Planerad 50 kv ledning mellan Tollarp och Salskog i Kristianstad kommun

E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Stråkvalsrapport Planerad 50 kv ledning mellan Tollarp och Salskog i Kristianstad kommun December 2016 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2 Org. Nr: 556070-6060 Säte: Malmö

Projektorganisation E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö eon.se Ramböll Sverige AB Box 17009 104 62 Stockholm Ramboll.se Rapporten har upprättats av Sofia Elg Granskare: Maria Danling För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876 sid 2/24

Innehållsförteckning 1 Inledning 4 2 Studerade alternativ 4 3 Inkomna samrådsyttranden över alternativa stråk 7 4 Metodik i stråkvalsrapporten 9 4.1 Aspekter som utvärderats 9 5 Analys av alternativa stråk 10 5.1 Markkabelalternativ 11 5.2 Luftledningsalternativ 17 6 Sammanfattning 23 sid 3/24

1 Inledning E.ON Elnät Sverige AB (nedan E.ON Elnät) planerar att bygga en ny 50 kv-kraftledning mellan befintlig transformatorstation i Tollarp och en anslutande punkt på den befintliga regionnätsledningen Torsebro - Hörby vid Salskog. En ny kraftledning kräver tillstånd enligt ellagen, s.k. nätkoncession för linje. Innan tillstånd söks ska samråd avseende ledningens lokalisering, omfattning och utformning genomföras. Ett inledande samråd avseende alternativa lokaliseringar (stråk) genomfördes under februari-april 2016. Stråken utarbetades utifrån registrerade natur-, kultur- och friluftsintressen, landskapets karaktärer och funktioner, kommunala planer, framkomlighet i terrängen mm. Efter genomfört samråd kring stråken har en analys av de alternativa stråken genomförts, vilken redovisas i denna rapport. Inkomna yttranden har bearbetas och sammanvägts med hänsynstagande till registrerade intressen och de övriga aspekter som även var vägledande vid utarbetande av stråken enligt ovan. Rapporten avser att sammanfatta för- och nackdelar med de alternativa stråken och utgör även ett underlagsmaterial till beslut om vilket stråk som är lämpligast att arbeta vidare med. Inom valt stråk kommer ett eller flera sträckningsförslag att arbetas fram. Denna rapport redovisar aspekter utifrån befintliga intressen och inkomna yttranden för respektive stråk. E.ON Elnät beslutar efter denna redovisning vilket stråk som blir aktuellt att arbeta vidare med. 2 Studerade alternativ Inför samrådet togs fyra geografiskt skilda huvudstråk fram. På vissa ställen finns tvärstråk som sammanbinder huvudstråken för att möjliggöra kombinationer av de olika stråken. Ett av huvudstråken kan hysa både luftledning eller kabel, resterande tre huvudstråk är framtagna för att hysa antingen luftledning eller kabel. Huvudstråken är stråk 2a (markkabel), stråk 2b (markkabel eller luftledning), stråk 2c (luftledning) och stråk 3 (markkabel). I denna stråkvalsrapport presenteras och utvärderas de fem huvudstråken var för sig, utan att kombineras ihop via tvärstråken till olika alternativ. Detta för att göra en mer stringent och renodlad värdering av de olika stråken och för att på så sätt lättare följa resonemangen kring bedömningen av de olika stråken. Det stråk som kan hysa både luftledning och kabel sid 4/24

hanteras och utvärderas i analysen som två huvudstråk, eftersom olika aspekter kan vara styrande beroende på om stråket ska hysa luftledning eller kabel. Figur 1. Karta över stråkalternativ sid 5/24

2.1.1 Beskrivning stråk 1a, 1b, 1c För att nå huvudstråken 2a-2c från den befintliga stationen i Tollarp finns tre olika vägar norrut mot Tullsåkravägen/Rya byaväg, de stråk som i samrådet benämndes 1a, 1b och 1c. Huvudstråken 2a, 2b och 2c behöver således kombineras med 1a, 1b eller 1c för att nå hela vägen från Tollarp till Salskog. -Stråk 1a utgår från transformatorstationen i Tollarp och löper norrut väster om branddammen. Norr om branddammen viker stråket av västerut längs med Torvtäktsvägen tills det möter Tränevägen där det viker av norrut. Stråket följer sedan Tränevägen upp till Tullsåkravägen. -Stråk 1b börjar vid branddammens norra kant och löper sedan norrut längs med en gångoch cykelväg. Norr om Tollarp viker stråket av något västerut från gång- och cykelvägen för att sluta i Tullsåkravägen strax öster om stråk 1a. Stråket är breddat västerut ut till stråk 1a strax norr om Tollarp samt ca 500 meter norr om Tollarp. -Stråk 1c utgår från stationen i Tollarp och löper sedan öster om branddammen och vidare norrut öster om tätorten. I höjd med Tre kvinnors väg breddas stråket och fortsätter norrut mot Norregård för att sedan vika av något västerut tills det möter stråk 1b. Samtliga av de ovan tre beskrivna stråken föreslås förläggas som markkkabel och löper genom Tollarps tätort. En gemensam beskrivning görs av dessa stråk nedan eftersom de inte skiljer sig så mycket åt när det gäller geografisk lokalisering och därmed inte heller i omgivningspåverkan. Stråken kommer därmed inte heller att utvärderas i matrisform. Landskapsbild stråk 1a-1c Påverkan på landskapsbilden är mycket liten då markkabeln är lokaliserad i tätorten, i jordbruksmark eller intill befintlig infrastruktur. Med avseende på landskapsbilden är tätorten relativt tålig för ny infrastruktur. En markkabel kommer inte att ge någon permanent påverkan på landskapskaraktären. Kabelstråken berör också mosaiklandskapet men innebär en mindre påverkan på landskapskaraktären eftersom de till största del är lokaliserade i jordbruksmark eller intill befintlig infrastruktur och alltså inte kommer att synas efter förläggning. Markanvändning stråk 1a-1c Påverkan på markanvändningen är mycket liten då ledningen planeras att följa befintliga vägar. I mindre utsträckning följer den planerade markkabeln åkerkant. Marken återställs efter anläggandet av markkabeln. Naturmiljö stråk 1a-1c Påverkan på naturmiljön är liten då ledningen planeras att följa befintliga vägar. De inventerade naturvärdesobjekten i dessa stråk, samtliga i klass 3, kommer att beaktas och sid 6/24

