Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete, Ds 2017:9, S2017/01743/SF

Transkript

1 Sida 1 (5) Socialdepartementet S2017/01743/SF s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se Stockholm den 17 maj 2017 Remissyttrande Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete, Ds 2017:9, S2017/01743/SF Arbetsgivaralliansen och Arbetsgivarföreningen KFO (KFO) är två fristående och medlemsstyrda arbetsgivarorganisationer som tillsammans organiserar drygt arbetsgivare av kooperativ, ideell och idéburen karaktär med cirka arbetstagare. Värderingsstyrda, långsiktiga och hållbara verksamheter som är ägs och styrs av sina medlemmar. Tillsammans representerar vi civilsamhällets arbetsgivare och branscherna fristående skolor, förskolor och fritidshem, utbildning och folkbildning, personlig assistans, vård och omsorg. Dessutom representerar vi försäkringsverksamhet, handel, idrott, industri och fastighetsförvaltning, petroleumhandel, tjänsteföretag, trossamfund och ekumeniska organisationer, upplevelse och kultur. Sammanfattning Utgångspunkten i regeringens förslag är att individens möjligheter till stöd bör stärkas samt att tidiga insatser bör främjas. Promemorian anger även att förslaget ska ge ett förtydligande av ansvar och utvecklat stöd. Detta ska enligt förslaget göras genom reglering i lag där arbetsgivare ges skyldighet att skriftligen upprätta en plan för återgång i arbete för en arbetstagare som är frånvarande på grund av sjukdom. En ändring av nuvarande ekonomiska bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsnära stödinsatser föreslås också. Box 16355, Stockholm. Besöksadress: Klara södra kyrkogata 1.

2 Sida 2 (5) Arbetsgivaralliansen och KFO: avstyrker förslaget om att arbetsgivare enligt lag ska bli skyldiga att upprätta en plan för återgång i arbete för arbetstagare som är frånvarande från arbetet på grund av nedsatt arbetsförmåga anser att snabba åtgärder och stöd till arbetstagares återgång i arbete är positivt, särskilt om snabbhet sker från samtliga aktörer som är inblandade anser att både arbetsgivarens och arbetstagarens delaktighet är väsentliga anser att bättre stöd från hälso- och sjukvården, behandlande läkare med flera till arbetsgivare behövs vid sjukfrånvaro anser att Försäkringskassans aktivtet behöver stärkas med bland annat fler avstämningsmöten organiserar många arbetsgivare som tar ett samhälleligt socialt ansvar genom att erbjuda arbete till personer som är på väg in i eller tillbaka till arbetslivet. Av dessa arbetsgivare krävs ofta en högre aktivitet så att ingången eller återgången i arbete fungerar. Då är det av särskild betydelse att samordning med myndigheter fungerar på ett optimalt sätt. är positiva till att det nu gällande bidraget till arbetsgivare för köp av arbetsplatsnära stödinsatser utvidgas anser att bidraget till arbetsgivare bör utvidgas ännu mer till att exempelvis även omfatta psykologsamtal avstyrker de föreslagna övergångsreglerna. Istället bör arbetsgivares skyldighet att upprätta en plan för återgång i arbete gälla för arbetstagare som insjuknat den 1 juli 2018 och därefter anser att utredningens konsekvensbeskrivning med att uppskatta tidsåtgång och kostnad för arbetsgivares arbete med den föreslagna planen är otillräcklig. Plan för återgång i arbete Förslaget i promemorian innebär i huvudsak följande: Om det kan antas att arbetstagarens arbetsförmåga kommer att vara nedsatt under minst 60 dagar ska arbetsgivaren senast den dag som arbetstagarens arbetsförmåga varit nedsatt under 30 dagar ha upprättat en plan för återgång i arbete. Samtidigt föreslås att det nuvarande kravet på arbetsgivares utlåtande som arbetstagaren ska förmedla till Försäkringskassan ska upphöra. Den tidigare skyldigheten arbetsgivare hade att upprätta rehabiliteringsplaner avskaffades Skälen då till att skyldigheten togs bort var bland annat att arbetsgivarens insats inte bedömdes bidra till några förbättringar i sjukfrånvaroprocessen. I princip har inget nytt presenterats eller tillkommit som skulle kunna förändra det faktum att lagkrav på arbetsgivares plan skulle ha en positiv inverkan på en sjukfrånvarosituation. De arbetsgivare som valt att vara medlemmar i Arbetsgivaralliansen och KFO omfattas alla av kollektivavtal. Många utav dessa arbetsgivare använder sig av det material som Arbetsgivaralliansen

