Bilaga / Liite 16 Kimitoöns kommun Utlåtanden om Dragsfjärds östra skärgårdens stranddelgeneralplan, förslag II till påseende 13.4-14.5.2017. Sammandrag av utlåtanden samt bemötanden till dem. Sammandrag av anmärkningar samt bemötanden av dem, innehåller hörandet per brev gällande justeringar i förslag II. Kemiönsaaren kunta Lausunnot Dragsfjärdin itäisen saariston rantaosayleiskaavasta, ehdotus II nähtävillä 13.4-14.5.2017. Yhteenveto lausunnoista sekä vastineet niihin. Lyhennelmät kaavahuomautuksista ja vastineet niihin, sisältäen II ehdotusvaiheen tarkistusten kirjeitse kuulemisen.
Egentliga Finlands landskapsmuseum 1. Det skulle vara bättre att ha delförstoringarna gällande Rosala och Hitis byområden bakom samma link på internetsidorna som själva plankartan, så att det klart framgår att de är en del av plankartan. 2. I den finskspråkiga planbestämmelsen för annat arkeologiskt kulturarvsobjekt fattas meningen angående hörande av museimyndighet, gällande uppgörande av planer på området för det arkeologiska objektet. 3. Till planbestämmelse för område som omfattar flera arkeologiska kulturarvsobjekt föreslås precisering: På området befintliga historiska konstruktioner och sediment får avlägsnas endast av speciella skäl och efter tillräcklig arkeologisk dokumentation. Gällande planer för området bör museimyndigheten höras. 4. För objekt SM 305 saknas områdesavgränsning på plankartan. 5. Under planprocessens gång har det av markägarna anmälts tre nya övriga arkeologiska kulturarvsobjekt, vilka bör tilläggas till plankartan och bilagan 5: Söderbacka kummel 1000030935 Stora Tandskäret försvarskonstruktion 1000030936 Stora Tandskäret försvarskonstruktion 1000030937 6. För områden omfattande flera fornlämningsobjekt innehåller planbestämmelsen platsprecisering; med beteckningen anvisas fornlämningsobjektens grupper som finns vid eller i närheten av byggplatser. Under planbeteckningen finns t.ex. flera helheter av ryssugnar, befintliga på RA-områden. Byggnation och byggnader bör inte anvisas till SMområden och objekten bör tas i beaktande vid beviljande av bygglov. De med områdesavgränsning utmärkta fornlämnings- och andra arkeologiska kulturarvsobjekten, vilka består av flera enskilda objekt, är problematiska med beaktande av generalplanens skala. Det skulle vara bra att det för dylika områden skulle göras noggrannare planer (t.ex. stranddetaljplaner). 1. Rosala och Hitis kartorna kan omnämnas tydligare i materialet på internetsidorna. Rosala och Hitis kartorna är delar av plankartan, vilket framgår ur planbestämmelserna. 2. Planbestämmelsen korrigeras som en teknisk korrigering enligt utlåtandet. 3. Planbestämmelsen gäller grupper av enskilda objekt, vilkas enskilda objekt framgår ur bilageförteckningen och för vilka enskilda objekts bestämmelse gäller. Planbestämmelsen gäller inte hela gruppens område i dessa fall, utan dess enskilda objekt. Dessutom gäller planbestämmelsen för två historiska byatomter, vilka är bebyggda, i bruk varande gårdsområden på planens AM-, LV-1 och LV-områden. I Inventeringsrapporten för dessa konstateras: På basen av inventeringsobservationerna har byns område bevarats väl. Antagligen har de underjordiska kulturlagren delvis förstörts som en följd av senare utfört byggande av avlopps- och el m.m. installationer. Avgränsningen är gjord på basen av
fältobservationer och historiskt kartmaterial. För byatomternas del är planbestämmelsen gällande hela området problematisk ur markägarens synpunkt, i synnerhet med beaktande att det inte är fråga om egentlig fornlämning. Hörandeförpliktelsen för planbestämmelsen garanterar ändå att saken kan tas i beaktande vid byggskedet. Planbestämmelsens andra stycke korrigeras som teknisk korrigering att lyda: På området befintliga historiska konstruktioner och sediment får avlägsnas endast av speciella skäl. För planer gällande området bör museimyndigheten höras. På området befintliga enskilda objekt finns i bilagaförteckningen. 4. Objektet SM 305 områdesavgränsning granskas. 5. De nya objekten tillfogas plankartan och bilagan 5 enligt utlåtande. 6. De fornlämningar som finns på RA-byggområden har diskuterats vid en arbetspalaver 10.11.2016. Konstaterades att ett RA-område förutsätter noggrannare granskning (fem byggplatser), på vilket det finns mest fornlämningsobjekt, i det här fallet ryssugnar (SM 300). Det i fråga varande RA-området undersöktes som kartgranskning i en noggrannare skala och efter förda diskussioner som e-postbrevväxling med landskapsmuseet och NTM-centralen konstaterades, att byggplatserna kan bebyggas trots fornlämningarna. Beroende på att själva fornlämningarna, såsom ryssugnarna, i generalplanens skala är mindre än kartsymbolerna och deras placering tas i beaktande vid behandling av bygglov. Stranddetaljplaner görs på initiativ av markägarna och i samband med dem beaktas fornlämningarna. Varsinais-Suomen maakuntamuseo: 1. Rosalan ja Hiittisten osasuurennokset olisi parempi olla verkkosivuilla saman linkin takana kuin itse kaavakartta, jotta käy selkeästi ilmi että ne ovat osa kaavakarttaa. 2. Muun arkeologisen kohteen suomenkielisestä kaavamääräyksestä puuttuu lause koskien museoviranomaisen kuulemisesta aluetta koskevista suunnitelmista. 3. Muun arkeologisen aluemaisen kohteen kaavamääräykseen esitetään täsmennystä: Alueella sijaitsevien historiallisten rakenteiden ja kerrostumien poistaminen on sallittua vain erityisestä syystä ja riittävän arkeologisen dokumentoinnin jälkeen. Aluetta koskevista suunnitelmista on kuultava museoviranomaisia. 4. Kohteesta SM 305 puuttuu kartalla aluemainen rajaus. 5. Kaavaprosessin aikana on tullut kolme maanomistajien ilmoittamaa uutta muuta arkeologista kohdetta, jotka tulee lisätä kaavakartalle sekä liitteeseen 5: Söderbacka kummeli 1000030935 Stora Tandskäret puolustusvarustus 1000030936 Stora Tandskäret puolustusvarustus 1000030937 6. Useita muinaismuistokohteita sisältävien alueiden kaavamääräys sisältää paikkatarkenteen; merkinnällä osoitetaan rakennuspaikoilla ja niiden läheisyydessä olevat muinaismuistokohteiden ryhmät. Kaavamerkinnän alla on esim. useiden ryssänuunien kokonaisuuksia, joita on RA-alueilla. Rakentamista ja rakennuksia ei tule osoittaa SM-alueille
ja kohteet on otettava huomioon rakennuslupia myönnettäessä. Aluemaisesti merkityt muinaismuisto- ja muut arkeologiset kulttuuriperintökohteet, joissa on useita pistemäisiä kohteita, ovat ongelmallisia yleiskaavan mittakaavassa. Olisi hyvä, että tällaisille alueille tehtäisiin tarkemmat suunnitelmat (esim ranta-asemakaava). Vastine: 1. Rosalan ja Hiittisten kartat voidaan nimeta selkeämmin verkkosivuilla olevaan materiaaliin. Rosalan ja Hiittisten kartat ovat osa kaavakarttaa, mikä käy ilmi kaavamääräyksistä. 2. Kaavamääräys korjataan teknisenä korjauksena lausunnon mukaisesti. 3. Kaavamääräys koskee yksittäisten kohteiden ryhmiä, joiden sisältämät yksittäiset kohteet käyvät ilmi liiteluettelosta ja joita koskee yksittäisen kohteen määräys. Kaavamääräys ei näissä tapauksissa koske koko ryhmän aluetta vaan sen sisältämiä yksittäisiä kohteita. Lisäksi kaavamääräys koskee kahta historiallista kylätonttia, jotka ovat rakennettuja käytössä olevia pihapiirejä kaavan AM-, LV-1 ja LV-alueilla. Inventointiraportissa todetaan niiden osalta: Inventointihavaintojen perusteella kylän alue on säilynyt hyvin. Oletettavasti maanalaiset kulttuurikerrokset ovat osittain tuhoutuneet myöhempien viemäri- ja sähkö yms. rakentamisten seurauksena. Rajaus on tehty kenttähavaintojen ja historiallisen karttaaineiston perusteella. Kylätonttien osalta koko aluetta koskevana kaavamääräys on maanomistajien kannalta ongelmallinen varsinkin kun otetaan huomioon, ettei kyseessä ole varsinainen muinaisjäännös. Kuitenkin kaavamääräyksen kuulemisvelvollisuus takaa, että rakentamisvaiheessa asiaan voidaan ottaa kantaa. Kaavamääräyksen toinen kappale korjataan teknisenä korjauksena muotoon: Alueella sijaitsevien historiallisten rakenteiden ja kerrostumien poistamien on sallittua vain erityisestä syystä. Aluetta koskevista suunnitelmista tulee kuulla museoviranomaista. Alueella olevat yksittäiset kohteet käyvät ilmi liiteluettelosta. 4. Kohteen SM 305 aluerajaus tarkistetaan. 5. Uudet kohteet lisätään kaavakartalle ja liitteeseen 5. lausunnon mukaisesti. 6. RA-rakennuspaikkojen alueella olevista muinaisjäännöksistä on keskusteltu työneuvottelussa 10.11.2016. Todettiin että tarkempaa tarkastelua edellyttää yksi RA-alue (viisi rakennuspaikkaa), jolla on eniten muinaisjäännöskohteita, tässä tapauksessa ryssänuuneja (SM 300). Kyseinen RA-alue tutkittiin karttatarkasteluana tarkemmassa mittakaavassa ja todettiin neuvottelun jälkeen maakuntamuseon ja ELY-keskuksen kanssa käydyssä sähköpostikirjeenvaihdossa, että rakennuspaikat ovat muinaisjäännöksistä huolimatta rakennettavissa. Yleiskaavan mittakaavasta johtuen itse muinaisjäännökset, kuten ryssänuunit, ovat karttasymbolia pienempiä ja niiden sijainti otetaan huomioon rakennuslupia käsiteltäessä. Ranta-asemakaavoja laaditaan maanomistajien aloitteesta ja niiden yhteydessä muinaisjäännökset huomioidaan. Försvarsmakten 1. I planläggnings- och markanvändnings samband bör utlåtanden begäras förutom av Försvarsmakten även av Suomen Turvallisuusverkko Oy.
2. Vid bygg- och andra arbeten bör beaktas försvarsmaktens möjliga kabeldragningar på området och i närområdet. De kostnader som möjligen uppstår vid planläggning för flyttande av befintliga kabeldragningar, skyddande av kablar under byggtiden eller övriga ändringar bör allokeras till den som förorsakat förändringen. 3. Försvarsmakten framför att Kimitoöns kommun skulle tillägga till byggnadsordningen och till behövliga delar till denna och andra generalplaner följande meningar: För över 50 meter (totalhöjd över marknivån) höga vindkraftverk bör alltid begäras ett skilt utlåtande av Försvarsmakten för hela kommunens område. Enskilda under 50 meter (totalhöjd över marknivån) höga småvindkraftverk får byggas, ifall de inte gränsar till områden som försvarsmakten har i kontinuerlig användning. 1. Utlåtande har begärts av Suomen Turvallisuusverkko Oy. 2. Antecknas. Kablarna beaktas i bygglovsskedet. 3. Kimitoöns kommuns nuvarande byggnadsordning förutsätter åtgärdstillstånd för privatbruk ämnade under, 20 meter högt vindkraftverk, vars vingdiameter är högst tre meter. Enskilda i industriell storleksklass varande vindkraftverk förutsätter planeringsbehovsavgörande enligt miljöministeriets anvisningar. I markanvändnings- och bygglagen 137 stadgas om speciella förutsättningar för bygglov på planeringsbehovsområde. Byggandet får inte förorsaka olägenheter för detaljplanering, generalplanering eller annan reglering av områdesanvändningen; är lämpligt för förverkligande av samhällstekniska nätverk och trafikleder samt ur trafiksäkerhets- och servicetillgångs synpunkt; är lämpligt med tanke på landskapet och inte försvårar bevarandet av särskilda natur- eller kulturmiljövärden eller tillgodoseendet av rekreationsbehoven. Byggandet får inte leda till byggande med betydande konsekvenser eller medföra betydande skadliga miljökonsekvenser eller andra betydande och skadliga konsekvenser. För att klargöra detta bör sökanden i samband med ansökan om planeringsbehovsavgörande presentera motsvarande utredningar och utlåtanden som i samband med vindkraftsgeneralplaner. Bland annat Försvarsmakten reserveras då tillfälle att ge utlåtande gällande vindkraftverk i samband med ansökan om planeringsbehovsavgöranden. Gällande stranddetaljplaner har det inte ansetts nödvändigt att ta med allmänna bestämmelser gällande vindkraft. Då Kimitoöns kommuns byggnadsordning nästa gång revideras, kan Försvarsmaktens ställning till vindkraftsbyggande tas i beaktande. Puolustusvoimat 1. Kaavoitukseen ja maankäyttöön liittyen on pyydettävä lausunnot Puolustusvoimien lisäksi myös Suomen Turvallisuusverkko Oy:ltä. 2. Rakennus- ym. töitä tehdessä tulee huomioida alueella ja läheisyydessä mahdollisesti kulkevat puolustusvoimien kaapelilinjat. Kaavoituksesta mahdollisesti aiheutuvien, olemassa olevien kaapelireittien sjirtojen, kaapeleiden rakentamisenaikaisten suojaamisen tai muiden muutosten osalta kustannukset on kohdennettava muutoksen aiheuttajalle.
3. Puolustusvoimat esittää, että Kemiönsaaren kunta lisäisi rakennusjärjestykseen ja tarvittavilta osin tähän ja muihin yleiskaavoihin seuraavat lauseet: Yli 50 metriä (kokonaiskorkeus maanpinnasta) korkeista tuulivoimaloista tulee aina pyytää erillinen lausunto Pääesikunnalta koko kunnan alueella. Yksittäisiä alle 50 metriä (kokonaiskorkeus maanpinnasta) korkeita pientuulivoimaloita saa rakentaa, mikäli ne eivät rajoitu puolustusvoimien vakituisessa käytössä oleviin alueisiin." Vastine: 1. Suomen Turvallisuusverkko Oy:ltä on pyydetty lausunto. 2. Merkitään tiedoksi. Kaapelit huomioidaan rakennuslupavaiheessa. 3. Kemiönsaaren kunnan nykyisen rakennusjärjestyksen mukaan yksityiskäyttöön tarkoitettu alle 20 metriä korkea tuulivoimala, jonka siipien halkaisija on korkeintaan kolme metriä, edellyttää toimenpidelupaa. Yksittäiset teollisen kokoluokan tuulivoimalat edellyttävät ympäristöministeriön ohjeiden mukaisesti suunnittelutarveratkaisua. Maankäyttö- ja rakennuslain 137 :ssä säädetään rakennusluvan erityisistä edellytyksistä suunnittelutarvealueella. Rakentaminen ei saa aiheuttaa haittaa asemakaavoitukselle, yleiskaavoitukselle tai alueiden käytön muulle järjestämiselle; on sopivaa yhdyskuntateknisten verkostojen ja liikenneväylien toteuttamisen sekä liikenneturvallisuuden ja palvelujen saavutettavuuden kannalta; ja on sopivaa maisemalliselta kannalta eikä vaikeuta erityisten luonnon- tai kulttuuriympäristön arvojen säilyttämistä eikä virkistystarpeiden turvaamista. Rakentaminen suunnittelutarvealueella ei saa johtaa vaikutuksiltaan merkittävään rakentamiseen tai aiheuttaa merkittäviä haitallisia ympäristö- tai muita vaikutuksia. Tämän selvittämiseksi suunnittelutarveratkaisuhakemuksen yhteydessä hakijan tulee esittää vastaavat selvitykset ja lausunnot kuin tuulivoimayleiskaavojenkin yhteydessä. Muun muassa Puolustusvoimille varataan tällöin tilaisuus lausunnon antamiseen tuulivoimaloita koskevissa suunnittelutarveratkaisuhakemuksissa. Rantayleiskaavoihin ei ole katsottu tarpeelliseksi sisällyttää tuulivoimaa koskevia yleismääräyksiä. Kun Kemiönsaaren kunnan rakennusjärjestystä seuraavan kerran päivitetään, Puolustusvoimien kanta tuulivoimarakentamiseen voidaan huomioida. NTM-centralen i Egentliga Finland 1. De byggda och obebyggda byggplatserna borde visas med olika symboler på plankartan. 2. Motiveringarna till flyttande av byggplatser (terrängförhållandena, strandens kvalitet, jordmånen och landskapet) kan anses godkännbara. Det är ändå inte hållbar utveckling om byggplatser flyttas eller anvisas till obebyggda holmar, eftersom den fria stranden minskar i verkligheten. 3. Planbestämmelserna och beteckningarna bör preciseras på basen av landskapsmuseets utlåtande. 4. NTM-centralen anser vidare att byggrätterna vid Biskopsö insjöarna redan har avgjorts i den gällande planen. NTM-centralen godkänner inte RAK-anteckningen som använts på området vid Biskopsö insjöar. (Område för fritidsbostäder, där man strävar till att ersätta markägaren för byggrätten.)
