 1.1.2010. I konungens kartverk (1776 1805) är planområdet utmärkt som åker och äng samt marknadsplats, som är belägen på platsen för det nuvarande affärscentrets parkeringsplats. Med tanke på förhistoriska fornminnen är området alltför lågt beläget i förhållande till havsytan och militärhistoriska objekt har inte hittats. Enligt Museiverkets uppfattning är det osannolikt, att på området skulle finnas historiska objekt som inte skulle ha upptäckts varför arkeologiska utredningar inte är nödvändiga. Inte heller beträffande båthamnsområdet mellan de två pirerna föreligger inte behov att kartlägga undervattenskulturarv efter utredningen från år 2012. (Museiverket, utlåtande 16.7.2018.) Inom planområdet har fornminnen inte påträffats. Teknisk service Området är anslutet till samhällsteknisk försörjning. Genom områdets nordliga del löper en 20 kv markkabel och på området är två parktransformatorer belägna. Bakom affärscentrum Strand är båthamnens sopstation belägen, vilken betjänar också kyrkbybefolkningens invånare. Vid stranden är en bensinstation belägen som betjänar både båt- och biltrafiken. 8
Markägoförhållanden Den obebyggda marken ägs av kommunen. De utbyggda tomterna är i privatägo. Planeringssituationen Landskapsplan Riksomfattande nål för områdesplaneringen De riksomfattande målen för områdesanvändningen styr markanvändningsplaneringen på riksnivå och tjänar som direktiv för den mer detaljerade planeringen. De riksomfattande målen för områdesanvändningen har som uppgift att för sin del stöda och främja de allmänna målen och de för planeringen av områdesanvändningen i markanvändnings och bygglagen (MBL) definierade målen. Till de mest centrala av dessa målsättningar hör hållbar utveckling och god livsmiljö. De riksomfattande målen för områdesanvändningen förmedlas till den lokala planläggningen huvudsakligen via landskapsplaneringen. I kraft varande landskapsplan I de i kraft varande landskapsplanerna har för området eller dess omedelbara närhet angivits beteckningar: Område för centrumfunktioner Byggd kulturmiljö med riksomfattande betydelse (Stora Strandvägen & Ingå kyrka och prästgård) Område som bör förtätas Gästhamn Under beredning varande landskapsplan Nylandsplanen som görs upp på två nivåer täcker hela Nyland och dess riktår är 2050. Planen som täcker och sammanknyter markanvändningens alla centrala teman bereds under perioden 2016 2019. Nylandsplanen består av en översiktlig och långsiktig strukturmodell samt etapplandskapsplaner som konkretiserar denna. Utkastet till strukturplan har varit utställt 27.2. 13.4.2018. Ingå centrum har här getts med centrumbeteckning. Utkastet till landskapsplanens etapplan har under våren 2018 fortfarande varit under beredning. (Ingå centrum) Utdrag ur sammanställning av de gällande landskapsplanerna. Utkastet till Nylandplanen 2050. 9
Generalplan Området har i gällande generalplan utmärkts som område för centrumfunktioner. Läget kommer innehållsmässigt att bli oförändrat i de under beredning varande generalplanerna. Detaljplan För området gäller flera detaljplaner. Av de i kraft varande detaljplanerna är den äldsta från år 1975. Den då uppgjorda byggnadsplanen uppstakade ramarna för transformationen av en traditionell, gles kyrkby till en modern centraltätort för en landskommun. Beteckningar gällande området är bl.a.: Över: utdrag ur gällande generalplanen. under: Utdrag ur sammanställning av de gällande detaljplanerna. 10 Parkeringsområde Område för småbåtshamn Kvartersområde för bostadshus Kvartersområde för bostads-, affärs- och kontorsbyggnader Kvartersområde för samhällstekniska byggnader och anläggningar Kvartersområde för affärs- och kontorsbyggnader