så långt som möjligt att undvikas vid framtagande av en detaljerad ledningssträckning. I mindre utsträckning följer den planerade markkabeln åkerkant. Marken återställs efter anläggandet av markkabeln. Kulturmiljö stråk 1a-1c Påverkan på kulturmiljön är försumbar då ledningen planeras att följa befintliga vägar. Endast ett fåtal registrerade kulturhistoriska lämningar finns inom stråken och hänsyn kommer att tas till dessa vid planering och genomförande. Bestämmelserna i kulturmiljölagen kommer att beaktas. Bebyggelse, planer, infrastruktur stråk 1a-1c Stråken överlappar befintliga detaljplaner. Eftersom lokaliseringsutredningen i detta skede utreder breda stråk överlappas flera markanvändningstyper i detaljplanerna av stråken. En ny kraftledning som planeras i ett område måste vara förenlig med detaljplanen i samma område. Länsstyrelsen uppmanar E.ON Elnät att samråda med kommunen avseende eventuella planmässiga konflikter. Vid fältbesök har framkomliga alternativa sträckningar inom samtliga föreslagna stråk i tätorten hittats. Ramböll har tagit kontakt med kommunen för utarbetande av bästa sträckning inom stråken. Byggnadstekniska aspekter stråk 1a-1c För de alternativa stråken från tätorten Tollarp och upp till huvudstråken kan vissa trånga passager påträffas då ledningen inom dessa stråk kommer att gå genom tätbebyggt område. Detta behöver detaljstuderas efter val av stråk och utarbetande av sträckning. 3 Inkomna samrådsyttranden över alternativa stråk Nedan redovisas antalet inkomna yttranden. Tabell 1. Inkomna remissyttranden under samrådsperioden. Remissinstanser Antal Länsstyrelsen Skåne län 1 Kristianstad kommun 3 Övriga myndigheter 7 Företag 3 Intresseorganisationer/föreningar 2 Fastighetsägare 26 Under samrådsprocessen inkom flertalet yttranden där olika stråk förordades eller motsattes. Nedan följer en sammanställning av de förordade alternativ (grönmarkerade) och de alternativ som ej är önskvärda (rödmarkerade). sid 7/24

Tabell 2. Sammanställning inkommna yttranden förordade och ej önskvärda alternativ Kristianstad kommun, Avd.för biosfär & hållbar utveckling Kristianstad kommun, C4 LRF Skånes Ornitologiska förening Eolus Örnatofta 23:1 Gemensamt brev från 20 berörda fastighetsägare Bröd 1:3 Venestad 34:11 Skättilljunga 70:1 Stråk 2a mark Stråk 2b mark Stråk 2b luft Stråk 2c luft Stråk 3 mark sid 8/24

4 Metodik i stråkvalsrapporten För att kunna jämföra de alternativa stråken har dessa utvärderats mot varandra utifrån ett antal aspekter enligt nedan. De olika stråkalternativen har endast utvärderats mot varandra, vilket innebär att de inte har jämförts mot ett nollalternativ. Jämförelser mot nollalternativ görs i ett senare skede i den MKB som ska ingå i koncessionsansökan. Jämförelserna görs mellan markkabelalternativen och mellan luftledningsalternativen, se kapitel 5.1 och 5.2. 4.1 Aspekter som utvärderats De parametrar som redovisas i matrisen är landskapsbild, markanvändning, natur- och kulturmiljöintressen, planer, infrastruktur och bebyggelse och byggtekniska aspekter. Driftsäkerhet samt kostnaderna analyseras för respektive alternativ men värderas inte i matriserna. Landskapsbild Den visuella påverkan på landskapsbilden Markanvändning På vilket sätt jordbruks- och skogsmark kommer att påverkas av de olika alternativen samt påverkan på eventuell annan markanvändning. Naturmiljö Förekomst av naturvärden och vattenförekomster inom stråken Kulturmiljö Förekomst av kulturmiljöer och fornlämningar inom stråken Bebyggelse Bebyggelse inom stråken Planer, infrastruktur Avstämning mot kommunala planer och befintlig och planerad infrastruktur Byggtekniska aspekter Innefattar markförhållanden, tillgänglighet under anläggningstiden och passager av exempelvis vattendrag och vägar En analys av dessa två aspekter görs men värderas inte i matrisen: Driftsäkerhet Skillnader i driftsäkerheten och vad det bero på Investeringskostnad Faktorer som spelar in vad gäller kostnaden, övergripande kostnadsjämförelse mellan de olika stråkalternativen Utöver ovan beskrivna aspekter har även inkomna yttranden utvärderats och tagits hänsyn till i relevanta delar. sid 9/24

