Remissyttrande. Svenskt Näringsliv har givits tillfälle att yttra sig med anledning av promemorian om införande av en rehabiliteringskedja.
|
|
- Torbjörn Martinsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Socialdepartementet Vår referens: SBM 279/2007 Er referens: STOCKHOLM S2007/11032/SF Stockholm, Remissyttrande Införande av en rehabiliteringskedja Svenskt Näringsliv har givits tillfälle att yttra sig med anledning av promemorian om införande av en rehabiliteringskedja. Inledningsvis kan konstateras att promemorian innehåller ett antal förslag till förändringar av det allmänna sjukförsäkringssystemet. Ambitionen är att dessa förslag sammantaget skall leda till att fler personer skall kunna försörja sig genom eget arbete. Denna ambition välkomnas av Svenskt Näringsliv. Svenskt Näringsliv delar uppfattningen att med aktivare sjukskrivningsprocess, med fokus på tidiga insatser, kan fler individers arbetsförmåga tas tillvara. Det är nödvändigt att det allmänna sjukförsäkringssystemet utformas på ett försäkringsmässigt sätt, med angivande av på förhand väl kända tidsramar och bedömningskriterier. Det är välkommet att sjukförsäkringen genom sin utformning anger att tillbakagång till arbete kan innebära omställning till annat arbete på arbetsplatsen men även annat arbete på arbetsmarknaden. Detta förutsätter att fler aktörer än idag ges ett uttalat ansvar för omställning inom ramen för sjukförsäkringen. Försäkringskassans roll En tillämpning av rehabiliteringskedjan i form av bestämda bedömningstidpunkter leder till att eventuella omställningsbehov uppmärksammas tidigt i sjukskrivningsprocessen. Det är av avgörande betydelse att de omgivande aktörerna har och ges möjlighet och kompetens att bidra till den omställningsprocess som i de fallen det anses behövligt skall inledas utan dröjsmål.
2 Införandet av en rehabiliteringskedja kräver att Försäkringskassan kan erbjuda den försäkrade aktivt, långsiktigt och lättillgängligt stöd, i form av personliga kontaktteam som ansvarar för samordningen av rehabilitering och eventuell övergång till omställningsåtgärder. Vid sidan av personella resurser ställer rehabiliteringskedjan även krav på bred kompetens. Detta behov förstärks i de fall då arbetsplatsen inte är ansluten till någon företagshälsovård. Promemorian utelämnar en analys av Försäkringskassans möjligheter att möta de krav som rehabiliteringskedjan ställer. Inte heller anges på vilket sätt Försäkringskassan har möjlighet att ställa krav på övriga aktörer, t.ex. Arbetsförmedlingen. I teorin innehåller inte rehabiliteringskedjan några nya arbetsuppgifter för Försäkringskassan, men ett bristande stöd kommer att få betydligt större konsekvenser för den försäkrade än idag. Förtydligad ansvarsfördelning För den försäkrade som efter bedömning dag inte bedöms kunna utföra arbete hos arbetsgivaren, skall tiden fram till 180 dagar kunna användas för att med stöd av Arbetsförmedlingen söka nytt arbete hos annan arbetsgivare. Förslag med syfte att samordna försäkringarna på detta sätt, kan förhoppningsvis bidra till att rätt åtgärder erbjuds i ett tidigare skede. Emellertid, saknas vad gäller denna del en tillräcklig analys och konkretion av hur samordningen mellan de olika involverade aktörerna skall gå till. Varje aktör bör i varje del av rehabiliteringskedjan och den eventuella omställningsprocessen ha en tydligt markerad ansvarsdel, såväl början som slut. I de fall Försäkringskassan gör bedömningen att den försäkrade inte kan återgå i tjänst hos arbetsgivaren, samt är i behov av omställningsåtgärder med hjälp av Arbetsförmedlingen, bör detta dokumenteras i plan för återgång i arbete. Den del av dokumentationen som avser bedömning av möjligheten att återgå i arbete, bör regelmässigt delges arbetsgivaren. Arbetsgruppen betonar att arbetsgivarens rehabiliteringsansvar att ta tillvara på den försäkrades arbetsförmåga kvarstår även i de fall den försäkrade inte bedöms kunna utföra arbete hos arbetsgivaren. Det är besynnerligt att arbetsgivaren skall ha rehabiliteringsansvar i dessa situationer eftersom förutsättningarna för att den försäkrade skall kunna få Arbetsförmedlingens stöd, är en bedömning att arbete inte kan utföras på arbetsplatsen. Det är Svenskt