Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

Relevanta dokument
Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt

Markens mineralisering högre än normalt

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Kväveupptaget går långsammare i Östergötland

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan

Markens mineralisering medel jämfört med

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Årets kvävemätningar har startat

Kväveupptaget har tagit fart

Kväveupptaget ökar ordentligt

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Kväveupptaget går långsamt i kylan

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Oväntat högt kväveupptag

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Sista mätningen för den här säsongen

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Lägre upptag i nollrutorna igen

Fortsatt varierande kväveupptag

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Varmt väder ger snabb utveckling

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Nu är höstvetet i axgång

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Regnet har satt fart på upptaget av gödselkväve

Utnyttja restkvävet i marken

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Liten mineralisering denna vecka

Varmt väder har gett ökat upptag

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret

Lågt kväveupptag senaste veckan

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve

Fina höstveten och varierande kväveupptag

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Varmt väder gör att kväveupptaget ökar

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

Högt kväveupptag senaste veckan

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Anpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård

Kväve i höstvete 2013

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Optimal N-giva på våren till höstraps

Kvävestrategi i höstvete

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar

R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin

Kvävestrategi i höstvete

R E S U L T A T 2014 OS M S001

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Kvävestrategi i höstvete

Kvävepass med Gunsorna

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling

Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290

Sortanpassad kvävegödsling. Mattias Hammarstedt, HIR Skåne

Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring

Kvävestrategi i höstvete

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Transkript:

Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 24 2017 Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax Höstvetet håller nu på att gå i ax på de flesta håll. Det gör att vi får färgskiftningar i fälten och mätvärdena blir mer osäkra. Vid senaste mätningen den 9 resp. 12 juni var vetet i DC 43-57. På de fält där vi kunnat mäta både denna och förra veckan har kväveupptaget i snitt legat stilla i nollrutorna och ökat med 6 kg/ha i de gödslade fälten. Veckans medelvärden för kväveupptag i nollrutor och fält går inte riktigt att jämföra med tidigare värden eftersom fyra av fälten med högst kväveleverans (Broby och Ryssbylund) utgick den här veckan. På de fält där vi kunnat mäta är det genomsnittliga kväveupptaget nu uppe i 45 kg/ha i nollrutorna och 109 kg/ha i de gödslade fälten, oförändrat respektive en ökning med 6 kg jämfört med genomsnittet för samma fält förra veckan. Av det tillförda gödselkvävet har mellan 22 och 102 kg/ha tagits upp, vilket motsvarar 22-55 procent av tillförd mängd. Små förändringar i Östergötland I Östergötland var kväveupptaget i medeltal 50 kg/ha i nollrutorna och 120 kg i de gödslade fälten, men då är som sagt Broby som har den högsta kväveleveransen inte med. Jämfört med förra veckan har kväveupptaget minskat med 3 kg/ha i nollrutorna och ökat med 1 kg/ha i de gödslade fälten. Detta ligger dock inom felmarginalen. Vi vet sedan tidigare att mätvärdena blir mer osäkra när vetet går i ax och fälten skiftar färg. En annan felkälla kan vara att grödan inte hunnit torka helt efter regnet som kom på förmiddagen samma dag. Bild 1. Axgång på gång. Nollruta och närbild på plantor på fält E2 Ullekalv, Skänninge den 9 juni 2017. Foto: Johan Malgeryd Kontakt: Alnarp 040-41 52 89, Linköping 036-15 85 11, Skara 036-15 81 16, Uppsala 036-15 89 30

Diagram 1. Kväveupptag i nio höstvetefält i Östergötland den 9 juni 2017. När mätningarna gjordes var höstvetet i DC 45 (flaggbladets slida vidgad) - 53 (en fjärdedel av axet framme). På Broby hann vi inte med att mäta den här gången eftersom det regnade större delen av förmiddagen. I diagram 2-4 på följande sidor visas kväveupptaget över tid på fälten i Östergötland. Diagram 2. Kväveupptag över tid i nollrutor och gödslade fält på Helleberga, Klockrike och i Ullekalv, Skänninge, i Östergötland. Sida 2

Diagram 3. Kväveupptag över tid i nollrutor och gödslade fält på Högby, Mjölby och Broby, Vadstena i Östergötland. På Broby gjordes inga mätningar den 9 juni pga. regn. I maxrutan på Högby tillfördes 60 kg kväve/ha extra i form av kalksalpeter den 26 maj. Diagram 4. Kväveupptag över tid i nollrutor och gödslade fält på Mörby, Österstad, och Månestad, Linköping, i Östergötland. Vid mätningen den 9 juni på Månestad var grödan fortfarande blöt efter förmiddagens regn. Vid de sista mätningarna för dagen på Mörby var solvinkeln något låg (mellan 23 och 25 grader). I Södermanlands och Örebro län ökar kväveupptaget fortfarande I Södermanlands och Örebro län var det genomsnittliga kväveupptaget 43 kg/ha i nollrutorna och 100 kg/ha i de gödslade fälten. I Örebro län motsvarar det en ökning med 8 respektive 23 kg/ha den senaste veckan. Sida 3

