Till dig som ska göra examensarbete

Till dig som ska göra examensarbete Vill du göra ett unikt och efterfrågat examensarbete? Här kommer möjligheter! Välkommen till projektet Underhållsskulden. Vi bjuder in dig som ska göra examensarbete, självständigt arbete eller projektarbete att medverka. Vi söker studenter från olika discipliner med intresse att utifrån olika perspektiv undersöka vad den omtalade underhållsskulden handlar om. Nedan presenterar vi några FÖRSLAG till upplägg för ditt arbete. Observera att det är förslag och det är fritt att ändra i förslagen, plocka frågor från olika förslag för att anpassa efter en ditt intresse. Har du en helt egen idé inom temat så blir vi i projektledningen glada att få ta del av den. Fler förslag finns på SLU Moviums hemsida: http://www.movium-slu.se/nyheter/student-slu/8143 1

Handledare kan du antingen skaffa inom din egen högskola eller universitet eller kontakta vår ämnesexpert, agr dr Håkan Rosenqvist, e- post: Hak.Rosenqvist@telia.com Kontakta projektledaren för hjälp med kontakter i förvaltningar och organisationer, m fl för t ex intervjuer, bakgrundsfakta, enkäter. Kort om projektet Underhållsskulden. Projektet drivs inom SLU Movium och har som syfte att belysa och analysera problemet med underhållsskulden ur olika synvinklar. Målgrupp för projektet är kommunernas utemiljö-förvaltningar och landets kyrkogårdsförvaltningar. Läs mer på: http://www.moviumslu.se/node/8128 Ditt arbete är sålunda både efterfrågat och kommer till nytta. Projektledare är Ann-Britt Sörensen, fil lic Är du intresserad att medverka i projektet med ditt examensarbete, projektarbete eller liknande så kontakta mig, e-post: Ann-Britt.Sorensen@slu.se Vid Movium, SLU finns ett projekt: Olika miljöpåverkan på begravningsverksamhet, som också erbjuder uppslag till examensarbeten o likn. Mer om detta får du veta på denna länk: http://www.moviumslu.se/natverk/nyheter/student-slu Här följer några förslag, hela inspirationskatalogen finns på SLU Moviums hemsida: http://www.movium-slu.se/nyheter/student-slu/8143 Samtliga förslag ingår i SLU Moviums projekt om underhållsskuldens uppkomst och konsekvenser. 2

Underhållsplaners roll i underhållsskulden. Bakgrund: Planerat underhåll är eftersatt i många sektorer i samhället, så också inom kommunala förvaltningar och kyrkogårdsförvaltningar. Det kan vi läsa om i dagspressen, nu senast om simhallar från 1960-1970-talen där underhållet är så eftersatt att de nu måste rivas och nya byggas. Det eftersatta underhållet har skapat ett underhållsberg eller underhållsskuld, som brukargenerationen lämnar över till kommande generationer att ta hand om och betala. Det eftersatta underhållet gäller också för anläggningar i utemiljö och ger nu t ex försämrad funktion, negativ miljöpåverkan, värdeminskning och ökade samhällskostnader och på sikt ökat reinvesteringsbehov, medan ett fungerande underhåll är ett sätt att visa omsorg om kommande generationer, om miljön, anställda och anläggningarnas användare. För att undvika att underhållsskulder uppstår för utemiljö anläggningar, är det viktigt med ramar, uppsatta mål och riktlinjer samt tydligt formulerade nivåer för en anläggnings standard. Viktiga verktyg är realistiska underhållsplaner, som utgår från reella behov och standard för anläggningar viktiga verktyg. Planerna ska klargöra underhållsbehovet nu och vid olika tidpunkter framåt. Syfte: Att undersöka relationerna mellan underhållsplaner, det verkligt underhållet och risken för bildandet av en underhållsskuld enligt frågeställningarna nedan i en kommunal förvaltning alternativt i en kyrkogårdsförvaltning. Exempel på frågeställningar Hur ska en underhållsplan vara utformad för att säkra en jämn nivå på underhållet? Hur stämmer det verkliga underhållet i förhållande till planerna? Stämmer det verkliga underhållet med det egentliga behovet? Kan det uppstå skuld här? Hur arbetar förvaltningen med underhållsplaner? Diskutera frågan om underhållsplanernas roll och riskerna för bildandet av underhållsskulder. Intresserad? Kontakta Ann-Britt.Sorensen@slu.se 3

