Räkneövningar i NorFor Plan Nedanstående övningar syftar till att ge en ökad förståelse för hur NorFor Plan fungerar. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde Två foderstater med samma fodermedel och samma förhållande mellan grovfoder och kraftfoder formuleras vid två olika produktionsnivåer; 20 kg ECM och 40 kg ECM. Foderstat 1: Avkastning: 20 kg ECM 5,6 kg ts ensilage (valfritt) 4,2 kg ts korn 4,2 kg ts svensk kraftfoderblandning Foderstat 2: Avkastning: 40 kg ECM 9,6 kg ts ensilage 7,2 kg ts korn 7,2 kg ts svensk kraftfoderblandning Frågor a) Hur påverkar foderintaget mikrobeffektiviteten? Vad är förklaringen till det? b) Hur påverkar foderintaget smältbarheten för foderstaten (vom, tunntarm och totalt) för olika näringsämnen. Vad beror förändringen på? c) Hur påverkar foderintaget foderstatens energi- och AAT-värde? Vad beror denna förändring på?
2. Betydelsen av grovfoder-/kraftfoder-förhållande för foderstatens smältbarhet och näringsvärde Utgå från foderstat 2 i uppgift 1 som gäller för avkastningen 40 kg ECM. Ändra sedan förhållandet mellan grovfoder och kraftfoder från 40:60 till 70:30. Det totala foderintaget skall vara konstant 24 kg ts i båda foderstaterna. Foderstat 1 Avkastning: 40 kg ECM 9,6 kg ts ensilage 7,2 kg ts korn 7,2 kg ts svensk kraftfoderblandning Foderstat 2 Avkastning: 40 kg ECM 16,8 kg ts ensilage 3,6 kg ts korn 3,6 kg ts svensk kraftfoderblandning a) Hur påverkas effektiviteten i den mikrobiella proteinsyntesen när andelen kraftfoder ökar? Vad beror det på? b) Hur påverkas den effektiva nedbrytningen av NDF i vommen när kraftfoderandelen ökar? Vad beror det på?
3. Fermentationsprodukter i ensilage Utgå från en valfri foderstat. Ändra innehållet av fermentationsprodukter i ensilaget från 50-150 gram per kg ts. Öka även innehållet av mjölksyra och de flyktiga fettsyrorna när den totala mängden fermentationsprodukter ökar. a) Hur påverkas foderstatens AAT-innehåll av ett ökat innehåll av fermentationsprodukter? Vad beror det på? b) Hur påverkas foderstatens fyllnadsvärde (FVL) av ett ökat innehåll av fermentatuionsprodukter i foderstaten? Vad får det för konsekvenser vid en foderstatsplanering?
4. Stärkelseegenskaper i kraftfoder Utgå från en foderstat med valfritt grovfoder samt korn och svensk kraftfoderblandning som kratfodermedel. Byt sedan ut kornet mot majs. Foderstat 1 (exempel) Mjölkavkastning: 40 kg ECM 10 kg ts ensilage 7 kg ts korn 7 kg ts svensk kraftfoderblandning Foderstat 2 Mjölkavkastning: 40 kg ECM 10 kg ts ensilage 7 kg ts majs 7 kg ts svensk kraftfoderblandning a) Studera skillnaderna i stärkelseegenskaper mellan korn och majs. Hur skiljer de sig åt? b) Hur påverkas den effektiva nedbrytningen av stärkelse i vommen samt tarmsmältbarheten för stärkelse när korn byts ut mot majs? Varför? c) Hur påverkas den effektiva nedbrytningen av NDF i vommen när korn byts ut mot majs? Varför?
5. Proteinegenskaper i kratfoder Utgå från samma foderstat som i uppgift 4 men byt ut kornet mot havre. Foderstat 1 Mjölkavkastning: 40 kg ECM 10 kg ts ensilage 8 kg ts korn 8 kg ts svensk kraftfoderblandning Foderstat 2 Mjölkavkastning: 40 kg ECM 10 kg ts ensilage 8 kg ts havre 8 kg ts svensk kraftfoderblandning a) Studera skillnaderna i proteinegenskaper för korn och havre. Hur skiljer de sig? b) Hur påverkas den effektiva nedbrytningsgarden av råprotein i vommen samt mängden protein smält i tunntarmen när korn byts ut mot havre? Varför?
6. NDF-egenskaper i grovfoder Två olika ensilage jämförs där ett ensilage är tidigt skördat och det andra är sent skördat. Utgå från ensilage nr 429 i utbildningsmodellen och fyll i de värden som redovisas i nedanstående tabell för respektive ensilage. Utgå från en foderstat med 7 kg ts ensilage och 0 kg ECM. Enhet Ensilage, Ensilage, tidig skörd sen skörd Torrsubstans g/kg 223 250 Stärkelse g/kg TS 0 0 Löslig stärkelse g/kg ST 0 0 Potentiellt nedbrytbar stärkelse g/kg ST 0 0 Totalt osmältbar stärkelse g/kg ST 0 0 NDF g/kg TS 526 627 Potentiellt nedbrytbar NDF g/kg NDF 830 770 Totalt osmältbar NDF g/kg NDF 170 230 Råprotein g/kg TS 162 118 Ammoniakkväve g/kg CP 20 20 Lösligt råprotein g/kg CP 680 630 Potentiellt nedbrytbart råprotein g/kg CP 250 220 Totalt osmältbart råprotein g/kg CP 40 45 Råfett g/kg TS 29 21 Fermentationsprodukter g/kg TS 80 80 Aska g/kg TS 71 64 Nedbrytningshastighet i vommen Löslig särkelse och restfraktion %/timme 150 150 Potenstellt nedbrytbar stärkelse %/timme 0 0 Potentellt nedbrytbar NDF %/timme 4,8 3,9 Lösligt råprotein %/timme 150 150 Potentiellt nedbrytbart råprotein %/timme 11,0 8,0 Råfett % 70 70 a) Hur skiljer sig nedbrytningen av NDF i vommen för de två ensilagetyperna? Varför? b) Hur påverkas energivärdet när man använder det sent skördade ensilaget? Varför? c) Hur påverkas tuggningstiden när man använder det sent skördade ensilaget? Varför?