Utredningar över planområdet Över planeringsområdet har gjorts följande utredningar: Inkoon kirkonkylän Västerkullan ja Prästgårdenin alueen luontoselvitys - luontotyypit ja pesivä linnusto. Luontopalvelu Vanamo. 2012. Inkoo Kyrkfjärden, luontoselvitys. Silvestris luontoselvitys oy. 2017. Inkoon Kyrkfjärdenin lahden tila. Länsi-Uudenmaan Vesi ja Ympäristö ry. 2018. Vattenvegetation i Kyrkfjärden. Catherine Munsterhjelm. 2016. Inkoonranta rakennettavuusselvitys. Sipti Infra Consulting. 2017. Inkoo rakennetun kulttuuriympäristön selvitys. STADIONARK. 2012 Utredningar som görs i samband med detaljplanläggningen Över området ska efter behov följande utredningar göras: landskapsutredning, jordmånsutredning (sulfitjordar, sura sulfatjordar) trafik- och parkeringsutredning över Ingå centrum. 11
Mål för detaljplanläggningen De riksomfattande målen områdesvändning och landskapsplanens mål Statsrådet fattade beslut om revideringen av de riksomfattande målen för områdesanvändningen i slutet av år 2017, och de nya RMO trädde ikraft 1.4.2018. De riksomfattande målen för områdesanvändningen är en del av styrningssystemet enligt markanvändnings- och bygglagen. Enligt MBL 24 skall de statliga myndigheterna i sin verksamhet, vid planering på landskapsnivå och i annan områdesplanering skall de riksomfattande målen för områdesanvändningen beaktas så att möjligheterna att uppnå dem främjas Samtliga mål gäller hela landet, det finns inga regionala särskilda mål längre. Målens rättsverkningar förändras inte vid revideringen. Kommunerna har fått större handlingsutrymme inom markanvändningen, såsom utlovat i regeringsprogrammet. Med hjälp av målen för områdesanvändningen vill man minska utsläppen från samhällena och trafiken, trygga den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena samt förbättra möjligheterna att reformera näringarna. Målen ska också underlätta anpassningen till följderna av klimatförändringen och till extrema väderförhållanden. Målet är ett koldioxidsnålt samhälle där människan och naturen mår bra och företagen har möjlighet att modernisera. Det är nödvändigt med hållbara lösningar för områdesanvändningen. En närmiljö som bidrar till välmående, en mångsidig natur, en hållbar stadsstruktur och förnuftiga energilösningar förenas i målen. De reviderade målen är uppdelade i följande fem helheter: Fungerande samhällen och hållbara färdsätt Ett effektivt trafiksystem En sund och trygg livsmiljö En livskraftig natur- och kulturmiljö samt naturtillgångar En energiförsörjning med förmåga att vara förnybar Med tanke på planprojektet är de viktigaste målen följande: 1. Fungerande samhällen och hållbara färdsätt En polycentrisk områdesstruktur som bildar nätverk och grundar sig på goda förbindelser främjas i hela landet, och livskraften och möjligheterna att utnyttja styrkorna i de olika områdena understöds. Förutsättningar skapas för att utveckla närings- och företagsverksamhet samt för att åstadkomma en tillräcklig och mångsidig bostadsproduktion som befolkningsutvecklingen förutsätter. Förutsättningar skapas för en kolsnål och resurseffektiv samhällsutveckling som i främsta hand stöder sig på den befintliga strukturen. I de stora stadsregionerna görs samhällsstrukturen mera sammanhängande. Tillgängligheten i fråga om tjänster, arbetsplatser och fritidsområden för de olika befolkningsgrupperna främjas. Möjlighet att gå, cykla och använda kollektivtrafik samt utvecklandet av kommunikations-, färd och transporttjänster främjas. Betydande nya bostads-, arbetsplats- och serviceområden placeras så, att de lätt kan nås med kollektivtrafik, till fots och med cykel. 3. Sund och trygg livsmiljö Man bereder sig på extrema väderförhållanden och översvämningar samt på verkningarna av klimatförändringen. Nytt byggande placeras utanför områden med översvämningsrisk eller också säkerställs hanteringen av översvämningsriskerna på annat sätt. Olägenheter för miljön och hälsan som orsakas av buller, vibrationer och dålig luftkvalitet förbyggs. 4. Livskraftig natur- och kulturmiljö samt naturtillgångar Det sörjs för att värdena i den nationellt värdefulla kulturmiljön och i naturarvet tryggas. Bevarandet av områden och ekologiska förbindelser som är värdefulla med tanke på naturens mångfald främjas. Det sörjs för att det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation samt att nätverket av grönområden består. Förutsättningarna för bioekonomin och den cirkulära ekonomin skapas samt ett hållbart utnyttjande av naturtillgångarna främjas. 12