En arkeologisk utredning har genomförts som en byråinventering i enlighet med Länsstyrelsens beslut av den 20 juni 2016, (lst dnr 431-12605-2016). Syftet har varit att tydliggöra områden med potentiella fornlämningar, och göra en bedömning av fornlämningarnas art och omfattning samt i vilken grad dessa berörs av de olika alternativa ledningsstäckningarna. Resultaten från utredningen är att 16 delområden har definierats (se bilaga 1, karta från den arkeologiska utredningen), där sannolikheten för att påträffa under mark dolda fornlämningar anses som stor. Utredningen ger att efter val av stråk bör en fältinventering utföras. En naturvärdesinventering av de alternativa stråk genomfördes under september och november 2015 där områden med naturvärdesklass 1-3 registrerades. Resultaten av de båda inventeringarna har vägts in i analysen av de alternativa stråken. 4.1.1 Gradering Påverkan på de olika aspekterna bedöms utifrån en inbördes rangordning av stråken. Stråken har rangordnats utifrån antal intresseområden, bostäder, typ av markanvändning inom respektive stråk, teknisk framkomlighet etc. Det stråk som har flest områden eller bostäder, eller är mest komplicerat ur t ex teknisk synvinkel, rangordnas som nummer 4 och det som har minst antal områden eller bostäder, eller är minst komplicerat, som nummer 1. Antal områden ger en indikation på hur stor risk det är att påverkan kommer att ske. Det är i detta skede svårt att göra en konsekvensbedömning eftersom vissa intresseområden troligen går att undvika vid detaljplanering av ledningen, men på vilket sätt och i vilken utsträckning går inte att bedöma förrän en fastställd sträckning föreligger. Att rangordna stråken utifrån riskbedömning så som ovan beskrivits istället för utifrån en konsekvensbedömning kan anses vara en förenkling av verkligheten, men vi anser ändå att det sammanvägt för alla aspekter ger det en god indikation på de olika stråkens lämplighet. För att öka läsbarheten har graderingen förlagts i en grön-gul-orange-röd färgskala, där det går från grönt till rött, motsvarande 1-4. Om två stråkalternativ bedöms vara likvärdiga så ges de samma plats i rangordningen. Det har inte gjorts någon viktning mellan de olika aspekterna, utan dessa har tillskrivits lika stor betydelse vilket kan anses vara en förenkling av verkligheten. Det bör också noteras att utvärderingsmetoden inte tar hänsyn till mindre skillnader mellan alternativen. Det är därför även viktigt att beakta de bedömningsgrunder som beskrivs i text i kapitel 5. 5 Analys av alternativa stråk Nedan redovisas först matrisen som visar rangordningen av de olika stråken baserat på aspekterna (kapitel 5.1 och 5.2). Därefter följer en beskrivning av varje stråk samt en beskrivning av de olika aspekterna inom respektive stråk. Under kapitel 5.1.1 och 5.2.1 sid 10/24

beskrivs driftsäkerhet samt kostnad översiktligt för samtliga markkabelalternativ respektive luftledningsalternativ. Under kaptiel 6 (Sammanfattning) beskrivs driftsäkerhet samt kostnad mer detaljerat för det mest lämpade markkabelalternativet och det mest lämpade luftledningsalternativet. 5.1 Markkabelalternativ Stråk Markkabelalternativ 2a Markkabelalternativ 2b Markkabelalternativ 3 Landskapsbild 1 1 1 Markanvändning 2 3 2 Naturmiljö 3 3 2 Kulturmiljö 2 1 1 Bebyggelse, planer, infrastruktur 2 2 2 Byggtekniska aspekter 1 2 1 SUMMA 11 12 9 Tabell 3. Lägst risk är 1 och högst risk är 4. 5.1.1 Markkabelstråk 2a Stråk 2a utgår från Tullsåkravägen/Rya byaväg och löper norrut längs med Tullsåkravägen. Vid Bröd breddas stråket för att även omfatta delar av jordbruksmarken väster om byn. Även något längre norrut vid Louisefarm är stråket breddat västerut för att möte upp stråk 2b. Stråket följer Tullsåkravägen upp till Träne där stråket delar sig för att löpa både väster och öster om orten. Norr om Träne följer stråket Bassköpsvägen norrut. Vid Salskog delar sig stråket där den ena delen följer Bassköpsvägen vidare upp mot regionnätsledningen och den andra följer Salskogsvägen upp till regionnätsledningen. Stråkets längd är 6.3 km (östra sidan om byn) eller 6.6 km (västra sidan om byn). Längden för hela sträckan Tollarp-Salskog (dvs inklusive någon av sträckorna 1a,1b eller1c) blir i genomsnitt ca 8.6 km. Landskapsbild Markkabelstråket berör mosaiklandskapet men innebär en försumbar påverkan på landskapsbilden eftersom det till största del är lokaliserat intill befintlig infrastruktur eller i jordbruksmark och alltså inte kommer att synas efter förläggning. sid 11/24