Diagram 5. Kväveupptag i fyra höstvetefält i Södermanlands och tre i Örebro län den 9 juni 2017. När mätningarna gjordes var höstvetet i DC 43-55. Diagram 6-7 visar kväveupptaget över tid på fälten i Södermanlands och Örebro län. Diagram 6. Kväveupptag över tid i nollrutor och gödslade fält på St. Lövhulta, Eskilstuna, och Klahammar, Stallarholmen, i Södermanland. Förra veckan (5 juni) gjordes inga mätningar på dessa platser, så ökningen de senaste två veckorna är ett genomsnitt för hela perioden. Sida 4

Diagram 7. Kväveupptag över tid i nollrutor och gödslade fält på Hidinge, Fjugesta i Örebro län. Kalmar och Öland I Kalmar län gjordes inga mätningar på Ryssbylund. På St. Frö på Öland var kväveupptaget i genomsnitt 29 kg i nollrutorna och 94 kg i de gödslade fälten, en minskning på 2 respektive ökning på 6 kg sedan förra veckan. Diagram 8. Kväveupptaget i två höstvetefält i Kalmar län den 9 juni 2017. När mätningarna gjordes var vetet i DC 57. På Ryssbylund gjordes inga mätningar denna gång. Sida 5

Diagram 9. Kväveupptag över tid i nollrutor och gödslade fält på Stora Frö, Öland och Ryssbylund, Rockneby. På Ryssbylund gjordes inga mätningar den 9 juni. Fortfarande möjligt att kompletteringsgödsla Det är fortfarande möjligt att kompletteringsgödsla om du bedömer att det behövs med hänsyn till förväntad skörd, ändamål med odlingen (i första hand kvarnvete), gödsling och markens kväveleverans hittills. Erfarenheter från senare års försök (bl.a. 2015) har visat att det går att höja skörden med upp till 1 ton/ha t.o.m. så sent som i DC 55. Kväveeffektiviteten och proteinhalten blir också högre vid sena tilläggsgödslingar jämfört med om allt kväve läggs tidigt. Sida 6

Vi mäter kväveupptag i höstvete i 22 fält i fyra län Vi mäter kväveupptag i höstvete i sammanlagt 22 fält hos lantbrukare i Kalmar, Södermanland, Örebro och Östergötland. Bakgrundsdata för fälten hittar du i tabellen nedan. Fält Plats Sort Jordart Förfrukt Höst Kvävegödsling, kg N/ha Vår totalt E1 Helleberga Julius mmh ML höstraps 12 157 Nej E2 Ullekalv Brons nmh l Mo höstvete 12 170 Nej E3 Ullekalv Brons nmh l Sa höstraps 11 170 Nej E4 Högby Julius sa Mo potatis 150 Nej Stallgödsel regelbundet E5 Högby Julius sa Mo korn 150 Nej E6 Broby Torp mmh ML ärter 79 Hönsflytg. 10-15 ton/ha och 3 år E7 Broby Frontal mmh ML höstvete 163 Hönsflytg. 10-15 ton/ha och 3 år E8 Mörby Mariboss Styv lera oljelin 204 Nej E9 Mörby Mariboss Lättlera höstvete 204 Nej E10 Månestad Julius Lera höstvete 181 Nej E11 Månestad Linus Lera höstvete 181 Nej D12 St Lövhulta Linus mr SL klöver 8 116 Nej D13 St Lövhulta Kranich mr SL korn 14 100 Ja, kycklinggödsel i år Kanske, kycklinggödsel 3,5 ton D14 Klahammar Praktik Mellanlera oljelin 9 170 per 5 år D15 Klahammar Julius Mellanlera korn 9 170 Nja, kycklinggödsel 3,5 ton/ 5 år T16 Hidinge Julius mh mj LL korn 165 Svinflytgödsel T17 Hidinge Julius mh mj LL åkerbönor 150 Svinflytgödsel T18 Hidinge Julius mh mj LL vårkorn 165 Svinflytgödsel H19 Stora Frö Elixer mmh Sa höstvete 209 Svinflytgödsel H20 Stora Frö Elixer mmh Sa potatis 209 Svinflytgödsel mmh sa Biogödsel, 25 ton H21 Ryssbylund Praktik Mo åkerbönor 163 2015+2017 H22 Ryssbylund Mariboss mmhl Mo höstvete 150 Biogödsel, 25 ton 2015 Årets sista mätningar i höstvete Detta var sista mätningen för i år i vårt område och vi tackar alla lantbrukare som ställt sina fält till förfogande och lagt ut nollrutor där vi har fått mäta. Vi tackar också Yara och HS Skaraborg för lån av N-sensor och hjälp med mätningarna i Kalmar och Örebro län och kollegorna på Växtskyddscentralen för hjälp med mätningarna i Södermanland. Johan Malgeryd och Pernilla Kvarmo, Linköping Sida 7