Av kommunen och de lokala aktörerna uppställda mål Centrala mål för kommunen är att stärka kommuncentrum funktionellt, socialt och miljömässigt. Den av kommunen ägda Ingå Båthamnar Ab opererar en båthamn med ca 550 uthyrda bryggplatser på vardera sidan av Ingå ås mynning och utvecklandet av denna är en aktuell utmaning. Tillsammans med Ingå centrumutveckling Ab som representerar de privata aktörerna i området arrangerade kommunen våren 2018 en inbjuden arkitekturtävling i avsikten att för den unika byggplatsen finna en arkitektoniskt och rumsligt högklassig och intressant helhetsplan till grund för detaljplanläggningen och genomförandet. Målet är att göra strandområdet i Ingå centrum mera levande och skapa en unik skärgårdidentitet nära den växande och allt tätare huvudstadsregionen. I projektet tänker man på invånarens välbefinnande och den rurala boendemiljön på ett nytt sätt. De centrala målen är: att till området locka investerare och operatörer, hämta kund- och invånarflöde till Ingå kommun, hämta skatteinkomster till kommunen i form av tjänster, turism och boende, öka områdets köpkraft samt åstadkomma högklassig arkitektur i såväl bostads. som affärs- och servicebyggandet. (Ingåstrand, inbjuden arkitekturtävling, Tävlingsprogram 7.2.2018.) Avsikten är att förverkliga planområdet så, att ett evenemang i samband med bostadsmässan år 2022 kan ordnas. Landskapsmuseet för Västra Nyland betonar beaktandet av de två RKY-områdena samt de landskapsmässiga värdena. Byggandet på området borde hållas förhållandevist lågt. 13
Beskrivning av detaljplanen Planens struktur Till bakgrund för planläggningen ordnades i början av år 2018 en inbjuden arkitekturtävling, och idéer från de två till vinnare utsedda förslagen har tillämpats i planens grundstruktur. I planen anvisas nytt bostadsbyggande i anslutning till den befintliga bebyggelsen och båthamnen i form av två kvartersrader i strandens riktning. Gatuförbindelsen mellan kvarteren knyter samman området till en del av ett utvidgat Ingå centrum. Den nya bostadsbyggnationen kompletterar den befintliga bebyggelsen, stärker centrums livskraft, omdisponerar hamnområdets trafikarrangemang och förenhetligar kyrkbyns havsfront. Dimensionering Planområdets totalareal är ca 26 ha. Kvartersområdena omfattar sammanlagt 5,6 ha, park- och grönområdena 6,6 ha, hamn- och parkeringsområdena 5 ha samt vattenområdena 7,5 ha. Ny bostadsbebyggelse har på projektområdet angetts inalles 11 910 v-m2. Områdets invånarantal skulle bli ca 250 med beräkningsgrunden 3,5 invånare/tomt i kvarter för fristående bostadshus och i övriga kvarter 1 invånare/50 v-m2. Hur stor del av bostäderna som används av i kommunen skrivna och hur många tjänar som andrabostad har i detta skede inte uppskattats. Som dimensioneringsgrunder för bilplatser har använts: för bostadsvåningshus 1 bp / bostad för småhus 2 bp / bostad för affärsutrymmen 1 bp / 50 k-m2 för småbåtshamn 1 bp / 10 båtplatser (närparkeringsplats) Service I detaljplanen har anvisats totalt 5460 v-m2 för service och affärsverksamhet. Tjänsterna kompletterar det nuvarande serviceutbudet i Ingå centrum. De flesta dagliga tjänsterna den i planen angivna nya bosättningen behöver finns att tillgå i områdets omedelbara närhet. Hamnområdet i centrum omdisponeras och i samband med detta har båtplatsernas tilltänkta antal och bryggornas utsträckning minskats; avsikten är att i hamnområdet på andra sidan ån göra motsvarande ökningar vid den revidering av detaljplanen som inleds i slutet av år 2018. 60 (30) 32 32 12 32 2 bp / bostad 14 2 bp / bostad 8 Parkering (boende och handel) 14
