AmadeuS UTVÄRDERING AV PROJEKTET VA MED! FRÅN BÖRJAN KJELL KAMPE

AmadeuS UTVÄRDERING AV PROJEKTET VA MED! FRÅN BÖRJAN KJELL KAMPE JUNI 2012

Innehållsförteckning UTVÄRDERINGSUPPDRAGET... 2 SYFTE OCH FOKUS... 2 BESKRIVNING AV PROJEKTET... 2 BAKGRUND OCH SYFTE... 2 PROJEKTORGANISATION OCH PROJEKTARBETE... 2 UTVÄRDERINGENS ARBETE... 4 PRESENTATION AV UTVÄRDERINGENS RESULTAT... 5 SYNPUNKTER SOM FRAMKOMMIT FRÅN REFERENSPERSONERNA... 5 DE OLIKA KAPITLEN... 6 STILLBILDSFILMERNA... 8 LÄRARHANDLEDNINGEN... 8 ANALYS OCH SLUTSATSER... 8 ÖVERGRIPANDE... 8 RELEVANS FÖR PROJEKTETS MÅLGRUPP... 9 STILLBILDSFILMERNA... 11 LÄRARHANDLEDNINGEN... 11 SAMARBETET MED GÄVLE... 13 HEMSIDAN... 13 ÖVRIGT... 13 REKOMMENDATIONER... 14 EN FRISTÅENDE PANEL SOM STÖD FÖR DET FORTSATTA ARBETET... 14 LÄRARHANDLEDNING OCH FORTBILDNING AV LÄRARE... 14 1

suppdraget en täcker projektet från perioden 2012-01-01 till 2012-06-30. Syfte och fokus Uppdragets syfte har varit att utvärdera projektet Va Med! Från början och ta reda på om mål och önskat resultat har uppnåtts. Av särskilt intresse har varit att belysa det pedagogiska perspektivet i användandet av materialet för projektets målgrupp samt vad samarbetet med den kommunala sfi-anordnaren i Gävle tillfört. När beslut om förlängning av projektet kom har syftet i viss utsträckning ändrat riktning och blivit mer inriktat på att utgöra en delrapport som kan vara till gagn för det fortsatta arbetet. Beskrivning av projektet Bakgrund och syfte Projektet är en direkt fortsättning på Va Med! Steg 2 som i sin tur byggde vidare på projektet Va Med! Värdegrundsarbete och medborgarkunskap. Huvudsyftet med Va Med! Steg 2 var att anpassa och vidareutveckla det material som utarbetats i Va Med! så att det överensstämde med de nya direktiv för samhällsinformation för nyanlända som blivit resultatet av SOU 2010:16 Sverige för nyanlända - Värden, välfärdsstat, vardagsliv. Syftet med var att utveckla materialet vidare för att passa gruppen nyanlända invandrare med kort eller obefintlig utbildning. Projektorganisation och projektarbete Uppsala kommun har varit projektägare. Projektet har i princip haft en styrgrupp och ledningsgrupp med Tove Österling Wallner som projektledare. Efter de inledande diskussionerna om hur projektarbetet skulle läggas upp har sedan redaktionskommittén som bestått av Kersti Månsson och Thordis Richardsdottir från Linné komvux i Uppsala och Emma Dalin från Vuxenutbildningen i Gävle arbetat med materialet. 2

När projektet startade fanns endast finansiering för tiden fram till 12-06-30 varför man var tvungen att begränsa arbetet till fyra (av de totalt åtta 1 ) kapitlen i Va Med! Steg 2. En första uppgift blev då att avgöra vilka kapitel projektet skulle välja att arbeta med. Valet föll på - Att komma till Sverige, (kap. 1) - Att försörja sig och utvecklas i Sverige, (kap. 3) - Att bilda familj och leva med barn i Sverige (kap 5) - Att vårda sin hälsa i Sverige (kap 7) - Redaktionskommittén har arbetat med att ta fram materialet. Utgångspunkten har varit häften i Va Med! Steg två. Ett första steg har varit att välja ut vilken information som ska finnas med. Kersti Månssons bilder har sedan blivit utgångspunkt för en berättelse. Utprovning har skett i ett par grupper vid SFI i Gävle och Uppsala. Tiden att utprova materialet har varit mycket kort och allt material har inte funnits tillgängligt utan det är huvudsakligen powerpointpresentationer med bild, ljud (HF) och texter som utprovarna kunnat arbeta med. När beslutet om förlängning kom kunde också arbetet i projektet inriktas mer på helheten och deadline 12-06-30 för att färdigställa allt material blev inte längre lika viktig. I och med beslutet om förlängning kan också samtliga kapitel komma att bearbetas. De kapitel som då återstår är - Att bo i Sverige (kap 2) - Individens rättigheter och skyldigheter (kap 4) - Att påverka i Sverige (kap 4) - Att åldras i Sverige (kap 8) 1 Eg. nio. Utöver de åtta kapitlen finns också ett som beskriver Uppsala 3