Markanvändning Markkabeln kommer att till största del förläggas intill befintlig infrastruktur och berör till mycket liten del jordbruksmark. Vid anläggande av markkabel i jordbruksmark finns risk för avgrävda dräneringsrör och täckdiken. Naturmiljö Två av Skogsstyrelsen utpekade nyckelbiotoper, en med ädellövträd vid Träne och en med lövsumpskog, Gåsamossen vid Salskog, berörs. Flera rödlistade fågelarter samt rödlistade växter har observerats. Förekomst av skyddsklassade rovfåglar återfinns också i stråket. Ryabäcken kommer att behöva korsas en eller flera gånger beroende på vilken sträckning inom stråket som väljs. Ryabäcken är biflöde till Vramsån som är ett Natura 2000-område och ligger söder om Tollarp. I stråket har flera naturvärdesobjekt inventerats, bl a mindre skogdungar. Markkabeln kommer till allra största del förläggas intill befintlig infrastruktur. Stråket passerar ett flertal stenmurar vilka omfattas av det generella biotopskyddet. Kulturmiljö I det kommunala kulturmiljöprogramet från 1993 beskrivs värdefulla kulturmiljöer i kommunen i form av hävdad mark, bebyggelsemiljöer och fornlämningar. Området Träne kyrkby ingår i kulturmiljöprogrammet och är beläget kring Träne kyrka och överlappar stråk 2a. I området ligger förutom kyrkan prästgården som har ett stort kulturhistoriskt värde och som tillsammans med kyrkan bildar en sammanhållen miljö. Den planerade ledningen ger ingen påverkan på denna kulturmiljö då den förläggs som markkabel och följer befintlig infrastruktur. Dock har området pekats ut i den arkeologiska utredningen för vidare åtgärder såsom schaktsökning då området indikerar fornlämningar. Av de fornlämningar som kan komma att beröras av arbetet och som redovisas i samrådsunderlaget bör, enligt yttrande från Länsstyrelsen, framför allt synliga fornlämningar såsom gravar och hällristningar undvikas. Följande nämns specifikt av Länsstyrelsen: Stensättning Träne 41:1 Hällristning Träne 106:5 Vägmärke Träne 107:1 och 21:1 Stensättning Träne 106:3 Hög Träne 46:1 Till synliga fornlämningar hör dessutom ett skyddsområde (2 kap 2 KML) som måste definieras i fält. Bland ovannämnda fornlämningar gäller detta främst gravhögen Träne 46:1 om det stråket som passerar högen blir aktuellt att förverkliga. sid 12/24

Stråket löper genom områden med flera registrerade hägnadssystem i form av stenmurar vilka måste tas hänsyn till vid förläggning av kabel. Troligen kommer man att kunna undvika att passera dessa då ledningen planeras att huvudsakligen följa befintlig infrastruktur. I övriga fall finns möjligheten att trycka under stenmurar. Den arkeologiska utredningen har förutom ovan nämnda område pekat ut ytterligare två områden för vidare utredning med bl a sökschaktning. Bebyggelse, planer, infrastruktur Gårds- och bostadsbebyggelse finns i Salskog och Träne och längs med Tullsåkravägen vid Bröd, Backagård och Tullsåkra. Cirka 15 bostadshus ligger längs med Tullsåkravägen som den planerade ledningen huvudsakligen är tänkt att följa. Området i stråket är inte upptaget i kommunens detaljplaner. Stråket passerar områden som pekas ut som lämpliga för vindkraft i kommunens vindbruksplan vilket också påtalas i Länsstyrelsens yttrande. Då ledningen är planerad att förläggas som markkabel är detta inget hinder. Stråket överlappar område med mycket känsligt grundvatten. Det finns en grundvattentäkt vid Träne men denna är avvecklad. Då markkabel föreslås att i huvudsak förläggas längs med befintliga vägar kan framkomligheten komma att begränsas under anläggningsarbetet. Även bullerstörningar kan uppkomma under byggnadsskedet. Denna påverkan är dock lokal och temporär. Föreslagen väglinje för E22 korsar stråket norr om Tullsåkra. Ett antal mindre vägar förekommer också i stråket. Kontakt kommer att tas med Trafikverket för samråd om bästa korsningsmetod. Byggtekniska aspekter Stråket följer huvudsakligen befintliga vägar och därmed underlättas transporter av byggnadsmaterial. Stråket korsar Ryabäcken vid åtminstone två ställen. Kabeln kommer troligen att kunna tryckas under men detta kan slutgiltigt fastställas först när en sträckning är föreslagen och de geotekniska förutsättningarna har undersökts i detalj. 5.1.2 Markkabelstråk 2b Stråk 2b markkabel börjar vid Rya byväg och löper norrut delvis längs med en mindre väg mot Bröd. I Bröd viker stråket av åt nordväst och löper längs med kanten på skogsområdet Träne ängar. Norr om Träne ängar breddas stråket och viker av något mer västerut. Stråket korsar Träne byaväg och fortsätter sedan upp till regionnätsledningen som stråket slutar i sid 13/24

strax väster om Salskog. Stråkets längd är 5.5 km. Längden för hela sträckan Tollarp- Salskog (dvs inklusive någon av sträckorna 1a,1b eller1c) blir i genomsnitt ca 7.3 km. Landskapsbild Markkabelstråket berör mosaiklandskapet men innebär en försumbar påverkan på landskapsbilden eftersom det till största del är lokaliserat i jordbruksmark eller intill befintlig infrastruktur och alltså inte kommer att synas efter förläggning. Markanvändning Markkabel kommer huvudsakligen att förläggas i jordbruksmark. Vid Träne ängar löper stråket längs med kanten på skogsområdet och ett område med odlingsmark klass 8 och 9. Vid anläggande av markkabel i jordbruksmark finns risk för avgrävda dräneringsrör och täckdiken. Vid förläggning längs skogsområdet vid Träne ängar kan träd behöva tas ner då en permanenta trädfri gata på 7 meter måste upprättas. Naturmiljö Vid Träne ängar löper stråket längs med kanten på skogsområdet som utgörs av blandlövskog och alsumpdominerad skog och ett område med odlingsmark klass 8 och 9. Den planerade markkabeln kan medföra att träd längs skogsområdet vid Träne ängar behöver avverkas. En fridlyst kärlväxt samt en rödlistad lav har påträffats här. Stråket passerar ett biflöde till Ryabäcken norr om Bröd. Markkabel kommer att till största del förläggas i jordbruksmark, eller intill befintlig infrastruktur. Stråket passerar ett flertal stenmurar vilka omfattas av det generella biotopskyddet. Kulturmiljö Den planerade markkabeln kommer att till större del att förläggas i jordbruksmark och i liten utsräckning intill befintlig infrastruktur. Stråket löper genom områden med flera registrerade hägnadssystem i form av stenmurar vilka måste tas hänsyn till vid förläggning av kabel. Länsstyrelsen framför i sitt yttrande att hällristning vid Träne 45:1 undviks. Den arkeologiska utredningen ger att stråk 2a anses efter byråinventeringen vara ett av de stråk som minst berör fornlämningar och som förordas. Bebyggelse, planer, infrastruktur Inom stråket finns spridd bebyggelse mellan Tullsåkravägen och Salskog, kring Tullsåkra, Bröd och Gybjär. Sju bostadshus återfinns totalt i stråket. Inga områden med detaljplaner finns inom stråket. sid 14/24