Näringslivs uppfattning, att arbetsgivaren inte kan ha fortsatt rehabiliteringsansvar för den person som Försäkringskassan bedömt inte ha någon resterande arbetsförmåga på arbetsplatsen, och därmed förts över till Arbetsförmedlingens ansvarsområde för omställningsåtgärder. Vad avser rehabiliteringsansvaret, föreslår Svenskt Näringsliv ett förtydligande av 22 kap 3, AFL: Arbetsgivaren skall svara för att åtgärder för en effektiv rehabilitering i skälig omfattning vidtas på arbetsplatsen. Det bör tydligt framgå att rehabiliteringsansvaret avser åtgärder på arbetsplatsen. Vidare, finns anledning att inkludera en skälighetsbedömning, för att förhindra att
3 mindre företag förväntas vidta åtgärder vars kostnader inte står i rimlig proportion till antal anställda eller i förhållande till verksamhetens omsättning. Återgång i arbete på övriga arbetsmarknaden En försäkrad som inte bedöms kunna återgå i arbete hos sin arbetsgivare, skall hänvisas till Arbetsförmedlingen för att aktivt söka annat arbete. Mot bakgrund av de konsekvenser för den försäkrade som indragning av sjukpenning innebär, är det av yttersta vikt att arbetsmarknadspolitiken verkligen har verktyg för att medverka till en omställning som leder till återgång i arbete. Regeringen har angivit att en försöksverksamhet skall inledas för att pröva om man genom att anlita privata företag, i kombination med stärkta ekonomiska drivkrafter, kan se till att långtidssjukskrivna återfår arbetsförmågan och kommer in på arbetsmarknaden. Enligt promemorians text kommer dessa företag att ges fria händer att vidta åtgärder som anses nödvändiga i det enskilda fallet. En förutsättning måste vara att det ställs kvalitetskrav på företagen avseende tjänstens innehåll. Svenskt Näringsliv anser att det är angeläget att produktionen av omställningstjänster skall skötas av affärsdrivande företag på en marknad som präglas av mångfald och konkurrens. Utlåtande av arbetsgivare Enligt förslaget skall Försäkringskassan kunna begära att den försäkrade presenterar ett utlåtande från sin arbetsgivare avseende vilka arbetsuppgifter utöver de vanliga som kan utföras på arbetsplatsen. Svenskt Näringsliv anser att återgång i arbete i första hand skall bygga på ett samspel mellan den anställde och arbetsgivaren, varför de uppgifter som ett intyg kan tänkas innehålla, i första hand bör inhämtas genom ett avstämningsmöte vid vilket både den anställde och arbetsgivaren deltar. Lagstadgad rätt till ledighet för att vid sjukdom prova ett nytt arbete Svenskt Näringsliv avstyrker förslaget om rätt för en sjukskriven arbetstagare att vara tjänstledig för att prova på en ny anställning. Det finns för närvarande en omfattande lagstiftning om ledighet införd i olika lagar med mer eller mindre varierande regler. Förslaget innebär att det införs ytterligare en lag om ledighet som dessutom synes vara onödigt formalistisk. Förslaget överensstämmer inte med regeringens ambition att minska företagens administrativa börda och förenkla deras vardag. Vidare finns det kollektivavtal som innehåller regler om rätt till ledighet för att prova annat arbete i rehabiliteringssyfte. Det vore olyckligt om lagstiftaren genom en i allt väsentligt tvingande lagstiftning tillintetgör parternas möjlighet att avtalsvägen reglera rätten till ledighet på ett rimligt och branschanpassat sätt. Det bör framhållas att det naturligtvis även finns möjlighet att träffa avtal om tjänstledighet direkt mellan arbetsgivare och arbetstagare. Normalt ställer sig arbetsgivarna positiva till åtgärder som kan få en långtidssjukskriven arbetstagare att kunna återgå i arbete. Förslaget innebär även ett avsevärt ingrepp i arbetsledningsrätten. Det ger arbetstagarna orimligt stora möjligheter att välja hur ledigheten ska förläggas vid förkortad