3 Sida 3 (5) och KFO har tagit fram i syfte att stödja arbetsgivares arbete med att underlätta arbetstagares återgång i arbete vid frånvaro på grund av nedsatt arbetsförmåga. De tar även hjälp av vår dagliga rådgivning via webb och telefon. Det innebär att många av våra medlemmar på frivillig grund redan är aktiva när arbetstagare blir sjukfrånvarande både vid kortare och lite längre sjukfrånvaro. Handlingsplaner upprättas där olika åtgärder från både arbetsgivare och arbetstagare ingår för att underlätta arbetstagares återgång i arbete efter en tids sjukfrånvaro. En viktig, och ibland helt avgörande, del är arbetstagarens egen delaktivitet och bidrag till återgång i arbete. Arbetstagarens delaktighet är tillsammans med dennes arbetsgivare grunden för arbetstagarens möjligheter till stöd genom tidiga insatser i arbetsgivarens verksamhet. För att arbetsgivaren ska kunna ta sin del av ansvaret och kunna ge passande anpassningsåtgärder behöver arbetstagaren delge information till arbetsgivaren om vari arbetstagarens begränsningar i arbetsförmåga ligger. Utan detta samspel begränsas arbetsgivarens möjligheter till att vidta anpassade insatser. Snabba åtgärder från arbetsgivarens sida är i de flesta fall positivt. Många arbetsgivare upplever dock att det saknas stöd från hälso- och sjukvården, behandlande läkare eller liknande, kommunen samt från Försäkringskassan i sjukfrånvaroprocessen. För att arbetsgivare ska kunna vidta behövliga anpassningsåtgärder behövs ofta mer information från dessa aktörer. Här behövs förbättringar. Att i lag ställa krav på planer från arbetsgivares sida anser vi inte bidrar till några direkta förbättringar. En risk kan vara att otydligheten om vem som ansvarar för vad, mellan i första hand arbetsgivaren och Försäkringskassan, snarare förstärks än förtydligas. Det samordnande ansvaret som Försäkringskassan har med att se till att den sjukfrånvarande arbetstagaren får det stöd som behövs för att kunna återgå i arbete behöver tydliggöras. Arbetsgivare kan endast ta ansvar för det som ingår i arbetsgivarens verksamhet och de förutsättningar som där råder. Att hälso- och sjukvården och kommunerna tar sitt rehabiliteringsansvar behöver förtydligas och snabbas på i syfte att erbjuda den hjälp som arbetstagaren behöver för att snabbare kunna återgå i arbete. Ibland finns en osäkerhet hos arbetsgivare om vilka åtgärder man kan vidta i arbetet som arbetstagaren ska utföra. Man vill ogärna utsätta arbetstagaren för något som kan förvärra situationen. Försäkringskassan behöver i högre omfattning och i ett tidigare skede under en sjukskrivning samordna sig med arbetsgivare. Utbyte av vilka åtgärder som planeras från arbetsgivarens och Försäkringskassans håll kan behövas eftersom Försäkringskassan upprättar rehabiliteringsplan när det finns behov av åtgärder där sjukpenning byts mot rehabiliteringsersättning. Dessa planer ansvar Försäkringskassan för att följa upp och revidera. Det bör även bli enklare för arbetsgivare att få till stånd avstämningsmöte med Försäkringskassan där även behandlande läkare deltar. Läkarintygen behöver också ge bättre underlag till arbetsgivare. Samlat den information som arbetsgivare kan få från arbetstagaren själv, behandlande läkare