Samhällsteknisk försörjning Tomterna i området kan anslutas till det på området befintliga vatten- och avloppsnätet. 20 kv elledningen mellan den gamla och den nya bosättningen har beaktats i planen genom att området i fråga avsatts som parkremsa. Kvartersområden AK Kvartersområde för flervåningshus På den del av planområdet som är beläget närmast centrum har för höghusbebyggelse reserverats 5310 v-m2. I områdets fasad mot havet håller sig de till våningstalet måttfulla byggnaderna i bakgrunden. De kompletterar bostadsutbudet i centrum och stärker verksamhetsmöjligheterna för områdets serviceaktiviteter. Byggnadernas placering och riktning tillsammans med placeringen av byggnaderna i AL- och AP-kvarteren på havssidan möjliggör en obehindrad, vidsträckt utsikt från de enskilda bostäderna ut över Kyrkfjärden. AP Kvartersområden för småhus Småhusen nedanom flervåningshusen sammanlagt 3400 v-m2 är placerade längs med gatan som löper genom området. Med hjälp av byggnadernas placering maximeras utblickarna från bostäderna och från gatan, mellan byggnaderna maximeras vyerna mot havet. De tre utbyggda egnahemstomterna i kvarter vid Storkyrkovägen är i gällande detaljplan betecknade som affärstomter med byggrätten 680 v-m2 i en våning per tomt och med parkeringsfält invid vägen. Eftersom planen kan anses föråldrad, har de utmärkts som APkvartersområden med kopplade bostadshus i tvåvåningar: även mindre affärs-, service- och arbetsutrymmen är möjliga. I illustrationen visas som lösningsexempel 6 kopplade parhus kring en gemensam gård som via parkstråket öppnar sig mot stranden. AL Kvartersområden för bostads-, affärs- och kontorsbyggnader Mellan Strand båthamnen har angivits ett kvarter som möjliggör affärsverksamhet i kombination med boende. I kvarteret kan placeras t.ex. företagarbostäder med verksamhet i gatuplanet och/eller inkvarteringsverksamhet. Kvarteret lämpar sig till läget, utformningen och dimensioneringen för det slag av småskalig hantverks- och serviceaktiviteter, restauranger och caféer mm. som är kännetecknande för strand- och båthamnsmiljöer. AH Kvartersområden för gemensam boendeservice Området för gemensam boendeservice är tänkt att betjäna de flytande bostäderna som kan anläggas i anslutning till båthamnens pir. Ifall dylika inte förverkligas kan kvartersområdet anknytas till verksamheterna i det vidstående kvarteret. W/A-1 På vattenoråde beläget kvartersområde, där flytande bostäder får byggas jämte bryggor, ingångsbryggor, angöringsdetaljer och andra konstruktioner som betjänar dem. I anslutning till båthamnen har anvisats område för flytande bostäder på 500 v-m2. KL Kvartersområden för affärsbyggnader För affärscentrum Strand har anvisats en utvidgningsmöjlighet på 2300 v-m2. PL Kvartersområden för byggnader för närservice Barndaghemmet som verkar i en byggnad vid Strandvägen har beaktats genom lämplig kvartersbeteckning. Tomten kan dock användas även för annan serviceverksamhet. AO Kvartersområden för fristående småhus Invid Storkyrkovägen i riktning mot Skatudden har anvisats fyra nya tomter för småhus för att komplettera bosättningsstrukturen i näromgivningen till centrum. 15
FÖRÄNDRINGAR I BÅTHAMNENS VERKSAMHETER VENESATAMAN TOIMINNALLISET MUUTOKSET J Rosk n Roll (P) J+P J+P P KÖRFÖRBINDELSE / AJOYHTEYS NY GÅNGBRO / UUSI JK-SILTA INSTRUKTIVT PLANOMRÅDE FÖR VÄSTRA BÅTHAMNEN / LÄNTISEN VENESATAMAN OHJEELLINEN KAAVA- ALUE J P (P) SOPSTATION / JÄTEASEMA PARKERING /PYSÄKÖINTI STUDERAD DISTANSPARKERING/ TUTKITTU ETÄPYSÄKÖINTI SIMSTRAND/UIMARANTA 16
Övriga områden ET Område för byggnader och anläggningar som betjänar samhällstekniken Området kring den kommunaltekniska byggnaden invid Storkyrkogatan har något beskurits för att ordna gatuoch parkförbindelser. VL Område för närrekreation Strandparken fungerar också i fortsättningen som en gemensam rekreationsplats för kommuninvånarna. I planen har stranden i sin helhet reserverats för allmänt bruk med vissa begränsningar föranledda av konstaterade naturvärden. För de befintliga idrottsplanerna har i de preliminära områdesanvändningsskisserna reserverats utrymmen i hamnområdet sydväst om ån. W Vattenområde Vattenområdets areal har förstorats i och med att man avstår från den tidigare pianerade utvidgningen av bryggområdet ut mot fjärden. I samband med båthamnen har anvisats ett område för flytande bostäder. LS Småbåtshamn I samband med småbåtshamnen har reserverats vattenområden för bryggor och landområden för kajer, ramper, parkering