5. I planförslaget har man strävat efter att beakta de hotade arterna, men några motstridigheter kvarstår mellan arternas förekomstplatser och de nya RA-byggplatserna. I de flesta fall räcker det med att arternas förekomstplatser beaktas i byggskedet, men det förutsätter att både byggnadstillsynen och markägarna känner till förekomstplatserna. 6. För lokalt, landskapsmässigt eller annars värdefulla naturskyddsobjekt används numera beteckningen luo. I planförslaget har man valt beteckningen SLP, som använts tidigare. För betydande objekt av riksintresse och i vissa fall även för objekt av landskapsintresse har använts beteckningen SL, vilken förutsätter att staten vidtar åtgärder för att inrätta ett skyddsområde som är förenligt med naturvårdslagen. Bland SL-områdena finns områden som ingår i Natura 2000-programmet, för vilka det är nödvändigt att kontrollera att rätt geodata har använts. 7. Om det är tekniskt möjligt är det bra att till Hitis delförstoringskarta infoga resultaten från den inventering som gjorts i Hitis byaområde om hotade fjärilar. Uppgifter om vårdbiotoperna och de hotade arterna i Hitis kan fås från NTM-centralen i form av geodata. 8. NTM-centralen ger ett separat utlåtande om natura-konsekvensbedömningen. 9. NTM-centralen framför att de i den nationella planen för lokaliseringsstyrning för fiskodling angivna områdena i lämpliga delar anges i följande revideringar av generalplaner. 10. De privata bryggor som förbindelsbåtarna använder på Djupön och Bötesön bör anvisas som område för vattentrafik (LV). Dessutom anser NTM-centralen att det skulle vara viktigt att reservera område för vattentrafik (LV) också på Bockholmen. 11. Slutligen rekommenderar NTM-centralen att det görs delgeneralplaner för byarna Hitis och Rosala så att det skulle vara möjligt att titta närmare på områdenas värde som byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY) och samtidigt trygga byarnas utveckling och boende i framtiden. NTM-centralen anser att planen kan godkännas (förutom byggrätterna vid Biskopsö insjöar), men understryker att natur- och kulturvärden alltid måste beaktas i byggandet och det betyder noggrant samarbete mellan byggnadstillsynen och övriga myndigheter. 1. Att på plankartan utvisa vilka byggnadsplatser är bebyggda eller obebyggda är inte helt logiskt. Saken lämnar många frågor obesvarade, som till exempel per vilket datum och år ska detta visas. Plankartan skulle vara missvisande efter att det första bygglovet beviljats efter detta datum, och ett kontinuerlig uppdaterande av plankartan i takt med beviljandet av bygglov skulle behövas i form av planändringar. Detta är inte ändamålsenligt. Då det är frågan om en plan som ändras, där det anvisas 16 nya byggnadsplatser, och planen som ändras har ca.400 befintliga byggnadsplatser som inte förverkligats, medför skilda beteckningar för byggda och obebyggda byggnadsplatser inte motsvarande information som vid beredningen av en ny plan. I planbeskrivningens punkt 7.1 konstateras följande: I planändringen har man på plankartan inte gjort skillnad mellan byggda och obe-byggda byggnadsplatser. Denna lösning baserar sig på målsättningarna för uppgörandet av planen samt under planens beredning framkomna följande saker:
- Området för planändringen är mycket omfattande och splittrat. Därtill finns på planområdet ett stort antal byggplatser. Eftersom det är frågan om en plan-ändring som baserar sig på dimensioneringen i den plan som ändras, vad som ankommer antalet byggrätter och anvisandet av dem, är en fastighetsvis eller stomlägenhetsvis genomgång av byggnadssituationen inte behövlig för hela området. - På området byggs tiotals nya fritidshus per år, och sålunda är planen inte aktuell visa vid byggnadssituationen än under själva beredningen. Sålunda är kommunens tjänsteinnehavare tvungna att alltid kontrollera byggnadssituationen med byggnadsgranskningens uppgifter. - Saken har under planens beredning diskuterats med byggnadsgranskningen, och i fråga varande myndighet upplever inte frågan som problematisk. - Planens baskarta är Lantmäteriverkets grundkarta där befintliga byggnader visas. I fråga varande grundkarta kan därtill beses i flera karttjänsters utbud. På så vis erhåller myndigheter uppgifter t.ex. vid givandet av utlåtanden under beredningstiden av planen. I saken betjänar också Miljöförvaltningens inform-ationstjänst LIITERI / Öppen information, där man kan kontrollera byggnads- och bostadsregisteruppgifter i karttjänsten. - Anvisandet av byggda och obebyggda byggnadsplatser förutsätter en systematisk genomgång av kommunens bygglovs-och byggnadsuppgifter. Man kan konstatera att utförandet av detta arbete, i förhållande till nyttan, förorsakar oskäliga kostnader. 2. Byggnadsplatserna har anvisats med beaktande av fastighetsindelningen i enlighet med markägarens målsättningar på de terrängmässigt best lämpade platser med avseende på byggande, användning, naturvärden och landskap, så att bevarandet av andelen fri strand beaktats fastighets-/områdesvis. Allmänt kan konstateras att användningen av små holmar med stöd av allemansrätten är ringa. Med beaktande av det totala antalet små holmar förorsakar planförslaget inte märkbar förändring i förhållande till den under ändring varande planen. Bildandet och användningen av den fria strandlinjen grundar sig på att byggnadsplatserna på mindre holmar anvisats på ovan stående grunder, och att de obyggda andelarna av strandlinjen, med tanke på landskap, jordmån, växtlighet, terrängformation samt naturvärden och rekreationsvärden, bildar ett bra och enhetligt område för öns invånare bruk. I samband med flyttning av byggnadsplatser frigörs allmänt taget fri strandlinje på större holmar, där den fria stranden bättre betjänar användningen i enlighet med allemansrätten. Därmed kan man konstatera att andelen fri strandlinje inte minskar, och möjligheterna till dess användning inte försämras i förhållande till den under ändring varande planen. Flyttning av byggplatser inverkar inte på de naturhamnar som används och finns i scouternas hamnböcker eller på naturhamnar, bryggor, skyddshamnar och ankringsplatser som anvisas i landskapsplanen. 3. Planbestämmelserna och beteckningarna granskas ännu, se bemötandet till landskapsmuseets utlåtande. 4. Beträffande dimensioneringen av byggrätter vid Biskopsö sjöar avviker kommunens uppfattning från det som NTM-centralen framför i sitt utlåtande. NTM-centralen hänvisar till den gällande planens planbestämmelse för området där man konstaterar att eventuell byggrätt lägenhetsvis överförts till RA och RM områden. I samband med beredningen av den
i kraft varande planen har dock ingen dimensioneringsberäkning utförts och inte heller överföringen lägenhetsvis till RA och RM områden. 5. Det skall säkerställas att det GIS-program som kommunens lovbehandlare använder innehåller allt behövligt och tillgängligt material gällande utrotningshotade arter, så att saken kan beaktas i byggskedet. Vid myndighetspalavern 17.6.2016 konstaterades följande: För att beakta de utrotningshotade arterna diskuterades ibruktagande av luo-planbeteckning i planen. I diskussionen kom man fram till att det till planbestämmelserna tilläggs en bestämmelse med vilken beaktandet av de utrotningshotade arterna garanteras. Med den anledningen tillades bestämmelsen till planens allmänna bestämmelser: I samband med bygglovsförfarandet bör utrotningshotade arter beaktas vid placering av byggnader. 6. GIS-data för Natura-2000 har kontrollerats. Rätt material används. Luo-bestämmelsen, se punkt 5. 7. Material om de utrotningshotade arterna och vårdbiotoperna på Hitis området bifogas till de GIS-program som kommunens lovbehandlare använder så att saken kan beaktas i byggskedet. 8. Natura-bedömningen behandlas skilt. 9. Antecknas för kännedom. Den nationella planen på lokaliseringsstyrning för fiskodlingsområden beaktas vid följande generalplaners revideringsomgångar. 10. På grund av ett tekniskt fel har LV-områdena på Djupön och Bötesön blivit borta och de tilläggs till plankartan. På plankartan har anvisats de områden för bryggor där förbindelsebåten trafikerar. För närvarande stannar inte förbindelsebåten vid Bockholmen, därför har LV-område inte anvisats på Bockholmen. Om förbindelsebåten i framtiden börjar stanna även vid Bockholmen, kan LV-område anvisas dit när generalplanen revideras följande gång. 11. Antecknas för kännedom. Byggandet på byaområden styrs av AT/s- och RKY-områdenas planbestämmelser. Byggande på dessa områden kräver oftast antingen undantagslov eller planeringsbehovsavgörande, vilket betyder att varje enskilt fall avgörs med betydligt större noggrannhet än sedvanliga bygglov. Möjligheten och behov av uppgörande av noggrannare generalplaner för byaområden kan utredas i framtiden. För naturskyddets del har en separat arbetspalaver förts mellan NTM-centralen och kommunen där de områden och GIS-system genomgåtts som behöver beaktas i byggskedet. På basen av diskussionen och kontakthållande har det gjorts en del enskilda tekniska korrigeringar, vilka förknippas med naturskydd. Förändringarna har listats i bemötandeförteckningen under punkten Övriga ändringar. I frågor gällande kulturmiljön har kommunen kontakt med landskapsmuseet och NTM-centralen enligt behov. Varsinais-Suomen ELY-keskus 1. Rakennetut ja rakentamattomat rakennuspaikat tulisi osoittaa kaavakartalla omalla symbolillaan. 2. Rakennuspaikkojen siirtojen perustelut (maaston olosuhteet, rannan laatu, maaperä ja maisema) voidaan katsoa hyväksyttäviksi. Kuitenkaan ei ole kestävää kehitystä jos
rakennuspaikkoja siirretään tai osoitetaan rakentamattomiin saariin, koska vapaa ranta todellisuudessa vähenee. 3. Kaavamääräyksiä ja merkintöjä tulee täsmentää maakuntamuseon lausunnon perusteella. 4. ELY-keskus katsoo edelleen, että Biskopsön sisäjärvien rakennusoikeudet on jo ratkaistu muutettavassa kaavassa. ELY-keskus ei hyväksy Biskopsön sisäjärvien alueella käytettyä RAKmerkintää (Loma-asuntojen alue, jolla oleva rakennusoikeus pyritään korvaamaan maanomistajalle.) 5. Kaavaehdotuksessa on pyritty huomioimaan uhanlaislajit, mutta joitain ristiriitoja on jäänyt lajien esiintynispaikkojen ja uusien RA-rakennuspaikkojen välille. Useimmissa tapauksissa riittää, että lajien esiintymispaikat huomioidaan rakentamisvaiheessa, mutta se edellyttää että sekä rakennusvalvonta että maanomistajat ovat tietoisia esiintymispaikoista. 6. Paikallisesti, maakunnallisesti tai muutoin merkittävien luonnonsuojelukohteiden merkintänä käytetään nykyisin luo-merkintää. Kaavaehdotuksessa on valittu käyttöön SLP-merkintä, joka on ollut aikaisemmin käytössä. Valtakunnallisesti ja joissain tapauksissa maakunnallisesti merkittävien kohteiden osalta on käytetty SL-merkintää, joka edellyttää valtiota ryhtymään toimiin luonnonsuojelulain mukaisen luonnonsuojelualueen perustamiseksi. SL-alueiden joukossa on Natura 2000 ohjelmaan kuuluvia alueita, joiden osalta on tarpeen tarkistaa että kaavakartalla on käytetty oikeaa paikkatietoaineistoa. 7. Mikäli on teknisesti mahdollista, niin on hyvä lisätä Hiittisten osasuurennoskartalle Hiittisten kyläalueelta laaditun uhanalaisten perhosten inventoinnin tulokset. Perinnebiotooppien ja Hiittisten uhanalaislajien paikkatietoaineistot ovat saatavilla ELY-keskuksesta. 8. ELY-keskus antaa natura-arviosta erillisen lausunnon. 9. Kansallinen vesiviljelyn sijainninohjaussuunnitelman mukaiset kalankasvatusalueet tulee soveltuvilta osin ottaa huomioon seuraavissa yleiskaavan päivityksissä. 10. Djupön ja Bötesön yhteysalusliikenteen käyttämät yksityiset laiturit tulee osoittaa vesiliikennealueina (LV). Lisäksi ELY-keskus katsoo, että olisi tärkeää varata vesiliikennealue (LV) myös Bockholmeniin. 11. Lopuksi ELY-keskus suosittelee kyläyleiskaavojen laatimista Hiittisiin ja Rosalaan, jotta alueiden arvoa valtakunnallisesti merkittävinä rakennettuina kulttuuriympäristöinä voitaisiin tarkastella lähemmin sekä samanaikaisesti turvata kylien kehitys ja asuminen tulevaisuudessa. ELY-keskus katsoo, että kaava on hyväksyttävissä (lukuunottamatta Biskopsön sisäjärvien rakennusoikeuksia), mutta painottaa että luonnon- ja kulttuuriympäristön arvot tulee ottaa huomioon rakentamisessa ja että se edellyttää tarkkaa yhteistyötä rakennusvalvonnan ja muiden viranomaisten kesken. Vastine: 1. Ei ole täysin loogista osoittaa kaavakartassa, mitkä rakennuspaikat ovat rakennettuja ja mitkä rakentamattomia. Asia jättää ilmaan monta kysymystä, kuten minkä päivämäärän ja vuoden mukaan nämä näytettäisiin. Kaavakartta olisi harhaanjohtava sen jälkeen, kun ensimmäinen rakennuslupa myönnettäisiin tämän päivämäärän jälkeen. Lisäksi kaavakarttaa olisi jatkuvasti päivitettävä kaavamuutosten muodossa sitä mukaa kun rakennuslupia myönnettäisiin. Tämä ei ole tarkoituksenmukaista. Kun kyse on muutettavasta kaavasta, jossa uusia rakennuspaikkoja on vain 16 kpl ja muutettavassa kaavassa olevia toteutumattomia
rakennuspaikkoja noin 400 kpl, ei merkintä tuo samanlaista informaatiota kuin uutta kaavaa laadittaessa. Kaavaselostuksen luvussa 7.1 todetaan asiaan liittyen seuraavaa: Kaavan muutoksessa ei kaavakartalla ole eritelty rakentamattomia ja rakennettuja rakennuspaikkoja. Tämä ratkaisu perustuu kaavan laadinnan tavoitteisiin ja kaavan laadinnan aikana todettuihin seuraaviin asioihin: - Kaavan muutosalue on erittäin laaja ja rikkonainen. Lisäksi kaavassa on paljon rakennuspaikkoja. Koska kysymyksessä on kaavan muutos, joka rakennusoikeuden määrittämisen ja osoittamisen osalta perustuu muutettavan kaavan mitoitukseen, ei kiinteistö- tai kantatilakohtaista rakentamistilannetta tarvitse käydä koko alueen osalta läpi. - Alueelle rakennetaan kymmeniä uusia loma-asuntoja vuodessa, joten kaava ei tältä osin pysy ajantasaisena edes kaavan laadinnan aikana. Näin ollen esim. kunnan viranomaiset joutuvat tarvittaessa tarkistamaan rakentamistilanteen aina rakennusvalvonnan tiedoista. - Asiasta on kaavan laadinnan aikana keskusteltu kunnan rakennusvalvontaviranomaisten kanssa. Ko. viranomaiset eivät näe esitystapaa ongelmallisena. - Kaavan pohjakarttana on Maanmittauslaitoksen maastokartta, jossa näkyy rakennetut rakennukset. Ko. maastokartta on kaavakartan lisäksi katsottavissa useiden karttapalveluiden tarjoamana. Tätä kautta viranomaiset saavat tietoa rakentamistilanteesta esim. antaessaan lausuntoja kaavan laadinnan aikana. Asiassa palvelee myös Ympäristöhallinnon elinympäristön tietopalvelu Liiteri, josta voi tarkastella rakennus- ja huoneistorekisterin tietoja karttapalvelussa. - Rakennettujen ja rakentamattomien rakennuspaikkojen osoittaminen edellyttäisi rakennuspaikkojen järjestelmällistä läpikäyntiä ja selvittelyä pohjautuen kunnan rakennuslupa- ja rakennustietoihin. Hyötyihin nähden asian tekemisen on todettu aiheuttavan kohtuuttomat kustannukset. 2. Rakennuspaikat on osoitettu kiinteistöjako huomioiden maanomistajan tavoitteiden mukaisesti rakentamisen, käytön, luontoarvojen, maiseman ja maaston kannalta suotuisimpiin paikkoihin niin, että vapaan rannan muodostuminen on huomioitu kiinteistö- / aluekohtaisesti. Yleisesti voidaan todeta, että pienten saarien jokamiehen oikeuksin tapahtuva käyttö on vähäistä. Pienten saarien kokonaismäärä huomioiden kaavaehdotus ei aiheuta merkittävää muutosta verrattuna muutettavaan kaavaan. Vapaan rannan muodostuminen ja käyttö perustuu siihen, että pienempien saarten rakennuspaikat on osoitettu edellä todetuin perustein ja että rakentamattomat rannan osat muodostavat maiseman, maaperän, puuston, maaston muotojen sekä luontoarvojen ja virkistyskäytön kannalta katsottuna hyvän ja yhtenäisen alueen saaren loma-asukkaiden käyttöön. Rakennuspaikan siirron myötä vapautuu yleisesti ottaen vapaata rantaa isommassa saaressa, jossa vapaa ranta sopii paremmin jokamiehenoikeudelliseen käyttöön. Näin ollen voidaan todeta, että vapaan rannan määrä ei vähene, eivätkä sen käyttömahdollisuudet huonone verrattuna muutettavaan kaavaan. Rakennuspaikkojen siirroilla ei ole vaikutuksia partiolaisten satamakirjan mukaisiin yleisesti tiedossa ja käytössä oleviin luonnonsatamiin tai maakuntakaavan mukaisiin luonnonsatamiin, laitureihin, suojasatamiin ja ankkuripaikkoihin. 3. Kaavamääräyksiä ja merkintöjä tarkistetaan, ks vastine maakuntamuseon lausuntoon.
4. Kunnan käsitys rakennusoikeuksien mitoituksesta Biskopsön järvien ympärillä poikkeaa ELYkeskuksen lausunnossaan esittämästä käsityksestä. ELY-keskus viittaa voimassa olevan kaavan kaavamääräykseen alueeseen sen alueen osalta, jonka mahdollinen rakennusoikeus on siirretty tilakohtaisesti RA- ja RM-alueille. Voimassa olevan kaavan valmistelun yhteydessä ei kuitenkaan ole tehty mitoituslaskelmaa eikä myöskään tilakohtaista siirtoa RA- ja RMalueille. 5. Varmistetaan, että kunnan lupakäsittelijöiden käytössä olevissa paikkatietoaineistoissa ovat mukana kaikki tarvittavat ja saatavilla olevat uhanalaislajeja koskevat aineistot, jotta asia voidaan huomioida rakentamisvaiheessa. Viranomaisneuvottelussa 17.6.2016 todettiin seuraavasti: Uhanalaisten lajien huomioimiseksi kaavassa keskusteltiin luo kaavamerkinnän ottamisesta mukaan kaavaan. Keskustelussa päädyttiin siihen, että kaavan kaavamääräyksiin lisätään määräys, jolla uhanlaisten lajien huomioiminen maankäytössä kaavallisesti turvataan. Kaavaan lisättiin sen perusteella yleismääräys: Rakennuslupamenettelyssä tulee uhanalaiset lajit ottaa huomioon rakennusten sijoittelussa. 6. Natura 2000-paikkatietoaineisto on tarkistettu. Käytössä on oikea aineisto. Luo-määräys, ks. kohta 5. 7. Hiittisten alueen uhanalaislajien ja perinnebiotooppien aineistot liitetään kunnan lupakäsittelijöiden käyttämiin paikkatietoaineistoihin, jotta asia voidaan huomioida rakentamisvaiheessa. 8. Natura-arvio käsitellään erikseen. 9. Merkitään tiedoksi. Kansallinen vesiviljelyn sijainninohjaussuunnitelman mukaiset kalankasvatusalueet huomioidaan seuraavilla yleiskaavojen päivityskierroksilla. 10. Djupön ja Bötesön LV-alueet ovat jääneet teknisen virheen vuoksi pois ja ne lisätään kaavakartalle. Kaavakartalla on osoitettu ne laiturialueet, joissa yhteysalus liikennöi. Yhteysalus ei tällä hetkellä pysähdy Bockholmenissa, joten LV-aluetta ei osoiteta Bockholmeniin. Mikäli yhteysalus tulevaisuudessa alkaa pysähtymään myös Bockholmenissa, voidaan sinne osoittaa LV-alue kun yleiskaavaa seuraavan kerran päivitetään. 11. Merkitään tiedoksi. Rakentamista kyläalueilla ohjaavat AT/s- ja RKY-alueiden kaavamääräykset. Rakentaminen näillä alueilla vaatii useimmiten joko poikkeamislupaa tai suunnittelutarveratkaisua, mikä tarkoittaa että kukin yksittäinen tapaus ratkaistaan huomattavasti suuremmalla tarkkuudella kuin tavanomaiset rakennusluvat. Kyläalueiden tarkempien yleiskaavojen laatimisen mahdollisuutta ja tarpeita voidaan jatkossa selvittää. Luonnonsuojelun osalta on pidetty erillinen työneuvottelu ELY-keskuksen ja kunnan kesken ja käyty läpi niitä alueita ja paikkatietoaineistoja, jotka on tarpeen huomioida rakentamisvaiheessa. Neuvottelun ja yhteydenpidon perusteella kaavakartalle on tehty joitain yksittäisiä teknisiä korjauksia, jotka liittyvät luonnonsuojeluun. Muutokset on listattu vastineluetteloon kohtaan Muut muutokset. Kulttuuriympäristöön liittyvissä kysymyksissä kunta on yhteydessä maakuntamuseoon ja ELY-keskukseen tarpeen mukaan. Egentliga Finlads förbund
1. Egentliga Finlands förbund konstaterar, att man strävat efter att genomföra ändringarna enligt det utlåtande som markanvändningssektionen gav 21.3.2017. 2. Egentliga Finlands förbund konstaterar att förverkligandet av nya platser för fritidsbebyggelse ska iaktta det aktuella förslaget om att kraftigare öka andelen av fri strand. I största delen av de föreslagna ändringarna skulle det vara råd på att betydligt koncentrera lokaliseringen av rätterna för fritidsbyggande. Vid en del av ändringarna har man även klart gått till en mera slösaktig placering än i den gällande stranddelgeneralplanen sett ur den fria stranden synvinkel. Egentliga Finlands förbund framför att byggplatserna för fritidsbebyggelsen preciseras sålunda att, 1. Ifall det i enlighet med markägoförhållandena är möjligt bör nya platser för byggande inte anvisas på obebyggda öar, och 2. nya och ickegenomförda rätter för fritidsbyggande skall i mån av möjlighet grupperas till enhetliga helheter för att maximera andelen av fri strand. 3. Egentliga Finlands förbund föreslår att de fritidsbyggnadsrätter som anvisas i planen delas in i bebyggda och obebyggda byggplatser. 4. De goda trafikförbindelserna till öarna Hitis och Rosala gör öarna betydelsefulla med hänsyn till turismen. Med avseende på turismen vore det de facto fördelaktigt, ifall man i stranddelgeneralplanen kunde anvisa områden som gränsar till stranden, dit turisterna hade fritt tillträde. Sådana objekt kan till exempel vara badstränderna eller andra objekt som hänför sig till rekreation. Egentliga Finlands förbund framför att man ska överväga att i planen öka de ovan nämnda beteckningarna som stöder turismen. 1. Inget att kommentera. 2. Byggnadsplatserna har anvisats med beaktande av fastighetsindelningen i enlighet med markägarens målsättningar på de terrängmässigt best lämpade platser med avseende på byggande, användning, naturvärden och landskap, så att bevarandet av andelen fri strand beaktats fastighets-/områdesvis. Vid uppgörande av planförslaget har för hela planområdet byggnadsplatsernas omfattning, placering och mängden strandlinje granskats. Att i så hög utsträckning som möjligt bevara den fria strandens omfattning har utgjort den andra dimensioneringsgrunden för planändringen samt utgångspunkten för justeringen och omplaceringen av områdesreserveringarna. Byggplatserna har anvisats i enlighet med planeringsanvisningarna för markanvändningen på allmänna stränder. På grundval av detta kan man konstatera att andelen fri strand har utökats i och med justeringen av byggplatserna. Vid utarbetandet av planändringen har uppmärksamhet fästs vid de byggplatser där storleken och strandlinjens omfattning är betydligt mer omfattande än vad som borde anvisas med beaktande av byggplatsens terrängformer, jordmån, strandens kvalitet, byggbarheten och planens dimensioneringsgrunder samt de allmänna planeringsprinciperna för markanvändning på stränder. Denna granskning ökar återigen den fria strandlinjen med mer än en kilometer.