4 Sida 4 (5) eller psykolog, Försäkringskassan, med flera underlättar för arbetsgivaren att agera i positiv riktning. Flera utav de arbetsgivare som är medlemmar i Arbetsgivaralliansen och KFO engagerar sig på olika sätt socialt genom att erbjuda arbete till personer som av olika skäl har bristande arbetsförmåga och/eller är på väg in i eller tillbaka till arbetslivet. Av dessa arbetsgivare krävs ofta en högre aktivitet så att ingången eller återgången i arbete fungerar för de personer de tar emot. Utöver Försäkringskassan behövs ofta även kontakt med Arbetsförmedlingen, och det ibland löpande. Även de arbetsgivare som har arbetstagare med längre tids sjukfrånvaro och där Arbetsförmedlingen blivit en aktör är beroende av att den kontakten fungerar. Ofta krävs en högre aktivitet från dessa arbetsgivare i syfte att få arbetet att fungera. För dessa är det av särskild betydelse att samordning med myndigheter fungerar på ett optimalt och smidigt sätt. Vi har svårt att se på vilket sätt en reglering i lag avseende arbetsgivares skyldighet att upprätta en plan skulle kunna effektivisera återgång i arbete för en arbetstagare som är frånvarande på grund av sjukdom. När övriga aktörer inte alltid lever upp till sitt ansvar och den snabbhet som krävs för att minska sjukfrånvarotiden för en arbetstagare blir det svårt för både arbetstagare och arbetsgivare i den situationen. Som vi ser det bidrar regleringen mest till att öka arbetsgivares administration. Vi har även svårt att se på vilket sätt detta förslag skulle bidra till att sjukfrånvarotalen sjunker. Vi avstyrker härmed regeringens förslag om att i lag inrätta en skyldighet för arbetsgivare att upprätta en plan för återgång i arbete vid sjukfrånvaro. Ändring av bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsnära stöd för återgång i arbetet Vi är positiva till att det nu gällande bidraget till arbetsgivare utvidgas till att omfatta även utredning, planering, genomförande och uppföljning av åtgärder för återgång i arbete. Stödet bör även kunna ges för faktiska insatser, till exempel psykologsamtal. Kraven på vilka leverantörer som blir godkända av Försäkringskassan behöver också breddas. Övergångsbestämmelser Reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli Ifall förslaget blir verklighet avstyrker vi ett införande av de övergångsregler som promemorian föreslår. Vi avstyrker att reglerna ska tillämpas även på arbetstagare som varit frånvarande från den 30 juni 2018 och vars arbetsförmåga kan antas vara nedsatt under minst 60 dagar. Istället bör arbetsgivares skyldighet att upprätta en plan för återgång i arbete gälla för arbetstagare som insjuknat den 1 juli 2018 eller senare.

5 Sida 5 (5) Promemorians beräkning av konsekvenser för arbetsgivare Utredningens bedömning är att tidsåtgången för arbetsgivare att upprätta en plan är tjugo minuter. Om digital teknik används räknar utredningen med att planen tar kortare tid än tjugo minuter. Vi anser att denna tidsuppskattning är oerhört lågt räknad om avsikten är att en plan ska innehålla något vettigt i syfte att bidra positivt till återgång i arbete för arbetstagare som är frånvarande från arbetet på grund av nedsatt arbetsförmåga. Kostnaden för arbetsgivaren påverkas av den tidsåtgång som upprättande och uppföljning av en plan tar. Planen ska upprättas tillsammans med arbetstagaren och samtal behöver då genomföras. Ett samtal om eventuella åtgärder som kan vidtas av arbetsgivaren och arbetstagaren tar med all säkerthet längre tid än tjugo minuter. Även samtal om uppföljning tillkommer tidsberäkningen. Här bör särskilt beaktas de fall där arbetsgivare även tar ett socialt ansvar, som flera utav Arbetsgivaralliansens och KFOs medlemmar, gör genom att erbjuda arbete till personer som är på väg in i eller tillbaka till arbetslivet. Att räkna med ett antal timmar per plan verkar mer relevant. Utredningens konsekvensbeskrivning med att uppskatta tidsåtgång och kostnad för arbetsgivares arbete med planen är otillräcklig. För Arbetsgivarföreningen KFO och Arbetsgivaralliansen Petter Skogar Arbetsgivarföreningen KFO Hans-Göran Elo Arbetsgivaralliansen Kerstin Wrisemo Sakkunnig arbetsmiljö och socialförsäkring Arbetsgivaralliansen/Arbetsgivarföreningen KFO