Ska man detaljplanera naturen? Göteborg 27 januari 2011

Relevanta dokument
Naturvårdsverkets och Boverkets arbete om förorenade områden i fysiskt planering Ingemar Palm, Boverket. Utgångspunkter.

Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson

Förorenade områden och fysisk planering

Dagvatten i detaljplan

Fysisk planering och klimatförändringar. Martin Karlsson Boverket

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan

Tema om dagvatten på PBL- Kunskapsbanken

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus inom fastigheten Sikeå 5:112

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för uppförande av attefallshus inom fastigheten Klintsjön 14:5

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av garage inom fastigheten Sikeå hamn 1:10

Klimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011

BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN

Dnr: UTSTÄLLNINGSHANDSNDLING. DETALJPLAN för Örmo 3:3 m fl i Konga samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län.

Vatten i fysisk planering

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus inom fastigheten Näs 3:33

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus inom fastigheten Djäkneboda 1:68

Behovsbedömning för planer och program

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för uppförande av attefallshus inom fastigheten Lägde 11:12

Behovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling del 11 lov- och tillståndsprövning

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av förråd inom Gumbodahamn, fastigheten Gumboda 31:15

Bildyta - Välj Infoga bild. Henrik Alm, Henrik Alm, Dagvatten och Ytvatten, Stockholm. Bildyta - Välj Infoga bild

Översiktsplaneutredningen. Översiktsplaneutredningen 1

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden

Boverket och vindkraften

Klimatanpassning i planering och byggande. Patrik Faming

Antagen Laga Kraft

DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

Planhandling Detaljplan för HÅKANSÖN 60:1 MFL Piteå kommun, Norrbottens län

En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän

Yttrande stadsarkitekten i Robertsfors kommun

Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m fl, Torsås kommun

Upphävande av avstyckningsplan 307 samt del av detaljplan 1368 inom fastigheten Båtbyggartorp S:1

Överklagande angående Detaljplan för del av Stångby 5:28 m fl i Stångby, Lunds kommun, 2015, angående utbyggnad på den bästa åkermarken.

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län

Detaljplan för del av Rödögården 1:5 och 1:33 Rödön, Krokoms kommun

Sparvvägen, Östra Tyresö OMRÅDE FÖR VILLABEBYGGELSE

DETALJPLAN FÖR VÄSTANVIK 1:452 M FL (INFART NOTNÄS) TORSBY KOMMUN VÄRMLANDS LÄN

RIKTLINJER FÖR HÄSTHÅLLNING INOM OCKELBO KOMMUN KF 31/

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Plan och marklagstiftning

Planering av markanvändning

Detaljplan för Lofsdalen 1:287

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Jägarparken. del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun. Dnr Plan tillhörande

PLANBESKRIVNING 1(6) DETALJPLAN FÖR ÖVERBYN 2:165 M FL (ABBAS STUGBY & CAMPING) TORSBY KOMMUN VÄRMLANDS LÄN

PLANBESKRIVNING. Upphävande av del av detaljplan för Järnsjö Strand SAMRÅDSHANDLING. Dnr KS 2019/ del av Leverhögen 1:117

Detaljplan för Odling inom del av Hårbörsta 2:28, Björnänge

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

MKN vatten i PBL. Pär Persson. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för ersättningsbyggnad (fritidshus) inom fastigheten Skäran 15:15

Riktlinje för utomhuslek i

Samordnad infrastruktur-, trafik- och bebyggelseplanering

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Detaljplan för Slakthuset 4 och del av Ängaryd 4:1 i Tranås stad Planområde

Detaljplanering. Karl Evald jurist

4 Trots 2 och 3 behöver reglering inte göras med en detaljplan, om tillräcklig reglering har gjorts med områdesbestämmelser.

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av huvudbyggnad inom fastigheten Norum 3:64

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/ :R 14 april 2009

Under granskningsskedet biläggs fastighetsförteckning och grundkarta med gällande plangränser.

Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr

TÄRBY 1:10 Förhandsbesked för nybyggnad av 3 enbostadshus

Ansökan om planbesked enligt 5 kap. 2-5 PBL, för Eknäs 1:5, 1:7

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar

SAMRÅDSFÖRSLAG ANTAGANDEHANDING. Röd skrafferad yta redovisar planområdets ungefärliga omfattning.

Lina Magnusson, Klara Falk och Karl Evald

TÄRBY 1:10 Förhandsbesked för nybyggnad av 2 enbostadshus samt 2 carport

Granskningsutlåtande. Detaljplan för Algutstorp del av Hägrunga 5:2. Vårgårda tätort, Västra Götaland. Handläggning

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

Området omfattar drygt 6500 m 2 skogsmark.