På planområdet finns det talrikt med små holmar. Allmänt kan konstateras att användningen av små holmar med stöd av allemansrätten är ringa. Med beaktande av det totala antalet små holmar förorsakar planförslaget inte märkbar förändring i förhållande till den under ändring varande planen. Angående flyttningen av byggnadsplatser från större holmar till mindre holmar kan man konstatera följande: Bildandet och användningen av den fria strandlinjen grundar sig på att byggnadsplatserna på mindre holmar anvisats på ovan stående grunder, och att de obyggda andelarna av strandlinjen, med tanke på landskap, jordmån, växtlighet, terrängformation samt naturvärden och rekreationsvärden, bildar ett bra och enhetligt område för öns invånares bruk. I samband med flyttning av byggnadsplatser frigörs allmänt taget fri strandlinje på större holmar, där den fria stranden bättre betjänar användningen i enlighet med allemansrätten. Därmed kan man konstatera att andelen fri strandlinje inte minskar, och möjligheterna till dess användning inte försämras i förhållande till den under ändring varande planen. 3. I planbeskrivningens punkt 7.1 konstateras följande: I planändringen har man på plankartan inte gjort skillnad mellan byggda och obebyggda byggplatser. Denna lösning baserar sig på målsättningarna för uppgörandet av planen samt under planens beredning framkomna följande saker: - Området för planändringen är mycket omfattande och splittrat. Därtill finns det på planområdet ett stort antal byggplatser. Eftersom det är frågan om en planändring som baserar sig på dimensioneringen i den plan som ändras, vad gäller antalet byggrätter och anvisandet av dem, är en fastighetsvis eller stomlägenhetsvis genomgång av byggnadssituationen inte behövlig för hela området. - På området byggs tiotals nya fritidshus per år och sålunda är planen inte aktuell ens under den tid planen görs. Därför är t.ex. kommunens tjänstemän tvungna att alltid kontrollera byggnadssituationen med byggnadstillsynens uppgifter. - Saken har under planens beredning diskuterats med byggnadstillsynen och ifråga varande myndighet upplever inte frågan som problematisk. - Planens baskarta är Lantmäteriverkets grundkarta där befintliga byggnader visas. Ifråga varande grundkarta kan därtill ses i flera karttjänsters utbud. Härigenom får myndigheterna uppgifter t.ex. vid givande av utlåtanden under planens beredningstid. I ärendet betjänar också Miljöförvaltningens informationstjänst LIITERI, där man kan kontrollera byggnads- och bostadsregisteruppgifter i karttjänsten. - Anvisandet av byggda och obebyggda byggplatser förutsätter en systematisk genomgång av kommunala bygglovs- och byggnadsuppgifter. I förhållande till nyttan kan konstateras att utförandet av detta arbete skulle förorsaka oskäliga kostnader. Principerna vid uppgörande av planen och planlösningen stöder turismen och rekreationsverksamheten. Personer som använder eller söker ifråga varande turism- och rekreationsmål söker dem inte från en plankarta, utan från olika temakartor, reklam, informationstavlor och t.ex. från mobilkarttjänster. Därför kan man konstatera att planen för sin del stöder turism- och rekreationstjänster och ger möjlighet för befintliga tjänster att existera, utvecklas och för uppkomst av nya tjänster, men marknadsföring och information av tjänsterna sker andra vägar.
Varsinais-Suomen liitto 1. Varsinais-Suomen Iiitto toteaa, että maankäyttöjaoston 21.3.2017 annetun lausunnon mukaiset täydennykset pyritty toteuttamaan. 2. Varsinais-Suomen Iiitto toteaa, että uusien Iomarakennuspaikkojen toteuttamisen tulisi noudattaa käsillä olevaa ehdotusta voimakkaammin vapaan rantaosuuden Iisäämistä. Suurimmassa osassa ehdotettuja muutoksia olisi varaa merkittävästi tiivistää Iomarakennusoikeuksien sijoittamista. Osassa muutoksia on myös selkeästi menty voimassa olevaa rantaosayleiskaavaa tuhlaavampaan rakennuspaikkojen sijoitteluun vapaan rannan näkökulmasta. Varsinais-Suomen Iiitto esittää, että Ioma-asutuksen rakennuspaikkoja tarkennetaan siten, että 1. mikäli maanomistusolot mahdollistavat uusia rakennuspaikkoja ei tulisi esittää rakentamattomille saarille, ja 2. uudet ja toteutumattomat lomarakentamisen oikeudet ryhmitellään mahdollisimman pitkälle yhtenäisiksi kokonaisuuksiksi vapaan rannan osuuden maksimoimiseksi. 3. Varsinais-Suomen liitto ehdottaa, että kaavassa esitettävät lomarakentamisoikeudet jaetaan rakennettuihin ja rakentumattomiin rakennuspaikkoihin. 4. Hiittisten ja Rosalan saaren hyvät liikenneyhteydet tekevät saarista matkailullisesti merkittäviä. Matkailun kannalta olisikin edullista, mikäli rantaosayleiskaavassa pystyttäisiin esittämään rantaan rajoittuvia kohteita, joihin matkailijoilla on vapaa pääsy. Tällaisia kohteita voivat olla esimerkiksi uimarannat tai muut virkistykseen liittyvät kohteet. Varsinais-Suomen liitto esittää harkittavaksi edellä mainittujen matkailua tukevien merkintöjen Iisäämistä kaavaan. Vastine: 1. Ei kommentoitavaa. 2. Rakennuspaikat on osoitettu kiinteistöjako huomioiden maanomistajan tavoitteiden mukaisesti rakentamisen, käytön, luontoarvojen, maiseman ja maaston kannalta suotuisimpiin paikkoihin niin, että vapaan rannan muodostuminen on huomioitu kiinteistö- / aluekohtaisesti. Kaavaehdotusta laadittaessa on tarkasteltu koko kaava-alueen osalta rakennuspaikkojen ulottuvuuksia, sijoittelua ja rantaviivan määrää. Vapaan rannan määrän pitäminen mahdollisimman ennallaan on ollut kaavamuutoksessa toinen mitoitusperuste sekä aluevarausten tarkistamisen ja uuteen paikkaan sijoittamisen lähtökohta. Rakennuspaikat on osoitettu yleisten rantojen maankäytön suunnitteluohjeiden mukaisesti. Tämän perusteella voidaan todeta, että rakennuspaikkojen tarkistusten myötä on lisätty vapaata rantaa. Kaavan muutoksen laadinnassa on kiinnitetty huomiota muutettavan kaavan niihin rakennuspaikkoihin, joiden koko ja rantaviivan määrä on huomattavasti suurempi, kuin mitä rakennuspaikan maastonmuodot, maaperä, rannan laatu, rakennettavuus ja kaavan mitoitusperusteet sekä yleiset rantojen maankäytön suunnitteluperusteet huomioiden tulisi osoittaa. Tämä tarkastelu osaltaan lisää vapaan rannan määrää verrattuna muutettavaan kaavaan.
Kaava-alueella on paljon pieniä saaria. Yleisesti voidaan todeta, että pienten saarien jokamiehen oikeuksin tapahtuva käyttö on vähäistä. Pienten saarien kokonaismäärä huomioiden kaavaehdotus ei aiheuta merkittävää muutosta verrattuna muutettavaan kaavaan. Rakennuspaikkojen siirroista isommista saarista pienempiin saariin voidaan todeta seuraavaa. Vapaan rannan muodostuminen ja käyttö perustuvat siihen, että pienempien saarien rakennuspaikat on osoitettu edellä todetuin perustein ja että rakentamattomat rannan osat muodostavat maiseman, maaperän, puuston, maaston muotojen sekä luontoarvojen ja virkistyskäytön kannalta katsottuna hyvän ja yhtenäisen alueen saaren loma-asukkaiden käyttöön. Rakennuspaikkojen siirtojen myötä vapautuu yleisesti ottaen vapaata rantaa isommassa saaressa, jossa vapaa ranta sopii paremmin jokamiehenoikeudelliseen käyttöön. Näin ollen voidaan todeta, että vapaan rannan määrä ei vähene, eivätkä sen käyttömahdollisuudet huonone verrattuna muutettavaan kaavaan. 3. Kaavaselostuksen luvussa 7.1 todetaan asiaan liittyen seuraavaa: Kaavan muutoksessa ei kaavakartalla ole eritelty rakentamattomia ja rakennettuja rakennuspaikkoja. Tämä ratkaisu perustuu kaavan laadinnan tavoitteisiin ja kaavan laadinnan aikana todettuihin seuraaviin asioihin: - Kaavan muutosalue on erittäin laaja ja rikkonainen. Lisäksi kaavassa on paljon rakennuspaikkoja. Koska kysymyksessä on kaavan muutos, joka rakennusoikeuden määrittämisen ja osoittamisen osalta perustuu muutettavan kaavan mitoitukseen, ei kiinteistö- tai kantatilakohtaista rakentamistilannetta tarvitse käydä koko alueen osalta läpi. - Alueelle rakennetaan kymmeniä uusia loma-asuntoja vuodessa, joten kaava ei tältä osin pysy ajantasaisena edes kaavan laadinnan aikana. Näin ollen esim. kunnan viranomaiset joutuvat tarvittaessa tarkistamaan rakentamistilanteen aina rakennusvalvonnan tiedoista. - Asiasta on kaavan laadinnan aikana keskusteltu kunnan rakennusvalvontaviranomaisten kanssa. Ko. viranomaiset eivät näe esitystapaa ongelmallisena. - Kaavan pohjakarttana on Maanmittauslaitoksen maastokartta, jossa näkyy rakennetut rakennukset. Ko. maastokartta on kaavakartan lisäksi katsottavissa useiden karttapalveluiden tarjoamana. Tätä kautta viranomaiset saavat tietoa rakentamistilanteesta esim. antaessaan lausuntoja kaavan laadinnan aikana. Asiassa palvelee myös Ympäristöhallinnon elinympäristön tietopalvelu Liiteri, josta voi tarkastella rakennus- ja huoneistorekisterin tietoja karttapalvelussa. - Rakennettujen ja rakentamattomien rakennuspaikkojen osoittaminen edellyttäisi rakennuspaikkojen järjestelmällistä läpikäyntiä ja selvittelyä pohjautuen kunnan rakennuslupa- ja rakennustietoihin. Hyötyihin nähden asian tekemisen on todettu aiheuttavan kohtuuttomat kustannukset. 4. Kaavan laadinnan periaatteet ja kaavaratkaisu tukevat matkailua ja virkistystoimintaa. Matkailuun ja virkistykseen liittyviä ko. kohteita käyttävät tai etsivät ihmiset eivät etsi niitä kaavakartalta, vaan ko. tarkoituksiin laadittavista erilaisista teemakartoista, mainoksista, opastauluista ja esim. mobiilikarttapalveluista. Voidaankin todeta em. perusteella, että kaava osaltaan tukee kunnan ja yksityisiä matkailu- ja virkistyspalveluita sekä antaa mahdollisuuden olemassa olevien palveluiden olemassa ololle, kehittymiselle sekä uusien palveluiden tulemiseen, mutta palveluiden markkinointi ja informointi tapahtuu muuta kautta.
Kommunens Bygg- och miljötillsynsnämnden 1. Bygg- och miljötillsynsnämnden har inget att anmärka över planförslaget till ändring av stranddelgeneralplan för Dragsfjärds östra skärgård, förslag II. 1. Inget att kommentera. Kunnan rakennus- ja ympäristövalvontalautakunta 1. Rakennus- ja ympäristövalvontalautakunnalla ei ole mitään huomautettavaa Dragsfjärdin itäisen saariston rantaosayleiskaavan muutosehdotuksesta, ehdotus II. Vastine: 1. Ei kommentoitavaa. Museiverket 1. I sitt tidigare utlåtande 23.11.2016 framförde Museiverket att en undervattens fornlämning skall läggas till plankartan och en liten tilläggsuppgift till planbeskrivningen. Dessa saker har korrigerats och Museiverket har ingenting att kommentera gällande planförslaget. 1. Inget att kommentera. Museovirasto 1. Kaavan aiemmasta vaiheesta 23.11.2016 lausuessaan Museovirasto esitti yhden uuden vedenalaisen muinaisjäännöksen lisäämistä kaavakartalle sekä pienen lisätiedon liittämistä kaavaselostukseen. Nämä asiat on otettu huomioon kaavaehdotuksessa, joten Museovirastolla ei ole huomautettavaa ehdotuksesta. Vastine: 1. Ei kommentoitavaa. Raseborgs stad 1. I den del av planförslaget som gränsar till Raseborg har anvisats vanligt fritidsbyggande och byggnadstätheten motsvarar den som tillämpas i Raseborg skärgård. Raseborgs stad anser att det är viktigt att generalplanerna hålls aktuella och att den nuvarande justeringen är motiverad. Planförslaget kan inte anses ha betydande verkning för Raseborg stad.
1. Ei kommentoitavaa. Raaseporin kaupunki 1. Raaseporiin rajoittuvassa kaavaehdotuksen osassa on osoitettu tavallista vapaa-ajan rakentamista ja rakennustiheys vastaa Raaseporin saaristossa sovellettua. Raaseporin kaupunki katsoo, että on tärkeää että yleiskaavat pidetään ajantasaisina ja että nyt ajankohtainen tarkistus on perusteltua. Kaavaehdotuksella ei voida katsoa olevan merkittäviä vaikutuksia Raaseporin kaupungille. Vastine: 1. Ei kommentoitavaa. Suomen Turvallisuusverkko Oy 1. Stora Kroköns västra strands och Bolax nordvästra strands tomter har kabelservitut vilka bör beaktas vid fortsatta planeringar på planförslagets tomter och områden. Kablarnas, kabelstigningarnas och kabelbrunnarnas placering bör kontrolleras vid Suomen Turvallisuusverkko Oy:s kundtjänst före fortsatt användning på planändringens tomter och områden. 1. Antecknas för kännedom. Kablar och anordningar beaktas i bygglovsskedet. Suomen Turvallisuusverkko Oy 1. Stora Krokön länsirannalla sekä Bolaxin luoteisrannalla on tonttien rasitteina kaapeleita, jotka on huomioitava kaavaehdotuksen tonttien ja alueiden käytön jatkosuunnittelussa. Rasitteina olevien kaapeleiden, kaapelinousujen ja kaapelikaivojen sijainnit tulee varmistaa Suomen Turvallisuusverkko Oy:n asiakaspalvelusta ennen kaavamuutosten mukaisten tonttien ja alueiden jatkokäyttöä. Vastine: 1. Merkitään tiedoksi. Kaapelit ja laitteet huomioidaan rakennuslupavaiheessa. 10.10.2017, 7.3.2018, 14.3.2018 Kirsti Virkki Åke Lindeberg Kaavoitusarkkitehti 15.8.2016 alkaen Kaavoitusarkkitehti 1.8.2016 asti Planläggningsarkitekt från 15.8.2016 Planläggningsarkitekt till 1.8.2016 Petri Hautala Maanmittausinsinööri Lantmäteri ingenjör
Dragsfjärds östra skärgårds stranddelgeneralplan, planförslag II till påseende 13.4-14.5.2017. Sammandrag av anmärkningar samt bemötanden av dem. Dragsfjärdin itäisen saariston rantaosayleiskaava, kaavaehdotus II nähtävillä 13.4-14.5.2017. Lyhennelmät kaavahuomautuksista ja vastineet niihin. 401. Adlercreutz, Gustav (för Herman Adlercreutz dödsbo) 322-495-10-6, Tistronskär 1. Fastighetens byggrätt har sammanslagits med holmen som ligger söder om Tistronskär (Dömmaskär). Byggrätterna borde skiljas åt så att båda holmarna har lika mycket byggrätt. 2. Det önskas att På Tistronskäret anvisas tre byggrätter i stället för två eftersom det finns tre ägare. Detta skulle motsvara byggrätten på södra Furuholmen som, som ligger strax norr om Tistronskär. 3. Det önskas att byggrutan utvidgas västerut enligt bifogad karta. Motiveringen är att terrängförhållandena inte har beaktats vid avgränsning av byggrutan. Om man utvidgar byggrutan, förblir holmens hela västra strandlinje obebyggd, vilket man antar att varit planerarens avsikt, men ger en bättre möjlighet utnyttja holmen. 1. Både Tistronskär och Dömmaskär har två RA byggrätter i generalplanen. Byggplatserna anvisas på plankartan med en triangelsymbol, vars placering inom fastighetsgränserna är riktgivande. Planbeteckningarna är korrekta och byggrätterna behöver inte skiljas. 2. Byggplatser vid stranden anvisas på basen av dimensioneringskalkylen som inte har förändrats vid revidering av planen. Enligt dimensioneringskalkylen har stamfastigheten Tistronskär beräknad byggrätt för 2,0 fritidsbostadsenheter. I den i kraft varande generalplanen och planförslaget har anvisats två byggplatser (RA). Stamfastigheten har utnyttjat sin byggrätt. Det är inte möjligt att anvisa en tredje byggplats på fastigheten för det skulle inte vara jämlik behandling av markägarna, som markanvändnings- och bygglagen förutsätter. 3. I stranddelgeneralplanen för Dragsfjärds östra skärgård, fastställd 1998, finns ett flertal RA byggrutor som är omotiverat stora. NTM-centralen i Egentliga Finland (ELY-centralen) förutsätter att kommunen i samband med nu pågående planändring ser över dessa för att bättre överensstämma med de principer och direktiv som Miljöministeriet utfärdat gällande utformningen av stranddelgeneralplaner. En av de centrala principerna är att per fritidsbostadsenhet (RA byggplats) anvisas i snitt ca. 60-70 meter strandlinje på plankartan. Avvikelse från dessa metertal kan motiveras och godtas av till exempel terrängmässiga orsaker. Kravet på bevarande av fri (obebyggd) strandlinje samt gruppering av byggrätter i sammanhängande grupper är andra viktiga målsättningar i Miljöministeriets direktiv. Också planbestämmelsen som gäller för en RA byggplats strävar till att samla byggnaderna innanför en fritidsbostadsenhet inom ett begränsat område, ett gårdstun, där byggnadernas inbördes avstånd inte överstiger 40 meter. En bastubyggnad kan av terrängmässiga skäl placeras på längre avstånd.