SVAR 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde a) Mikrobeffektiviteten ökar vid ett ökat foderintag. Anledningen till detta är att mikroorganismerna har ett lägre energibehov till underhåll när uppehållstiden i vommen minskar. b) Den effektiva nedbrytbarheten i vommen minskar eftersom passagehastigheten ökar. Även den totala smältbarheten minskar. När det gäller stärkelse och råprotein så ökar tarmsmältbarheten (g/kg ts) eftersom mindre stärkelse och protein har brutits ner i vommen och i stället smälts i tunntarmen. c) Energivärdet i foderstaten (NEL, MJ/kg ts) minskar vid ett högre foderintag. Detta beror på att den totala smältbarheten för fodret har minskat. Det omvända gäller för AAT-värdet (g/kg ts) som i stället ökar med ett ökat foderintag. Anledningen till att AAT ökar är att mer mikrobiellt protein har bildats eftersom mikrobeffektivitetn ökar vid ett ökat foderintag. 2. Betydelsen av grovfoder-/kraftfoder-förhållande för foderstatens smältbarhet och näringsvärde a) Effektiviteten i den mikrobiella proteinsyntesen minskar vid en högre kraftfoderandel i foderstaten. Detta beror på att det finns mer lättnedbrytbara kolhydrater (stärkelse och restfraktion) i foderstaten. Ett högt innehåll av dessa kolhydrater innebär att underhållsbehovet blir större för det amylolytiska bakterierna i förhållande till de cellulolytiska bakterierna. b) När kraftfoderandelen ökar så minskar vomnedbrytbarheten för NDF. Detta beror på att nedbrytningshastigheten minskar då innehållet av lättnedbrytbara kolhydrater i foderstaten ökar (den cellulolytiska aktiviteten i vommen påverkas negativt). 3. Fermentationsprodukter i ensilage a) Vid ett ökat innehåll av fermentationsprodukter i ensilaget så minskar mängden bildat mikrobprotein. Anledningen till det är att fermentationsprodukter utnyttjas sämre som energikälla av vommikroberna jämfört med stärkelse och socker. En minskad mängd bildad mikrobprotein bidrar till att AAT-värdet sjunker. b) Vid ett ökat innehåll av mjölksyra och flyktiga fettsyror ökar foderstatens fyllnadsvärde. Konsekvensen av detta blir att korna inte kan äta lika mycket av foderstaten.
4. Stärkelseegenskaper i kraftfoder a) Korn innehåller dels mer löslig stärkelse och har dessutom en högre nedbrytningshastighet för den potentiellt nedbrytbara stärkelsen jämfört med majs. b) När majs används i foderstaten i stället för korn minskar den effektiva nedbrytningsgraden för stärkelse i vommen samtidigt som mängden smält stärkelse i tunntarmen ökar. Det beror på de skillnader i stärkelseegenskaper som nämndes i svar 4 a. c) När majs används i foderstaten i stället för korn ökar den effektiva nedbrytningen av NDF i vommen. Detta beror på att det bryts ner mindre stärkelse i vommen när majs används i stället för korn. Mängden vomnedbruten stärkelse har en negativ inverkan på nedbrytningshastigheten för NDF (se svar 2b). 5. Proteinegenskaper i kratfoder a) Havre har en högre andel lösligt protein jämfört med korn. Havre har även en högre nedbrytningshastighet för det potentiellt nedbrytbara kornet jämfört med korn. b) När kornet byts ut mot havre ökar den effektiva nedbrytningsgraden av råprotein i vommen samtidigt som mängden råprotein som smälts i tunntarmen minskar. Detta beror på att havre innehåller mer lösligt protein och dessutom har en snabbare nedbrytningshastighet för proteinet i vommen. 6. NDF-egenskaper i grovfoder a) För det sent skördade ensilaget blir den effektiva nedbrytningen av NDF lägre. Detta beror på att det finns mer osmältbar NDF i detta ensilage jämfört med det som är tidigt skördat. b) Energivärdet blir lägre med det sent skördade ensilaget eftersom smältbarheten för NDF sjunker med ökat mognadsstadium. c) Tuggningstiden är högre för det sent skördade ensilaget jämfört med et som är tidigt skördat. Detta beror på att det sent skördade ensilaget har högre NDF-halt och högre andel osmältbar NDF. Detta ensilage innehåller därmed mer fysisk struktur.