Stråket passerar områden som pekas ut som lämpliga för vindkraft i kommunens vindbruksplan, vilket också påtalas i Länsstyrelsens yttrande. Då ledningen inom detta stråk är planerad att förläggas som markkabel är detta inget hinder. Eolus Vind planerar för en vindkraftpark med tre vindkraftverk öster om Träne ängar. År 2013 ansökte Eolus Vind om bygglov för dessa verk vilket har överklagats i Mark- och miljööverdomstolen men överklagan avslogs 2016-10-11. Därmed pekar det mot att Eolus Vind kommer att uppföra dessa verk. Då ledningen är planerad att förläggas som markkabel är detta inget hinder. Stråket överlappar område med mycket känsligt grundvatten. I norr passerar stråket Träne byaväg. Ett fåtal mindre vägar påverkas av stråket. Föreslagen väglinje för E22 korsar stråkets södra del. Kontakt kommer att tas med Trafikverket för samråd om bästa korsningsmetod. Byggtekniska aspekter Stråket går genom en relativ lättillgänglig terräng, huvudsakligen obanad terräng. Här kan vissa svårigheter uppkomma då det gäller transport av byggnadsmaterial. Hänsyn måste tas till de registrerade hägnadssystem samt övriga stenmurar som finns i stråket. 5.1.3 Markkabelstråk 3 Stråk 3 utgår från transformatorstationen i Tollarp och löper längs med branddammens västra sida vidare västerut längs med Torvtäktsvägen. Stråket korsar Tränevägen och fortsätter ut i jordbruksmarken i nordvästlig riktning mot Skättilljunga. Mellan Tollarps västra kant och Skättilljunga är stråket breddat. Detta för att ge möjlighet till flera alternativa sträckningar längs befintliga vägar inom stråket. Vid Skättilljunga korsar stråket Tullsåkravägen och följer Rävhultsvägen upp till Venestads byaväg som också korsas innan stråket når regionnätsledningen strax öster om Venestad. Stråkets hela längd dvs från Tollarp-anslutning Salskog är 7.3 km. Landskapsbild Markkabeln är till största del lokaliserad intill befintlig infrastruktur och i mindre utsträckning i gränser mellan jordbruksmarker. Markkabeln kommer alltså inte att synas efter förläggning. Markanvändning Markkabeln kommer att till största del förläggas intill befintlig infrastruktur och berör till liten del jordbruksmark strax väster om Tollarp. Vid anläggande av markkabel i jordbruksmark finns risk för avgrävda dräneringsrör och täckdiken. sid 15/24

Naturmiljö Nära Tollarp påträffades vid inventeringen ett område med ädellövsskog samt grova träd vid en gammal gårdsrest. Lite längre nordöst passerar stråket välhävdad betesmark. Stråket passerar Tjörningabäcken, som är ett biflöde till ovan beskrivna Vramsån, strax norr om Ekehill. Vid bäcken återfinns en rödlistad växt samt flera rödlistade vattenlevande arter vilken behövs tas hänsyn till vid förläggning. Två rödlistade fågelarter har registrerats i stråket. Norr om Tjörningabäcken, längs med Rävhultsvägen, passerar stråket en ohävdad betesmark som beskrivs som blomrik gräsmark. Stråket passerar även Tjörningabäcken i norra delen av stråket, norr om Venestad gård. Markkabel planeras att förläggas i anslutning till befintliga vägar på stora delar av sträckan. Stråket passerar ett flertal stenmurar vilka omfattas av det generella biotopsskyddet. Kulturmiljö Markkabeln planeras att förläggas i anslutning till befintliga vägar på stora delar av sträckan. Få registrerade fornlämningar och kulturhistoriska lämningar återfinns i stråket och hänsyn kommer att tas till dessa vid planering och genomförande. Den arkeologiska utredningen pekar ut detta stråk som efter byråinventeringen vara ett av de stråk som minst berör fornlämningar och som förordas. Bebyggelse, planer, infrastruktur Inne i Tollarps tätort passerar stråket flertalet bostadshus. Flera detaljplaner berörs här. Vidare längs Rävhultsvägen återfinns femton bostadshus inom stråket. Längs denna väg finns inga områden med detaljplaner. Kontakt har tagits med kommunen så att sträckning kan utarbetas för att inte beröra detaljplanelagt område. I översiktsplanen finns ett utbyggnadsområde för bostäder utpekat vid Tränevägen. Ytterligare ett utbyggnadsområde är utpekat inom stråk 3. Planerade nya cykelbanor i utkanten av Tollarp ligger inom stråket. Inom stråket ligger ett område som pekas ut som på sikt är lämpligt att förtäta med blandade funktioner. Stråket överlappar område med mycket känsligt grundvatten. Stråket följer till största del Rävhultsvägen. Vid Tollarp passerar stråket Tränevägen och Tullsåkravägen. I norr passerar stråket Venestads byväg. Ett fåtal mindre vägar påverkas av stråket. Kabeln planeras att förläggas i anslutning till befintliga vägar på stora delar av sträckan. Framkomligheten komma att begränsas under anläggningsarbetet, påverkan är dock lokal och temporär. Föreslagen väglinje för E22 korsar stråket. Kontakt kommer att tas med Trafikverket för samråd om bästa korsningsmetod. sid 16/24