Utvidgning av byggrutan skulle därtill förutsätta uppgörandet av en ny naturinventering. För stranddelgeneralplanen har en omfattande naturinventering utförts 2010. Denna naturinventering är till sin karaktär allmängiltig, och byggplatsspecifika utredningar har endast utförts för sådana ändringsobjekt som varit i kännedom vid denna tidpunkt (ca. 30 40 platser). Utgående från den respons som man erhållit till planutkastet och planförslag 1 har en skild naturinventering berörande ändringsområden uppgjorts 2016. I detta skede utför kommunen inte en ny naturinventering, eftersom planläggningsprocessen redan är så långt att den måste föras till slut. Två byggplatser i fråga har anvisats cirka 350 meter strandlinje på plankartan. När man strävar att förminska byggrutor som är omotiverad stora, är det inte motiverat att utvidga den här fastighetens byggruta västerut. Med tanke på den fria strandlinjen samt planbestämmelsen som förutsätter att byggnadernas inbördes avstånd inte överstiger 40 meter, kan byggrutan inte utvidgas. Anmärkningen föranleder inga ändringar. 402 Aspelin, Mårten och Oy Zax Ab 322-507-4-47, Åsmanskäret och 322-507-11-62 Gåsskären Anmärkaren konstaterar att Åsmanskäret har 5 byggrätter som på grund av Natura området på holmen anvisats snäva byggrutor. Anmärkaren framhåller att utnyttjandet av alla 5 byggrätter inte kommer att vara möjligt, och framlägger att en byggrätt från Åsmanskärets RA3 byggruta skulle flyttas till fastigheten Gåsskären. Byggrutan på Åsmanskäret skulle bibehålla sin storlek. Gåsskären ägs av aktiebolaget Zax Ab som ägs av anmärkaren. På den största av Gåsskären benämnda holmar (den i anmärkningen avsedda holmen) finns en ca. 20m2 stor byggnad som enligt kommunens byggnadsgranskning färdigställts 1.5.1993 och klassificerats som en byggnad relaterad till jord- och skogsbruk samt fiskerinäring. Planförslaget till nu i kraft varande plan har varit framlagd till offentligt påseende under sommaren 1995, och då som även nu har holmen haft planbeteckningen M-2. Man har bedömt holmen som kal och inte anvisat den någon byggrätt. Situationen är i dagens läge oförändrad, vilket betyder att flyttning av en byggrätt från Åsmanskäret inte är möjlig. RA3 byggrutan på Åsmanskärets nordvästra sida har en ungefärlig sammanlagd strandlinjelängd på ca. 280m. Detta ger ca. 90m strandlinje per byggrätt. Den allmänna kutymen vid strandgeneralplanering är att en byggrätt skulle uppta ca. 60-70 meter strandlinje. Anmärkningen föranleder inga åtgärder. 403 Berner, Joakim 322-521-2-32, Korshamn Anmärkaren önskar en flyttning av den ena av 2 byggrätter på fastigheten till den norra sidan av fastigheten (udden).
En av de allmänna och centrala principerna vid strandgeneralplanering är att placera byggrätterna i större grupper såvida det är terrängmässigt möjligt. Flyttningen skulle i detta fall vara en omotiverad särplacering. Flyttning av byggnadsplatsen skulle ytterligare förutsätta uppgörandet av en ny naturinventering. För stranddelgeneralplanen har en omfattande naturinventering utförts 2010. Denna naturinventering är till sin karaktär allmängiltig, och byggnadsplatsspecifika utredningar har endast utförts för sådana ändringsobjekt som varit i kännedom vid denna tidpunkt (ca. 30 40 platser). Utgående från den respons som man erhållit om planutkastet och planförslag 1 har en skild naturinventering berörande ändringsområden uppgjorts 2016. I detta skede utför kommunen inte en ny naturinventering, eftersom planläggningsprocessen redan är så långt att den måste föras till slut. Flyttningen utförs inte. Anmärkningen föranleder inga åtgärder. 404 Björkroth, Karl Erik mf. 322-507-6-29, Notlandet Anmärkarna framlägger att fastigheten skulle anvisas en andra byggrätt som skulle placeras i den västra ändan av holmen. Det nuvarande M-2 området skulle flyttas till den östra sidan. Man nämner också att förhandlingar förs om inköp av det lilla (525m2) skäret strax söder om Notlandet för att fastigheten skulle uppnå en storlek som berättigar till 2 byggrätter. Till sist framlägger man att ifall anvisandet av en ny byggrätt inte skulle vara möjligt, önskar man att M-2 området skulle flyttas till den östra delen av holmen. Dimensioneringen av byggrätten har utförts på basen av den lägenhet som utgjort stomlägenhet 1985. Stomlägenhet har då varit lägenheten Kasfolkis 6-25, bestående av 17 olika skiften varav Notlandet utgjort ett skifte. Stomlägenhetens hela byggrätt har noterats som 18, varav 2 varit bebyggda i detta skede. Notlandet var den ena bebyggda fastigheten. Enligt den teoretiska beräkningen av byggrätter per skifte har Notlandet gett resultatet 2, varav den ena varit bebyggd. Stomlägenhetens byggrätt har i enlighet med dåvarande ägares önskemål fördelats på stomlägenhetens skiften, och Notlandet har i detta förfarande anvisats en (RA1) byggrätt eftersom den varit bebyggd. Stomlägenhetens byggrätt är sålunda förbrukad. Ett köp av tilläggsmark bestående av en separat liten holme utan byggrätt (holmar under 1 ha saknar byggrätt) förändrar inte förutsättningarna för en tilläggsbyggrätt på Notlandet eftersom dimensioneringsberäkningen utförs utgående från stomlägenheten 1985. Flyttningen av M-2 området till den östra ändan av holmen är också problematisk om man avser att området varifrån M-2 området flyttas skulle ändras till byggområde (gul byggruta) genom att detta skulle förutsätta en ny naturinventering. För stranddelgeneralplanen har en omfattande naturinventering utförts 2010. Denna naturinventering är till sin karaktär allmängiltig, och byggnadsplatsspecifika utredningar har endast utförts för sådana ändringsobjekt som varit i kännedom vid denna tidpunkt (ca. 30 40 platser). Utgående från den respons som man erhållit om planutkastet och planförslag 1 har en skild naturinventering berörande ändringsområden uppgjorts 2016. I detta skede utför kommunen inte en ny naturinventering, eftersom planläggningsprocessen redan är så långt att den måste föras till slut. Det är möjligt att undersöka flyttning av
byggnadsplatser när Dragsfjärds östra skärgårds stranddelgeneralplan uppdateras följande gång. Ifall markägaren så önskar kan flyttning av byggnadsplatser också undersökas genom en skild planändring, på markägarens bekostnad. Sålunda är det inte möjligt att i detta skede flytta en byggplats i samband med den pågående planändringen. Anmärkningen föranleder inga åtgärder. 405 Bondestam, Sixten och Johanna 322-491-2-88, Rosendun, Storön Anmärkarna önskar i enlighet med bilagd kartskiss en utvidgning av RA byggrutan på ovan nämnda fastighet, med motivering att byggrätten höjts till 200m2 samt ojämn terräng. Den i planförslaget anvisade byggrutans storlek motsvarar till sina dimensioner en normal byggruta avsedd för en RA byggrätt. Förstoringen i strandlinjens riktning skulle fördubbla användningen av den fria strandlinjen. Förstoringen utförs inte. Anmärkningen föranleder inga åtgärder. 406 Bondestam, Sixten 322-491-1-13; -2-70; -2-88; -2-59, Storön Med hänvisning till ett testamente, i enlighet med vilket 3 arvtagare skulle dela på ovan nämnda fastigheter och byggrätterna på dem. För att uppnå en jämn fördelning av antalet byggrätter mellan arvtagarna, önskar man att fastigheten 322-491-1-13 skulle anvisas en ytterligare byggrätt. I enlighet med dimensioneringsberäkningen av byggrätt på fastigheten 322-491-1-13 är den teoretiskt beräknade byggrätten =2,1 fritidsbyggnads enheter. För att kunna anvisa en tredje byggrätt på fastigheten borde denna beräkning ge minst värdet 2,5. Sålunda kan ingen ytterligare byggrätt anvisas på fastigheten. Anmärkningen föranleder inga åtgärder. 407 Candolin, Tom och Britt 322-495-2-28, Granholmen Det önskas att RA-byggrutan utvidgas mot väst som kunde göras utan märkbar påverkan på känsliga områden. En av de centrala principerna enligt miljöförvaltningens anvisningar vid strandgeneralplanerna är att per fritidsbostadsenhet (RA byggplats) anvisas i snitt ca. 60-70 meter strandlinje på plankartan. Avvikelse från dessa metertal kan motiveras och godtas av till exempel terrängmässiga orsaker.
Kravet på bevarande av fri (obebyggd) strandlinje samt gruppering av byggrätter i sammanhängande grupper är andra viktiga målsättningar i Miljöministeriets direktiv. Också planbestämmelsen som gäller för en RA byggplats strävar till att samla byggnaderna innanför en fritidsbostadsenhet inom ett begränsat område, ett gårdstun, där byggnadernas inbördes avstånd inte överstiger 40 meter. En bastubyggnad kan av terrängmässiga skäl placeras på längre avstånd. Byggrutan justeras som teknisk korrigering i enlighet med fastighetsgränsen. Byggrutan kan ändå inte förstoras för att den kan anses vara tillräckligt stor med tanke på den fria strandlinjen och planbestämmelsen som förutsätter att byggnaderna placeras på 40 meters avstånd från varandra. 408 Engblom, Henry och Gun 322-491-2-109, Stranden, Bötesön Anmärkarna framställer att den lilla separata lägenheten 2-109, Stranden, i planen skulle anvisas som ett LV-1 område. Stranden ansluter till samma ägares fastighet Björkulla 322-491-2-13, som i planföralaget anvisats som AO byggnadsplats. På Stranden finns en strandbod och en brygga som används av Björkulla. Efersom Björkulla har egen strand är det inte motiverat att anvisa Stranden som ett LV-1 område, och sålunda utestänga M-1 området från stranden. Den befintliga bryggan och strandboden kan kvarstå på området. Anmärkningen föranleder inga åtgärder. 409 Engblom, Johnny 322-489-1-64, Bötesön Framställer önskan om att M-2 området på fastigheten stryks i sin helhet eller att gränsen justeras i enlighet med bilagd karta. Detta med motiveringen att man på området kan bygga en brygga samt en uppfart från bryggan. Det finns inget hinder att bygga bryggan och uppfarten från denna på M-2 området. Anmärkningen föranleder ingen ändring i planen. 410 Eriksson, Leif 322-507-9-24, Båtvik, Rosala Hamnholmen Anmärkaren har lämnat en anmärkning som riktar sig till 3 olika platser. 1. Framlägger att byggrutan på Brännskärets södra udde (fastigheten 9-24) förstoras så att den befintliga bastun tas med i byggrutan.
2. Framlägger att RA 2 byggrutan på grannfastigheten 9-38 på Brännskäret minskas och avgränsas längre norrut från fastighetsrån mellan 9-38 och 9-24. Bilagt finns en planskiss som anmärkaren benämner det ursprungliga förslaget. Detta är dock en kopia som aldrig fungerat som planutkast eller planförslag. 3. Framlägger att RA 4 byggrutan på skiftet av 9-24 på sommaröns södra strand, angränsande till fastigheten 6-34, återställs att motsvara den i kraft varande planen. Byggrutans gräns mot inlandet skulle förläggas ca 100m från strandlinjen. 1. Den befintliga bastubyggnaden ligger ca 100m från huvudbyggnaden på fastigheten, vilket skulle leda till en RA1 byggruta med en strandlinje på ca 200m, vilket inte är motiverat. Den befintliga bastun anvisas med en planbeteckning för en separat liggande bastu (jämför t.ex. fastigheten Alen 322-507-10-34). Bastun belastar byggrätten för bastu inom den egentliga byggrutan. Bastubyggrätten får inte med en lantmäteriförrättning styckas till en separat fastighet. 2. Efter att fastigheten 9-38 styckats från stomlägenheten 9-24 har markägaren till 9-24 2007 inlett en planändring berörande den på Brännskäret kvarvarande delen av 9-24 varvid den ena (obebyggda) byggrätten flyttats till Bärsskären. Ca 50m brett M-1 sålunda är det inte motiverat att ändra situationen på 9-38. Föranleder inga åtgärder. 3. Byggrutans djup i förhållande till stranden har redan justerats i planförslag 2. Planförslaget ändras i detta fall så att RA4 byggrutan på 9-24 förskjuts österut så att den tillsammans med RA byggrätten på fastigheten 6-34 bildar en RA5 byggruta. Om man i enlighet med direktiven för planläggning räknar med ca 70m strandlinje per byggrätt på 9-24 skulle dessa uppta ca 300m av strandlinjen, vilket betyder att ett ca 50m brett M-1 sträcker sig till stranden väster om byggrutan på fastigheten 9-24. Denna justering kräver inget hörande eftersom man återgår till situationen i den i kraft varande planen. 411 Fihlman, Per-Erik (Vello Ahti Josef och Märta Kristina Fihlmans dödsbo) 322-495-2-44, Brännskär Anmärkaren anser att RA3 byggrutan på Brännskär bör återställas. 2 av byggrätterna har i den bifogade kopian av planförslaget varit på fastigheten 2-44, Skatas område. I enlighet med fastighetstabellen för den under ändring varande planen har stomlägenheten 2-44, Skatas, en teoretisk beräknad byggrätt på 8 lay. I planen har anvisats 3 i användning varande byggrätter samt 5 nya byggrätter. Detta innebär att stomlägenhetens hela byggrätt är anvisad i planen. Anmärkningen föranleder ingen ändring. 412 Finne, Marcus 322-507-10-36 Tomosa
Anmärkningen gäller den nya placeringen av grannfastighetens RA-byggplatser, som är flyttade till fastighetens södra strand i Stickelviken. De kommande villorna kommer att vara ytterst synliga och utsatta på det kala berget vilket till stora delar är utan trädbestånd. Det släta berget har sällsynt utformning med en lång sluttning mot vattnet. Det anses att byggplatserna borde placeras norr om berget till fastighetens endera västra och eller östra strand, där de har en mer skyddad plats och en naturlig hamn. Genmäle: Markägaren har bjudits tillfälle att ge sitt genmäle i ärendet. Markägaren har i sitt genmäle konstaterat att på motsatta sidan av Stickelviken, dvs på södra sidan, finns två byggrätter som också tillhör fastigheten 322-508-2-12. Byggplatserna på södra och norra sidan av Stickelviken avviker inte terrängmässigt från varandra. Det finns mera kalt berg på södra sidan av Stickelviken än på norra sidan. En orsak till att markägaren vill ha byggrätterna flyttade till Stickelviken är att genom detta får byggplatserna en skyddad hamn från alla vindriktningar. Byggrätterna bör flyttas till Stickelviken. Där finns cirka 50-60 meter kalt berg från strandlinjen och den första flyttningen av byggplatserna anses vara omöjlig på basen av terrängen och trädbeståndet. Enligt planbestämmelsen: Byggnaderna bör placeras minst 30 m från strandlinjen. Avvikelse från tidigare nämnda minimiavstånd kan göras när förhållandena på byggnadsplatsen så förutsätter. En bastu- eller förrådsbyggnad om högst 25 m²-vy får, ifall terrängen och växtligheten det medger, byggas närmare, dock minst 10 meter från strandlinjen. Nybyggnader bör omsorgsfullt anpassas till landskapet, och de bör passa ihop med befintliga byggnaders byggnadssätt och -stil. Flygbilden visar att trädbeståndet ligger längre bort från strandlinjen på Stickelvikens norra strand än på södra stranden. Avståndet mellan stranden och trädlinjen är på några ställen 35-40 meter på södra stranden som möjliggör placering av bygganderna bakom trädbeståndet i enlighet med planbestämmelsen. Det är inte möjligt att placera byggnaderna bakom trädbeståndet på det kala berget på norra stranden.
Det finns tre byggplatser på Stickelvikens södra strand och en av dem är redan bebyggd. De här byggplatsernas placering är i enlighet med den under ändring varande generalplanen. Avståndet mellan norra och södra stranden är till största delar under 100 meter. En av de allmänna principerna i planering av strandområden är att man inte bör placera byggplatser som finns på stränder mitt emot varandra för nära varandra. I under 100 meter breda vikar förekommer tydliga störningar på den motsatta stranden, som inte kan avhjälpas genom att man placerar byggplatserna snett mot varandra. Då behövs det lösningar som möjliggör glesare placering av byggplatserna. Det är möjligt att bygga en brygga vid generalplanens M-1 område och använda den norra stranden av Stickelviken som en skyddshamn. Två byggplatser i fråga flyttas tillbaka till sitt ursprungliga läge. 413 Forss, Björn-Erik 322-508-3-21, Korsö Det önskas att RA-området justeras så att det sträcker ut till södra stranden av fastigheten och att en del vid den östra stranden anvisas som M-1 område. Ändringens motivering är att bastubyggnaden kunde placeras på ett lägre område som har mer trädbestånd. Den lämpligaste platsen för bastun vore ur miljösynpunkt på den södra delen av fastigheten, ungefär 30 meter från stranden. Ett
alternativt läge för bastun skulle vara på den sydöstra delen av fastigheten, men där finns kalt berg och terrängen är brantare och högre. En av de centrala principerna enligt miljöförvaltningens anvisningar vid strandgeneralplanerna är att per fritidsbostadsenhet (RA byggplats) anvisas i snitt ca. 60-70 meter strandlinje på plankartan. Avvikelse från dessa metertal kan motiveras och godtas av till exempel terrängmässiga orsaker. Kravet på bevarande av fri (obebyggd) strandlinje samt gruppering av byggrätter i sammanhängande grupper är andra viktiga målsättningar i Miljöministeriets direktiv. Också planbestämmelsen som gäller för en RA byggplats strävar till att samla byggnaderna innanför en fritidsbostadsenhet inom ett begränsat område, ett gårdstun, där byggnadernas inbördes avstånd inte överstiger 40 meter. En bastubyggnad kan av terrängmässiga skäl placeras på längre avstånd. RA-området har i den ikraftvarande planen sträckt sig till den södra delen av fastigheten. Det är möjligt att utvidga byggrutan till den södra delen av fastigheten på basen av terrängen, men samtidigt bör man anvisa den östra delen som M-1 område för att den fria obebyggda strandlinjen inte förminskas. Byggrutan utvidgas söderut och den östra delen av fastigheten anvisas som M-1 område. Naapurin kuuleminen muutoksesta: Naapuri on kuulemisen yhteydessä pitänyt muutosta perusteltuna ja lisäksi esittänyt, että länsireunalla RA-alueen rajauksen tulisi olla 15-20 metrin päässä kiinteistöjen välisestä rajasta. Oman kiinteistönsä RA-alueen rajaa naapuri haluaisi siirrettävän viisi metriä länteen päin, jotta nykyinen talousrakennus tulisi RA-alueen sisään. RA-aluetta voidaan samalla pienentää pohjoisreunalta. Vastine naapurin kuulemiseen: Muutettavassa yleiskaavassa RA-alue ulottuu kiinteistöjen väliseen rajaan asti ja nyt sitä on supistettu hieman länsireunalta. RA-alueen raja on noin 15 metrin etäisyydellä kiinteistöjen välisestä rajasta. Naapurin kiinteistön RA-alueen muutoksen mahdollisuutta on mahdollista tutkia kun Dragsfjärdin itäisen saariston rantaosayleiskaavaa päivitetään seuraavan kerran. Rakennuspaikan rajauksen muutoksen mahdollisuutta voidaan myös maanomistajan niin halutessa tutkia erillisellä kaavanmuutoksella, maanomistajan kustannuksella. Näin ollen naapurin rakennuspaikan rajausta ei tässä vaiheessa ole mahdollista muuttaa meneillään olevan kaavamuutoksen yhteydessä. Naapurin kuuleminen ei aiheuta muutoksia. 414 Forss, Mikael 322-508-3-21, Korsö Det önskas att RA-byggrutan utvidgas norrut enligt bifogad karta, för att kunna bygga ekonomibyggnader samt en gäststuga där. I stranddelgeneralplanen för Dragsfjärds östra skärgård, fastställd 1998, finns ett flertal RA byggrutor som är omotiverat stora. NTM-centralen i Egentliga Finland (ELY-centralen) förutsätter att kommunen i samband med nu pågående planändring ser över dessa för att bättre överensstämma med de principer och direktiv som Miljöministeriet utfärdat gällande utformningen av
stranddelgeneralplaner. En av de centrala principerna är att per fritidsbostadsenhet (RA byggplats) anvisas i snitt ca. 60-70 meter strandlinje på plankartan. Avvikelse från dessa metertal kan motiveras och godtas av till exempel terrängmässiga orsaker. Kravet på bevarande av fri (obebyggd) strandlinje samt gruppering av byggrätter i sammanhängande grupper är andra viktiga målsättningar i Miljöministeriets direktiv. Också planbestämmelsen som gäller för en RA byggplats strävar till att samla byggnaderna innanför en fritidsbostadsenhet inom ett begränsat område, ett gårdstun, där byggnadernas inbördes avstånd inte överstiger 40 meter. En bastubyggnad kan av terrängmässiga skäl placeras på längre avstånd. Byggplatsen är redan bebyggd med en huvudbyggnad och en bastubyggnad. Avstånd mellan huvudbyggnaden och byggrutans gräns mot norr är över 40 meter. När man strävar att förminska byggrutor som är omotiverat stora, är det inte motiverat att utvidga den här fastighetens byggruta norrut. Med tanke på den fria strandlinjen samt planbestämmelsen som förutsätter att byggnadernas inbördes avstånd inte överstiger 40 meter, kan byggrutan inte utvidgas. Anmärkningen föranleder inga ändringar. 415 Friman, Gunvor, Löjtlin Monika och Bäckman Karin 322-495-15-27, Slätskäret Det önskas att byggrutan förstoras mot syd och sydost i enlighet med bifogad karta. Byggrätten kunde utnyttjas till två familjer så att byggplatserna inte är för nära varandra. Fastigheten har anvisats två RA byggplatser. En av de centrala principerna enligt miljöförvaltningens anvisningar vid strandgeneralplanerna är att per fritidsbostadsenhet (RA byggplats) anvisas i snitt ca. 60-70 meter strandlinje på plankartan, liksom man har gjort i detta fall. Avvikelse från dessa metertal kan motiveras och godtas av till exempel terrängmässiga orsaker. Kravet på bevarande av fri (obebyggd) strandlinje samt gruppering av byggrätter i sammanhängande grupper är en av de viktiga målsättningarna i Miljöministeriets direktiv. Också planbestämmelsen som gäller för en RA byggplats strävar till att samla byggnaderna innanför en fritidsbostadsenhet inom ett begränsat område, ett gårdstun, där byggnadernas inbördes avstånd inte överstiger 40 meter. En bastubyggnad kan av terrängmässiga skäl placeras på längre avstånd. Utvidgning av byggrutan skulle förutsätta uppgörandet av en ny naturinventering. För stranddelgeneralplanen har en omfattande naturinventering utförts 2010. Denna naturinventering är till sin karaktär allmängiltig, och byggplatsspecifika utredningar har endast utförts för sådana ändringsobjekt som varit i kännedom vid denna tidpunkt (ca. 30 40 platser). Utgående från den respons som man erhållit till planutkastet och planförslag 1 har en skild naturinventering berörande ändringsområden uppgjorts 2016. I detta skede utför kommunen inte en ny naturinventering, eftersom planläggningsprocessen redan är så långt att den måste föras till slut. Byggrutan kan inte heller förstoras för att den anses vara tillräckligt stor med tanke på den fria strandlinjen och planbestämmelsen som förutsätter att byggnaderna placeras på 40 meters avstånd från varandra. Anmärkningen föranleder inga ändringar.