Teorier och data om underhållsskulden. Bakgrund: Planerat underhåll är eftersatt i många sektorer i samhället, så också inom kommunala förvaltningar och kyrkogårdsförvaltningar. Det kan vi läsa om i dagspressen, nu senast om simhallar från 1960-1970-talen där underhållet är så eftersatt att de nu måste rivas och nya byggas. Det har skapats ett underhållsberg som brukargenerationen lämnar över till kommande generationer att ta hand om och betala. Ett fungerande underhåll är ett sätt att visa omsorg om kommande generationer, om miljön, anställda och anläggningarnas användare. Det eftersatta underhållet gäller också för anläggningar i utemiljö och ger nu t ex försämrad funktion, negativ miljöpåverkan, värdeminskning och ökade samhällskostnader. På sikt ökar reinvesteringsbehovet, medan ett fungerande underhåll är ett sätt att visa omsorg om kommande generationer, om miljön, anställda och anläggningarnas användare. Syfte: Söka förklaringar på hur har det blivit som ovan och beskriva vad konsekvenserna blir. Genom litteraturstudier, svensk och/eller engelsk, och utifrån teoretiska modeller diskutera och besvara frågeställningar nedan. Exempel på frågeställningar Hur, var och när uppstod underhållsskulden, när och varför började den växa? En historik. Vilka teorier och modeller; ekonomiska, kommunikations såväl som tekniska finns om underhållsskuld och underhållsstrategier. Vad kan dessa lära oss inom kommunal förvaltning och kyrkogårdsförvaltning? Beskriv konsekvenserna av eftersatt underhåll och ackumulerad underhållsskuld. Hur påverkar 3-års budgetar underhållsskulden, fördelar och nackdelar? Hur påverkar politikernas och de förtroendevaldas mandattider underhållsskulden? Vilken typ av data behövs för att detektera underhållsskulden? Intresserad? Kontakta Ann-Britt.Sorensen@slu.se 4

Underhållsstrategier, nytt synsätt, ny metod? Bakgrund: Planerat underhåll är eftersatt i många sektorer i samhället, så också inom kommunala förvaltningar och kyrkogårdsförvaltningar. Det kan vi läsa om i dagspressen, nu senast om simhallar från 1960-1970-talen där underhållet är så eftersatt att de nu måste rivas och nya byggas. Det har skapats ett underhållsberg som brukargenerationen lämnar över till kommande generationer att ta hand om och betala. Det eftersatta underhållet gäller också anläggningar i utemiljö och ger nu t ex försämrad funktion, negativ miljöpåverkan, värdeminskning och ökade samhällskostnader. På sikt skapar bristande underhåll ett reinvesteringsbehov. Ett fungerande underhåll är ett sätt att visa omsorg om kommande generationer, om miljön, anställda och anläggningarnas användare. Ramar och uppsatta mål för en förvaltnings planer för underhåll av olika anläggningar är nödvändiga för att kunna skapa förutsättningar för ett framgångsrikt underhållsarbete. Det handlar således om en väl genomarbetad underhållsstrategi. Denna strategi är i huvudsak en top-management fråga, som förutsätter att ledningen, politiker och förtroendevalda förstår både dess betydelse och underhållets karaktär. I den mån en underhållsstrategi finns, så är den inte alltid dokumenterad, ännu mindre kommunicerad och implementerad. I bästa fall har ansvaret och utförandet lagts ut på en person som fått vissa ekonomiska ramar och i övrigt lämnats att efter bästa förmåga sköta arbetet utifrån egna värderingar. Med en fungerande underhållsstrategi skulle det underlätta att dimensionera underhållsresurserna och förebygga att en underhållsskuld byggs upp och ge förvaltningen säkrare kostnadskontroll. Syfte: Detta arbete syftar till att studera och beskriva fungerande underhållsstrategier och undersöka hur det praktiskt arbetas med underhåll i förvaltningarna. Exempel på frågeställningar: Dokumentera fungerande underhållsstrategier och underhållsarbete, eventuell från annan bransch, t ex fastighetsbranschen eller annan. Dokumentera hur ovanstående kommuniceras och implementeras. Föreslå hur den studerade kommunikationen, strategin och implementeringen kan anpassas till kommunala och kyrkogårdsförvaltningar Diskutera hur och om relationerna med förtroendevalda och politiker behöver utvecklas på denna punkt. Vilka är drivkrafterna och hindren vid strategisk utveckling av underhållsstrategier? 5

