Yttrande Dnr 20170026 TCO Yttrande över Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete Ds 2017:9 har fått möjlighet att yttra sig till TCO angående Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete Ds 2017:9. Promemorian har upprättats av en arbetsgrupp bestående av tjänstemän från Socialdepartementet. Arbetsgruppen har haft i uppdrag att se över hur individens rehabilitering kan stärkas inom ramen för rehabiliteringskedjan. Sammanfattning av s synpunkter Utvärderingar av rehabiliteringsinsatser visar att tidiga insatser, där den sjuke i samverkan med arbetsgivaren, ges inflytande över sin egen rehabilitering ger bäst resultat. Detta kombinerat med expertstöd och ett tydligt ansvar för genomförandet. Arbetsgruppens förslag bidrar sannolikt till detta. är därför positivt till förslaget i sin helhet. Det som dock måste tas i beaktande är chefernas förutsättningar att göra ett gott arbete. I många av de verksamheter där har medlemmar har cheferna ansvar för ett orimligt stort antal medarbetare. Det är bra att ansvaret för rehabiliteringsinsatserna tydliggörs men viktigt att detta kombineras med åtgärder för att stärka chefernas förutsättningar. Ett förstärkt HR-stöd och användningen av en kvalitetssäkrad företagshälsovård är här viktiga resurser. I avsiktsförklaringen på det landstingskommunala området tas detta upp som en viktig faktor. När det gäller hantering av personuppgifter vill framhålla att det krävs en analys inte bara av den rättsliga grunden för behandlingen av personuppgifterna i sammanhanget utan även en analys av hur det ska säkerställas att den registrerades rättigheter, t.ex. vad gäller information och tillgång till personuppgifter, enligt dataskyddsförordningen, i praktiken ska tas tillvara. Förslaget i korthet I promemorian föreslås att: En skyldighet införs för arbetsgivare att ta fram en plan för återgång i arbete tillsammans med arbetstagaren senast då arbetstagaren har varit frånvarande på grund av sjukdom i 30 dagar. I planen bör ingå att arbetsgivaren vidtar anpassnings- och rehabiliteringsåtgärder. Det nuvarande arbetsplatsnära stödet till arbetsgivare bör utvidgas till att även omfatta planering, genomförande och uppföljning. Namnet på det arbetsplatsnära stödet bör ändras till arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd.
Yttrande 2 [5] Arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd bör kunna lämnas till en arbetsgivare med högst 10 000 kronor per arbetstagare och år. Lag- och förordningsändringarna föreslås träda ikraft den 1 juli 2018 s synpunkter Förtydligat ansvar för arbetsgivaren Plan för återgång i arbete Ända sedan ändringarna som trädde i kraft den 1 juli 2007 och som bl.a. innebar att arbetsgivarens skyldigheter att göra en rehabiliteringsutredning avskaffades har det på många håll rått en osäkerhet och okunskap om hur, när och av vem rehabiliteringsplanen skulle upprättas. Detta trots att rehabiliteringsansvaret finns tydligt beskrivet i AFS 1994:1, ansvarsfördelningen i SFB kap. 30 och i AFS 2001:1 12 finns förtydligandet om skyldigheten att ha tillgång till företagshälsovård. s erfarenhet är att osäkerheten och okunskapen kombinerat med hög arbetsbelastning hos chefer lett till att upprättandet av rehabiliteringsplaner sätts igång försent och i värsta fall aldrig görs. Uppenbarligen behövs en tidsgräns som tydliggör när och av vem rehabiliteringsplanen ska upprättas. Genom förslaget blir det tydligt när arbetsgivaren ska upprätta en plan för återgång i arbete. Det blir också tydligt att arbetsgivaren fortlöpande ska se till att denna plan följs och att det vid behov görs ändringar i den. På detta sätt förtydligas arbetsgivarens ansvar och skyldigheter. bedömer att detta förtydligande även kan komma att innebära att det förstärkta anställningsskyddet