416 Granholm, Henrik 322-495-12-13, Lilla Brännskär Anmärkaren begär att planbeteckningen på fastigheten skall ändras från RA-1 till RA. Detta med hänvisning till likvärd behandling med närliggande fastigheter, som har beteckningen RA. Innan strandgeneralplaneringen inleddes fastslog fullmäktige grunderna för dimensionering av byggrätt i fråga varande plan. En av grundprinciperna är att holmar vars areal understiger 1 ha (10.000m2) inte ger någon byggrätt. Inom planområdet fanns ett antal från tidigare bebyggda holmar vars areal inte uppfyllde ovan nämnda krav, och som var byggda med lagkraftiga bygglov. För att beakta dessa fall tog man i bruk en planbeteckning (RA-1) som begränsade byggrätten till 80m2. Lilla Brännskär hör till denna kategori. Anmärkningen föranleder ingen ändring. 417 Gustafsson, Guy 322-507-11-4, Brubackastranden och 11-5, Högnäs Fastighetsgränserna har ändrats och byggrutorna bör korrigeras enligt detta. Fastigheten 322-507- 11-4 har ingen byggrätt. Fastighetsgränserna skall uppdateras och byggrutan justeras i enlighet med anmärkningen som teknisk korrigering. 418 Gylling, Margaretha och Per 322-489-2-87, Träskholmen Anmärkningen gäller korrigering och flyttning av en RA-byggruta, som har anvisats på fel fastighet. Fastigheten 2:87 har två RA-byggrätter eftersom man har köpt tilläggsmark med en RA-byggrätt från grannfastigheten 2:68 i enlighet med bifogat köpebrev. Byggrätten i fråga har anvisats på fastigheten 2:68. Byggplatsen kunde också justeras mot vänster mot stranden, för att den östra stranden hör till grannfastigheten och terrängen är lämplig som byggplats. Därtill påpekar man att bastubyggnaden som ligger på den norra byggplatsen borde vara inom RA-området. Byggplatsen anvisas på fastigheten 2:87 som teknisk korrigering och justeras enligt anmärkningen. Den nuvarande bastubyggnaden blir inom RA-området på norra delen av fastigheten. För att inte minska den fria strandlinjen, anvisas en del av strandlinjen i fastighetens norra del som jord- och skogsbruksdominerat område (M-1). 419 Gylling, Margaretha och Per 322-489-2-87, Träskholmen
Se anmärkning 418. 420 Gylling, Patrik 322-507-4-72, Östra Brännskäret Anmärkaren framställer ett önskemål om hastighetsbegränsning och vågförbud i farleden till Örö mellan Brännskäret och Mesholmen. Härvid bör konstateras att detta inte kan regleras med en strandgeneralplan. Anmärkaren anmodas kontakta trafikavdelningen vid NTM -centralen i denna fråga. Anmärkningen föranleder inga åtgärder. 421 Henrikssons dödsbo (John och Adele Henrikssons, Stig Henrikssons och Olof Henrikssons dödsbon) genom ombud, Elmer Sulonen 322-495-13-30, Risars Gällande lägenhetens skifte Mossarna, med 2 RA byggrätter, på Hitislandets norra strand, framställs att den ena byggrätten skulle placeras fristående mitt på skiftets strandlinje. Detta motiveras med bättre byggplats. Det andra önskemålet gäller de 2 RA byggrätterna på Rysskäret, varav den ena önskas flyttad till Rysskärsören söder om Rysskäret. Samma önskemål framställdes i samband med att planförslaget första gången var till påseende. Se anmärkning 335. Gällande flyttningen av den ena byggrätten på skiftet Mossarna kan man konstatera att detta skulle strida mot en av grundprinciperna vid uppgörande av strandgeneralplaner, d.v.s. gruperingen av byggrätter i större sammanhängande helheter. I detta fall skulle flyttningen dessutom leda till att man ytterligare skulle blockera den redan från tidigare snäva sträckan av fri strand. Gällande flyttningen på Rysskäret hänvisas till bemötandet till anmärkning 335 i samband med det första planförslagets påseende. Anmärkningen föranleder inga ändringar. 422 Hollsten, Anders 322-495-8-35, Marholmen Anmärkaren anser att planbeteckningen M-2 bör bibehållas och inte ändras till SLnat. Undrar över skrivningen i bilaga 4-2, punkt 6.3.1, ei ole suunnitteilla kaavamuutoksia. Beötande: Det i fråga varande M-2 området har tagits med i Natura 2000 programmet. Kommunen är förpliktigad att beakta detta i generalplaneringen och anvisa området som SLnat. Kommunen har inte
befogenhet att göra ändringar i Natura 2000 programmet. Det som noterats i bilaga 4-2 avser att inga ändringar planeras i den del av planen som omger Natura området, eller i dess närområde. Anmärkningen föranleder ingen ändring. 423 Höckerstedt, Ralf 322-491-2-118, Appelön Buggrutan ligger nu delvis på ett kärr. Det önskas att byggrutan flyttas 12 meter mot sydost. RA området ändras i enlighet med anmärkningen som teknisk korrigering. 424 Karlsson, Ann-Christine 322-521-2-107, Vänoxa Anmärkaren önskar att fastigheten skulle betecknas med planbeteckningen AO i stället för nuvarande RA beteckning. Huset är byggt 2006 som ett vinterbonat hus, och Karlsson säger sig vara fast bosatt på Vänoxa. I enlighet med bygglovet är huset beviljat som en fritidsbostad. För att kunna ändra beteckningen i strandgeneralplanen borde man först ansöka om ett undantag för att få avvika från planens användningsändamål (RA) och därefter borde bygglovet för huset ändras till ett egnahemshus. Anmärkningen föranleder inga åtgärder. 425 Kimitoöns församling (Pernilla Gustavsson) 322-515-1-0, Stubbnäs Kimitoöns församling framlägger att den byggrätt som Erkagrundet ger inte är anvisad i planförslaget. Man önskar att den skulle anvisas på Ekenäsets uddes södra sida. Byggrätten som på bifogad karta markerats med nr. 1 önskas flyttad till Ekenäsets södra sida, med motivering att i dess nuvarande läge en sjökabel går ut i sjön och försvårar användningen av byggrätten. Byggrätten som på bifogad karta markerats med nr. 2 önskas flyttad till Ekenäsets södra sida, med motivering att området där den nu ligger skulle få ett större grönområde för allmänheten. I enlighet med dimensioneringstabellen för den i kraft varande planen har församlingen 27 byggrätter. Ollasören ger en teoretisk byggrätt på 1 fritidsbyggnadsrätt, som är utplacerad på Hitislandet. Detta betyder att hela byggrätten är anvisad i planen.
I samband med att planförslag 1 var till påseende var församlingen i kontakt med kommunen och diskuterade de i anmärkningen nu framförda flyttningarna (nr.1 och nr.2), samt Ollasören. Härvid konstaterades från kommunens sida att området kring Ekenäs udden är ett av de största enhetliga fria strandområdena på Hitislandet, och att det inte är motiverat med en flyttning av de avsedda byggrätterna till detta område. Ingen anmärkning inlämnades av församlingen när planförslag 1 var framlagt till påseende. När nu anmärkningen inlämnats i samband med att planförslaget framläggs till påseende för andra gången måste kommunen ut över tidigare tillägga följande: Flyttning av byggplatsen skulle förutsätta uppgörandet av en ny naturinventering. För stranddelgeneralplanen har en omfattande naturinventering utförts 2010. Denna naturinventering är till sin karaktär allmängiltig, och byggplatsspecifika utredningar har endast utförts för sådana ändringsobjekt som varit i kännedom vid denna tidpunkt (ca. 30 40 platser). Utgående från den respons som man erhållit om planutkastet och planförslag 1 har en skild naturinventering berörande ändringsområden uppgjorts 2016. I detta skede utför kommunen inte en ny naturinventering, eftersom planläggningsprocessen redan är så långt att den måste föras till slut. Det är möjligt att undersöka flyttning av byggplatser när Dragsfjärds östra skärgårds stranddelgeneralplan uppdateras följande gång. Ifall markägaren så önskar kan flyttning av byggplatser också undersökas genom en skild planändring, på markägarens bekostnad. Sålunda är det inte möjligt att i detta skede flytta en byggplats i samband med den pågående planändringen. Anmärkningen föranleder inga åtgärder. 426 Kyrkosundskärs pensionärsstiftelse (Paula Wilson) 322-508-3-31 (intill färjfästet i Långnäs) LV-området sträcker sig på stiftelsens fastighet. Stiftelsen har som önskan att få ha området i egen användning. Det önskas att LV -området på stiftelsens fastighet anvisas som LV-1 område i enlighet med den bifogade kartan. LV-området är avsett för förbindelsefärjans bruk och kan inte förminskas utan att planförslaget läggas till påseende på nytt i enlighet med markanvändnings- och byggförordningens 32. Planförslaget kan inte läggas till påseende på nytt för att planläggningsprocessen redan är så långt att den måste föras till slut. Det är möjligt att undersöka ändring av LV området när Dragsfjärds östra skärgårds stranddelgeneralplan uppdateras följande gång. Anmärkningen föranleder inga ändringar. 427 Larres, Annika mf. 322-507-3-39, Snåldön Önskas att byggrutan vid norra stranden förstoras cirka 50 meter mot väst enligt bifogad karta. Den nuvarande byggrutan består av brant berg och byggnaderna skulle sitta bättre i naturen på ett planare område.
En av de centrala principerna i enlighet med Miljöministeriets anvisningar är att per fritidsbyggnadsenhet (RA byggplats) anvisas i snitt cirka 60-70 meter strandlinje på plankartan. Därför är det inte möjligt att förstora byggrutan 50 meter. Att flytta byggrutan 50 meter skulle också kräva en ny naturinventering. För stranddelgeneralplanen har en omfattande naturinventering utförts 2010. Denna naturinventering är till sin karaktär allmängiltig, och byggplatsspecifika utredningar har endast utförts för sådana ändringsobjekt som varit i kännedom vid denna tidpunkt (ca. 30 40 platser). Utgående från den respons som man erhållit om planutkastet och planförslag 1 har en skild naturinventering berörande ändringsområden uppgjorts 2016. I detta skede utför kommunen inte en ny naturinventering, eftersom planläggningsprocessen redan är så långt att den måste föras till slut. Byggrutan flyttas cirka 15 meter mot väst som teknisk korrigering. 428 Liljequist, Kim 322-495-1-44, Kuggskäret 1. Det önskas att den västra byggplatsen flyttas västerut enligt bifogad karta. Motiveringarna till ändringen är att den på sin föreslagna plats ligger belägen så, att dess kommande brygga skulle vara tvungen att byggas högst 20 meter från den bebyggda byggplatsens nuvarande brygga. Detta stör markant avskildheten av den nuvarande byggnaden samt dess gård. Att bygga en brygga på den norra stranden är även uteslutet, eftersom det mellan den föreslagna RA byggrätten och berget på öns norra sida finns en sank flada med vass (dessutom blir avståndet för stort mellan byggnad och brygga om norra stranden måste utnyttjas att placera en brygga där). Det finns inte lämpliga bryggplatser i lagunen för den västra RA byggplatsen. 2. Det önskas att den östra byggplatsen flyttas västerut enligt bifogad karta. Motiveringen till ändringen är att till väster om byggplatsen ligger höga klippor som varken går att utnyttja till byggande, brygga eller som strand. I stranddelgeneralplanen för Dragsfjärds östra skärgård, fastställd 1998, finns ett flertal RA byggrutor som är omotiverat stora. NTM-centralen i Egentliga Finland (ELY-centralen) förutsätter att kommunen i samband med nu pågående planändring ser över dessa för att bättre överensstämma med de principer och direktiv som Miljöministeriet utfärdat gällande utformningen av stranddelgeneralplaner. En av de centrala principerna är att per fritidsbostadsenhet (RA byggplats) anvisai snitt s ca. 60-70 meter strandlinje på plankartan. Avvikelse från dessa metertal kan motiveras och godtas av till exempel terrängmässiga orsaker. Kravet på bevarande av fri (obebyggd) strandlinje samt gruppering av byggrätter i sammanhängande grupper är andra viktiga målsättningar i Miljöministeriets direktiv. Också planbestämmelsen som gäller för en RA byggplats strävar till att samla byggnaderna innanför en fritidsbostadsenhet inom ett begränsat område, ett gårdstun, där byggnadernas inbördes avstånd inte överstiger 40 meter. En bastubyggnad kan av terrängmässiga skäl placeras på längre avstånd. Tre byggplatser i fråga har anvisats cirka 290 meter strandlinje. Med tanke på den fria strandlinjen samt gruppering av byggplatser, är det är inte motiverat att flytta en byggplats som ligger i mitten av gruppen. Symbolen(triangeln) på plankartan visar fritidsbyggnadsenhetens riktgivande plats på fastigheten.
Flyttning av byggrutan skulle förutsätta uppgörandet av en ny naturinventering. För stranddelgeneralplanen har en omfattande naturinventering utförts 2010. Denna naturinventering är till sin karaktär allmängiltig, och byggplatsspecifika utredningar har endast utförts för sådana ändringsobjekt som varit i kännedom vid denna tidpunkt (ca. 30 40 platser). Utgående från den respons som man erhållit om planutkastet och planförslag 1 har en skild naturinventering berörande ändringsområden uppgjorts 2016. I detta skede utför kommunen inte en ny naturinventering, eftersom planläggningsprocessen redan är så långt att den måste föras till slut. Det är möjligt att undersöka flyttning av byggplatsen när Dragsfjärds östra skärgårds stranddelgeneralplan uppdateras följande gång. Ifall markägaren så önskar kan flyttning av byggplatsen också undersökas genom en skild planändring, på markägarens bekostnad. Sålunda är det inte möjligt att i detta skede flytta byggplatser i samband med den pågående planändringen. Anmärkningen föranleder inga ändringar. 429 Lindholm, Agneta 322-507-8-37, Backas, Rosala Hamnholmen 1. Man vill bevara den befintliga byggrutan på Rosala Hamnholmen. 2. Det önskas att den sydvästra byggrutan på Backas Långskär förstoras norrut enligt den bifogade kartan. Den nuvarande byggrutan är för låglänt och obebyggbar samt att man vill bevara det gamla trädbeståndet. 1. Rosala Hamnholmen hör till Natura 2000 nätverket (FI0200090 Skärgårdshavet) som bör beaktas vid åtgärder på området. Verkställande av skyddet sker enligt naturvårdslagen. Natura området har i generalplanförslaget anvisats som naturskyddsområde av lokal betydelse (SLP) samt som område som hör till eller föreslagits höra till nätverket Natura 2000 (nat). En del av natura området sträcker sig till fastighetens RA området på plankartan. Natura områdets gräns och påverkan ändras inte oberoende av beteckningar i generalplanen. En av de centrala principerna enligt miljöförvaltningens anvisningar för strandområden är att per fritidsbostadsenhet (RA byggplats) anvisas i snitt ca. 60-70 meter strandlinje på plankartan. Avvikelse från dessa metertal kan motiveras och godtas av till exempel terrängmässiga orsaker. Kravet på bevarande av fri (obebyggd) strandlinje samt gruppering av byggrätter i sammanhängande grupper är andra viktiga målsättningar i Miljöministeriets direktiv. Också planbestämmelsen som gäller för en RA byggplats strävar till att samla byggnaderna innanför en fritidsbostadsenhet inom ett begränsat område, ett gårdstun, där byggnadernas inbördes avstånd inte överstiger 40 meter. En bastubyggnad kan av terrängmässiga skäl placeras på längre avstånd. Byggrutan har anvisats cirka 470 meter strandlinje för fyra RA byggrätter. Byggrutan kan anses vara tillräckligt stor oberoende av Natura gränsningen. Miljöförvaltningen har definierat och fastställt Natura områdena och kommunen har inte befogenhet att ändra Natura områdets gränsning. 2. Flyttning eller förstoring av byggplatsen skulle förutsätta uppgörandet av en ny naturinventering. För stranddelgeneralplanen har en omfattande naturinventering utförts 2010. Denna naturinventering är till sin karaktär allmängiltig, och byggplatsspecifika utredningar har endast utförts för sådana ändringsobjekt som varit i kännedom vid denna tidpunkt (ca. 30 40 platser). Utgående från den respons som man erhållit om planutkastet
och planförslag 1 har en skild naturinventering berörande ändringsområden uppgjorts 2016. I detta skede utför kommunen inte en ny naturinventering, eftersom planläggningsprocessen redan är så långt att den måste föras till slut. Det är möjligt att undersöka flyttning av byggplatsen när Dragsfjärds östra skärgårds stranddelgeneralplan uppdateras följande gång. Ifall markägaren så önskar kan flyttning av byggplatsen också undersökas genom en skild planändring, på markägarens bekostnad. Sålunda är det inte möjligt att i detta skede flytta en byggplats i samband med den pågående planändringen. Anmärkningen föranleder inga ändringar. 430 Lybeck, Eva och Kaj 322-489-3-44, Biskopsö 1. Det önskas att RA området hålls oförändrat i enlighet med den i kraft varande planen. Förändringen är i strid med gällande bygglov ute på Udden. 2. Beteckningen /s borde anvisas bara för den inre delen av fastigheten, där de gamla byggnaderna finns. 1. I stranddelgeneralplanen för Dragsfjärds östra skärgård, fastställd 1998, finns ett flertal RA byggrutor som är omotiverat stora. NTM-centralen i Egentliga Finland (ELY-centralen) förutsätter att kommunen i samband med nu pågående planändring ser över dessa för att bättre överensstämma med de principer och direktiv som Miljöministeriet utfärdat gällande utformningen av stranddelgeneralplaner. En av de centrala principerna är att per fritidsbostadsenhet (RA byggplats) i snitt anvisas ca. 60-70 meter strandlinje på plankartan. Avvikelse från dessa metertal kan motiveras och godtas av till exempel terrängmässiga orsaker. Kravet på bevarande av fri (obebyggd) strandlinje samt gruppering av byggrätter i sammanhängande grupper är andra viktiga målsättningar i Miljöministeriets direktiv. Också planbestämmelsen som gäller för en RA byggplats strävar till att samla byggnaderna inför en fritidsbostadsenhet inom ett begränsat område, ett gårdstun, där byggnadernas inbördes avstånd inte överstiger 40 meter. En bastubyggnad kan av terrängmässiga skäl placeras på längre avstånd. När man strävar till att minska överstora byggrutor, är det inte motiverat att bibehålla den här byggrutan oförändrad. RA områdets gräns justeras som teknisk korrigering så att byggplatsen med bygglov blir inom RA området. 2. Beteckningen /s justeras som teknisk korrigering så att den gäller den östra byggplatsen. 431 Löfberg, Berndt 322-507-3-87,Tallmo, Rosala Ägarna till ovan stående fastighet framlägger ett önskemål att planen skulle ändras så att ett egnahem kunde byggas på fastigheten. Ändring från M-1 till AO.