Metod: Att genom intervjuer undersöka frågeställningarna, sammanställa svaren och som resultat föreslå anpassning till kommunala och kyrkogårdsförvaltningar. Intresserad? Kontakta Ann-Britt.Sörensen@slu.se 6

Underhållsskulden som budgetregulator. Bakgrund: En budget är en framtidsbedömning och ett planeringsinstrument som ska spegla en förvaltnings ambitioner och mål, samtidigt som den ska skapa delaktighet hos medarbetare och politiker samt förtydliga ansvar och roller. Det är dock viktigt att komma ihåg att en budget är ett försök att förutspå en förvaltnings framtid, men det är inte en absolut sanning. Idag påminns vi i media om att det skapats ett underhållsberg som brukargenerationen lämnar över till kommande generationer att ta hand om och betala. Det eftersatta underhållet gäller också anläggningar i utemiljö och ger nu t ex försämrad funktion, negativ miljöpåverkan, värdeminskning, ökade samhällskostnader. Ett fungerande underhåll är ett sätt att visa omsorg om kommande generationer, om miljön, anställda och anläggningarnas användare. I detta läge och för att inte ytterligare bygga upp underhållsskulder, är en budgets ramar och uppsatta mål ett viktigt verktyg. Den pekar ut en förvaltnings framtida planer för underhåll av olika anläggningar och har möjlighet att ska skapa förutsättningar för ett framgångsrikt underhållsarbete. Då handlar det om att budgeten är väl genomarbetad, har tydliga mål samt att det finns en väl genomarbetad underhållsstrategi. I detta arbete gäller det att se upp så att underhållet inte används som budgetregulator. Ansvaret och arbete med detta är i huvudsak en top-management fråga, som förutsätter att ledningen, politiker och förtroendevalda förstår både dess betydelse och underhållets karaktär, så att budgeteringen av underhåll inte används för att reglera budgeten. Syfte: Detta arbete syftar till att undersöka hur underhållsskulden behandlas i förvaltningar inom gröna sektorn. I synnerhet gäller detta om och i så fall i vilken grad underhållskostnader fungerar som budgetregulator, vilket kan riskera en underhållsskuld byggs upp och även förhindrar att en eventuell underhållsskuld avarbetas. Exempel på frågeställningar Hur står det till med medvetenheten om underhållsskuld bland politiker, förtroendevalda och tjänstemän? Går det att öka medvetenheten, på vilket sätt och vilka är argumenten. Finns risk för att underhållskostnader används som budgetregulator? Hur gör man om sådan risk finns och vilka är följderna? Intresserad? Kontakta Ann-Britt.Sorensen@slu.se 7

Arbetet ingår i Moviums projekt Underhållsskulden. Vi hjälper till med att bland annat förmedla kontakter med organisationer och förvaltningar. 8