för sjuka arbetstagare förtydligas, vilket anser är angeläget. Vad gäller den enskildas medverkan så delar arbetsgruppens uppfattning att det är viktigt att den berörda personen deltar i planeringen av åtgärderna och själv så långt möjligt får avgöra vilka personer som bör vara involverade i ärendet. Det bör därför i lagtexten förtydligas att skyldigheten att i den utsträckning som det är möjligt upprätta planen i samråd med den försäkrade inte endast gäller i den situation som omfattas av förslagets 30 kap. 6 andra stycket utan 6 i dess helhet. Även upprättade av plan enligt första stycket och ändringar i planen, enligt tredje stycket, bör t.ex. ske i samråd med den enskilde. Som förslaget nu ser ut kan uppfattningen fås att den skyldigheten endast gäller i situationer som avses i andra stycket. Den förtydligade skyldigheten för arbetsgivaren ställer krav på att cheferna måste ha tillräckliga resurser för att kunna utföra dessa planer till exempel i form av ett förstärkt HR-stöd. driver också frågan om tak på hur många medarbetare en chef ska ha arbetsmiljö- och personalansvar för. I de verksamheter där har medlemmar är det vanligt att chefer har långt mer än de ca 20 medarbetare som kan anses vara en rimlig nivå om en chef ska hinna med sitt personal-och arbetsmiljöansvar. De flesta av s offentligt anställda skolledare ansvarar närmast för omkring 30-40 medarbetare. Detta är jämförelsevis mycket höga siffror. Den vanlige chefen på arbetsmarknaden har inte ens hälften. Tittar vi exempelvis på byggverksamhet, offentlig förvaltning, fastighet och kommunikation är den genomsnittliga siffran lägre än 14.
Yttrande 3 [5] Omkring 10 procent av förskolecheferna och rektorerna har över 50 medarbetare, vilket är anmärkningsvärt i sammanhanget. Arbetsgruppen för ett teoretiskt resonemang om tidsåtgång för upprättande av rehabiliteringsplan, enligt konsekvensbeskrivningen till förslaget ska det ta 20min att upprätta en plan. Detta känns helt verklighetsfrånvänt. Chefen behöver ha kontakt med den sjuke medarbetaren kanske via telefon men ibland behövs även ett möte och då har den sjuke möjligheten att ta med en facklig företrädare. Bara att samordna och genomföra denna kontakt tar tid. Ska sedan utredningen göras med kvalité tar det betydligt mer tid än 20 min. I avsiktsförklaringen på SKL-området tas chefernas förutsättningar upp och det talas även om en begränsning av antalet underställda medarbetare. Detta är en mycket viktig fråga för en rehabiliteringsprocess med kvalité. Borttagande av den försäkrades skyldighet att lämna utlåtande Skyldigheten att lämna in ett arbetsgivarutlåtande tas bort och har inget att erinra mot det. Försäkringskassans användning av planer för handläggning och uppföljning Försäkringskassan får i förslaget en tydligare roll i uppföljningen och kvalitetssäkringen av arbetsgivarens rehabiliteringsplaner. I detta ligger också att Försäkringskassan får ett tydligare underlag för bedömningen av rätten till ersättning. Det är viktigt att Försäkringskassans roll som samverkande part i rehabiliteringsprocessen inte försvinner. Rätten till ersättning är en mycket viktig aspekt i arbetet kring en långtidssjuk. Försäkringskassan har en viktig roll att spela i möten kring den sjukes återgång i arbete i de fall den försäkrade behöver en rehabiliteringsåtgärd för vilken rehabiliteringsersättning kan lämnas eller om det uppstår frågetecken kring rätten till ersättning. Stödet till arbetsgivare Bidraget till arbetsgivare, för köp av arbetsplatsnära stödinsatser, föreslås i förslaget att utvidgas till att omfatta även planering, genomförande och uppföljning. Namnet på bidraget ändras till arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd. är positivt till förslaget och vi vill särskilt uppmärksamma att detta uppmuntrar