IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Relevanta dokument
IE1206 Inbyggd Elektronik

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar

IE1206 Inbyggd Elektronik

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 5

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar

Sven-Bertil Kronkvist. Elteknik. Komplexa metoden j -metoden. Revma utbildning

IE1206 Inbyggd Elektronik

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator

IE1206 Inbyggd Elektronik

Sammanfattning av likströmsläran

IE1206 Embedded Electronics

1 Grundläggande Ellära

Ellära och Elektronik Moment Filter och OP Föreläsning 8

LABORATION 3. Växelström

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO

IE1206 Inbyggd Elektronik

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

Tentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07

Växelström i frekvensdomän [5.2]

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

Växelström i frekvensdomän [5.2]

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

10. Kretsar med långsamt varierande ström

IE1206 Inbyggd Elektronik

Elektroteknikens grunder Laboration 1

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 4 & 5

IE1206 Inbyggd Elektronik

Ordinarie tentamen i IF1330 Ellära måndagen den 20 maj

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen

Omtentamen i IE1206 Inbyggd elektronik fredagen den 8 januari

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

Tentamen IF1330 Ellära fredagen den 3 juni

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

Laboration - Va xelstro mskretsar

IE1206 Embedded Electronics

IE1206 Inbyggd Elektronik

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 21 oktober 2008 klockan 8:00 13:00

1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet..

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK

Tentamen IF1330 Ellära fredagen den 3 juni

Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet

Komplexa tal. j 2 = 1

ETE115 Ellära och elektronik, tentamen april 2006

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E1 och D

10. Kretsar med långsamt varierande ström

Komplexa tal. j 2 = 1

Mät kondensatorns reaktans

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

10. Kretsar med långsamt varierande ström

10. Kretsar med långsamt varierande ström

Tentamen i IE1206 Inbyggd elektronik torsdagen den 4 juni

Omtentamen i IF1330 Ellära tisdagen den 19 augusti

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Tentamen ellära 92FY21 och 27

Spolens reaktans och resonanskretsar

Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet

Ellära 2, Tema 3. Ville Jalkanen Tillämpad fysik och elektronik, UmU. 1

Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010

Instruktioner för laboration 2, Elektromagnetism och elektriska nät 1TE025 Elektriska system 1TE014

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

Tentamen i Elektronik för E, ESS010, 12 april 2010

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen Elektronik för F (ETE022)

3.4 RLC kretsen Impedans, Z

Lektion 1: Automation. 5MT001: Lektion 1 p. 1

Tentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006

Tentamen i Elektronik, ESS010, den 15 december 2005 klockan 8:00 13:00

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet

Svar och Lösningar. 1 Grundläggande Ellära. 1.1 Elektriska begrepp. 1.2 Kretslagar Svar: e) Slinga. f) Maska

Tentamen i Elektronik - ETIA01

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15

Ellära. Lars-Erik Cederlöf

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den.

AC-kretsar. Växelströmsteori. Lund University / Faculty / Department / Unit / Document / Date

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

Kapitel: 31 Växelström Beskrivning av växelström och växelspänning Phasor-diagram metoden Likriktning av växelström

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

Transkript:

F1330 Ellära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK1 LAB1 Mätning av och F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK LAB Tvåpol mät och sim F/Ö8 F/Ö9 KK3 LAB3 Växelström Effekt Oscilloskopet F/Ö10 F/Ö13 F/Ö15 F/Ö11 F/Ö14 F/Ö1 Växelströmskretsar jω-räkning Enkla filter KK4 LAB4 tentamen Filter resonans Trafo Ömsinduktans Föreläsningar och övningar bygger på varandra! Ta alltid igen det Du missat! Läs på i förväg delta i undervisningen arbeta igenom materialet efteråt!

Visardiagrammets byggstenar

Visardiagram (1,5) Pröva själv ( låt :s riktning vara riktfas, horisontell )

Visardiagram (1,5) C R C R C R + 1 3 3 3 4 5 R R C R Nu är alla värden kända!