och andra hamnfunktioner. Själva båthamnen på vardera sidan av Ingå å utvecklas som en helhet, varför bryggområdena hade avgränsats utanför projektoch tävlingsområdet, men delvis ingår i det nu aktuella planområdet. För småbåtshamnens parkering har anvisats 1 bilplats / 20 båtplatser. Dessa är avsedda för kortvarig biluppställning, såsom lastning. Platser för långvarigare parkering placeras i hamnens västra del eller eventuellt på längre avstånd, jfr. bilagekarta. Båthamnsområdets helhetsarrangemang visas i en detaljplaneändring som är under förberedning. Preliminär bedömning av planens konsekvenser Enligt 9 i markanvändnings- och bygglagen ska en plan grunda sig på planering som omfattar bedömning av de betydande konsekvenserna av planen och på sådana undersökningar och utredningar som planeringen kräver. När en plan utarbetas ska miljökonsekvenserna, inklusive de samhällsekonomiska, sociala och kulturella konsekvenserna, samt övriga konsekvenser av planen och av undersökta alternativ utredas i behövlig omfattning. Utredningarna ska omfatta hela det område där planen kan tänkas ha väsentliga konsekvenser. Enligt MBF 1 ska utredas vilka betydande direkta och indirekta konsekvenser genomförandet av planen har för 1) människors levnadsförhållanden och livsmiljö, 2) marken och berggrunden, vattnet, luften och klimatet, 3) växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna, 4) region- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin och trafiken, 5) stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön, 6) utvecklingen av en fungerande konkurrens inom näringslivet. Konsekvenser för samhällsstrukturen och den byggda miljön I och med planens genomförande blir befolkningsbasen i kyrkbyn, dvs. kommuncentrum, starkare och mångsidigare. Områdets dragningskraft såsom huvudstadsregionens västra förpost växer. Samhällsstrukturen förtätas och integreras. Den byggda miljön får ett nytt funktionsmässigt och arkitektoniskt skikt som kompletterar å ena sedan den traditionella kyrkbyn och å andra sidan 1970-tals-tätorten. Riskfaktorer och hotbilder: Ifall efterfrågan på bostadsoch servicebyggande inte är tillräcklig kan området förbli halvfärdigt under en längre tid och utbyggnadskonceptet kan föråldras. Förnyandet av båthamnsområdet och infrastrukturen i dess helhet kan återspeglas i genomförandet av planområdet och tidtabell för det. 17
Konsekvenser för naturen och naturmiljön De värdefulla delarna i Kyrkfjärden och strandvegetationen (lunden, strandängen, fågelvattnet) har tagits i beaktande i detaljplanen. En utfyllnad av utbyggnadsområdets marknivå till minimihöjden + 2,0 möh (för byggnadernas golvnivå + 3,4 möh) samt strandparkens bearbetande för en aktivare användning förändrar dock naturförhållandena; över området utarbetas i samband med planläggningen en idéskiss. Utfyllnadsarbetena planeras och genomförs med beaktande av hanteringen av översvämningsriskerna och dagvattenförhållandena. I jämförelse med den i kraft varande planen har båthamnens bryggområden förminskats avsevärt, varvid även behovet av muddring förblir såsom hitintills. Det eventuella förverkligandet an flytande bostäder förutsätter dock noggrannare miljömässiga och förverkligandet förutsätter noggrannare miljömässiga och samhällstekniska utredningar och konsekvensbedömningar. Riskfaktorer och hotbilder: Utfyllnaden av det låglänta strandområdet samt byggandet av husgrunder och infrastruktur kan påverkade ekologiska och hydrologiska förhållandena i området. hanteringen av dagvattnen kan vara otillräckliga. Kulturella konsekvenser: konsekvenser för landskapsoch bybilden samt kulturarvet Omvandlingen av strandområdet till en högklassig byggd miljö stärker kyrkbyns och hela kommunens dragningskraft och livsmiljöns kvalitet. Utöver den mångsidiga nya bostadsbebyggelsen innebär det förnyade torget, strandpromenaderna och -parkerna samt de övriga offentliga utrymmena utgör en väsentlig del av utvecklandet och förbättrandet av den byggda miljön. Strandfasaden och -vyerna över Kyrkfjärden förändras. Bebyggelsen