Datorbaserat arbete med strategier för att undvika en underhållsskuld i gröna branscher Bakgrund: Planerat underhåll är eftersatt i många sektorer i samhället, så också inom kommunala förvaltningar och kyrkogårdsförvaltningar. Det kan vi läsa om i dagspressen, nu senast om simhallar från 1960-1970-talen där underhållet är så eftersatt att de nu måste rivas och nya byggas. Det har skapats ett underhållsberg som brukargenerationen lämnar över till kommande generationer att städa upp och betala. Det eftersatta underhållet gäller också anläggningar i utemiljö och ger nu t ex försämrad funktion, negativ miljöpåverkan, värdeminskning, ökade samhällskostnader och på sikt ett reinvesteringsbehov. Ett fungerande underhåll är ett sätt att visa omsorg om kommande generationer, om miljön, anställda och anläggningarnas användare. Ramar och uppsatta mål för en förvaltnings planer för underhåll av olika anläggningar är nödvändiga för att kunna skapa förutsättningar för ett framgångsrikt underhållsarbete. Det handlar således om en väl genomarbetad underhållsstrategi. Denna strategi är i huvudsak en top-management fråga, som förutsätter att ledningen, politiker och förtroendevalda förstår både dess betydelse och underhållets karaktär. I den mån underhållsstrategier finns, så är de inte alltid dokumenterade, ännu mindre kommunicerade och implementerade. I bästa fall har ansvaret och utförandet lagts ut på en person som fått vissa ekonomiska ramar och i övrigt lämnats att efter bästa förmåga sköta arbetet utifrån egna värderingar. En fungerande underhållsstrategi skulle bidra till att göra det möjligt att dimensionera underhållsresurserna, undvika att underhållsskuld byggs upp och öka måluppfyllelsen. Syfte: Detta arbete syftar till att undersöka möjligheter och hinder för datorstöd i arbetet med underhållsstrategins olika delar som t ex underhållarbete, underhållsplaner och underhållsskulder i olika delar och nivåer av kommuners grönyteförvaltningar och kyrkogårdsförvaltningar. Exempel på frågeställningar Vilka fördelar finns med en datorbaserad underhållsstrategi Komponenter i ett lämpligt datorsystem för arbete med en organisations underhållsstrategi. Exempel på fördelar och vinster med datorstöd i berörda delar av en organisation för att uppnå delaktighet hos berörda och nå måluppfyllelse 9

Ett viktigt instrument i arbetet med underhåll är drift- och underhållsplaner. Finns digitala lösningar för drift- och underhållsplaner som kan användas i hela organisationen? Intresserad? Kontakta Ann-Britt.Sörensen@slu.se Redovisningsstrategier för att tydliggöra underhållskostnader och ev underhållsskuld i gröna branscher Bakgrund: Planerat underhåll är eftersatt i många sektorer i samhället, så också inom kommunala förvaltningar och kyrkogårdsförvaltningar. Det kan vi läsa om i dagspressen, nu senast om simhallar från 1960-1970-talen där underhållet är så eftersatt att de nu måste rivas och nya byggas. Det har skapats ett underhållsberg som brukargenerationen lämnar över till kommande generationer att städa upp och betala. Det eftersatta underhållet gäller också anläggningar i utemiljö och ger nu t ex försämrad funktion, negativ miljöpåverkan, värdeminskning, ökade samhällskostnader och skapar på sikt ett reinvesteringsbehov. Ett fungerande underhåll är ett sätt att visa omsorg om kommande generationer, om miljön, anställda och anläggningarnas användare. Ramar och uppsatta mål för en förvaltnings planer för underhåll av olika anläggningar är nödvändiga för att kunna skapa förutsättningar för ett framgångsrikt underhållsarbete. Det handlar således om en väl genomarbetad underhållsstrategi. Denna strategi är i huvudsak en top-management fråga, som förutsätter att ledningen, politiker och förtroendevalda förstår både dess betydelse och underhållets karaktär. Eftersatt underhåll är inte bara en miljöfråga, det kan också handla om kapitalförstöring, bad-will hos medborgarna, kostnader för att hantera klagomål och ifrågasättande av god hushållning med resurser. Syfte: Detta arbete syftar till att undersöka hur förvaltningar inom gröna sektorn i sitt redovisningsarbete behandlar följande delar; underhållsstrategi, underhållskostnader, avarbetning av underhållsskuld och förhindrande av acceleration av underhållsskuld. Det handlar om hur detta arbete sanktioneras och blir synligt i olika dokument. Exempel på frågeställningar Beskriv utmaningarna för redovisningssystemets olika delar ur perspektivet underhåll och underhållsskuld? 10