Visardiagram (1,5) Lösning. 3V 5V

Vad innehåller kretsen?

Vad innehåller kretsen?

Visardiagram (1.4) 00 V, f 50 Hz, L 0,318 H, R 1 100 Ω, R 50 Ω.

Visardiagram (1.4) 00 V, f 50 Hz, L 0,318 H, R 1 100 Ω, R 50 Ω. X L ω L π 50 0,318 100 Ω

Visardiagram (1.4)

Visardiagram (1.4) Välj LR som riktfas ( horisontell ).

Visardiagram (1.4) Strömmen Välj LR som R har riktfas samma ( riktning horisontell som ). LR.

Visardiagram (1.4) Strömmen Välj LR som L ligger har riktfas samma 90 ( efter riktning horisontell LR och som ). har LR lika. lång visare som R eftersom R 1 och L har samma växelströmsmotstånd. (X L 100 Ω, R 1 100 Ω)

Visardiagram (1.4) De Strömmen Välj två strömmarna LR som L ligger har riktfas samma 90 R och ( efter riktning horisontell L kan LR adderas och som ). har vektoriellt LR lika. lång visare till som strömmen R eftersom. R 1 blir och L ggr. har samma längre än växelströmsmotstånd. R eller L (enligt (X L 100 pythagoras Ω, R 1 sats). 100 Ω)

Visardiagram (1.4) Strömmen De Strömmen Välj två strömmarna passerar LR som L ligger har riktfas samma 90 R genom och ( efter riktning horisontell L den kan nedre LR adderas resistorn och som ). har vektoriellt R LR lika. lång. visare till som Spänningsfallet strömmen R eftersom. R 1 blir och R L får ggr. har samma samma längre riktning än växelströmsmotstånd. R eller som L. (enligt (X LR har L 100 pythagoras längden Ω, R 1 R sats). 100, 100 Ω) R har längden 50. Eftersom R blir R LR /.

Visardiagram (1.4) Spänningen Strömmen De Strömmen Välj två strömmarna passerar kan slutligen LR som L ligger har riktfas samma 90 R genom och ( efter riktning fastställas horisontell L den kan nedre LR adderas som resistorn och som ). har vektoriellt vektorsumman R LR lika. lång. visare till av LR och som Spänningsfallet strömmen R. R eftersom. R 1 blir och R L får ggr. har samma samma längre riktning än växelströmsmotstånd. R eller som L. (enligt Fasvinkeln (X LR har L 100 pythagoras längden Ω, ϕ Rär 1 vinkeln R sats). 100, 100 Ω) mellan R har längden och. 50. Strömmen efter Eftersom R blir R LR /. spänningen Z är kvoten mellan längderna på och. induktiv karaktär

Visardiagram (1.6) Rita visardiagram för kretsen i figuren. Vid frekvensen f gäller att X C R och X L R/. är lämplig riktfas.

Visardiagram (1.6) Börja med som riktfas ( horisontel ).

Visardiagram (1.6) Strömmen Börja med R har som samma riktfas riktning ( horisontel som )..

Visardiagram (1.6) Strömmen Börja med C R ligger har som samma 90 riktfas före riktning ( horisontel och som är lika ).. stor som R eftersom X C R.

Visardiagram (1.6) Strömmarna Strömmen Börja med C R ligger C har och som samma 90 R riktfas före summeras riktning ( horisontel och som ihop är lika till ).. stor. som R eftersom är ggr. X C längre R. än C eller R (enligt pythagoras sats).

Visardiagram (1.6) Strömmarna Strömmen 1 ligger 90 Börja med före C R ligger C har och. som samma 90 R riktfas före summeras riktning ( horisontel och som ihop är lika till ).. stor. som R Längden eftersom är ggr. är X C längre 1 R. Xän L C eller R R/ R (enligt R R/ pythagoras sats).