Byggtekniska aspekter Stråket följer huvudsakligen befintliga vägar och transporter av byggnadsmaterial underlättas. Stråket korsar Tjörningabäcken vid två ställen och förelås här att tryckas under vattendraget för att på så sätt minimera påverkan på naturmiljön. Hänsyn måste tas till de stenmurar som finns i stråket. I tätorten Tollarp finns möjligen några svåra passager då bebyggelse kan ligga nära de vägar som stråket är tänkt att följa. Vid tidigare fältbesök i tätorten hittades flera alternativa sträckningar inom stråket men detta behöver detaljstuderas vid val av stråk 3. 5.1.1 Driftsäkerhet och kostnad för samtliga markkabelstråk-översiktlig beskrivning Driftsäkerhet Driftsäkerheten för en markkabel är generellt god, men ett eventuellt fel är svårt och tidskrävande att lokalisera och åtgärda. Det kan ta upp till flera veckor att lokalisera och avhjälpa eventuella fel på en markkabel och det kan bli aktuellt att byta ut långa kabelsträckor för att avhjälpa ett fel. Kostnad Byggnation av markkabel är generellt dyrare än luftledning och därför det dyraste av alternativen. Kabelalternativ 2a går förbi platser som kan innebära en dyrare förläggning som t.ex. bäckar (på minst två ställen) och trånga passager mellan hus och väg. Kabelalternativ 2b går till stora delar genom obanad terräng. Kabelalternativ 3 går längs med befintlig väg och passerar vattendrag på ett ställe. Det finns mindre bebyggelse längs med stråket jämfört med 2a och därmed färre trånga passager. Stråkalternativ 2a och 2b markkabel bedöms innebära större kostnad än stråk 3. 5.2 Luftledningsalternativ Stråk Luftledningsalternativ 2b Luftledningsalternativ 2c Landskapsbild 3 3 Markanvändning 2 2 Naturmiljö 3 4 Kulturmiljö 1 2 Bebyggelse, planer, 4 3 sid 17/24

infrastruktur Byggtekniska aspekter 2 2 Summa 15 16 Tabell 4. Lägst risk är 1 och högst risk är 4. 5.2.1 Stråk 2b, luftledning Stråk 2b luftledning följer ovanstående beskrivning av stråk 2b markkabel. Stråket börjar vid Rya byväg och löper norrut delvis längs med en mindre väg mot Bröd. I Bröd viker stråket av åt nordväst och löper längs med kanten på skogsområdet Träne ängar. Norr om Träne ängar breddas stråket och viker av något mer västerut. Stråket korsar Träne byaväg och fortsätter sedan upp till regionnätsledningen som stråket slutar i strax väster om Salskog. Stråkets längd är 5.2 km. Längden för hela sträckan Tollarp-Salskog (dvs inklusive någon av sträckorna 1a,1b eller1c) blir i genomsnitt ca 7.3 km. Landskapsbild Eftersom landskapet mellan Tollarp och Salskog utgörs av ett mosaiklandskap med varierande öppen mark och skogsdungar påverkar stråket landskapbilden. En luftledning påverkar landskapsbilden genom att i de öppna markerna bilda nya visuella element och riktningar i landskapet. Där en luftledning korsar skogsområden eller skogsdungar kan skogsgatan bilda en ny riktning i landskapet och även riskera att dela skogsområden eller skogsdungar i två. Luftledningen kommer delvis att synas från Tullsåkravägen. Enligt inkommande yttranden från berörda fastighetsägare används området för friluftsliv. Den planerade E22:ans sträckning i öst-västlig riktning ger en kumulativ effekt på så sätt att att den ger en påverkan på landskapsbilden som förstärks av en luftledning i nord-sydlig riktning. Markanvändning Stråket passerar jordbruksmark med inslag av skog. Nordväst om Bröd, delvis inom stråket, finns ett område med odlingsmark klass 8 och 9. Majoriteten av de inkomna yttrandena under samrådet från berörda fastighetsägare rör luftledningens påverkan på jordbruksmark. De argument som framförs är att ledningsstolpar utgör betydande brukningshinder i ett modernt rationellt jordbruk. Hushållningssällskapet som Ramböll varit i kontakt med efter samrådet intygar att ledningsstolpar kan utgöra ett brukningshinder. Då stråket passerar kanten av skogsområdet vid Träne ängar kan skogsområdet komma att påverkas då en ledningsgata på 35 meter behöver upprättas. sid 18/24