4 arbetstid. De skäl som har motiverat föräldraledighetslagens långtgående regler om arbetstagarnas inflytande över ledighetens förläggning saknas beträffande ledighet för att pröva ett nytt arbete. Beträffande anmälan om ledighet innebär förslagets regler att den ska göras så snart som möjligt. Detta medför i praktiken att arbetstagaren, under förutsättning att ledighetens förläggning inte medför påtaglig störning i verksamheten, kan påbörja ledigheten omedelbart efter att han eller hon har fått en annan anställning. Eftersom förslaget även gäller rätt till förkortad arbetstid är det anmärkningsvärt att det helt saknar nödvändiga tidsfrister och regler för att arbetsgivaren ska kunna ges en rimlig möjlighet att ställa om sin verksamhet genom att exempelvis ändra i scheman, anskaffa vikarier m.m. Det är även anmärkningsvärt att rätten till ledighet inte är inskränkt om arbetstagaren vill arbeta i en verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens. Förslaget synes till och med medge att arbetstagaren kan arbeta deltid hos de konkurrerande arbetsgivarna samtidigt. Sjuk- och aktivitetsersättning Svenskt Näringsliv tillstyrker att möjligheten att bevilja tidsbegränsad sjuk- och aktivitetsersättning upphör. Det är dock av synnerlig vikt att AFL 7 kap. kompletteras med en regel innebärande att arbetsgivaren utan dröjsmål informeras om att Försäkringskassan fattat beslut om att bevilja sjukersättning för anställd hos arbetsgivaren. Egenföretagare Utgångspunkten för konstruktionen av den svenska sjukförsäkringen är ett ordinärt anställningsförhållande, utan hänsyn tagen till egenföretagarens speciella omständigheter. Förslaget om en rehabiliteringskedja utgår från försäkrade som är anställda, och rehabiliteringskedjans olika delmoment kan, liksom arbetsgruppen uppmärksammar, inte användas i förhållande till egenföretagare. I det fall Försäkringskassan efter 180 dagar gör bedömningen att en sjukskriven egenföretagare skall överflyttas till arbetsförmedlingen, innebär detta i praktiken att Försäkringskassan ges mandatet att fatta beslut om att verksamheten skall läggas ned. En arbetslös företagare beviljas nämligen inte ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i det fall verksamheten inte upphört. Det är inte acceptabelt att egenföretagare skall finansiera en sjukförsäkring som dels inte upplevs kunna erbjuda önskad trygghet, och dels är konstruerad på sådant sätt att man i realiteten riskerar att stå utan skydd i det fall man drabbas av en längre tids arbetsoförmåga. Det är nödvändigt att förslaget kompletteras med en analys av dess konsekvenser i förhållande till egenföretagarkollektivet. Intill dess att sådan analys gjorts, bör inte egenföretagarkollektivet omfattas av reglerna om en rehabiliteringskedja.
5 Svenskt Näringsliv anser att sjukförsäkringen måste erbjuda en för egenföretagare anpassad försäkringslösning. Denna bör bygga på valfrihet och flexibilitet vilket möjliggör för företagaren att välja vilken omfattning av skydd som önskas. Egenföretagare bör ges möjlighet att kunna avstå från att omfattas av sjukförsäkringen under ett års tid, dvs. under sjukpenningperioden, och för detta kompenseras med sänkt sjukförsäkringsavgift. Detta kan åstadkommas genom en möjlighet för egenföretagare att välja en karensperiod som omfattar 364 dagar. Särskilda skäl Vad avser rätten till ersättning efter 180 dagars sjukpenning, krävs enligt förslaget att det föreligger särskilda skäl. Särskilda skäl i detta sammanhang anges vara då den försäkrade efter ytterligare behandling eller rehabilitering kan återgå i arbete hos nuvarande arbetsgivare. I promemoria S2007/1108/SF om ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning, framgår att även sjukpenning utöver ett år kan betalas om det föreligger särskilda skäl. I skälen till förslaget anges att sådana särskilda skäl avser situationen då den försäkrade drabbats av en mycket allvarlig sjukdom. I samma promemoria anges också att förlängd sjukpenning kan utgå längre tid än 550 dagar om det föreligger särskilda skäl. Särskilda skäl i detta sammanhang anges vara då en olycka kräver ingrepp eller då nya sjukdomstillstånd uppstått och det är sannolikt att den försäkrade kan återgå i arbete, samt då den försäkrade påbörjat en rehabilitering som med stor sannolikhet leder till återgång i arbete. Svenskt Näringsliv befarar att de olika situationer då särskilda skäl kan anses föreligga, kan bidra till både begreppsförvirring och en rättsosäkerhet. Det är angeläget att reglerna om rehabiliteringskedja och tidsbegränsning av sjukpenning samt förlängd sjukpenning utformas på ett tydligt och konsekvent sätt. Övrigt Karensdag Mot bakgrund av regeringens