Byggrätten i området är beräknad utgående från stomlägenheten 1985, fastigheten 3:59, Sanden. Dimensioneringsberäkningen har gett en (RA1) byggrätt för stomlägenheten. 3:59 har sedermera styckats i lägenheterna 3:87 och 3:88 och stomlägenhetens byggrätt är utnyttjad på 3:88. Sålunda finns ingen byggrätt kvar och ändringen kan inte genomföras. Anmärkningen föranleder inga åtgärder. 432 Nyman, Anna Maria mf. 322-507-4-45, Rosala Sommarön Anmärkaren önskar att byggplatsen skulle flyttas närmare stranden, i linje med byggplatserna på grannfastigheterna. Härvid bör konstateras att triangelsymbolen på plankartan endast symboliserar antalet fritidsbyggnadsenheter på fastigheten, och binder inte platsen för byggandet. I detta fall kan fritidshuset uppföras på den plats anmärkaren önskat, med beaktande av bestämmelserna för planbeteckningen RA, bland annat huvudbyggnadens avstånd till strandlinjen bör vara minst 30 meter. Anmärkningen föranleder inga åtgärder. 433 Palmgren, Tor, Palmgren, Yrsa 322-495-10-9, Halsskäret Det önskas att RA-byggrätten flyttas söderut från den nuvarande platsen på holmen Halsskäret. Byggrätten finns nu i en väldigt grund vik och tillgängligheten för att komma med båt till stranden är dålig. Man måste lämna båten cirka 120-150 meter söderut. Utsikten från den nuvarande byggplatsen är väldigt begränsad och det är svårt att bygga. Flyttning av byggplatsen skulle förutsätta uppgörandet av en ny naturinventering. För stranddelgeneralplanen har en omfattande naturinventering utförts 2010. Denna naturinventering är till sin karaktär allmängiltig, och byggplatsspecifika utredningar har endast utförts för sådana ändringsobjekt som varit i kännedom vid denna tidpunkt (ca. 30 40 platser). Utgående från den respons som man erhållit om planutkastet och planförslag 1 har en skild naturinventering berörande ändringsområden uppgjorts 2016. I detta skede utför kommunen inte en ny naturinventering, eftersom planläggningsprocessen redan är så långt att den måste föras till slut. Det är möjligt att undersöka flyttning av byggplatsen när Dragsfjärds östra skärgårds stranddelgeneralplan uppdateras följande gång. Ifall markägaren så önskar kan flyttning av byggplatsen också undersökas genom en skild planändring, på markägarens bekostnad. Sålunda är det inte möjligt att i detta skede flytta en byggplats i samband med den pågående planändringen. Anmärkningen föranleder inga ändringar. 434 Renlund-Koivumaa Jensine / Fagerströms
322-507-3-2, Brännäng, Rosala Fastigheten har anvisats en RA/s-byggplats som önskas att ändras till AO/s-byggplats. Man har ansökt om undantag för det. Tekniska nämnden har beviljat undantag för ändring av byggnadens användningsändamål till fast boende 16.10.2017. Planen ändras i enlighet med anmärkningen. 435 Rosala Vikingacentrum (Paul Wilson) 322-495-7-71, Hjortstigen Rosala Vikingacentrum äger fastigheten Hjortstigen 322-495-7-71. Hjortstigen har 29.8.2013 utbrutits från fastigheten Hjortviken, 322-495-7-51. Anmärkaren önskar att man på fastigheten Hjortstigen kunde anvisa en AO byggrätt. Fastigheten ligger på den gällande planens M-1 område. Dimensioneringen av byggrätter utgår från de lägenheter som varit stomlägenheter vid planens basår 1985. I detta fall har som stomlägenhet fungerat lägenheten Backas 7-33. Av Backas lägenhet har skiftet nr. 20 sedermera skiftats i 8 delar varav 7-51 Hjortviken är en. Vid skiftet har 7-51 Hjortviken dock inte tilldelats någon byggrätt. Den del av Hjortviken som nu utbrutits, d.v.s. 7-71 Hjortstigen har sålunda ej heller någon byggrätt. Anmärkningen föranleder inga åtgärder. 436 Rosenberg, Åsa 322-521-2-55, Tranholmen, utbrutet område Önskas att byggrutan justeras enligt bifogad karta. Motiveringen till att byggrutan flyttas är att den nuvarande byggrutan är till stora delar omöjlig att bygga på. Vassviken är för grund, berget är kalt och största delen är sumpmark/träsk. Byggrutan utvidgas västerut som teknisk korrigering. 437 Sjöblom, Mikael 322-489-4-49, Djupön 1. Det önskas att flytta två RA byggrätter österut enligt bifogad karta. Motiveringen är att Kråksundet är som smalast på det stället och inga bryggor kan byggas där. Båttrafiken genom sundet är livlig sommartid och kan förorsaka farliga situationer. Sundet är endast ca 10 m brett på det stället. 2. Vad betyder beteckningen SM på berget.
1. Flyttning av byggplatsen skulle förutsätta uppgörandet av en ny naturinventering. För stranddelgeneralplanen har en omfattande naturinventering utförts 2010. Denna naturinventering är till sin karaktär allmängiltig, och byggplatsspecifika utredningar har endast utförts för sådana ändringsobjekt som varit i kännedom vid denna tidpunkt (ca. 30 40 platser). Utgående från den respons som man erhållit om planutkastet och planförslag 1 har en skild naturinventering berörande ändringsområden uppgjorts 2016. I detta skede utför kommunen inte en ny naturinventering, eftersom planläggningsprocessen redan är så långt att den måste föras till slut. Det är möjligt att undersöka flyttning av byggplatsen när Dragsfjärds östra skärgårds stranddelgeneralplan uppdateras följande gång. Ifall markägaren så önskar kan flyttning av byggplatsen också undersökas genom en skild planändring, på markägarens bekostnad. Sålunda är det inte möjligt att i detta skede flytta en byggplats i samband med den pågående planändringen. 2. Fastigheten har anvisats ett område som omfattar flera fornminnen (SM 305). Planbestämmelsen är: Markeringen anvisar grupperingar av fornminnen vid eller i närheten av byggplatser, som på grund av plankartans skala inte kunnat anvisas som enskilda objekt. Fast fornlämning fredad enligt lagen om fornminnen (295/63). Grävning, täckning, ändring, skadegörelse och andra åtgärder är, med stöd av fornminneslagen, förbjudet. Vid planering av fornminnesområden och -objekt samt deras omgivningars markanvändning, bebyggande och vård, bör, förutom de fasta fornlämningarna, även deras skyddsområden, landskapsmässiga positioner och eventuell anknytning till värdefulla landskapsområden eller kulturmiljöer beaktas. För alla planer gällande området, bör museimyndigheten ges tillfälle att ge ett utlåtande. Siffra i samband med beteckning på plankartan hänvisar till planbeskrivningens bilageförteckning. På området befintliga enskilda objekt finns i bilagaförteckningen. Fornlämningarna är automatisk skyddade enligt lagen om fornminnen, oberoende av generalplanen. Fornlämningarna i generalplanen baserar sig på Museiverkets register. Området SM 305 omfattar fyra odlingsrösen. Anmärkningen föranleder inga ändringar. 438 Stenström, Rabbe 322-521-2-110 Hemland och 2-113 Östanland, Vänoxa 1. Det önskas att Östanlands AM området förstoras söderut över den grävda kanalen för att möjliggöra byggande av båthus. 2. Det önskas att RA området på fastigheten Hemland ändras till AO området. 3. SR-2 beteckningen 39616 borde tas bort. Motiveringen är att huset är rivningsfärdigt och inte på sitt ursprungliga läge. Byggnaden har varit obebott från år 1997. 1. AM området förstoras i enlighet med anmärkningen. 2. På RA området finns det en fritidsbostad på 35 m2 samt en ekonomibyggnad på 6 m2. Sådana byggplatser som har redan tidigare beviljats undantag för året runt boende, har vid revidering av generalplanen anvisats som AO områden. För den här fastigheten i fråga har man inte ansökt om undantag för ändring av byggplatsens användningsändamål och därför kan RA området inte ändras till AO området.
3. SR beteckningarna har anvisats på basen av byggnadsinventeringar och värderingar som landskapsmuseet har gjort. Byggnader som har den samma värderingen skall jämlikt anvisas i planen med samma beteckning. Anmärkningen föranleder inga åtgärder gällande SR beteckningen. 439 Stjernberg, Monica 322-489-3-41, Träskö Anmärkaren har inlämnat samma anmärkning som inlämnats i samband med planförslag 1, med den skillnad att den nuvarande anmärkningen endast består av sida 2 av den ursprungliga anmärkningen. Här yrkas på en utvidgning av byggrutan mot norr för att möjlig göra byggande av brygga och bastu i viken på norra sidan av fastigheten. Byggande av brygga utanför byggrutan är fullt möjligt. Gällande övrigt i anmärkningen hänvisas till bemötandet av anmärkningen i samband med planförslag 1: I stranddelgeneralplanen för Dragsfjärds östra skärgård, fastställd 1998, finns ett flertal RA byggrutor som är omotiverat stora. NTM-centralen i Egentliga Finland (ELY-centralen) förutsätter att kommunen i samband med nu pågående planändring ser över dessa för att bättre överensstämma med de principer och direktiv som Miljöministeriet utfärdat gällande utformningen av stranddelgeneralplaner. En av de centrala principerna är att per fritidsbyggnadsenhet (RA byggnadsplats) anvisas i snitt ca. 60-70 meter strandlinje på plankartan. Avvikelse från dessa metertal kan motiveras och godtas av till exempel terrängmässiga orsaker. Kravet på bevarande av fri (obebyggd) strandlinje samt gruppering av byggnadsrätter i sammanhängande grupper är andra viktiga målsättningar i Miljöministeriets direktiv. Också planbestämmelsen som gäller för en RA byggnadsplats strävar till att samla byggnaderna innanför en fritidsbyggnadsenhet inom ett begränsat område, ett gårdstun, där byggnadernas inbördes avstånd inte överstiger 40meter. En bastubyggnad kan av terrängmässiga skäl placeras på längre avstånd. Fastigheten 3:41 på Träskön har i gällande plan en byggruta som upptar ca 250m av strandlinjen m otsvarande 1 RA byggrätt. Genom att minska byggrutan söder om fastighetens huvudbyggnad, viket enligt anmärkarens utsago är kalt berg, kan den befintliga byggrutans strandlinje minskas med ca. 100m. Spetsen av kilen av byggrutan som sträcker sig norrut ligger närmare 200m från den befintliga huvudbyggnaden. Med beaktande av ovan framställda gällande planbestämmelser angående byggnaders inbördes avstånd inom en byggrätt, kan också den nordligare delen av byggrutan begränsas något. Om den nordvästra gränsen flyttas söderut med ca 25m kvarstår ca. 1,5 hektar byggruta för förverkligande av de hittills obyggda byggnaderna inom ramen för RA byggrätten. Med dessa åtgärder kan byggrutans utnyttjande av strandlinjen reduceras med 50%. När man strävar till att minska överstora byggrutor, är det inte motiverat att utvidga den här byggrutan norrut. Anmärkningen föranleder inga åtgärder. 440 Sundqvist, Kristina 322-507-10-36, Långön
Markägaren anhåller i enlighet med bilagd karta om en flyttning av 1 RA byggrätt från Långöns sydöstra del till den från tidigare obebyggda nordvästra stranden. Flyttningen är inte genomförbar genom att det skulle vara en omotiverad särplacering av byggrätter. Flyttning av byggplatsen skulle dessutom förutsätta uppgörandet av en ny naturinventering. För stranddelgeneralplanen har en omfattande naturinventering utförts 2010. Denna naturinventering är till sin karaktär allmängiltig, och byggplatsspecifika utredningar har endast utförts för sådana ändringsobjekt som varit i kännedom vid denna tidpunkt (ca. 30 40 platser). Utgående från den respons som man erhållit om planutkastet och planförslag 1 har en skild naturinventering berörande ändringsområden uppgjorts 2016. I detta skede utför kommunen inte en ny naturinventering, eftersom planläggningsprocessen redan är så långt att den måste föras till slut. Anmärkningen föranleder inga åtgärder. 441 Tiderman, Magnus 322-495-86-17, Stora Ängesön Fastigheten har anvisats en RA-byggrätt i generalplanen men har två separata byggnader som är i vardera ändan av fastigheten. Fastigheten borde anvisas två byggrätter i generalplanen. Enligt dimensioneringskalkylen har stamfastigheten (6:11) beräknad byggrätt för 2,2 fritidsbostadsenheter. I den ikraftvarande generalplanen har anvisats tre byggrätter (RA) och stamfastigheten har redan överstigit sin dimensionering. Båda fritidsbostäderna har ändå bygglov och de ligger på cirka 190 meters avstånd från varandra. Fritidsbostaden (49 m2) i norra delen av fastigheten har beviljats bygglov 1994 och 2005. Den andra fritidsbostaden (41 m2) har beviljats bygglov 1992. Fastigheten anvisas två separata byggrätter (RA-1 ) i vardera ändan av fastigheten som teknisk korrigering. 442 Törnqvist, Henry och Sonja 322-515-2-33, Marskäret 1. Det önskas att två RA byggrätter från sydligaste ändan på Marholmen flyttas bredvid befintliga RA byggrätter på nordöstra delen av Storholmen enligt bifogad karta. 2. Det önskas att en RA byggrätt från sydligaste ändan på Storfladagrundet flyttas till holmen Marskäret på fastigheten 2:33 enligt bifogade kartor. 1. Det är inte möjligt att flytta byggplatser från mitten av raden, enligt de allmänna principer och anvisningar som finns gällande strändernas planläggning. Flyttning av byggplatser skulle också förutsätta uppgörandet av en ny naturinventering. För stranddelgeneralplanen har en omfattande naturinventering utförts 2010. Denna naturinventering är till sin karaktär allmängiltig, och byggplatsspecifika utredningar har endast utförts för sådana ändringsobjekt som varit i kännedom vid denna tidpunkt (ca. 30 40 platser). Utgående från den respons som
man erhållit om planutkastet och planförslag 1 har en skild naturinventering berörande ändringsområden uppgjorts 2016. I detta skede utför kommunen inte en ny naturinventering, eftersom planläggningsprocessen redan är så långt att den måste föras till slut. Det är möjligt att undersöka flyttning av byggplatser när Dragsfjärds östra skärgårds stranddelgeneralplan uppdateras följande gång. Ifall markägaren så önskar kan flyttning av byggplatser också undersökas genom en skild planändring, på markägarens bekostnad. Sålunda är det inte möjligt att i detta skede flytta en byggplats i samband med den pågående planändringen. 2. När den i kraftvarande planen bereddes var Marskäret stomlägenheten 2:15 i Stubbnäs by. I enlighet med dimensioneringsgrunderna och den då utförda dimensioneringsberäkningen har som teoretisk byggrätt noterats 2,9 fbe, som utnyttjad byggrätt har noterats 1, och fastigheten har anvisats 1 ny byggrätt med hänvisning till att holmen är delvis kal. Planens dimensioneringsgrunder har inte ändrats i samband med att planändringen anhängig gjordes, och situationen på Marskäret angående vegetationen har inte märkbart förändrats. Det är inte möjligt att flytta en RA byggrätt till Marskäret för att holmen är delvis kal. Anmärkningen föranleder inga ändringar. 443 Werner, Karin mf. 322-491-2-99, Norrön, Bolax Anmärkaren önskar med hänvisning till kuperad natur en märkbar utvidgning av byggrutan, i enlighet med bifogad kartskiss, på ovanstående fastighet. I enlighet med de allmänna principerna vid strandgeneralplanering strävar man till att utnyttjandet av den fria stranden per fritidsbyggnadsenhet skulle vara ca. 60 70 meter. Den utvidgning av byggrutan som nu föreslås skulle ungefärligen tredubbla utnyttjandet av den fria strandlinjen, vilket inte kan accepteras. Utvidgningen eller flyttandet av byggnadsplatsen skulle dessutom kräva en ny naturinventering. För stranddelgeneralplanen har en omfattande naturinventering utförts 2010. Denna naturinventering är till sin karaktär allmängiltig, och byggnadsplatsspecifika utredningar har endast utförts för sådana ändringsobjekt som varit i kännedom vid denna tidpunkt (ca. 30 40 platser). Utgående från den respons som man erhållit om planutkastet och planförslag 1 har en skild naturinventering berörande ändringsområden uppgjorts 2016. I detta skede utför kommunen inte en ny naturinventering, eftersom planläggningsprocessen redan är så långt att den måste föras till slut. Sålunda är det inte möjligt att i detta skede flytta eller märkbart utvidga en byggplats i samband med den pågående planändringen. Anmärkningen föranleder inga åtgärder. 444 Wolff-Brandt, Carina och Brandt, Stefan 322-491-2-23, Bolax Pyydetään kaventamaan LV-aluetta molemmilta puolilta, sillä kyseinen maa-alue ja vesialue ovat yksityisomistuksessa. Ei katsota tarpeelliseksi osoittaa aluetta myöskään osittain LV-1 alueena.
Bolaxissa ei ole vapaita suojaisia laituripaikkamahdollisuuksia; saaren kiinteistöillä on oma ranta laitureineen. Nykyinen yhteysaluslaiturin vieressä oleva laituri on huonossa kunnossa ja se on tarkoitus purkaa. Tilalle on tarkoitus rakentaa uusi laituri, kuitenkin hieman kauemmaksi yhteysaluslaiturista. Uusi laituri palvelisi asukkaita, yhteysaluekselle tulijoita, purjelaiva Eugeniaa sekä vierailijoita. Vastine: Yhteysalusliikenteelle tarkoitettua LV-aluetta ei ole mahdollista pienentää ilman että kaavaehdotus asetettaisiin uudelleen nähtäville maankäyttö- ja reknnusasetuksen 32 :n mukaisesti. Kaavaehdotusta ei aseteta uudelleen nähtäville, koska kaavaprosessi on jo niin pitkällä, että se on saatettava loppuun asti. LV-alueen muokkaamisen mahdollisuutta voidaan tutkia kun Dragsfjärdin itäisen saariston rantaosayleiskaavaa päivitetään seuraavan kerran. Muistutus ei aiheuta toimenpiteitä. 445 Zilliacus, Philip 322-495-1-41, Kuggskärsgrunden Anmärkaren önskar en utvidgning av bastu byggrutan på ovan nämnda fastighet. Området i fråga är detaljplanerat med en stranddetaljplan. Stranddetaljplanen kan inte justeras med strandgeneralplanen. Anmärkningen föranleder inga åtgärder. 446 Österman, Anneli 322-507-2-38; -42; -43, Rosala Det önskas att en byggrätt flyttas från fastigheten 2:42 till viken i öst på fastigheten 2:43. Det finns mycket höga berg och farled nära stranden. Flyttning av byggplatsen skulle förutsätta uppgörandet av en ny naturinventering. För stranddelgeneralplanen har en omfattande naturinventering utförts 2010. Denna naturinventering är till sin karaktär allmängiltig, och byggplatsspecifika utredningar har endast utförts för sådana ändringsobjekt som varit i kännedom vid denna tidpunkt (ca. 30 40 platser). Utgående från den respons som man erhållit om planutkastet och planförslag 1 har en skild naturinventering berörande ändringsområden uppgjorts 2016. I detta skede utför kommunen inte en ny naturinventering, eftersom planläggningsprocessen redan är så långt att den måste föras till slut. Det är möjligt att undersöka flyttning av byggplatsen när Dragsfjärds östra skärgårds stranddelgeneralplan uppdateras följande gång. Ifall markägaren så önskar kan flyttning av byggplatsen också undersökas genom en skild planändring, på markägarens bekostnad. Sålunda är det inte möjligt att i detta skede flytta en byggplats i samband med den pågående planändringen. Anmärkningen föranleder inga ändringar.