Kinnekulle Camping DETALJPLAN. Kinnekulle Camping. Hällekis tätort, Götene kommun

BARKÅKRA 55:1 - PLANFÖRSLAG, BESTÄMMELSER

Översiktsplan för Vingåkers kommun

52,3 52,3. Tät skog 52,5 NATUR 52,3 52,2 52,2 51,8 52,3 52,4 N 2 51,9 51,8 52,3 HUSVAGNSCAMPING 50,5 51,5 51,5 49,5 50,5 50,7 51,4 48,8 49,3 49,4

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Planering av markanvändning. Föreläsare: Signe Lagerkvist,

En ny grönplan för Eskilstuna kommun. strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Planprogram för Möllstorp 2:4 m fl

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

G R A N S K N I N G S U T L Å T A N D E 2

32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60)

Detaljplan för Fullerö 2:1 m fl, Fullerö brygga, Västerås

Läge för plan: Planområdet är beläget på Tuvan, vid Tennisvägen och Tuvanvägen. Se karta.

Rör inte vår åkerjord

Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET

Söbacken 1:17 ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING. Detaljplan för. Stenungssunds kommun Västra Götalands län HANDLINGAR

ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR FRITIDSHUS I HÅLLANS FRITIDSOMRÅDE HÄRJEDALENS KOMMUN, JÄMTLANDS LÄN. Planområdet 1(14) FUNÄSDALEN 32:25, m fl

Detaljplan för fastigheten Vägga 2:17 m. fl, Kungshamn

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av GLIMSÅS 1:199. Planhandlingar. Antagen av US 1(5) Laga kraft

Boverkets författningssamling

BEHOVSBEDÖMNING. Detaljplan för Lindesby 1:13 m.fl. Lindesbergs kommun Dnr: S Stadsarkitektkontoret Kjell Jansson Planarkitekt

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Detaljplan för Brantevik 36:2, 36:4, 36:99 m.fl., Brantevik. Planens beteckning

Transkript:

Ska man detaljplanera naturen? Göteborg 27 januari 2011

Vem jag är? Mårten Dunér, utvecklingsledare på Boverket adj. professor i fysisk planering på BTH arkitekt sar/msa 2011-02-01 Sida 2 av xx

Planering är juridik! Folk måste veta var de bor Folk måste våga gå hemifrån Det är lätt att bli osams med grannar Man måste säkra sina tillgångar 2011-02-01 Sida 3 av xx

Det svenska plansystemet 2, 3 kap PBL 3, 4 kap MB Regionplan pil med enkel linje underlag för, pil med dubbel linje bindande. Översiktsplan Detaljplan Fast. -plan Områdesbestämmelser Tillstånd enligt MB FBL VägL BanL etc. Lov, tillsyn och kontroll enligt PBL 2011-02-01 Sida 4 av xx

Stadsplanering handlar mycket om Lag Process Resultat 2011-02-01 Sida 5 av xx

Planering Ger en bild av förutsättningarna för mänsklig aktivitet Syftar till att förändra framtiden Bekräftar samhällets regler och maktstrukturer 2011-02-01 Sida 6 av xx

Planläggning Är lagar på en karta du vet vad som gäller Skapar rumslig ordning Säkrar ditt hem och dina investeringar 2011-02-01 Sida 7 av xx

Planen är schackbrädet Kommunen ska ge tillgänglighet står för brädet Den enskilde utför sitt liv och sina verksamheter på kvartersmark spelar spelet! 2011-02-01 Sida 8 av xx

Detaljplanen reglerar ditt och mitt! Tillgänglighet genom allmän platsmark Eget ägande inom kvartersmark Former o omfattning genom bestämmelser 2011-02-01 Sida 9 av xx

Natur i detaljplan, ett exempel Parkmark Grönska i kvarter Utsikt och naturromantik Ägande och skötsel 2011-02-01 Sida 10 av xx

Stadsmiljöavdelningen

Allmän plats Är förutsättningen för enskild plats Ger dessutom rum för gemensamma aktiviteter Ger fursten en plats för en staty 2011-02-01 Sida 14 av xx

En gemensamhetsanläggning Är möjlig för flera att använda Är bara säkrad för de som ingår i den Kommunen måste betala för allmänhetens tillgänglighet X-områden i detaljplan räcker inte! 2011-02-01 Sida 15 av xx

Staden är ett kontrakt Myndigheten ger tryggheten Allmän platsmark ger tillgänglighet Läget ger fastigheten förutsättningar och värde Planen ger därmed exploatering o användning av privat kvartersmark 2011-02-01 Sida 16 av xx

Vårt exempel några synpunkter

Ska området verkligen bebyggas? Fysiska förutsättningar Ägarintressen Miljökonsekvenser Syfte med planen? Adekvat gestaltning? Hållbarhet inte bara bevarande

Planen ska pröva Markens lämplighet Hälsa och säkerhet Ohälsa ingen plan PBL»hårdare» än MB

Koppling till befintlig tätort Vägnätet gärna additativt Risk för överklaganden fr bef boende Skyddszon, enkel men mindre hållbar Undvik isolerade öar

Vägnätet Utifrånmatning gynnar bilar Separering ger viss säkerhet Varje fastighet måste nås - via allmän plats eller gem anläggning Det tillkommer ytor, impediment etc Var är gång- o cykelsystemet?

Fastighetsindelning och ansvar Vem äger vad? Var är gränserna? Vem sköter vad? Planen ska även reglera fortsatt användning! Grannkonflikter är mkt vanliga!