långtgående ambitioner att vidta förändringar för att göra sjukförsäkringen mer försäkringsmässig och med tydliga incitament till tidiga insatser, vill Svenskt Näringsliv erinra om behovet av att karensdagen skall innebära en självrisk för den försäkrade, lika för alla. Ett förslag om att ersätta reglerna om karensdag med ett karensavdrag presenterades och remissbehandlades under våren I samband med att ett avsevärt antal förändringar föreslås under sjukpenningperiod, bör regeringen samtidigt genomföra 2004 års förslag om att införa ett karensavdrag. Annat färdmedel Förslaget om att införa en rehabiliteringskedja präglas av tonvikt på och nödvändighet av tidiga insatser. I de sammanhanget bör uppmärksammas möjligheten för arbetsgivaren att bekosta resor under sjuklöneperioder. Om den anställdes hälsotillstånd omöjliggör användningen av ordinarie färdmedel under nämnda period, kan arbetsgivaren åta sig att betala för annat färdmedel. Detta betraktas då som en förmån för den anställde. Arbetsgivaren bör ges rätt att kompensera merutgifter under sjuk-
6 löneperioden som uppkommit på grund av att arbetstagaren inte kan utnyttja sedvanligt färdmedel, utan att arbetstagaren skall bli förmånsbeskattad. Semesterlön Semesterlagen bör ändras så att huvudbetalaren bär ansvaret för betalning av semesterlön. Kostnaden för semesterlön eller semesterersättning under sjukfrånvarotid bör inrymmas i sjukförsäkringen och under sjukpenningtid utges ur den. Sammanfattning Svenskt Näringsliv välkomnar ambitionen att sjukförsäkringen skall bidra till aktiv medverkan till tidig återgång i arbete, och att omställningsåtgärder i ökad omfattning bör äga rum. Svenskt Näringsliv delar också arbetsgruppens övergripande ambition att genom införandet av en rehabiliteringskedja förse sjukförsäkringen med striktare tidsramar. Detta leder till ökad försäkringsmässighet, förutsägbarhet och ökad transparens. För att rehabiliteringskedjan skall lyckas, krävs att samordning och ansvarsfördelning mellan olika aktörer, och inte minst olika ersättningssystem, klargörs. Arbetsgruppens förslag kan tjäna som en god grund för framtida utredning och analys beträffande införande av en rehabiliteringskedja. Det är dock Svenskt Näringslivs uppfattning att promemorian bör kompletteras med en mer detaljerad och utvecklad konsekvensanalys och inventering av vilka krav en rehabiliteringskedja ställer på de involverade aktörerna, samt samverkan dem emellan. SVENSKT NÄRINGSLIV Jan-Peter Duker
Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja
Rehabiliteringskedja 2008-07-01 o 2009-01-01 Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja 1 Dag 1-90 Arbetstagaren erhåller sjuklön av arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna. Dag ett är karensdag och
Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete
PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad
Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18
2011-06-30 Dnr Af-2011/145023 Sida: 1 av 8 Socialdepartementet cc Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 Arbetsförmedlingens yttrande begränsas
Promemorian Införande av en rehabiliteringskedja (Ds 2008:3) Remiss från Socialdepartementet
PM 2008:57 RVII (Dnr 331-5275/2007) Promemorian Införande av en rehabiliteringskedja (Ds 2008:3) Remiss från Socialdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Som svar
Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt
YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar
Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete
Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta
Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum
Promemoria 2018-01-23 Socialdepartementet Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum Inledning Våra socialförsäkringar är en central del i den svenska
Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet
MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd
Yttrande över Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete Ds 2017:9
Yttrande Dnr 20170026 TCO Yttrande över Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete Ds 2017:9 har fått möjlighet att yttra sig till TCO angående Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete Ds 2017:9.
Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)
ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2017-05-09 Enheten för sjukförmåner Nina Karnehed Forskare och utredare nina.karnehed@inspsf.se Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)
Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009
Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009 Jonas Krantz, Områdeschef LFC Sollentuna SSF September 2009 Sida 1 Största förändringen i sjukförsäkringen på 17 år Trädde i kraft den 1 juli 2008 respektive
Sjukförsäkringen position paper
1 Sjukförsäkringen position paper Den svenska sjukfrånvaron steg med rekordartad hastighet under 90-talet, och ohälsotalet var som högst drygt 43 dagar (I februari 2010 hade det sjunkit till 32,5 dagar).
Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018
Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland Agenda för dagen Sjukförsäkringens regelverk Sjukskriven vad händer? Olika roller i sjukskrivningsprocessen Alternativ till
Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018
Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare
Sjukskrivna medarbetare? Nya regler fokuserar på tidiga insatser
Arbetsgivardag i Malmö 13 november Sjukskrivna medarbetare? Nya regler fokuserar på tidiga insatser Catharina Bäck, Svenskt Näringsliv och Kristina Svensson, Försäkringskassan Sjukfrånvarons utveckling
Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring
Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring
Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser
Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk
Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering
Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering JUNI 2018 Foto: Jonas Kullman Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering Att du som medarbetare ibland
Funktionsrätt Sverige
Funktionsrätt Sverige Sundbyberg 2017-05-19 Dnr.nr: S2017/01743/SF Vår referens: Mikael Klein Socialdepartementet Remissvar: Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9) Funktionsrätt Sverige
Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?
Hur kan man förebygga sjukfrånvaro? Innehåll Fakta Försäkringskassans uppdrag Arbetsgivarens ansvar Sjukpenning Rehabiliteringspenning Aktivitetsersättning Sjukersättning Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras
Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen
Om socialförsäkringen Ansvar i Rehabiliteringsarbetet Försäkringskassan har samordningsansvar Individen har ansvar att medverka i rekommenderad Rehabilitering Arbetsgivaren för Anpassning och Rehabilitering
en handbok om rehabilitering
Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka
Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)
YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning
Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd
Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista
Sjuk? Så gör du när du inte kan jobba
Sjuk? Så gör du när du inte kan jobba Så kan vi hjälpa dig Journalistförbundet kan hjälpa dig som är medlem med din kontakt med arbetsgivaren. Vi kan också driva eventuella tvister mot Försäkringskassan
Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan
Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför
Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring
1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar
Sammanfattning av SOU 2015:21 Mer trygghet och bättre försäkring
PM 2015-03-05 Dnr [Skriv Dnr] Sammanfattning av SOU 2015:21 Mer trygghet och bättre försäkring Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen föreslår i sitt slutbetänkande en rad förändringar i sjukförsäkringen
Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?
Hur kan man förebygga sjukfrånvaro? Innehåll Fakta Försäkringskassans uppdrag Arbetsgivarens ansvar Sjukpenning Rehabiliteringspenning Aktivitetsersättning Sjukersättning Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras
REMISSYTTRANDE 1 (6) AdmD S2009/8444/SF. Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten Stockholm
REMISSYTTRANDE 1 (6) Datum Diarienr 2010-10-21 AdmD-291-2010 Ert datum Ert diarienr 2010-07-20 S2009/8444/SF Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten 103 33 Stockholm Betänkandet Gränslandet mellan
Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08
Riktlinjer vid rehabilitering Universitetsförvaltningen, Riktlinjer vid rehabilitering Dnr 4480/08-201 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Rehabiliteringsmodell...1 2.1 Förebyggande arbete...2 2.2 Rehabiliteringsplanering...2
Regeringens proposition 2007/08:151
Regeringens proposition 2007/08:151 Ny lag om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete Prop. 2007/08:151 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 29
Remissvar DS 2017:9. Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete. Inledning
Datum Referens 2017-05-13 S2017/01743/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar DS 2017:9 Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete Inledning Småföretagarnas Riksförbund
Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING
REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Siljagruppen Arbetshälsan AB Ann-Louise Hohenthal 2016 04 25 Re=åter Habilis=duglig Rehabilitering=åter göra duglig WHO definierar begreppet hälsa som ett tillstånd
Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53.
Blad 1 Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. 1. Mål Det övergripande målet är att arbetstagaren kan fortsätta arbeta i sitt ordinarie arbete. 1.1 Arbetsgivarens
Införande av en rehabiliteringskedja
HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Löne- och välfärdsenheten Renée Andersson 2008-02-11 20070799 ERT DATUM ER REFERENS 2007-12-20 S2007/11032/SF Socialdepartementet 103 33 Stockholm Införande av en rehabiliteringskedja
BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.
BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till
LO-TCO Rättsskydd AB:s yttrande över Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem, Ds 2019:2
Socialdepartementet 103 33 Stockholm Datum Er beteckning 2019-04-24 S2019/00497/SF LO-TCO Rättsskydd AB:s yttrande över Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem, Ds 2019:2 LO-TCO
Försäkringskassans vision
Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena
Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg
Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista
Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun
Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsprocessen GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Handbok BESLUTAT/ANTAGET KS 2013-02-11 11 DOKUMENTÄGARE Kommunstyrelsen
Frågor till patient- och brukarorganisationer om sjukskrivningsprocessen och om samverkan i processen
Promemoria 2018-10-02 Komm2018/06 Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess S 2018:06 Nationell samordnare Mandus Frykman 08-4059542 072-2128658 mandus.frykman@regeringskansliet.se
Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen
1(5) Datum Diarienummer 2011-06-16 2011-99 Er referens 120-2867-2010/11 Enhetschef Dan Ljungberg 08-58 00 15 21 dan.ljungberg@inspsf.se Socialförsäkringsutskottet Sveriges riksdag 100 12 Stockholm Svar
Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare
Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade
Den orättvisa sjukförsäkringen
Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna
Remissvar SVENSKT NÄRINGSLIV. Socialdepartementet. Vår referens/dnr: 66/201 5/CBK. regeringskansliet.
SVENSKT NÄRINGSLIV Socialdepartementet Vår referens/dnr: 66/201 5/CBK s.sf@regeringskanshet.se, s.registrator@ regeringskansliet.se Er referens/dnr: 52015/2330/SF 2015-06-26 Remissvar Avskaffande av den
Gränslandet mellan sjukdom och arbete - yttrande över Arbetsförmågeutredningens slutbetänkande (SOU 2009:89)
SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN AVD. FÖR ST ADSÖVERGRIPANDE SOCI ALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2010-09-02 Handläggare: Anette Agenmark Telefon: 508 25 008 Till Socialtjänst- och
1. Rehabiliteringsrutiner
1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET
Principöverenskommelse Ändring i Allmänna bestämmelser 28 samt tillförande av ny bestämmelse AGS-KL
2017-05-02 Principöverenskommelse Ändring i Allmänna bestämmelser 28 samt tillförande av ny bestämmelse AGS-KL Parter Arbetsgivarsidan Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta å ena
Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering
Riktlinjer gällande rehabilitering och arbetsanpassning kommunfullmäktige 2003-09-11 rev. 2016-04-14 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har
LOs yttrande över promemorian En enklare ledighetslagstiftning (Ds 2009:15)
HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Arbetslivsenheten Sofie Rehnström/CA 2009-06-15 20090243 ERT DATUM ER REFERENS 2009-04-16 A2009/1375/ARM Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm LOs yttrande över
Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan
Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.
Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring
Rehabkoordinatorer Socialförsäkringen Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring Innehåll Fakta Ansvar i rehabiliteringsarbetet Försäkringskassans uppdrag Rehabilitering Utredningstid och negativa beslut
Remissvar Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)
Sveriges Företagshälsor Socialdepartementets diarienummer: S2017/01743/SF Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se Remissvar Förstärkt rehabilitering för återgång
Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning
ENHET/HANDLÄGGARE DATUM DIARIENUMMER Renée Andersson, Löne- och välfärdsenheten 2008-02-11 20080008 ERT DATUM ER REFERENS 2007-12-21 S2007/11088/SF Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ettårsgräns för
Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering
Reviderad: 2016-04-14. Kontrollerad: 2017-06-13 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring
Laholms kommuns rehabiliteringspolicy
Laholms kommuns rehabiliteringspolicy Innehåll Sida Rehabiliteringspolicy syfte 3 Lagtexter 4 Rehabiliteringsprocessen 5 Bilagor Bilaga 1. Checklista rehabilitering. 9 Bilaga 2. Handlingsplan rehabilitering..
REHABILITERINGS- POLICY
REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande
Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89
1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal och SLL Produktionssamordning i samarbete med HSN-förvaltningen Landstingsstyrelsen Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 Ärendebeskrivning
Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring
Rehabkoordinatorer Socialförsäkringen Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring Innehåll Fakta Ansvar i rehabiliteringsarbetet Försäkringskassans uppdrag Underlag för beslut Rehabilitering Fall Hur kan
Saco har också EG-rättsliga invändningar mot förslaget.