Vilka revisions- och redovisningsprinciper för underhållsskuld finns? Vilka komponenter är nödvändiga för att redovisningen ska tydliggöra underhållskostnader och underhållsskuld? Hur redovisas underhåll av utemiljö anläggningar i organisationens olika dokument, som t ex verksamhetsberättelser? Går det att beräkna brytpunkt för när kostnaderna för underhåll överstiger nyinvestering. Vilka blir konsekvenserna av att inte underhålla, t ex i form av klagomål från allmänheten? Hur mycket kostar dessa konsekvenser att ta hand om, i fråga om kapitalförstöring, goodwill, omhändertagande av klagomål, etc.? Enligt bestämmelse i Kommunallagen ska kommuner leva upp till god ekonomisk hushållning. Hur stämmer det med den ackumulering av underhållskostnader och reinvesteringsbehov som kan innebära kapitalförstöring? Studien kan genomföras med utgångspunkt från exempel i andra branscher/förvaltningar där detta fungerar. Intresserad? Kontakta Ann-Britt.Sörensen@slu.se 11

Underhållsskulden som budgetregulator. Bakgrund: En budget är en framtidsbedömning och ett planeringsinstrument som ska spegla en förvaltnings ambitioner och mål, samtidigt som den ska skapa delaktighet hos medarbetare och politiker samt förtydliga ansvar och roller. Det är dock viktigt att komma ihåg att en budget är ett försök att förutspå en förvaltnings framtid, men det är inte en absolut sanning. Idag påminns vi i media om att det skapats ett underhållsberg som brukargenerationen lämnar över till kommande generationer att ta hand om och betala. Det eftersatta underhållet gäller också anläggningar i utemiljö och ger nu t ex försämrad funktion, negativ miljöpåverkan, värdeminskning, ökade samhällskostnader. Ett fungerande underhåll är ett sätt att visa omsorg om kommande generationer, om miljön, anställda och anläggningarnas användare. I detta läge och för att inte ytterligare bygga upp underhållsskulder, är en budgets ramar och uppsatta mål ett viktigt verktyg. Den pekar ut en förvaltnings framtida planer för underhåll av olika anläggningar och har möjlighet att ska skapa förutsättningar för ett framgångsrikt underhållsarbete. Då handlar det om att budgeten är väl genomarbetad, har tydliga mål samt att det finns en väl genomarbetad underhållsstrategi. I detta arbete gäller det att se upp så att underhållet inte används som budgetregulator. Ansvaret och arbete med detta är i huvudsak en top-management fråga, som förutsätter att ledningen, politiker och förtroendevalda förstår både dess betydelse och underhållets karaktär, så att budgeteringen av underhåll inte används för att reglera budgeten. Syfte: Detta arbete syftar till att undersöka hur underhållsskulden behandlas i förvaltningar inom gröna sektorn. I synnerhet gäller detta om och i så fall i vilken grad underhållskostnader fungerar som budgetregulator, vilket kan riskera en underhållsskuld byggs upp och även förhindrar att en eventuell underhållsskuld avarbetas. Exempel på frågeställningar Hur står det till med medvetenheten om underhållsskuld bland politiker, förtroendevalda och tjänstemän? Går det att öka medvetenheten, på vilket sätt och vilka är argumenten. 12

Finns risk för att underhållskostnader används som budgetregulator? Hur gör man om sådan risk finns och vilka är följderna? Intresserad? Kontakta Ann-Britt.Sorensen@slu.se Arbetet ingår i Moviums projekt Underhållsskulden. Vi hjälper till med att bland annat förmedla kontakter med organisationer och förvaltningar. 13