längs Storkyrkovägen dvs. Stora strandvägen förenhetligas på ett småskaligt sätt genom tillläggsbyggande som förstärker bebyggelsen i bykoncentrationen. Med tanke på RKY-området Ingå kyrka och prästgård är betydelsefullt framför allt vilken kyrkans och klockstapelns roll är i den omvandlade bybilden, sedd från havet, varför våningshusbebyggelsen till sin placering, höjd och rytmik har anpassats till landskapsbilden. Riskfaktorer och hotbilder: Ifall man prutar på kvalitetsmålen för hus- och miljöbyggandet kan det känsliga strandlandskapet och kyrkbyns bybild lida eller åtminstone kan potentialen för en förbättring av den befintliga miljön inte till fullo förverkligas. Konsekvenser för service, arbetsplatser och näringsliv Om det förverkligas till fullo innebär utvecklingsprojektet en betydande befolkningsökning i centrum och förstärker därigenom efterfrågan på tjänster. I samband med projektet och ja arkitekturtävlingen har framtagits mångsidiga idéer för kommersiella och offentliga tjänster och rekreationsverksamheter, vilkas förverkligande ens delvis skulle medföra nytt näringsliv och förbättrad verksamhetsmiljö i kyrkbyn. Riskfaktorer och hotbilder: De föreslagna tjänsterna, arbetsplatserna och till boende anknytande verksamheterna kan förbli delvis ogenomförda, varvid torget och de andra offentliga utrymmena förblir ofullständiga och outnyttjade i synnerhet utanför sommarens högsäsong. Konsekvenser för trafiken och den tekniska försörjningen Planlösningen förtydligar de nuvarande trafikförhållandena i hamn- och strandområdena genom att styra fordonstrafiken till nybyggda gator och avlägsnade omfattande planerna reserverade för parkering, båtförvaring och servicefunktioner. Genomfartstrafiken och kvartersrallyt minskas bl.a. tack vare den ökade sociala kontrollen. Busshållplatsen flyttas intill Strandvägen. De föreslagna torgarrangemangen förbättrar förhållandena för fotgängare och utevistelse, för inköps- och fritidsverksamheter. Till karaktären för ett hamnområde hör å andra sidan, att de olika trafikformerna delvis blandas med varandra i shared space-anda. Visavi småbåtsverksamheten innebär planändringen att man avstår från den i den gällande detaljplanen tilltänkta utvidgningen tilläggsplatserna är tänkta att placera i hamnområdet på västra sidan av ån. Inom planområdet anvisas för båtverksamheten endast närbilplatser, för kortvarig parkering eller lastning, medan områden för långvarig parkering ordnas på längre avstånd, huvudsakligen eller helt och hållet i samband med båthamnen på den västra sidan. Den på området befintliga sopstationen, som betjänar såväl båtfolk som bybor, är tänkt att flyttas till hamnens västra del. Sopstationen intill stamväg 51 som betjänar bosättningen är kontinuerligt i användning. Riskfaktorer och hotbilder: Ifall busstrafikens servicenivå försvagas, är hamnen och hela kyrkbyn i oskälig grad beroende av privatbilstrafiken. Ifall närparkeringen i båthamnen inte uppfyller användarnas förväntningar och vanor, kan områdets trafiksituation gyttras ihop. Flyttet av för verksamheten viktiga funktioner såsom sophanteringen, parkeringen samt uppställningen av båtar, trailers och bockar kan påverka tidtabellen för projektets genomförande. 18
Detaljplanens genomförande och tidsplan Tidtabell 20.5.2018 Inledande av planläggningen 12.6.2018 Framläggande av programmet för deltagande och bedömning (PDB) 25.9.2018 Framläggning av planutkastet 01/2019 Framläggning av planförslaget 05/2019 Godkännande av planen hösten 2019 Inledande av planeringen av infrastrukturen, miljöbyggnationen och byggnaderna hösten 2020 Inledande av förverkligandet av infrastrukturen, miljöbyggnationen och byggnaderna sommaren 2022 Bostadsmässoprogram Kontaktuppgifter Ingå kommun: Tf. Planläggningschef Aija Aunio Strandvägen 2, 10210 Ingå t. 050 3498949, 09 29515332 aija.aunio@inga.fi Planläggningskonsult: Arkitektbyrå A-konsult Ab Staffan Lodenius Bangatan 19, 00120 Helsingfors staffan.lodenius@a-konsultit.fi Matti Heikkinen Bangatan 19, 00120 Helsingfors matti.heikkinen@a-konsultit.fi 19