Naturmiljö För luftledning inom detta stråk krävs att en trädfri skogsgata på 35 meter upprättas längs skogsområdet vid Träne ängar. Den trädfria skogsgatan kan innebära att levnadsbetingelserna för skogslevande arter förändras i större utsträckning än vid markkabelförläggning. Placeringen av stolpar kan inverka negativt på naturvärden på marken och ledningen kan vara en risk för fåglar (dock har inga fåglar registrerats i Artdatabanken för detta stråk). Kulturmiljö En luftledning kan ibland medföra större påverkan på kulturlandskapet men oftast mindre påverkan på fornlämningar på grund av det mer begränsade markintrånget. Stolpplacering kan oftast anpassas för att undvika fornlämningar. Stråket löper genom områden med flera registrerade hägnadssystem i form av stenmurar samt en hällristning vid Träne 45:1 vilka kan tas hänsyn till vid stolpplaceringar. Den arkeologiska utredningen ger att stråk 2a anses efter byråinventeringen vara ett av de stråk som minst berör fornlämningar och som förordas. Bebyggelse, planer, infrastruktur Inom stråket finns spridd bebyggelse mellan Tullsåkravägen och Salskog, kring Tullsåkra, Bröd och Gybjär. Sju bostadshus återfinns totalt i stråket. Inga områden med detaljplaner finns inom stråket. Stråket passerar områden som pekas ut som lämpliga för vindkraft i kommunens vindbruksplan, vilket också påtalas i Länsstyrelsens yttrande. Eolus Vind planerar för en vindkraftpark med tre vindkraftverk öster om Träne ängar. År 2013 ansökte Eolus om bygglov för dessa verk. Då ledningen inom detta stråk är planerad som luftledning är detta ett hinder. Ledningen kommer inte vara förenlig med de tre planerade vindkraftverken då avstånden dem emellan troligen är för litet. Eolus Vind förkastar helt detta stråkalternativ i sitt yttrande. Det bygglov som Eolus Vind har erhållit i Mark- och miljödomstolen har överklagats i Mark- och miljööverdomstolen men överklagan avslogs 2016-10-11. Därmed pekar det mot att Eolus Vind kommer att få bygglov för dessa verk. Stråket överlappar område med mycket känsligt grundvatten. I norr passerar stråket Träne byaväg. Ett fåtal mindre vägar påverkas av stråket. Föreslagen väglinje för E22 korsar stråkets södra del. Kontakt kommer att tas med Trafikverket för samråd om bästa korsningsmetod. Byggtekniska aspekter Liksom för markkabelalternativet går stråk 2b luftledning genom en relativ lättillgänglig terräng, huvudsakligen obanad terräng. Här kan vissa svårigheter uppkomma då det gäller sid 19/24

transport av byggnadsmaterial. Hänsyn måste tas till de registrerade hägnadssystem samt övriga stenmurar som finns i stråket. 5.2.2 Stråk 2c, luftledning Stråk 2c börjar vid Tullsåkra och löper sedan norrut förbi Tjörning och Träne ängar. Stråket slutar strax söder om Gybjär där det möter stråk 2b. Stråkets längd är 4.9 km. Längden för hela sträckan Tollarp-Salskog (dvs inklusive någon av sträckorna 1a,1b eller1c) blir i genomsnitt ca 6.9 km. Landskapsbild Stråket går genom ett mosaiklandskap och påverkar landskapbilden på samma sätt som stråk 2b. Enligt inkommande yttranden från berörda fastighetsägare används området för friluftsliv. Även här korsar den planerade E22:ans sträckning stråket vilket ger en förstärkt påverkan på landskapsbilden. Markanvändning De negativa konsekvenser för jordbruksmarken beskrivna för 2b gäller även för stråk 2c. De argument som framförs från berörda fastighetsägare är att ledningsstolpar utgör betydande brukningshinder i ett modernt rationellt jordbruk. Hushållningssällskapet som Ramböll varit i kontakt med efter samrådet intygar att ledningsstolpar kan utgöra ett brukningshinder. Stråket passerar skogsområdet vid Träne ängar samt flera mindre skogsområden där ledningssgata på 35 meter behöver upprättas. Naturmiljö Detta stråk följer huvudsakligen inte befintlig infrastruktur utan går genom en variation av öppen mark och skogsdungar. Flertalet av de inventerade naturvärdesobjekten återfinns i detta stråk, framförallt kring Träne ängar och vid områden kring Tjörning med blandlövskog och alsumpskog. Vid Träne ängar återfinns en artrik betesmark som klassats som naturvårdsobjekt klass 1. Betesmarken beskrivs som välhävdad med fina strukturer och stor artrikedom. Flera rödlistade växtarter påträffas här. Flera objekt med blandlövskog och sumpskog samt trädbärande betesmark påträffas i detta stråk, klass 2 och 3. Här återfinns även flera rödlistade arter. En fuktskog vid Träne ängar där al och glasbjörk dominerar överlappar stråk 2c. Detta område omfattas även av Länsstyrelsens naturvårdsprogram samt det kommunala naturvårdsprogrammet. sid 20/24

För luftledning krävs att en trädfri skogsgata på 35 meter upprättas i de skogsområden som passeras. Den trädfria skogsgatan kan i skogsmark innebära att levnadsbetingelserna för skogslevande arter förändras exempelvis i skogsområdena vid Träne ängar samt kring Tjörning. Länsstyrelsen i Skåne län ser en särskilt stor risk för negativ påverkan inom stråk 2c. Placeringen av stolpar kan inverka negativt på naturvärden på marken och ledningen kan vara en risk för fåglar. Kulturmiljö Det område vid Träne ängar som ingår i det kommunala kulturmiljöprogrammet från 1993 är uppdelat i två områden där ett av dem ligger i stråk 2c. Områdena har tidigare varit ängsmark men används idag som betesmark och har en mycket speciell flora. Detta område sammanfaller med det av Jordbrukverket utpekade äng- och betesmarken samt område som omfattas av Länsstyrelsens naturvårdsprogram samt det kommunala naturvårdsprogrammet, se ovan under kapitel 5.3.4. Den planerade luftledningen ger en visuell påverkan på kulturlandskapet. Ett flertal registrerade fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar finns inom stråket, hägnadssystem är den vanligaste typen. Flera röjningsrösen återfinns i stråket.länsstyrelsen framför i sitt yttrande att stensättningar vid Västra Vram 155, 170, 172 bör undvikas. Den arkeologiska utredningen pekar ut fem områden för vidare utredning. Bebyggelse, planer, infrastruktur Inom stråket finns spridd bebyggelse mellan Tullsåkravägen och Salskog, vid Skogsgård, Tjörning samt vid Tullsåkra. Fem bostadshus finns inom stråket. Inga områden med detaljplaner finns inom stråket. Föreslagen väglinje för E22 korsar stråkets södra del. Kontakt kommer att tas med Trafikverket för samråd om bästa korsningsmetod. Stråket passerar områden som pekas ut som lämpliga för vindkraft i kommunens vindbruksplan vilket också påtalas i Länsstyrelsens yttrande. Då ledningen är planerad som luftledning kan detta utgöra ett hinder för framtida vindkraftsetablering. Byggtekniska aspekter 2c går genom en relativ lättillgänglig, huvudsakligen obanad terräng. Här kan vissa svårigheter uppkomma då det gäller transport av byggnadsmaterial. Hänsyn måste tas till de registrerade hägnadssystem samt övriga stenmurar som finns i stråket. sid 21/24