Budget och prognos, en fråga om hur framtiden bedöms Bakgrund: En budget är en framtidsbedömning och ett planeringsinstrument som ska spegla en förvaltnings ambitioner och mål, samtidigt som den ska skapa delaktighet för medarbetarna och förtydliga ansvar och roller. Det är dock viktigt att komma ihåg att en budget är ett försök att förutspå en förvaltnings framtid, men det är inte en absolut sanning. Idag påminns vi om att det skapats ett underhållsberg som brukargenerationen lämnar över till kommande generationer att ta hand om och betala. Det eftersatta underhållet gäller också anläggningar i utemiljö och ger nu t ex försämrad funktion, negativ miljöpåverkan, värdeminskning, ökade samhällskostnader och skapar på sikt reinvesteringsbehov. Ett fungerande underhåll är ett sätt att visa omsorg om kommande generationer, om miljön, anställda och anläggningarnas användare. I detta läge och för att inte ytterligare bygga upp underhållsskulder, är en budgets ramar och uppsatta mål ett viktigt verktyg. Den pekar ut en förvaltnings framtida planer för underhåll av olika anläggningar och har möjlighet att ska skapa förutsättningar för ett framgångsrikt underhållsarbete. Då handlar det om en väl underbyggd budget och tydliga mål samt en väl genomarbetad underhållsstrategi. Strategin är i huvudsak en top-management fråga, som förutsätter att ledningen, politiker och förtroendevalda förstår både dess betydelse och underhållets karaktär. Budgeten anger ramarna. När det gäller underhållsstrategin, så är denna inte alltid dokumenterade, ännu mindre kommunicerad och implementerad så att den förstås och är ett av underlagen i budgetprocessen. I en underhållsstrategi ingår drift och underhållsplaner som om dessa är fungerande gör det möjligt att dimensionera underhållsresurserna, undvika att underhållsskuld byggs upp och öka måluppfyllelsen. Syfte: Detta arbete syftar till att undersöka hur förvaltningar inom gröna sektorn i sin budget och sitt prognosarbete behandlar underhållskostnader, avarbetning av underhållsskuld och förhindrande av acceleration av underhållsskuld. Det handlar också om hur detta sanktioneras och blir synligt i olika dokument. Exempel på frågeställningar Är tre-års budgetar tillräckliga för att anvisa medel till underhåll? 14

Fungerar budgeteringen av underhåll gentemot politikers och förtroendevaldas mandattid? Hur säkra är underlaget för budgeten, när det gäller underhåll? Enligt bestämmelse i Kommunallagen ska kommuner leva upp till god ekonomisk hushållning. Hur stämmer det med den ackumulering av underhållskostnader och reinvesteringsbehov som kan innebära kapitalförstöring? Intresserad? Kontakta Ann-Britt.Sörensen@slu.se 15

Hantering av underhållsskulden i redovisningen Bakgrund: Planerat underhåll är eftersatt i många sektorer i samhället, så också inom kommunala förvaltningar och kyrkogårdsförvaltningar. Det kan vi läsa om i dagspressen, nu senast om simhallar från 1960-1970-talen där underhållet är så eftersatt att de nu måste rivas och nya byggas. Det har skapats ett underhållsberg som brukargenerationen lämnar över till kommande generationer att betala. Det eftersatta underhållet gäller också anläggningar i utemiljö och ger nu t ex försämrad funktion, värdeminskning och ökade samhällskostnader. Bristande underhåll skapar på sikt ett reinvesteringsbehov. Detta förslag på examensarbete vänder sig till redovisningsintresserade studenter. Huvudfrågeställningen i detta förslag till examensarbete är hur underhållsskulden skall hanteras ur ett redovisningsperspektiv. Frågeställningar Vad är fördelarna med att ha redovisningsskulden väl dokumenterad? Definiera vad underhållsskuld är. Hur fasställs underhållsskulden? Praktisk hantering av underhållsskuld från utearbetare till bokföring. Hantering av underhållsskuld i årsredovisningar/verksamhetsberättelser. Nyckeltal kopplade till underhållskuld och användning av nyckeltal. Syfte: Att öka kunskapen om hantering av underhållsskulden i redovisningen och ge förslag på hur underhållsskulden kan hanteras ur ett redovisningsperspektiv. Intresserad? Kontakta Ann-Britt.Sorensen@slu.se 16