2008-02-08 Rnr 93.07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR (S2007/11088/SF) Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning Sammanfattning Saco anser att arbetsgruppens förslag
Remissyttrande över Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Promemoria S2007/11088/SF. Socialdepartementet
2008-02-07 Dnr 2008-0011 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Promemoria S2007/11088/SF. Socialdepartementet De Handikappades
Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING
Re=åter REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Habilis=duglig Rehabilitering=åter göra duglig Siljagruppen Arbetshälsan AB Ann-Louise Hohenthal 2015 09 23 WHO definierar begreppet hälsa som ett tillstånd
Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM
Försäkringskassan och TRISAM Vår etiska kod Den statliga värdegrunden är utgångspunkt för vår etiska kod: Vi är sakliga och opartiska Vi skyddar förtroendet för Försäkringskassan Vi är medvetna om att
Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17
Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,
De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare
De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker
Almegas proposition 2012/ Del 3. Förslag för bättre arbetsförmedling och rehabilitering ALMEGA- Prop. 2012/3
ALMEGA- Biblioteket Almegas proposition 2012/ Del 3 Förslag för bättre arbetsförmedling och rehabilitering Prop. 2012/3 I mars fick 143 000 personer sjukpenning, samtidigt konstaterade Arbetsförmedlingen
Nr 15 Juni 2008. En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag
Arbetsgivarfrågor Nr 15 Juni 2008 En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag Riksdagen har fattat beslut om en rad åtgärder i syfte att effektivisera sjukskrivningsprocessen
Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete, Ds 2017:9, S2017/01743/SF
Sida 1 (5) Socialdepartementet S2017/01743/SF s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se Stockholm den 17 maj 2017 Remissyttrande Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete, Ds 2017:9,
Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering
Styrdokument, riktlinjer /Stöd & Process/ /2015-09-30/ Hanna Adlerteg /08-590 971 03/ Dnr hanna.adlerteg@upplandsvasby.se KS/2015:369 Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering Nivå: Kommungemensamt
36 beslut som har gjort Sverige kallare
36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var
178: Revidering av riktlinje för anpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering Delges:
Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2018-09-18 178: Revidering av riktlinje för anpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering Delges: HR inom kommunens förvaltningar. Dnr 18KS370 Beslut Kommunstyrelsen
CHECKLISTA REHABILITERING
CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning
Rehabilitering Arbetslivsinriktad rehabilitering. 31 maj-1 juni 2017 Stockholm Katarina Bergström & Ann-Charlotte Ohlsson, SKL
Rehabilitering Arbetslivsinriktad rehabilitering 31 maj-1 juni 2017 Stockholm Katarina Bergström & Ann-Charlotte Ohlsson, SKL 1 Upplägg för dagarna Hur och var regleras rehabilitering, vilka är parterna?
RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING
RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANPASSNING OCH REHABILITERING 3 VAD MENAS MED ANPASSNING? 3 VAD ÄR REHABILITERING? 3 ARBETSLEDARENS ANSVAR 4 MEDARBETARENS ANSVAR 4 BEDÖMNING
Riksrevisionens rapport om att nekas sjukersättning och aktivitetsersättning
Socialförsäkringsutskottets betänkande 2018/19:SfU12 Riksrevisionens rapport om att nekas sjukersättning och aktivitetsersättning Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse
PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret Datum 2014-01-19
1() FÖRÄLDRALEDIGHET Vem har rätt till föräldrapenning De arbetstagare som är föräldrar är rättslig vårdnadshavare och har vård om ett barn har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran stadigvarande
TRIS dag för kommunen 11 december 2015
TRIS dag för kommunen 11 december 2015 Ni behövs och är efterfrågade! www.forsakringskassan.se Försäkringskassans samordningsansvar gällande rehabilitering Lite smått och gott kring sjukersättning Försäkringskassans
Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014
Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext
Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare (promemoria)
REMISSYTTRANDE 1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare (promemoria) Försäkringskassan har beretts tillfälle att yttra sig
Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor
Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor 2015-11-24 Dnr 15/802 Personalenheten Karin Åhman Rehabiliteringsrutin Mål och arbetsgivarens ansvar Målet med rehabilitering är att så fort som möjligt få tillbaka
Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)
2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.