ens arbete Eftersom är en direkt fortsättning på projektet Va Med! Steg 2 har också en av Va Med! Steg 2 legat till grund för den här utvärderingen. Tyngdpunkten i arbetet har därför kunnat läggas på direkta kontakter för att söka svar på den viktigaste frågan; Är det pedagogiska materialet effektivt i undervisningen av målgruppen (nyanlända invandrare med kort eller obefintlig utbildning). Kontrakt att utvärdera projektet undertecknades den 31 maj, men arbetet började förberedas redan den 29 maj då jag deltog i projektets slutkonferens i Uppsala där projektmaterialet presenterades och diskuterades. Jag har sedan gått igenom det bildmaterial och de texter som projektet producerat i form av powerpointpresentationer inkluderande ljudfiler. De ordinarie SFI-grupperna på Linné komvux upphörde 14 juni och därefter har det enbart funnits särskilda sommarkurser. De har ofta en större spännvidd i förkunskaper hos deltagarna och lärarna känner i början inte kursdeltagarna så bra vilket gör att grupperna inte är idealiska för utprovning av materialet. Detta plus sjukdom och semester hos två av nyckelpersonerna i projektet har bidragit till att det varit svårt att hitta grupper där utprovningen av materialet pågått. Färre grupper än planerat har därför kunna besökas; en ordinarie grupp i Gävle och en hälsospårsgrupp, vid två tillfällen, i Uppsala, då jag också talat med lärare och kursdeltagare Det har dock inte funnits tillgång till tolk varför samtalen med kursdeltagarna (nivå A och B) inte har kunnat bli djupintervjuer utan har fått begränsas till enklare samtal. Djupintervjuer med kursdeltagare har därför fått ersättas av iakttagelser i undervisningssituationen och diskussioner med lärarna. I kontakter med lärare och redaktionskommittén har huvudsakligen informella samtal använts. En första version av lärarhandledning färdigställdes i mitten juni och har ingått i det material som studerats. Av stillbildsfilmerna har jag sett den som presenterades vid slutkonferensen. Tidplan för projektet och utvärderingsarbetet Den 21 juni fick jag besked om att projektet fått förlängning till oktober 2013. I kontakt med projektledning och projektmedarbetarna beslöts att göra utvärde- 4

ringsarbetet än mer framåtsyftande för att fungera som stöd i det fortsatta arbetet. Själva projektarbetet påverkades ju också på så sätt att den deadline som tidigare gällt nu blev mindre betydelsefull; det blev inte lika viktigt att allt material fanns färdigställt till 120630. Efter beslutet om förlängning har därför utvärderingsarbetet inriktats på att se hur metoder och arbetssätt kan utvecklas. Jag valde då att prova tanken att låta några erfarna sfi-lärare och etablerade personer med ursprungsland och modersmål gemensamt med många deltagare lämna synpunkter på materialet. De synpunkter som efterfrågats har då i första hand syftat till att ge råd för det fortsatta arbetet. De mest framträdande delarna i utvärderingsarbetet har bestått i: - Deltagande i projektets slutkonferens - Studier av materialet - Besök i grupper och samtal med elever, en grupp i Gävle och en i Uppsala vid två tillfällen inklusive samtal med kursdeltagare och lärare - Relativt täta kontakter med redaktionskommittén och projektledning - konsultationer med några erfarna SFI-lärare i Malmö och Uppsala och etablerade personer med ursprungsland och modersmål gemensamt med många deltagare (arabiska och tigrinja) Presentation av utvärderingens resultat Antalet personer inom varje kategori är litet varför synpunkterna från referenpersoner inte presenteras uppdelat på kategorier som i tidigare utvärdering utan samlat. Har liknande synpunkter framkommit från flera håll har det förstås haft betydelse för analysen och slutsatser. Synpunkter som framkommit från referenspersonerna Övergripande - Grundidén fungerar bra. Materialet går hem hos kursdeltagarna. - Kursdeltagarna känner igen sig i en del situationer 5