447 Aura, Niklas 322-521-3-43, Lilla Stickelholmen, 322-521-3-42, Bägarskäret 1. Koskien Lilla Stickelholmen nimistä saarta muistutuksessa todetaan että, saaren 2 RA rakennusalaa on muutettu (supistettu) suhteessa 17.12.2015 12.2.2016 nähtävänä ollutta ensimmäistä kaavaehdotusta. Huomautetaan ettei perusteluita muutoksille ole löydettävissä kaavan selostuksesta. Katsotaan muutoksen olevan huomattava ja vaikeuttavan toimivien rakennuspaikkojen löytämistä vaikeuttaen saunojen ja laitureiden sijoittelua. Pidetään huomauttamisen tekemistä varten olevaa aikaa (nähtävilläolo aika) kohtuuttoman lyhyenä rakennuspaikkasuunnittelua varten ja tarkempaa kannanottamista varten kohtuuttoman lyhyenä. Katsotaan että rakennusalan rajoittaminen loukkaisi kiinteistön omistajaa. Pyydetään että, ensimmäisen kaavaehdotuksen tilanne pidettäisiin voimassa. 2. Koskien Bägarskäret nimistä saarta todetaan että, kaavan ensimmäisessä ehdotusvaiheessa tehtyä Muistutusta ei ole otettu huomioon. Todetaan myöskin että, vasten kunnan käsitystä siitä että saarella olisi rakennuksia entuudestaan, ei pidä paikkaansa. Saari on rakentamaton. Vastine: Maanomistaja pyytää ensisijaisesti että, voimassa olevan kaavan tilanne jäisi voimaan, ja toissijaisesti että, rakennusalaa voitaisiin laajentaa liitetyn karttaluonnoksen mukaisesti joka mahdollistaisi rakentamisen saaren korkeimmalle kohdalle. Yleisenä vastineena ja perusteluna rakennusalojen supistamiselle kummallakin saarella esitetään seuraavaa: Dragsfjärdin itäisen saariston rantaosayleiskaava, vahvistettu 1998, sisältää lukuisia RArakennuspaikkoja jotka ovat perustelemattoman suuria. Varsinais-Suomen ELY-keskus edellyttää, että kunta meneillään olevan kaavamuutoksen yhteydessä ryhtyy toimenpiteisiin jotta rakennusalat paremmin vastaisivat periaatteita ja ohjeita, koskien rantaosayleiskaavojen laadintaa, jotka Ympäristöministeriö on julkaissut. Yksi keskeisistä periaatteista on, että vapaa-ajan asuntoyksikköä (RA-rakennuspaikka) kohti osoitetaan keskimäärin noin 60-70 metriä rantaviivaa kaavakartalla. Poikkeamia näistä metrimääristä voidaan perustella ja hyväksyä esimerkiksi maastollisista syistä. Vaatimus vapaan rannan (rakentamaton rantaviiva) säilyttämisestä ja rakennusoikeuksien ryhmittäminen suurempiin yhtenäisiin ryhmiin ovat muita tärkeitä tavoitteita Ympäristöministeriön ohjeistuksessa. Myös kaavamääräys, joka koskee RA-rakennuspaikkaa pyrkii siihen, että vapaa-ajan rakennusyksikköön kuuluvat rakennukset sijoitetaan rajoitetulle alueelle, pihapiiriin jossa rakennusten välinen etäisyys ei ylitä 40 metriä. Saunarakennus voi maastollisista syistä sijaita kauempana. 1. Koskien Lilla Stickelholmenia voidaan todeta että, saarella on peitteettömiä ranta-alueita, joille rakennuslupaa esimerkiksi saunalle ei voida myöntää, saatikka päärakennukselle jonka vähimmäisetäisyys rannasta tulee olla vähintään 30m. Viitaten yllä olevaan todetaan että kaavaehdotuksessa on RA -rakennusalasta rajattu ulos edellä mainitun tyyppiset alueet. Laitureiden rakentamiselle rakennusalan ulkopuolelle ei ole estettä. Rakennusalan rajauksia tarkennetaan vielä lopullisessa kaavaehdotuksessa.
2. Bägarskäretin kohdalla rakennusalaa tullaan lopullisessa kaavaehdotuksessa laajentamaan jonkun verran jotta se mahdollistaisi rakentamisen saaren korkeimmalle kohdalle. Todettakoon vielä että, saaressa aikaisemmin olleet rakennusluvat ovat makuloitu eivätkä enää ole voimassa. Todettakoon vielä koskien molempia saaria, että kunta ei voi esittää yleiskaavassa ylisuuria rakennuspaikkoja antaakseen maanomistajalle lähes rajattomat vaihtoehdot rakennuspaikkaa valitessa. Tämä olisi hyvän kaavoitustavan vastaista. Toivottavaa onkin, että maanomistaja välittäisi kunnalle toivomuksensa määrätystä rakennuspaikasta, joka silloin mahdollisuuksien mukaan otetaan huomioon rantayleiskaavaa laadittaessa. Näin ei tässä tapauksessa kuitenkaan valitettavasti tapahtunut. Maanomistaja voi myöskin myöhemmin, kun rakentamistarpeet ja suunnitelmat ovat tarkentuneet, omalla kustannuksellaan laadituttaa alueelleen erillisen rantayleiskaavan muutoksen tai tarkemman ranta-asemakaavan. 448 Ekroos, Vesa ja Balustrade Oy 322-488-1-113; -1-114; -1-129; -1-139, Bergö/Gyltholmen 1. Kiinteistöt tulee sisällyttää samansisältöisinä kuin alueella voimassa olevassa rantaasemakaavassa. Erityistä huomiota on kiinnitetty ranta-asemakaavan M -alueiden osoittamiseen M-2 -alueina yleiskaavassa. Nämä tulee huomauttajan mukaan osoittaa M - alueina myös yleiskaavassa. 2. Bergholmenin tilalle 1:97 on laadittu erillinen ranta-asemakaavan muutos, josta huomauttajaa ei ole tiedotettu ja jota huomauttaja ei hyväksy. Tätä ranta-asemakaavaa ei ole merkitty nähtävillä olleeseen yleiskaavakarttaan. 3. Kiinteistöllä on suoritettu rakennusinventointi kunnan ja maakuntamuseon toimesta. Tiedoissa on virheellisiä pinta-aloja, jotka tulee korjata. 4. Rakennusoikeutta tulee korottaa 25 % myös AM-alueilla. 5. Mikäli kiinteistölle osoitetaan suojelumerkintä SR-1, suojellut rakennukset eivät saa rasittaa rakennusoikeutta. Mikäli SR-1 merkintä osoitetaan, tulee mahdollistaa rakentaminen nykyisen suojeltavaksi esitetyn päärakennuksen pohjoispuolella noin 80 metrin päässä, liitekartan mukaisesti. 6. Esitetään että kiinteistölle 1:129 osoitettaisiin yksi loma-asunnon rakennuspaikka (RA). Vastine: 1. Kiinteistöt on sisällytetty samansisältöisinä kuin alueella voimassa olevassa rantaasemakaavassa. Ko. ranta-asemakaava on ollut voimassa muutettavan kaavan laadinnan aikana. Ranta-asemakaava-alueen M alue on osoitettu muutettavassa kaavassa M-2 alueena. Rantayleiskaavassa loma-asunto-alueiden ulkopuolella sijaitsevat rakentamattomat alueet, joilta laskennallinen lomarakennusoikeus on siirretty loma-asuntoalueille, osoitetaan muutettavan kaavan mukaisesti M-1 tai M-2 alueena. Ranta-asemakaavan mukainen M- alueen kaavamääräys tulkitaan rantayleiskaavan M-2 alueen kaavamääräyksen mukaisesti. Muistutus ei tältä osin aiheuta muutoksia.
2. Ranta-asemakaavan laatimisen yhteydessä osallisilla on mahdollista ottaa kantaa kaavaratkaisuun kaavan ollessa nähtävillä. Rajanaapureita on lisäksi tiedotettu erikseen kirjeitse ja tiedottaminen täyttää maankäyttö- ja rakennuslain vaatimuksen. Bergholmenin erillinen ranta-asemakaavan muutos nimetään kaavakartalle teknisenä korjauksena. 3. Rakennusinventointi on maakuntamuseon vuonna 2012 suorittama ja mikäli tiedoissa on täydennettävää tai korjattavaa, maanomistaja voi olla yhteydessä maakuntamuseoon. Inventoinnin tietoihin kirjatut pinta-alat ovat arvioita, eivätkä virallisia rekisteritietoja. Inventoinnin tiedot eivät ole vaikuttaneet alueen ranta-asemakaavan laatimiseen ja sen yhteydessä tehtyyn rakennusoikeuden määrittelemiseen. Muistutus ei tältä osin aiheuta muutoksia. 4. Yleiskaavassa ei ole määritelty, eikä myöskään korotettu AM-alueiden rakennusoikeutta. Kaavamääräyksen mukaan Alueelle saa rakentaa maa- ja metsätalouteen, kalastukseen, maatilamatkailuun sekä muuhun vastaavaan elinkeinotoimintaan liittyviä rakennuksia. Alueelle saa rakentaa maatilamatkailua palvelevia majoitustiloja enintään 1% kaavassa osoitetun AMalueen pinta-alasta. Uudisrakennukset tulee sovittaa huolellisesti maisemaan ja niiden tulee sopeutua olemassa olevien rakennusten rakennustapaan ja -tyyliin. AM-alueesta saa erottaa vain ilman rakennusoikeutta olevia määräaloja. AM-alueiden rakennusoikeus määritellään yleiskaava-alueilla rakennusluvan käsittelyn yhteydessä tapauskohtaisesti. Ranta-asemakaavaalueilla rakennusoikeus on määritelty ranta-asemakaavassa ja rakennuslupien perusteena käytetään ranta-asemakaavaa, ei yleiskaavaa. Muistutus ei tältä osin aiheuta muutoksia. 5. Kyseinen SR-1 kohde sijaitsee AM rakennuspaikalla. AM alueen rakennusoikeutta ei ole määritetty yleiskaavan kaavamääräyksissä. Rakentamista ohjaa alueella voimassa oleva rantaasemakaava, jossa rakennusoikeus on määritelty ja jonka perusteella rakennusluvat käsitellään. SR-merkinnät perustuvat maakuntamuseon rakennusinventointiin ja sen yhteydessä tehtyyn kohteiden arvottamiseen. Saman arvoluokan saaneet kohteet osoitetaan kaavakartalla tasapuolisesti samalla merkinällä. SR-1 kohdemerkintä rakennuspaikalla ei ole rakennuspaikan arvoa laskeva tekijä. Muistutus ei tältä osin aiheuta muutoksia. 6. Rakennusoikeuden osoittaminen perustuu voimassa olevan kaavan mitoitukseen. Sen perusteella ei ole mahdollista osoittaa kiinteistölle 322-488-1-129 lisää rakennuspaikkoja, sillä se olisi vastoin maankäyttö- ja rakennuslain edellyttämää maanomistajien tasapuolisen kohtelun vaatimusta. Muistutus ei tältä osin aiheuta muutoksia. Yleiskaava ei ole voimassa alueella, jolla on lainvoimainen ranta-asemakaava, kuten nyt kysymyksessä olevalla alueella. Muutoksen mahdollisuuksia on mahdollista tutkia rantaasemakaavan muutoksen edellytyksiä selvittämällä, maanomistajan niin halutessa. 449 Elfving, Ulla 322-507-1-37, Uuttu Muistutuksen perusteella halutaan maastollisista syistä siirtää/laajentaa RA rakennuspaikkaa liitteenä olevan kartan mukaisesti. Vastine: Rakennuspaikan siirtäminen tai laajentaminen edellyttäisi uuden luontoselvityksen laatimista. Rantaosayleiskaavaa varten on laadittu laaja luontoselvitys vuonna 2010. Tämä luontoselvitys on
luonteeltaan yleisluonteinen, ja rakennuspaikkakohtaisia selvityksiä tässä selvityksestä on tehty vain niistä muutoskohteista jotka olivat tänä ajankohtana tiedossa (noin 30-40 paikkaa). Kaavaluonnoksesta ja kaavaehdotus I:stä saadun palautteen johdosta on teetetty erillinen kaavan muutosalueita koskeva luontoselvitys vuonna 2016. Tässä vaiheessa kunta ei tee enää uutta luontoselvitystä, sillä kaavaprosessi on jo niin pitkällä, että se on saatettava loppuun asti. Näin ollen rakennuspaikkaa ei tässä vaiheessa ole mahdollista siirtää meneillään olevan kaavamuutoksen yhteydessä. Kaavakartalla esitetyt kolmiot ovat vain rakennusoikeuden symboleja, ei ohjeellisia rakennuspaikkoja. Päärakennuksen etäisyydestä rantaviivaan (30m) voidaan myös RA kaavamääräyksen perusteella poiketa esimerkiksi maastollisista syistä. Muistutus ei aiheuta toimenpiteitä 450 Gefwert, Joni 322-491-2-74, Bolax Muistutuksessa esitetään, että kaavaehdotuksessa esitetty rakennusalan supistaminen palautettaisiin voimassa olevan kaavan mukaiseksi. Vastine: Verrattaessa kiinteistön 2-74 rakennusalaa naapurikiinteistöjen rakennusaloihin ja rantaviivan käyttöön tulee lähinnä mieleen, että 2-74 kohdalla on tapahtunut tekninen virhe. Rakennusalan supistaminen ei myöskään juuri vaikuta vapaata rantaviivaa lisäävästi. Muistutetaan kuitenkin RA kaavamääräyksen säännöstä että rakennusoikeuteen kuuluvat rakennukset tulevat sijaitsemaan noin 40m keskinäisellä etäisyydellä toisistaan, muodostaen pihapiirin. Korjataan teknisenä korjauksena. 451 Halonen, Kari ym. 322-507-7-43, Furuholmen Toivotaan saaren eteläosan kahden RA-rakennuspaikan muuttamista siten, että toinen siirrettäisiin saaren itärannalle. Saaren lounaiskulma on jyrkkä, eikä sovellu kovin hyvin rakentamiseen. Ehdotettu paikka olisi riittävän laaja ja tasainen rakennuspaikaksi. Vastine: Rakennuspaikkojen sijoituksesta on neuvoteltu ELY-keskuksen kanssa, koska saari kuuluu Natura 2000 ohjelmaan lukuunottamatta kahta aluetta, jotka sijaitsevat suunnilleen muutettavan kaavan rakennuspaikkojen kohdilla. Saaren luontoarvojen vuoksi ELY-keskus edellyttää, että kaavan merkitään kolme korvattavaa rakennusoikeutta sekä kolme loma-asunnon rakennuspaikkaa (RA). Muu osa saaresta osoitetaan luonnonsuojelualueena, jolta korvataan kolme rakennusoikeutta (SL # 3). Asiasta on neuvoteltu maanomistajien ja ELY-keskuksen kanssa 3.1.2018. Saareen on tehty maastokäynti 4.1.2018, jolle osallistuivat ELY-keskuksen luonnonsuojeluyksikön edustajat sekä maanomistajat. Käynnillä rajattiin luontoyypit ja arvioitiin niiden edustavuutta sekä mahdollisia
rakennuspaikkoja. Yksi rakennuspaikoista sijoitetaan jo rakennetun loma-asunnon kohdalle. Toinen rakennuspaikoista sijoitetaan saaren pohjoisosan itärannalle, kaavaehdotuksen II mukaiseen paikkaan. Kolmas rakennuspaikoista sijoitetaan saaren eteläosan länsirannalle, kaavaehdotuksen II mukaisen RA-alueen pohjoisreunalle. Maanomistajalle on varattu tilaisuus mielipiteen jättämiseen korjatuista rakennuspaikkojen rajauksista. Maaomistaja on esittänyt pieniä tarkennuksia vielä rakentamattomien rakennuspaikkojen rajauksiin. Kaavaotteet, joissa on näytetty punaisella kolmiolla maastossa digitoidut rakennuspaikat. Vasemmalla 9.1.2018 tarkitettu kartta. Oikealla 8.3.2018 tarkistettu kartta, jossa rakennuspaikkoja on siirretty vastaamaan paremmin maastossa mitattuja kohtia. Otteet eivät ole mittakaavassa. Rakennuspaikkojen rajauksia on tarkistettu maanomistajan palautteen ja maastokäynnillä digitoidun aineiston perusteella. 452 Höysniemi, Mirja ja Yrjö 322-495-8-57, Tallbranten Muistuttajat katsovat, että kaavassa esitetty rakennusala on liian pieni maastollisiin syihin viitaten. Vastine: Dragsfjärdin itäisen saariston rantaosayleiskaava, vahvistettu 1998, sisältää lukuisia RArakennuspaikkoja jotka ovat perustelemattoman suuria. Varsinais-Suomen ELY-keskus edellyttää, että kunta meneillään olevan kaavamuutoksen yhteydessä ryhtyy toimenpiteisiin jotta rakennusalat paremmin vastaisivat periaatteita ja ohjeita, koskien rantaosayleiskaavojen laadintaa, jotka Ympäristöministeriö on julkaissut. Yksi keskeisistä periaatteista on, että vapaa-ajan asuntoyksikköä (RA-rakennuspaikka) kohti osoitetaan keskimäärin noin 60-70 metriä rantaviivaa kaavakartalla. Poikkeamia näistä metrimääristä voidaan perustella ja hyväksyä esimerkiksi maastollisista syistä. Vaatimus vapaan rannan (rakentamaton rantaviiva) säilyttämisestä ja rakennusoikeuksien ryhmittäminen suurempiin yhtenäisiin ryhmiin ovat muita tärkeitä tavoitteita Ympäristöministeriön ohjeistuksessa. Myös kaavamääräys, joka koskee RA-rakennuspaikkaa pyrkii siihen, että vapaa-ajan rakennusyksikköön kuuluvat rakennukset sijoitetaan rajoitetulle alueelle, pihapiiriin jossa
rakennusten välinen etäisyys ei ylitä 40 metriä. Saunarakennus voi maastollisista syistä sijaita kauempana. Kiinteistöllä on rantaviivaa noin 115m, ja rakennusalan rantaviiva on noin 80 90m. Kiinteistön etelärajaa pitkin mitattuna rakennusala ulottuu noin 100m sisämaahan päin, eli rakennusalan koko on vajaan hehtaarin kokoinen. RA alueen voidaan katsoa olevan riittävän suuri. Muistutus ei aiheuta toimenpiteitä. 453 Juhola, Orvo 322-491-2-76, Vindskär, Bolax Muistutus kohdistuu kiinteistöön 322-491-2-76 (huomautuksessa annettu kiinteistötunnus 322-491- 876-2 on virheellinen). Saari ei täytä rakennuspaikan vaatimuksia eikä sen tulisi olla rakennettu. Sama huomautus on saman henkilön toimesta annettu jo kaavaehdotus 1 nähtävillä olon aikana (huomautus 352). Vastine: Kaavan muutoksessa osoitetaan rakennetut kiinteistöt rakennettuina rakennuspaikkoina. Kiinteistön olemassa olevilla rakennuksilla on rakennusluvat. Kiinteistön 322-491-2-76 rakennuspaikka on kaavaehdotuksessa osoitettu muutettavan kaavan mukaisesti. Rakennuspaikka on osoitettu muutettavan kaavan mukaisesti pienemmällä rakennusoikeudella. Näin ollen kaavan muutoksen myötä rakennuspaikan rakennusoikeus ei kasva verrattuna muutettavaan kaavaan. Rakennuspaikan rakennuskelpoisuuteen ottaa kantaa kunnan rakennuslupaviranomainen rakennuslupamenettelyssä. Muistutus ei aiheuta toimenpiteitä. 454 Kaattari, Kimmo 322-495-10-31, 322-495-10-5, Stora Krokön 1. Stora Krokön aikanaan pakkolunastetun entisen ammusvarastoluolakiinteistölle RN:o 10:5 (omistaja valtio/metsähallitus) on yleiskaavaehdotuksessa merkitty lomarakennusten rakennuspaikka, joka ei täytä rakennuspaikan turvallisuusvaatimuksia. Jyrkkä kallioseinä halkaisee koko suunnitellun rakennuspaikan. Rakennuspaikka tulee poistaa kaavasta. Viitataan myös maankäyttö- ja rakennuslain yleiskaavan sisältövaatimuksiin turvallisen ja terveellisen elinympäristön muodostamisesta. Tuodaan esille ennakkotapaus jossa kunta on joutunut korvausvelvolliseksi kaavoitusvirheen takia. Katsotaan myös että on kyseenalaista käyttää lomarakennusoikeuden saamiseksi yleiseen tarpeeseen pakkolunastettua aluetta. 2. Kiinteistöllä 10:31 sijaitseva maa- ja metsätaloustarpeisiin tarkoitettu n. 100-vuotias taukotupa halutaan kunnostaa metsänhoidon tarpeisiin. Vanhan rakennuksen sekä pihapiirin entisöinnillä olisi myös merkittävä maisemallinen arvo. Rakennus tulisi noteerata kaavassa. Vastine: 1. Kiinteistö on voimassa olevassa kaavassa osoitettu merkinällä EP, puolustusvoimien alue. Tila on kaavan kantatilavuonna ollut itsenäinen kantatila jolle mitoitusperusteiden mukaan on laskettu teoreettinen rakennusoikeus = 0,7 eli pyöristettynä =1 RA. Puolustusvoimat on