Riktlinjer för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering
Sid 1 (6) Riktlinjer för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad Till riktlinjerna finns två checklistor: checklista vid sjukfrånvaro och checklista s- /avstämningsmöte Sid 2 (6) Riktlinjer för arbetsanpassning
Remissvar ang. Ersättning vid arbetslivsinriktad rehabilitering (Ds 2018:32)
ENHET Enheten för Välfärd, Utbildning och Arbetsmarknadspolitik HANDLÄGGARE Kjell Rautio DATUM 2018-09-05 ERT DATUM 2018-09-24 DIARIENUMMER 20180218 ER REFERENS S2018/04043/SF Remissvar ang. Ersättning
Almegas proposition 2012/ Del 2. Förslag för ett längre och mer dynamiskt arbetliv ALMEGA- Prop. 2012/2
ALMEGA- Biblioteket Almegas proposition 2012/ Del 2 Förslag för ett längre och mer dynamiskt arbetliv Prop. 2012/2 I framtiden kommer de flesta av oss att behöva arbeta längre och byta karriär oftare.
Vi är Försäkringskassan
Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,
Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson
Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning Rehabiliteringskedjan Tidsgränser sjukpenning Försäkringskassans
Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete Ds 2017:9
1(7) Socialdepartementet 2017-05-12 Mikael Dubois 070 249 32 38 Mikael.dubois@tco.se Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete Ds 2017:9 Allmänt TCO har beretts tillfälle att yttra sig över departementspromemorian
REHABILITERINGSPOLICY
REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Reviderad 2018-11-28, 167 Dnr KS 2018/606 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel:
Välkommen! Informationsmöten Regeländringar i sjukförsäkringen Arbetsgivare. PDF created with pdffactory trial version
Välkommen! Dagens möte Regeländringar i sjukförsäkringen hur påverkar det dig som arbetsgivare Nya effektiva samverkansformer mellan Försäkringskassan och dig som är arbetsgivare presentation av nya kontaktvägar
Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen
Den glömda försäkringen Arbetsskadeförsäkringen är den glömda socialförsäkringen. Allmänhetens och politikernas uppmärksamhet riktas till andra delar av det allmänna försäkringssystemet; ålderspensionsförsäkringen,
Rehabiliteringskedjan
Rehabiliteringskedjan Hur kan Vision stödja sjukskrivna medlemmar? Förutsättningen för att man ska ha rätt till sjukpenning är att man har en sjukdom som sätter ned arbetsförmågan i förhållande till det
https://www.youtube.com/watch?v=r9yuidnmcsw&feature=youtu.be Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning
Faktapromemoria Hösten Rehabiliteringsplaner
Faktapromemoria Hösten 2018 Rehabiliteringsplaner Sjukskrivning & Rehabilitering Sida 2 av 9 Sammanfattning I Företagarnas rapport Sjukförsäkringen under mandatperioden 2014 2018 beskrivs hur företagare,
Ds 2017:18 Karensavdrag en mer rättvis självrisk
REMISSYTTRANDE 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ds 2017:18 Karensavdrag en mer rättvis självrisk Sammanfattning Försäkringskassan anser att syftet och intentionen med förslaget är bra, men ser
Rehabiliteringspolicy
Rehabiliteringspolicy I detta dokument kan du läsa om Specmas förebyggande arbete, rehabiliteringsprocessens praktiska arbetsgång samt arbetsgivaren och den enskilde arbetstagarens ansvar. Innehållsförteckning
Förslag om införande av tre fjärdedels nivå för närståendepenning
Promemoria 2017-05-24 S2017/03211/SF Socialdepartementet Förslag om införande av tre fjärdedels nivå för närståendepenning Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Författningsförslag... 4 2.1 Förslag
Sjukskrivnas återgång i arbete
1 (15) Sjukskrivnas återgång i arbete Samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan efter 2011. 2 (15) Sammanfattning Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har tagit fram en viljeinriktning
Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin
1 Antagen KS 110315 61 1 (5) Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin Enhet Personalavdelningen Giltigt från 2011-03-15 Utarbetad av Margita Westring Fastställd av Kommunstyrelsen 2009-04-07 38, Kommunstyrelsen
TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering
TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Sjukskrivning och rehabilitering I arbetsmiljöpolicyn framhåller Hudiksvalls kommun vikten av tidig och aktiv rehabilitering för att sjukskrivna medarbetare så fort det är