5.2.1 Driftsäkerhet och kostnad för samtliga luftledningsstråk översiktlig beskrivning Driftsäkerhet En luftledning är betydligt enklare än en markkabel när det gäller att komma åt för inspektion, felsökning och reparation, vilket gör att avbrottstiden vid eventuella fel mycket sällan överstiger några dagar. Luftledningar i regionnätet byggs numera trädsäkra vilket innebär att de klarar svåra oväder utan att skadas av fallande träd. Stråkalternativ 2b och 2c är luftledningar som delvis går genom skogsmark. Genom att trädsäkra ledningsgatorna minskar risken för att problem och fel ska uppstå med ledningen. Kostnader Stråk 2b luftledning och 2c går genom en relativ lättillgänglig terräng och är båda luftledningar. Båda stråken går huvudsakligen i obanad terräng. Luftledningstråken innebär lägre kostnad än markkabelalternativen. Stråk 2b är något längre (5.2 km) än stråk 2c (4.9 km). sid 22/24

6 Sammanfattning Resultatet av analysen utifrån ovan beskrivna aspekter utmynnar i att alternativ 3 är det mest lämpade markkabelalternativet, se tabell 3 ovan, och att alternativ 2b är det mest lämpade luftledningalternativet, se tabell 4 ovan. Sammanfattningsvis kan en förläggning av markkabel inom stråk 3 planeras att förläggas intill befintliga vägar i så stor utsträckning som möjligt. I Tollarp finns flera förslag till möjliga sträckningar genom tätorten. Vid kabelförläggningen kommer, i största möjliga mån, hänsyn tas till de stenmurar som passeras. Om de berörs kommer dispens från det generella biotopskyddet att sökas. Vid passage av Tjörningabäcken kommer kabeln troligen att tryckas under och stor hänsyn kommer att tas till de naturvärden som återfinns vid bäcken. Vad gäller luftledningsalternativ är alternativ 2b enligt resultatet från matrisen det mest lämpade alternativet. Dock finns det svårigheter med att uppfylla säkerhetsavstånd mellan de planerade vindkraftverken och planerad luftledning i detta stråk, se figur nedan. I det andra luftledningsalternativet, alternativ 2c, återfinns flertalet av de inventerade naturvärdesobjekten samt flera rödlistade arter. Länsstyrelsen i Skåne län ser en särskilt stor risk för negativ påverkan inom stråk 2c. sid 23/24

Majoriteten av de inkomna yttrandena under samrådet från berörda fastighetsägare rör luftledningens påverkan på jordbruksmark. De argument som framförs är att ledningsstolpar utgör betydande brukningshinder i ett modernt rationellt jordbruk. Driftsäkerhet - föreslaget luftledningsalternativ och föreslaget markkabelalternativ Trädsäkra luftledningar skadas sällan, är lätta att inspektera och är möjliga att reparera inom lagstadgade 24 timmar. Markförlagda kablar är skyddade mot vind, snö och is men riskerar att skadas vid exempelvis åska. Om fel uppstår på en markkabel tar det betydligt längre tid att lokalisera och åtgärda felet (det kan i många fall ta flera dagar) jämfört med en luftledning (vilken vanligtvis repareras på några timmar). E.ON Elnäts bedömning är att det är svårt att leva upp till kraven i lagstiftningen att elavbrott inte får överstiga 24 timmar om långa ledningslängder inom regionnätet förläggs under mark. Trots detta är det inte lika viktigt att just den aktuella ledningen utförs som luftledning. Ledningen syftar till att skapa en ringmatning i regionnätet men spänningen är på 50 kv vilket innebär att mängderna energi som ska överföras är mindre än i 130 kv nätet. Det innebär att vid ett elavbrott blir det område som drabbas betydligt mindre omfattande och möjligheter finns att överföra elen i det underliggande nätet. Med detta sagt kan markkabel accepteras ifall det med avseende på andra faktorer är avsevärt mer fördelaktigt. Kostnadsberäkning - föreslaget luftledningsalternativ och föreslaget markkabelalternativ Kostnadsberäkning har utförts för luftledningsalternativ 2b och markkabelalternativ 3, se bilaga 1. Luftledning Kalkylen har gjorts för den totala ledningssträckan dvs från stationen i Tollarp (markkabel vid tätorten) för att fortsätta som luftledning vid Tullsåkra och vidare norrut upp till anslutningen till befintlig ledning vid Salskog. Kostnaden uppgår till 11 064 417 kr. Markkabel Kalkylen har gjorts för stråk 3 som innefattar den totala ledningssträckan. Kostnaden uppgår till 13 853 585 kr. Det innebär att markkabelalternativet är det dyrare alternativet. sid 24/24