att arbetsgivare tillsätter särskilda stödfunktioner till exempel rehabiliteringsledare som kan stötta cheferna i rehabiliteringsarbetet. En svaghet i rehabiliteringsarbetet finns ofta just i länken mellan huvudman och verksamhetschefer. Mer stöd från de olika huvudmännen i HR-frågor är därför mycket efterfrågat. Från s sida ser vi att cheferna inte får det stöd de vill ha i personalfrågor, exempelvis anger dryga 40 procent av förskolecheferna att de vill ha stöd i HR-frågor. Det är betydligt fler förskolechefer som vill ha stöd i HR-frågor än exempelvis i frågor om särskilt stöd, administration eller ekonomi. Skolans chefer behöver verkligen den hjälp som i förslaget erbjuds i form av extern kompetens och det gäller att se till att den når fram. Behandling av personuppgifter I de upprättade planerna finns för den enskilde integritetskänslig information. Det är mycket viktigt att endast det som är relevant för arbetstagarens rehabilitering och återgång i arbetet tecknas ned i planerna, att endast de som har laglig rätt att ha tillgång till planen
Yttrande 4 [5] har detta och att dataskyddsförordningens regelverk i övrigt följs. Detta ställer stora krav på arbetsgivarens och Försäkringskassans hantering och kunskaper på området. gör bedömningen att arbetsgivaren i planen för återgång i arbete i princip alltid kommer att behöva behandla uppgifter om arbetstagarens hälsotillstånd, dvs känsliga personuppgifter. Utgångspunkten är att sådan behandling enligt dataskyddsförordningen är förbjuden (artikel 9.1). Den rättsliga grunden för behandling av personuppgifterna är enligt arbetsgruppen arbetsgivarens förpliktelse att enligt den föreslagna 3o kap. 6 socialförsäkringsbalken upprätta en plan för återgång i arbete. Vidare bedömer arbetsgruppen att förbudet mot att behandla känsliga personuppgifter inte gäller när en arbetsgivare lämnar uppgifterna till Försäkringskassan eftersom utlämnandet är ett åliggande enligt 110 kap. 31 socialförsäkringsbalken i de fall Försäkringskassan begär detta för att få underlag i ärenden. bedömer att det sannolikt kommer att bli nödvändigt att efter det att Dataskyddsutredningen, dir. 2016:15, kommit med sitt betänkande, analysera om den behandling av personuppgifter som förslaget ger upphov till, kräver särskilda bestämmelser om skyddsåtgärder. vill redan nu dock framhålla att det krävs en analys inte bara av den rättsliga grunden för behandlingen av personuppgifterna i sammanhanget utan även en analys av hur det ska säkerställas att den registrerades rättigheter, t.ex. vad gäller information och tillgång till personuppgifter, enligt dataskyddsförordningen, i praktiken ska tas tillvara. vill i sammanhanget särskilt peka på att det kommer att finnas olika ändamål med att samla in de personuppgifter som kan finnas med i en plan för återgång i arbete. Detta har att göra med att olika regelverk är aktuella, bl.a. det arbetsrättsliga, det arbetsmiljörättsliga och det socialförsäkringsrättsliga. T.ex. så framhåller arbetsgruppen att planens främsta uppgift är att vara ett stöd i det arbete som genomförs på arbetsplatsen för att göra det möjligt för arbetstagaren att återgå i arbete samtidigt som planen också är ett viktigt underlag i Försäkringskassans bedömning av den enskilde behov av rehabilitering och rätt till ersättning från sjukförsäkringen. Vidare anger arbetsgruppen att Försäkringskassan genom planen för återgång i arbete får ett underlag för att i samverkan med Arbetsförmedlingen utreda om individen med eller utan arbetsmarknadsinriktade insatser kan ta ett annat arbete. Det är alltså tydligt att personuppgifterna i planen är tänkta att användas i vitt skilda syften på ett sätt som kanske inte är förutsebart för den enskilde. Mathias Åström Förhandlingschef Hans Flygare Ombudsman
Yttrande 5 [5]