- Att prata om bilderna, fungerar bra med lärarstöd redan på kurs A. Att diskutera bilderna fungerar bra för dem som har ett språk att uttrycka sig med men texterna är generellt alltför långa och svåra för kursdeltagare på kurs A och i början av B. Bilderna - Det är ett bra sätt att använda bilder som består av en fotograferad bakgrund och tecknade huvudpersoner. Det underlättar samtal om de sakfrågor som berörs. En del bilder är dock inte anpassade till det som beskrivs i texten. - Vissa bilder passar utmärkt att ha som samtalsbilder. Den skrivna texten kanske försvårar förståelsen. - (se vidare kommentarer till kapitlen) Texterna - Historierna är inte alltid trovärdiga (julaftonsfirande i svensk familj) och alla håller inte ihop som berättelse (Att försörja sig) - Deltagarna måste ha en för lästexter och ljudmaterial rimlig språklig grund (grammatik/strukturer och ordförråd). Om materialet främst ska ge information och diskussionsunderlag får själva förståelsen av det inte vara för svåråtkomlig och ta för lång tid. - Stundtals speglar materialet en medelklassvensks liv och värderingar. Att röka under fläkten! Att läsa sagor för barnen! Att ha barnen varannan vecka. Ljudfil text - Ljudfilen (hörförståelsen) är något längre och svårare än texten. Det kan bli förvirrande för kursdeltagare på A-nivå. Bättre att ljud och text är samma. - Bra att ljud och text är lite olika. Det ger underlag för övningar. - Eftersom de flesta ljudfiler är mer av uppläst text än naturligt tal/dialoger vore det bättre om de var likalydande. - De olika kapitlen Att komma till Sverige - Väldigt schabloniserat och ytligt. Beskriver flykten från en svensk utgångspunkt. Samtidigt väldigt speciell situation; muslimsk kvinna, ensam, bor i svensk småstad. Gör det svårt för många att identifiera sig med henne. - Ska man verkligen ge sig in i flyktorsaken? Jag tycker att det är olämpligt att läraren initierar sådana samtal 6

- Syftet med kapitlet kan starkt ifrågasättas - Varför tittar hon i en tidning om hon inte kan läsa? Är det svenska hon inte kan läsa? - Kvinnan i planet ser ut som en välutbildad kvinna som sitter och läser. Jämför bilden på Af som är bra. Där ser hon lite rädd och osäker ut och så känner hon sig nog. - Varför har hon sjal på sig inomhus? (på köksbilden) - Så fint kök har vi inte i Gavlebostäder - Bilden på torget har väckt mycket tankar! De känner igen sig! - Trivs man när man är ensam och inte förstår vad de säger? Känns det lugnt och tryggt i början? - Alla får väl inte etableringslotsar? Onödigt att beskriva för en grupp där många inte kommer i kontakt med företeelsen. - Så skulle hon aldrig sitta bredvid en man! (Om kvinnan/mirjam? På första raden i SFI-klassrummet som vilar huvudet i handen) - De borde sitta runt ett bord (SO-bilden) om de ska kunna diskutera - Att bli hembjuden på julafton känns väldigt konstruerat! Vore bättre med midsommarfest om en svensk högtid ska presenteras - Julmiddagen orealistisk; - vad finns det att äta som inte innehåller grisskött? - Hon skulle nog ha tackat nej till en inbjudan i verkligheten Att leva med barn i Sverige - Stort intresse att få inblick i svenskt familjeliv. - Kunde vara lite mer detaljer på bilderna, t.ex. mat på tallrikarna (lasagne) som kan ge ord och initiera samtal om matvanor o.d. - Det bästa kapitlet är barnkapitlet men jag skulle ju aldrig spä på med att pappan oroar sig för de fester barnen är på Att försörja sig - Ta bort utropet i HF att det är roligt att jobba! - Situationen är långt ifrån att spegla målgruppen. Alina och David lever inte i samma värld som majoriteten av våra deltagare. - Kapitlet hänger inte riktigt ihop; de ska träffas på Resecentrum för att gå ut och handla, men David åker till Stockholm (och då är ju Resecentrum en bra utgångspunkt). På sista bilden undrar David hur det gick hos doktorn, men talet om att Alina kände sig dålig var tre månader tidigare. (Hon kan förstås ha blivit sjuk igen eller kanske gravid? - men det blir lite konstigt.) 7