Visardiagram (1.6) Spänningarna Strömmarna Strömmen 1 ligger 90 Börja med före C 1 och R ligger C har och. som samma 90 summeras R riktfas före summeras ihop riktning ( horisontel och som ihop till är lika till spänningen ).. stor.. som R Längden eftersom är ggr. är X C längre 1 R. Xän L C eller R R/ R (enligt R R/ pythagoras sats).

Visardiagram (1.6) Spänningarna Strömmarna Strömmen 1 ligger 90 Börja med före C 1 och R ligger C har och. som samma 90 summeras R riktfas före summeras ihop riktning ( horisontel och som ihop till är lika till spänningen ).. stor.. som R Man eftersom kan se Längden är ggr. är X i diagrammet C längre 1 R. att blir lika stor som Xän L C eller R R/ R (enligt R R/ 1. Vinkeln ϕ 0 eftersom och blir i fas. pythagoras sats). nduktiv eller kapacitiv karaktär?

jω mpedans (13.)

jω mpedans (13.) Man kan tänka sig visardiagrammet i komplexa talplanet, man delar upp i realdel och imaginärdel:

jω mpedans (13.) Man kan tänka sig visardiagrammet i komplexa talplanet, man delar upp i realdel och imaginärdel: Z 10 0 ( cos(30 ) + j sin(30 )) 0 (8,6 5j) 8,6 + 5j (8,6 5j) 189 1100j 99 19,1 11,1j

jω mpedans (13.) En tänkbar lösning är då en seriekrets med R och C 19,1-11,1j

jω mpedans (13.) En tänkbar lösning är då en seriekrets med R och C R C 1 19,1 Ω X C 11,1 ωc 1 87 µ F π 50 ( 11,1) 19,1-11,1j

jω mpedans (13.) En annan tänkbar lösning är en parallellkrets med R och C man tänker då uppdelad i två strömkomposanter R och C som är vinkelräta mot varandra.

jω mpedans (13.) En annan tänkbar lösning är en parallellkrets med R och C man tänker då uppdelad i två strömkomposanter R och C som är vinkelräta mot varandra. R' X ' C R cos30 C sin 30 0 5,3 Ω 10 0,87 0 44 Ω 10 0,5 C' 1 π 50 44 7,6 µ F

jω mpedans (13.) Finns det något sätt att ta reda på vilken av de två föreslagna kretsarna som Z egentligen innehåller??

Spole med tvåpolsatsen (13.4) Bestäm effektivvärdet på strömmen. Använd tvåpolsatsen.

Spole med tvåpolsatsen (13.4) Bestäm effektivvärdet på strömmen. Använd tvåpolsatsen.

Spole med tvåpolsatsen (13.4) Beräkna kretsens tvåpolsekvivalent, E 0 och R.

Spole med tvåpolsatsen (13.4) Beräkna kretsens tvåpolsekvivalent, E 0 och R.

Spole med tvåpolsatsen (13.4) Beräkna kretsens tvåpolsekvivalent, E 0 och R. Z 88 (30 + 10) + j40 88 (30 + 10) + 40 1,56 A

Jämför serie eller parallell (13.5) När en resistor R och en kondensator C ansluts i parallell till en spänningskälla får var och en av dem strömmen A. Hur stor skulle strömmen i resistorn bli om de båda seriekopplades till spänningskällan?

Jämför serie eller parallell (13.5) Parallellkoppling: 1 j j C R C R C R C R C R + + + ω ω ω

Jämför serie eller parallell (13.5) Seriekoppling: R 1 + jωc R 1 + ωc

Jämför serie eller parallell (13.5) Seriekoppling: Enligt tidigare 1 R R + jωc R + ωc 1, 414 A 1 1 4 + 4 + 1 1 ωc

Jämför serie eller parallell (13.5) Seriekoppling: A 1 1 j 1 4 1 4 1 + + + + C R C R C R ω ω ω Enligt tidigare Parallell A Serie 1,4A