Verksamheter Befintlig gårdsbebyggelse - 500 m till hästar? - hur långt till grisar? Nya verksamheter? Blandade verksamheter - störning av aktiviteten - störning av trafik?

Lövskogen Inte ett absolut hinder - syftet med planen? Kan ses som en viktig kvalitet Svårt behålla på kvartersmark Prioriteringskonflikt med jordbruk

Den befintliga dammen Lokalisering i våtmark hälsovådlig Risk för drunkningsolyckor Infiltration kontra hälsa Positiv kvalitet

Vitsippsbacken Mkt svår att säkra på kvartersmark Vegetation inte bygglovspliktig Ange höjder för att hindra utfyllnad och schaktning Flytta husen eller offra blommorna!

Naturmarken Vad är natur o vad ska bevaras? Gränser till kvartersmark och vägar Gränser till omgivningen Skapa nytt kulturlandskap?

Stenmurarna Ska skyddas säkert? Bedömning av nytt sammanhang? Integrera i ny struktur? Begränsade ingrepp? Nyttan i villakvarteret

Så långt stadsplanering Vad händer utanför städer? Vad händer utanför detaljplan? Hur planeras landsbygden? Vad är»natur»? 2011-02-01 Sida 29 av xx

Allt grönt är inte samma sak! Allt lantligt är inte kongruent Konsumtion av land ställs mot produktion på land Behövs bindande planering? 2011-02-01 Sida 30 av xx

Morden i Midsomer Handlar om engelsk landsbygd Visar på akuta motsättningar mellan medborgare Visar konsekvenser av förändring 2011-02-01 Sida 31 av xx

Vad handlar bråken om? Adel och bönder Bönder och småstadsbor Inflyttade och»locals» Rural och urban tradition Gentrifiering 2011-02-01 Sida 32 av xx

Man behöver inte mörda men Ny befolkning ger ny syn på landskapet Nya konflikter ger nya fysiska lösningar Landsbygden moderniseras 2011-02-01 Sida 33 av xx

Hur ordnas landsbygden? Behövs en»cid» för att lösa mordgåtan? Hur krockar ett ökat boende med annat? Går det att lösa med planering? 2011-02-01 Sida 34 av xx

»Statlig planering» Statlig fysisk planering finns inte i Sverige Sannolikt finns den snart för havsområden 2011-02-01 Sida 35 av xx

Men landet planeras ändå Staten har synpunkter via riksintressen - 3 o 4 kap MB Staten styr vissa områden -7 kap MB Infrastrukturen styrs med Väglagen o Järnvägslagen Kommunen planerar med ÖP - 4 kap PBL Kommunen styr, sällan, med OB, - 5 kap PBL men man kan ju äga det är lättast! 2011-02-01 Sida 36 av xx

Areella näringar utvecklas Jord- o skogsbruk försvinner inte Större enheter och byggnader Mer industriellt uttryck Tillgängligheten försämras 2011-02-01 Sida 37 av xx

Naturskydd är en verksamhet! Vem sköter Highland Cattle i reservaten? Får staten odla barkborrar? Är»gröna kilar» i ÖP:n ett tvång? Vad är»naturlig» natur? Vems är naturen? 2011-02-01 Sida 38 av xx

Vindkraft planeras inte Riksintressen enl 3 kap MB Prövas enl 9 kap MB Lokaliseringsprövning - ÖP? Hur står det sig mot grannintressen? 2011-02-01 Sida 39 av xx

Problem med friluftslivet Ändrade förutsättningar o»utseende» Kommersialisering Markkonflikter Omfattning gör skillnad 2011-02-01 Sida 40 av xx

Allemansrätten vems rätt? Privat ägande gäller fortfarande Sedvanerätten ger enskilda möjlighet att delvis använda andas mark Säkrar inte kommersiellt nyttjande Förhindrar den kommersiellt nyttjande? 2011-02-01 Sida 41 av xx

Jämförelse m strandskyddet Ursprungligen tillgänglighet 1994 naturskydd Digital definition medförde utvidgning 2009 tillförs ett»nyttoperspektiv» 2011-02-01 Sida 42 av xx

Framtidens regelverk Är riksintresset ett totalt skydd enl 3 o 4 kap? Hur får man använda reservaten enl 7 kap? Miljöpröva kommersiellt friluftsliv enl 6 kap? När ska tillgänglighet villkoras? Vad innebär äganderätten? 2011-02-01 Sida 43 av xx

Inför framtiden Hur ser framtida näringsstrukturer ut? Är friluftsliv och naturskydd samma sak? Vilken väg väljer organisationerna? Vilka sociala o politiska allianser blir följden? 2011-02-01 Sida 44 av xx

Ska man detaljplanera natur? För att klarlägga nyttjandet För att klarlägga skötseln För att klarlägga ansvaret När konflikterna är för stora men inte annars 2011-02-01 Sida 45 av xx

Tack för mig! marten.duner@boverket.se 2011-02-01 Sida 46 av xx