Stillbildsfilmerna - Stillbildsfilmerna är proffsiga och bra! Lärarhandledningen Ett första version av lärarhandledningen blev klar i mitten av juni. Den ska ses som ett första utkast. Den har inte kommenterats av några grupper Analys och slutsatser Övergripande Den övergripande bilden av materialet i sin helhet är i princip positivt. Den visar framför allt på en stor potential för arbetssättet och möjlighet att slutprodukten ska kunna bli bra. De synpunkter som kommit från referenspersonerna har ju i första hand syftat till att ge råd för det fortsatta arbetet. Det kan förklara att få synpunkter kommit på de delar som man bedömt fungerar väl redan idag (kapitlen Att leva med barn i Sverige och Att vårda sin hälsa i Sverige). Tekniken med tecknade huvudpersoner i en fotograferad omgivning Redan i en av Va med! Steg 2 kunde vi konstatera att tekniken med att ha tecknade huvudpersoner inlagda i fotograferad omgivning är en bildteknik som fungerar mycket bra i utbildningssyfte. Det gäller särskilt för projektets målgrupp, dvs. personer med kort eller ingen utbildning från sitt hemland. Det ger t.ex. möjlighet att lättare projicera egna erfarenheter på personen än om det är ett foto på en verklig person. När man går in på de enskilda texterna och bilderna så framkommer många synpunkter som bekräftar det som också framkommit i kontakt med redaktionskommittén: tiden har varit för knapp för att producera och sedan hinna utprova ett material där man först kunnat ha en grundläggande diskussion om syftet med varje modul och hur det ska sen ska uttryckas i bild och text för att bäst passa målgruppen. Bilderna Bilderna utgör ju projektets kärna och är grunden till att materialet har stor potential att bli mycket bra. De kan leda till berättelser och samtal förutsatt att de språkliga redskapen finns (se nedan om texter). Det finns dock enskilda 8

bilder och kopplingar mellan bild och text som behöver ses över (se nedan genomgång av kapitlen) Texterna Generellt kan sägas att texterna både ljudbandet och den skrivna texten är svåra för målgruppen. Grammatiska konstruktioner och ordförråd ligger på en nivå som gör att förklaring av text tar lång tid. Redan i första modulen möts deltagarna av konstruktioner som kan skapa problem på framför allt A- men även B-nivå; satsfogningar, preteritum, uttryck som det ligger långt borta, modala hjälpverb (hon kanske får gå i skolan), formen människorna. Om ambitionen är att göra en text som språkligt sett är så enkel som möjligt med målet att ha samtal omkring ämnen så går det att förenkla språket. Den språkliga nivån är också ganska ojämn och vissa texter framför allt i kapitlet om att försörja sig ligger på en högre språklig nivå. Frågan är också om ambitionen att ha en diskussion med kursdeltagare i kurs A över huvud taget är realistisk. Det torde med nödvändighet bli mer av enkla frågor och svar; att t.ex. verkligen diskutera synen på äktenskap andra samlevnadsformer, barnuppfostran, delad vårdnad är knappast möjligt. När det gäller flyktingar och orsak till flykten är det också fråga om det är lämpligt. Men med bilderna som underlag och enkla texter kan ändå informationen gå fram vilket är en nog så hög målsättning. Relevans för projektets målgrupp en har endast kunnat delta i grupper då delar av kapitlen Att komma till Sverige och Att leva med barn i Sverige behandlats, men det som grund och synpunkter som framkommit i övrigt framtår det som att när svenska förhållanden beskrivs med svenskar som exempel fungerar det bättre än när man försöker beskriva immigrationsprocessen ur invandrarens synvinkel. Det finns ett spontant intresse att få inblick i svenskt familjeliv och komma in i en familjs bostad (Att leva med barn i Sverige). Att tala om samlevnadsformer, barnuppfostran, skolan är tacksamt. Detaljerna i den fotograferade bostaden ger upphov till frågor, ordförrådet kan utökas med vardagliga föremål (tavla, fåtölj, soffa, kudde, blomkruka) på ett enkelt sätt. När immigrationsprocessen och levnadsvillkoren för invandrarna i Att komma till Sverige och Att försörja sig blir det inte lika lyckat. I utvärderingen av Va 9