Teorier, modeller och data om underhållsskulden Bakgrund: Planerat underhåll är eftersatt i många sektorer i samhället, så också inom kommunala förvaltningar och kyrkogårdsförvaltningar. Det kan vi läsa om i dagspressen, nu senast om simhallar från 1960-1970-talen där underhållet är så eftersatt att de nu måste rivas och nya byggas. Det har skapats ett underhållsberg som brukargenerationen lämnar över till kommande generationer att ta hand om och betala. Ett fungerande underhåll är ett sätt att visa omsorg om kommande generationer, om miljön, anställda och anläggningarnas användare. Det eftersatta underhållet gäller också för anläggningar i utemiljö och ger nu t ex försämrad funktion, negativ miljöpåverkan, värdeminskning och ökade samhällskostnader och på sikt ökat reinvesteringsbehov, medan ett fungerande underhåll är ett sätt att visa omsorg om kommande generationer, om miljön, anställda och anläggningarnas användare. Syfte: Söka förklaringar på hur har det blivit som ovan och beskriva vad konsekvenserna blir. Genom litteraturstudier, svensk och/eller engelsk, och utifrån teoretiska modeller diskutera och besvara frågeställningar nedan. Exempel på frågeställningar Hur, var och när uppstod underhållsskulden, när och varför började den växa? En historik. Vilka teorier och modeller; ekonomiska, kommunikations såväl som tekniska finns om underhållsskuld och underhållsstrategier. Vad kan dessa lära oss inom kommunal förvaltning och kyrkogårdsförvaltning? Beskriv konsekvenserna av eftersatt underhåll och ackumulerad underhållsskuld. Hur påverkar 3-års budgetar underhållsskulden, fördelar och nackdelar? Hur påverkar politikernas och de förtroendevaldas mandattider underhållsskulden? Vilken typ av data behövs för att detektera underhållsskulden? 17

Intresserad? Kontakta Ann-Britt.Sorensen@slu.se Underhållsskulden i en kyrkogårdsförvaltning Bakgrund: Planerat underhåll är eftersatt i många sektorer i samhället, så också inom kommunala förvaltningar och kyrkogårdsförvaltningar. Det kan vi läsa om i dagspressen, nu senast om simhallar från 1960-1970-talen där underhållet är så eftersatt att de nu måste rivas och nya byggas. Det har skapats ett underhållsberg som brukargenerationen lämnar över till kommande generationer att ta hand om och betala. Det eftersatta underhållet gäller också anläggningar i utemiljö och ger nu t ex försämrad funktion, negativ miljöpåverkan, värdeminskning och ökade samhällskostnader. På sikt skapar bristande underhåll ett reinvesteringsbehov. Ett fungerande underhåll är ett sätt att visa omsorg om kommande generationer, om miljön, anställda och anläggningarnas användare. För utemiljö anläggningar är mål och riktlinjer i drift och underhåll viktiga för att anläggningarna ska hålla hög och jämn kvalitet. Viktiga verktyg är realistiska underhållsplaner som utgår från reella behov och väl formulerad och tydlig nivå för anläggningens standard. Underhållsplaner ska klargöra underhållsbehovet nu och vid olika tidpunkter framåt och är således viktiga verktyg för att undvika att en underhållsskuld uppstår. Syfte: Att utifrån ovanstående bakgrund, genom intervjuer med nyckelpersoner inom en kyrkogårdsförvaltning söka svar på frågeställningarna, beskriva, analysera och sammanställa dessa. Exempel på frågeställning: Denna studie utgår från en kyrkogårdsförvaltning. Finns en underhållsskuld i den studerade förvaltningen? I så fall, är förvaltningen medveten om den? Har den studerade förvaltningen beräknat sin underhållsskuld för hela förvaltningen? I så fall hur gör de det? Har den studerade förvaltningen beräknat underhållsskulden för olika anläggningar? Hur gjordes detta? Vad har man utgått från? Om inte, finns förslag på hur detta kan göras? Hur bokförs underhåll? Är den separerad från drift resp skötsel? 18

Vad utgår man från vid budgetering av underhåll resp eftersatt (ackumulerat) underhåll? Hur redovisas underhåll av utemiljö anläggningar i verksamhetsberättelser och andra dokument? Vilka revisions- och redovisningsprinciper för underhållsskuld finns inom kyrkogårdsförvaltning? Hur förhåller sig de förtroendevalda till problemet? Intresserad? Kontakta Ann-Britt.Sörensen@slu.se 19