luopunut kiinteistön hallinnasta ja alue on Metsähallituksen omistuksessa. Maanomistajan kanssa on aikaisemmin neuvoteltu rakennusoikeuden mahdollisesta siirrosta saman maanomistajan muulle alueelle. Maanomistaja on kuitenkin katsonut että rakennusoikeus tulee osoittaa kiinteistölle 10:5. Muistutuksessa esitetään yhtenä perusteena rakennusoikeuden osoittamatta jättämiselle alueen vaikea maasto ja turvallisuusnäkökohtia. Kiinteistö täyttää kuitenkin rakennuspaikan vaatimukset, ja yleiskaavassa ei voida huomioida yksittäisiä turvallisuusnäkökohtia. Näihin ottaa rakennusvalvontaviranomainen kantaa rakennusluvan yhteydessä. Maa-alueen saantitapa ei myöskään ohjaa rantaosayleiskaavassa osoitettavia rakennusoikeuksia. Kiinteistölle 10:5 kaavaehdotuksessa osoitettu 1 RA rakennusoikeus jää voimaan. 2. Alue on voimassa olevassa kaavassa osoitettu kaavamerkinnällä M-1. Kaavamääräyksessä todetaan että mahdollinen rakennusoikeus on siirretty RA, RM, ym. alueille. Valokuvien perusteella alueella oleva hirsikehikon jäännös ei ole enää rakennus, eikä sitä näin ollen voida kaavassa huomioida. Olemassa olevalla rakennuksella tarkoitetaan rakennusta, jolla on vielä käyttöarvoa, ts rakennus ei saa olla siinä määrin tuhoutunut, ettei sitä ole mahdollista enää korjata. Mitoitus perustuu muutettavan kaavan mitoituslaskelmaan, jonka perusteella alueelle ei voida osoittaa uutta rakennusoikeutta. Muistutus ei aiheuta toimenpiteitä. 455 Kairamo, Erkki, kuolinpesä (J. Kairamo) 322-507-2-35, Hallskäret Esitetään erillisen rakennusalan osoittamista saaren luoteisosaan saunan rakentamista varten. Vastine: Saari on peitteisyydeltään hyvin niukka ja suureksi osaksi paljasta kalliomaastoa. Nykyinen rakennuspaikka on niitä harvoja maastollisesti suojaisia paikkoja saaressa joten mahdollinen saunarakennus tulisi toteuttaa tämän saman pihapiirin yhteyteen, kuten myös kaavamääräyksissä edellytetään. Lisäksi voidaan todeta, että saaren luoteisosa on erillinen palsta tilasta 2-35. Välissä olevaa vesijättömaata ei ole lunastettu. Muistutus ei aiheuta muutoksia. 456 Kuggskär Oy (Kaarlo Jännäri) 322-507-11-36, Kuggskär Kaavahuomautuksessa kiinnitetään huomiota Kuggskärissä SR-2 -merkinnällä olevaan rakennukseen. Suojelumerkintää ei varsinaisesti vastusteta, mutta maanomistajat katsovat ettei suojelumerkinnällä saisi heikentää yhtiöllä kiinteistöllä olevaa rakennusoikeutta, ja edellyttää, että suojelusta johtuva haitta korvattaisi ylimääräisellä rakennusoikeudella. Vastine: Kaavassa esiintyvät rakennusten suojelumerkinnät perustuvat Varsinais-Suomen maakuntamuseon suorittamaan rakennusinventointiin ja sen yhteydessä tehtyyn kohteiden arvotukseen. Kunta on
velvollinen merkitsemään kohteet kaavoihin. Saman arvoluokituksen saaneet kohteet osoitetaan kaavassa tasapuolisesti samalla merkinnällä. SR -kohteet (rakennukset) ovat osa mitoituslaskelman mukaista kaavan kokonaisrakennusoikeutta siinä missä muutkin, ilman SR -merkintää olevat rakennukset, käytössä olevina rakennusoikeuksina. SR -kohteiden kompensoiminen ylimääräisellä rakennusoikeudella tulisi tietenkin maanomistajien yhdenvertaisen kohtelun periaatteen mukaisesti soveltaa koko kaava-alueella, mikä johtaisi hyvin merkittävään rakennusoikeuden ylimitoitukseen. Kaavan yleismääräyksissä (katso kaavamääräykset/ yleismääräykset/ kappale 3) on kuitenkin otettu kantaa SR -merkittyjen rakennusten vaikutukseen kiinteistön rakennusoikeuteen. Yleismääräyksessä todetaan muun muassa että rakennusta voidaan kunnostaa tyyliin sopivalla tavalla kaavassa osoitetusta rakennusoikeudesta ja muista kaavamääräyksistä riippumatta. Voidaan todeta, että suojellut asuinrakennukset eivät rasita rakennusoikeutta kaavan AO, RA-, RA-1, RA-2, RA-4 ja RM/A alueilla. Muistutus ei aiheuta toimenpiteitä. 457 Lehtinen, Martti, Lehtinen-Salminen, Leena 322-495-5-54 Ängisholm 1. Pyydetään siirtämään kiinteistön etelänpuoleista RA-rakennuspaikkaa noin 20-25 metriä etelään päin, jotta rakennukset saataisiin paremmin puuston suojaan. 2. Pyydetään siirtämään kiinteistön pohjoisenpuoleista rakennuspaikkaa noin 20 metriä etelään päin parempien rakennuspaikkojen ja rakennusten ryhmittelyn vuoksi. 3. Toivotaan, että kiinteistölle osoitettaisiin kolmas rakennusoikeus. Vastine: 1. Kiinteistölle on laadittu erillinen yleiskaavan muutos, joka on hyväksytty 14.10.2014. Samassa yhteydessä on tehty luontoselvitys. Rakennuspaikkaa siirretään huomautuksen mukaisesti. 2. Kiinteistölle on laadittu erillinen yleiskaavan muutos, joka on hyväksytty 14.10.2014. Samassa yhteydessä on tehty luontoselvitys. Rakennuspaikkaa siirretään huomautuksen mukaisesti. 3. Kaavan muutos perustuu muutettavan kaavan mitoitukseen ja rakennusoikeuslaskentaan. Rantarakennuspaikat jaetaan kantatiloittain. Kantatilan (5:12) laskennallinen rakennusoikeus on 17 loma-asuntoyksikköä, joista neljä kuuluu tiloille 5:28 ja 5:34 (nykyinen 5:54), kaksi rakennuspaikkaa (RA) kummallekin. Muutettavassa kaavassa on osoitettu kantatilan kaikki käytettävissä oleva rakennusoikeus. Kiinteistölle ei ole mahdollista osoittaa kolmatta rakennuspaikkaa, sillä se olisi vastoin maankäyttö- ja rakennuslain edelyttämää maanomistajien tasapuolista kohtelua. Muistutus ei tältä osin aiheuta toimenpiteitä. 458 Leimuvaara, Pekka 322-521-2-86, Siken
Muistutuksessa vastustetaan loma-asuntoalueen (RA) kaavamääräystä, koskien päärakennuksen 30 metrin etäisyyttä rantaviivasta. Rakennusoikeuden kasvattamien ei ole korvaus etäisyyden muuttamiselle 20 metristä 30 metriin. Saariolosuhteissa ei ole tarkoituksenmukaista rakentaa ylisuuria rakennuksia. Vastine: Muistuttaja on jättänyt samansisältöisen huomautuksen kun kaavaehdotus on ollut edellisen kerran nähtävillä. Sen johdosta loma-asuntoalueen (RA) kaavamääräykseen on lisätty rakennusten etäisyyttä rantaviivasta koskeva tarkennus Rakennukset tulee sijoittaa vähintään 30 m:n päähän rantaviivasta. Em. vähimmäisetäisyydestä voidaan poiketa rakennuspaikan olosuhteiden niin edellyttäessä. Käytännössä rakennuksen lopullinen sijainti rakennuspaikalla määritellään rakennuslupakäsittelyn yhteydessä. Tuolloin 30 metrin etäisyydestä on mahdollista poiketa, mikäli rakennuspaikan maaston olosuhteita voidaan käyttää perusteena siihen. Rakennusoikeuden korottaminen perustuu vertailuun uudempiin rantaosayleiskaavoihin, joissa rakennusoikeus on suurempi ja sen myötä maanomistajien tasapuoliseen kohteluun. Kaavassa on kuitenkin osoitettu muutettavan kaavan mukaisia pienempiä rakennusoikeuksia merkinnällä RA-1, alueilla joilla ympäristö sitä edellyttää. Muistutus ei aiheuta toimenpiteitä. 459 Merikarhut ry 322-507-11-35, Lill-Ådskär Kiinteistön koillisosassa oleva saunarakennus on RA-alueen ulkopuolella. Pyydetään RA-alueen rajaamista siten, että saunarakennus jää RA-alueen sisäpuolelle. Vastine: RA-alue korjataan huomautuksen mukaisesti teknisenä korjauksena. 460 Nokso-Koivisto, Kristina 322-488-1-45, Lilla Bergö 1. Muistutuksessa esitetään tarkennuksia rakennusinventoinnin tietoihin, kuten rakennusvuosiin ja käyttötarkoituksiin ja pihapiirin kuvaukseen. 2. Saaren rakennuspaikkojen rajat eivät ole yhtenevät kiinteistöjen rajojen kanssa. 3. Kiinteistön toinen rakentamaton rakennuspaikka tulisi sijoittaa kauemmas nykyisestä rakennetusta rakennuspaikasta, joka on osoitettu rakennus- ja kulttuurihistoriallisesti arvokkaaksi kohteeksi (SR-2). Toivotaan rakennuspaikan laajentamista pohjoisrannalla länteen päin. Vastine: 1. Korjataan kaavaselostuksen liitteeseen rakennusinventoinnin tietoja. Tiedot on toimitettu myös maakuntamuseolle, jonka inventointitietokanta on yhtenä kaavan lähteistä. 2. Korjataan kiinteistön 322-488-1-44 rakennuspaikan raja kiinteistörajan mukaiseksi teknisenä korjauksena.
3. Laajennetaan rakennuspaikkaa pohjoisrannalla saman verran kuin rantaviivaa vapautuu korjauksen johdosta. Rakennuspaikan symbolin (kolmio) sijainti kaavakartalla on ohjeellinen. 461 Peltokangas, Ossi ym 322-507-8-26, Rosala Hamnholmen Toivotaan RA-alueen kasvattamista kaakkoon päin siten, että RA-alue ulottuisi myös nykyisen saunarakennuksen ja laituripoukaman alueelle, karttaliitteen mukaisesti. Vastine: Loma-asunnon rakennuspaikkaa (RA) korjataan teknisenä korjauksena siten, että nykyinen saunarakennus jää RA-alueen sisälle. Laiturin sijoittaminen maa- ja metsätalousvaltaisen alueen (M- 2) puolelle on mahdollista, eikä edellytä RA-alueen kasvattamista. 462 Pirttiniemi, Lotta ja Jukka ym. 322-508-3-1, Rotonskäret Esitetään RA-aluetta siirrettäväksi itään päin liitekartan mukaisesti. Perusteluina ovat huonosti rakentamiseen soveltuva maasto; alue on kosteaa ja suomaista sekä rannat ovat korkeat ja jyrkät. Saaren luoteisosassa rannemmaksi rakennettaessa puuston rakennuksille antama suoja jäisi vähäiseksi. Saaren itäosa soveltuu hyvin rakentamiselle vallitsevasta puustosta ja maastonmuodoista johtuen. Vastine: Korjataan RA-aluetta teknisenä korjauksena itäreunalta ja samalla supistetaan sitä länsireunalta. Muistutuksessa esitetyssä laajuudessa rakennuspaikkaa ei kuitenkaan ole mahdollista siirtää, sillä se edellyttäisi uutta luontoselvitystä. Rantaosayleiskaavaa varten on laadittu laaja luontoselvitys vuonna 2010. Tämä luontoselvitys on luonteeltaan yleisluonteinen, ja rakennuspaikkakohtaisia selvityksiä tässä selvityksestä on tehty vain niistä muutoskohteista jotka olivat tänä ajankohtana tiedossa (noin 30-40 paikkaa). Kaavaluonnoksesta ja kaavaehdotus I:stä saadun palautteen johdosta on teetetty erillinen kaavan muutosalueita koskeva luontoselvitys vuonna 2016. Tässä vaiheessa kunta ei tee enää uutta luontoselvitystä, sillä kaavaprosessi on jo niin pitkällä, että se on saatettava loppuun asti. Rakennuspaikan siirtoa on mahdollista tutkia kun Dragsfjärdin itäisen saariston rantaosayleiskaavaa päivitetään seuraavan kerran. Rakennuspaikan siirtämisen mahdollisuutta voidaan myös maanomistajan niin halutessa tutkia erillisellä kaavanmuutoksella, maanomistajan kustannuksella. Näin ollen rakennuspaikkaa ei tässä vaiheessa ole mahdollista siirtää meneillään olevan kaavamuutoksen yhteydessä. Laiturin rakentaminen yleiskaavan M-2 -alueen puolelle on mahdollista, eikä edellytä RA -alueen kasvattamista. 463 Pohjanheimo, Jari ja Tiina 322-515-2-17, Solvik
1. Kunta on antanut vastineen kirjallisesti edelliseen huomautukseen, jossa se toteaa että kiinteistön 322-515-2-17 läntinen raja on eri paikassa kuin nykyisessä Maanmittauslaitoksen kiinteistöraja-aineistossa. 2. Kunta myös vastaa että nykyisen rajanpaikan sijainnin mukaan toinen muutettavan kaavan kiinteistön 322-515-2-17 rakennuspaikoista on kuulunut ennen kiinteistölle 322-515-2-19, josta on muodostettu kiinteistötoimituksella kiinteistö 322-515-2-38, jolle rakennuspaikka nyt kuuluu. 3. Vastine on virheellinen. Kiinteistön 322-515-2-17 läntinen raja ei ole muuttunut kiinteistötoimituksessa, jossa on muodostettu kiinteistö 322-515-2-38. Kiinteistö 322-515-2-38 on muodostettu /lohkottu kiinteistöstä 322-515-2-19. Kiinteistön 322-515-2-17 pinta-ala eivätkä rajat ole muuttuneet kyseisessä kiinteistötoimituksessa. 4. Kiinteistön 322-515-2-38 oleva rakennusoikeus olisi siis pitänyt siirtää kiinteistön 322-515-2-19 rakennusoikeuksista, josta kyseinen kiinteistö lohkottiin. Ei kiinteistön 322-515-2-17 rakennuspaikoista. 5. Mitoituksellisesti kiinteistö 322-515-2-17 Solvik, Stubbnäs on kokonaisuudessaan 2,509 ha, joka koostuu kahdesta palstasta siten, että Styrskäretin saari on noin 1,65 ha ja noin 0,859 ha sijaitsee nykyisellä rakennuspaikalla Enholmin niemen kärjessä. Aikaisemmissa kiinteistötoimituksissa sekä kartoissa on kiinteistöllä 322-515-2-17 ollut merkintä 2 RA. Se on perustunut jo aikaisempaan päätökseen. Myöskin kunta on antanut vastineessaan siitä selvityksen, että alueen rakennusoikeus on siirretty kiinteistökohtaisesti Styrskäretin saarelta muualle, johtuen sen SLP merkinnästä. Tällöin on rakennusoikeus siirretty kiinteistölle 322-515-2-17 jolla on ollut siis kaavassa kaksi loma-asunnon rakennuspaikkaa (RA). Mitoituksellisesti kiinteistön koko huomioon ottaen ympäristön sekä lähiseudun muut RA mitoitukset. Pitäisi sen olla 2 RA kuten se on ollutkin. 6. Pyydämme siis korjauksen tulevaan kaavaan, jotta kiinteistölle 322-515-2-17 palautetaan tulevaan kaavaan sille kuuluvat 2 rakennuspaikkaa (RA). Vastine: 1. Muutettavan kaavan kaavaselostuksen mukaan muutettavan kaavan kiinteistörajatiedot ovat vuodelta 1995 / -96. Kaavan muutoksen kiinteistöraja-aineistona on käytössä Maanmittauslaitoksen kiinteistötietorekisterin numeerinen kinteistöraja-aineisto (NKRK). Muutettavan kaavan ja kaavan muutoksen kiinteistörajatidoissa kiinteistön 322-515-2-17 läntinen raja on eri paikassa. Asian tarkistamiseksi on Maanmittauslaitoksen kiinteistötietorekisteristä selvitetty ko. alueen kiinteistöjen toimituskarttoja ja -pöytäkirjoja. Näiden pöytäkirjen perusteella voidaan todeta, että muutettavassa kaavassa ko. raja on sijainnut väärässsä paikassa. Alla olevassa karttaotteessa 1 on todettu ko. rajan paikka edellä todetuissa kaavoissa. Sinisellä on muutettavan kaavan aikainen kiinteistöraja-aineisto ja punaisella nykyinen kiinteistöraja-aineisto.
Karttaote 1.
Alla olevassa karttaotteessa 2 näkyy em. Maanmittauslaitoksen kiinteistöraja-aineiston (punaisella) lisäksi maanmittaustoimituksen (lohkominen, MMLm/23538/33/2009) toimituskartta (2009-334293). Ko kiinteistöraja on ollut toimituksessa mukana. Karttaote 2.
Solvikin kiinteistö on rekisteröity 17.11.1981. Alla on (Karttaote 3) toimituskartan ote maanmittaustoimituksesta, jossa on muodostettu mm. kiinteistö Solvik 040-446-2-17. Sen perusteella voidaan todeta, että muutettavassa kaavassa ko. länsiraja on väärässä paikassa. Sinisellä on muutettavan kaavan aikainen kiinteistöraja-aineisto ja punaisella nykyinen kiinteistöraja-aineisto. Karttaote 3. 2. Muutettavan kaavan mukaisten rekennuspaikkojen jakaantumista ko. alueen kiinteistöille on selvitetty edellä todetun kiinteistötoimituksen yhteydessä. Em. maanmittaustoimituksen toimituspöytäkirjassa (2009-334293) todetaan asiaan liittyen mm. seuraavaa: Läsnäolijat: Määräalan ja kiinteistön 2:34 omistaja: 322-515-2-19-M601 Fromholz Sune Valdemar Emäkiinteistön, Iohkokiinteistön ja 2:36 Enholmeninranta omistaja: 322 515-2-19 Enholm Nousiainen Erkki Alfred