Med! Steg 2 påpekades att vissa texter kunde uppfattas som väl präktiga och inte utgå från målgruppens egna upplevelser utan snarare beskrivna från en svensk officiell horisont så här är det tänkt. Det blir extra tydligt när man vänder sig till invandrare med kort eller ingen utbildning. Mirjams resa till Sverige verkar präglas av att ske under planerade former; hon packar väskan och tar flyget dagen därpå till Sverige som ligger långt borta och det tar lång tid. Men frågan är om den beskrivningen ligger nära verkligheten för personer i Mirjams situation. Förmodligen har väntan på tillstånd, skaffa pass och biljett, ta sig till flygplatsen - som antagligen ligger i ett annat land dit hon kanske tagit sig med stor svårighet och under svåra strapatser tagit lång tid. Resan sker ju ofta i många etapper. Sverige ligger onekligen långt borta, men själva flygresan upplevs nog som en kort kulmen i en långt utdragen process. En bild från en smått kaotisk vänthall på en flygplats eller en fullpackad buss med packning på taket skulle nog bättre beskriva Mirjams situation. Bilden på Mirjam i flygplanet ger mer intryck av en välutbildad kvinna som sitter och läser en tidning i något som i jämförelse med en full jumbojet där man sitter trångt och de flesta har för mycket handbagage snarast ger intryck av business class eller economy plus på svenskt inrikesflyg. En övergripande fråga som bör diskuteras är också om man ska ge sig in och skildra ett skeende som kan vara oerhört känsligt för många. När Mirjam blir bjuden på julmiddag - en i och för sig ganska orealistisk situation tänker hon på barnen och undrar hur de har det. Frågan är om det är i den situationen som de tankarna blir mest påträngande; hon har tidigare inte firat jul och är nu med på en ny, spännande upplevelse som förmodligen sysselsätter hennes tankar (liksom det skulle göra för en svensk som får vara med och fira Dewali i Indien eller norous i Irak). Däremot när hon läser läxan ensam hemma på kvällen, det är tyst och kallt och hon inte förstår vad folk säger, då torde tankarna om släkt och vänner tränga sig på snarare än att hon känner att hon trivs. Att känna att man trivs är nog en rätt ovanlig känsla i det stadiet av migrationsprocessen. I kapitlet Att Försörja sig börjar ljudbandet med att Alina glatt förkunnar: Vad det är roligt att jobba! Det låter som en idealbild hur man vill att det ska vara från svenska myndigheters sida. Det är nog inte målgruppens föreställningar om den typ av lönearbete /praktikjobb man har möjlighet att få. I texten står det 10

sedan Det är ett roligt arbete vilket blir en helt annat och rimligt påstående i Alinas konkreta situation. Kursdeltagarna kanske inte uppfattar skillnaden, men det är risk att en oerfaren lärare oreflekterat förmedlar och förstärker den generella åsikten att det är roligt att jobba. David söker arbete som datatekniker. Han har klarat sfi på ett år och ger intryck av att vara en välutbildad blond, västerlänning. Det blir för långt från den situation de allra flesta i projektets målgrupp befinner sig i för att det ska fungera som annat än bara en bakgrund till de ord man vill få med (praktik, fast arbete, heltid, deltid, anställningsintervju, jobba över, after work, etc.). Bilderna fungerar bra som grund för att förklara orden, men situationen är inte relevant för projektets målgrupp. Om man ska få till stånd en diskussion måste man försöka beskriva en situation som är relevant för målgruppen. Slutsats Varje modul behöver gås igenom kritiskt med utgångspunkt från syftet med varje modul, vad man vill förmedla och hur man bäst gör det till den målgrupp man vill nå. Stillbildsfilmerna Stillbildsfilmerna är en sammanfattning av de olika kapitlen. De har inte prioriterats i utvärderingsarbetet. Lärarhandledningen När en lärarhandledning görs bör man utgå ifrån dem som kommer att använda materialet. Det kan röra sig om alla som undervisar på SFI, med eller utan pedagogisk utbildning och erfarenhet, Samhällsinformatörer m.fl. Materialet i Va Med! Från början kräver mycket av läraren. Materialet är språkligt ganska avancerat för målgruppen och ger kanske med nödvändighet en bild av hur bestämmelser/lagar är tänkta att fungera. Verkligheten är oftast mer komplicerad och kursdeltagarnas erfarenhet kan vara en annan än den som beskrivs. Läraren/informatören måste då kunna bejaka kursdeltagarnas erfarenheter och i vetskap om att verkligheten är mer komplicerad. Det kräver mycket av läraren/informatören och lärarhandledningen. 11

Diskussion Tanken är ju att man i gruppen ska ha en diskussion om de SO-moment som behandlas. Ordet diskussion definieras inte men även med mycket lågt ställda krav på vad en diskussion ska bestå av i form av utbyte av idéer, tankar, utsagor så kan man ändå säga att det inte är möjligt att ha en diskussion på svenska med kursdeltagare på A-nivå. Lärarhandledningen ger idag enbart en kortfattad introduktion till materialet och vissa konkreta råd och exempel på hur materialet kan användas. Svåra frågor Materialet berör också frågor som kan vara mycket känsliga att ta upp. I kapitlet Att komma till Sverige är ju tanken att kursdeltagarna ska uppmuntras att tala om sina erfarenheter och anledningen till att de själva kommit till Sverige. Det är långt ifrån självklart att alla kursdeltagare är benägna att öppna sig för läraren och övriga kursdeltagare i gruppen. Man kan t.ex. ha behövt ljuga i asylprocessen. I lärarhandledningen tar man upp att det är viktigt med en viss fingertoppskänsla men man säger också att det är väsentligt att hitta en ingång till ämnet som varken är för utmanande eller för försiktig. Risken i båda fallen är att diskussionen uteblir och att entusiasmen avtar. Om den modulen alls ska finnas kvar i det slutliga materialet bör man i lärarhandledningen varna för att driva på för en diskussion. Det finns stor risk att man kommer in på områden som är alltför svåra. Det krävs också en språklig nivå som kursdeltagarna knappast har för att behandla sådana frågor. Användningsområde I handledningen sägs utan kommentar att materialet kan användas både inom Sfi och samhällsorientering för nyanlända. Samhällsorientering för nyanlända ska ju företrädesvis ske på modersmålet och då blir ju dels diskussionerna mycket specifika beroende på deltagarnas ursprungsland, dels sker ju diskussionen på deltagarnas modersmål och då kan ju den information som tas upp och diskuteras vara mer avancerad än det som kan uttryckas i där ju språket är inriktat på att vara lätt att förstå. 12

Det textmaterial som informationen där kan utgå ifrån kan då vara av lite annan karaktär och mer omfattande. Slutsats Lärarhandledningen behöver utvecklas och ge mer konkreta råd. Samarbetet med Gävle Samarbetet med Gävle påbörjades redan under Va med! Steg 2. en kunde då konstatera att det varit av stor betydelse för utvecklingen av projektet. Kontakten med projektledning och redaktionskommitté tyder på att det arbetet fortsatt och utvecklats vidare. I Gävle finns fler unga, nyanställda lärare än i Uppsala vilket också är en viktig faktor vid utprovning av materialet. Hemsidan Materialet har ännu inte kunnat läggas upp på hemsidan. Det beror på a problem med att få en fungerande server som kan täcka behovet för Va Medprojektets olika delar. Övrigt Teknik Tekniken som krävs för att arbeta med materialet tas upp i lärarhandledningen; bäst är om det finns en interaktiv whiteboard i klassrummet och en version powerpoint 2010 för att kunna spela och stoppa ljudbandet, men det går också med en vanlig projektor. Den modern tekniken är naturligtvis till oerhörd hjälp i undervisningen, men den medför också alltid vissa risker; Den nya tekniken - är dyr och finns därför oftast inte i alla klassrum om den finns alls - vilket kan komplicera planeringen, - kräver kunskap om hur den ska hanteras av lärarna vilket, om kunskapen saknas, kan medföra ett initialmotstånd mot att använda materialet. - tar tid från undervisningen när den inte fungerar exakt som den ska, 13

Rekommendationer En fristående panel som stöd för det fortsatta arbetet en rekommenderar att en referensgrupp utses som följer det fortsatta arbetet. Som exempel på personer som kan ingå i en sådan grupp kan nämnas erfarna SFI-lärare, SO-informatörer/personer med pedagogisk insikt som har sina rötter och sitt modersmål gemensamt med många kursdeltagare, kulturgeograf, socialantropolog, lingvist, arbetsmarknadssekreterare/jobbcoach. Referensgruppens uppgift blir att komma med synpunkter redan i planeringen av bilder och texter och sedan också komma med synpunkter vartefter arbetet fortskrider. Lärarhandledning och fortbildning av lärare Lärarhandledningen behöver utvecklas. Fortbildning dem som ska arbeta med materialet behöver också utvecklas och kunna erbjudas. 14