Underhållsskulden i en kommunal förvaltning. Bakgrund: Planerat underhåll är eftersatt i många sektorer i samhället, så också inom kommunala förvaltningar och kyrkogårdsförvaltningar. Det kan vi läsa om i dagspressen, nu senast om simhallar från 1960-1970-talen där underhållet är så eftersatt att de nu måste rivas och nya byggas. Det har skapats ett underhållsberg som brukargenerationen lämnar över till kommande generationer att ta hand om och betala. Det eftersatta underhållet gäller också anläggningar i utemiljö och ger nu t ex försämrad funktion, negativ miljöpåverkan, värdeminskning och ökade samhällskostnader. På sikt skapar bristande underhåll ett reinvesteringsbehov. Ett fungerande underhåll är ett sätt att visa omsorg om kommande generationer, om miljön, anställda och anläggningarnas användare. För att undvika att underhållsskulder uppstår i utemiljö anläggningar, är det viktigt med bland annat mål, riktlinjer och nivå för såväl drift som underhåll. En konkret och realistisk underhållsstrategi, med väl planerad implementering för att öka delaktighet och medvetenhet i organisationens olika delar etc. För utemiljö anläggningar är mål och riktlinjer för drift och underhåll viktiga för att dessa ska hålla hög och jämn kvalitet. Då behövs realistiska underhållsplaner som utgår från behov och angiven nivå för anläggningens standard. Formuleringen av nivån för anläggningens standard är således viktig. Underhållsplaner ska klargöra underhållsbehovet nu och vid olika tidpunkter framåt. Således är drift och underhållsplaner viktiga verktyg för att undvika att en underhållsskuld uppstår. Syfte: Att genom intervjuer med nyckelpersoner inom kommunal förvaltning söka svar på frågeställningarna nedan och beskriva dessa, analysera och sammanställa. Exempel på frågeställning: Denna studie utgår från en kommunal förvaltning. Finns en underhållsskuld i den studerade förvaltningen? I så fall, är förvaltningen medveten om den? Hur gör förvaltningen för att undvika uppkomst av underhållsskuld? Har den studerade förvaltningen beräknat sin underhållsskuld för hela förvaltningen? I så fall hur gör de det? Om inte, varför har de inte gjort det? 20

Har den studerade förvaltningen beräknat underhållsskulden för olika anläggningar? Hur gjordes detta? Om inte, finns förslag på hur detta kan göras? Hur bokförs underhåll? Är den separerad från drift resp skötsel? Vad utgår man från vid budgetering av underhåll resp eftersatt underhåll? Vilka revisions- och redovisningsprinciper för underhållsskuld finns inom en kommunal förvaltning? Hur redovisas underhåll av utemiljö anläggningar i verksamhetsberättelser och andra dokument? Hur förhåller sig politikerna till problemet? Intresserad? Kontakta Ann-Britt.Sörensen@slu.se 21

Drift- och underhållsplanens betydelse för att undvika en underhållsskuld Bakgrund: Planerat underhåll är eftersatt i många sektorer i samhället, så också inom kommunala förvaltningar och kyrkogårdsförvaltningar. Det kan vi läsa om i dagspressen, nu senast om simhallar från 1960-1970-talen där underhållet är så eftersatt att de nu måste rivas och nya byggas. Det har skapats ett underhållsberg som brukargenerationen lämnar över till kommande generationer att betala. Det eftersatta underhållet gäller också anläggningar i utemiljö och ger nu t ex försämrad funktion, negativ miljöpåverkan, värdeminskning och ökade samhällskostnader. På sikt skapar bristande underhåll ett reinvesteringsbehov. Ett fungerande underhåll är ett sätt att visa omsorg om kommande generationer, om miljön, anställda och anläggningarnas användare. Ramar och uppsatta mål för en förvaltnings planer för underhåll av olika anläggningar är nödvändiga för att kunna skapa förutsättningar för ett framgångsrikt underhållsarbete. Det handlar således om en väl genomarbetad underhållsstrategi. Denna strategi är i huvudsak en top-management fråga, som förutsätter att ledningen, politiker och förtroendevalda förstår både dess betydelse och underhållets karaktär. I den mån underhållsstrategier finns, så är de inte alltid dokumenterade, ännu mindre kommunicerade och implementerade. I bästa fall har ansvaret och utförandet lagts ut på en person som fått vissa ekonomiska ramar och i övrigt lämnats att efter bästa förmåga sköta arbetet utifrån egna värderingar. I en fungerande underhållsstrategi är drift- och underhållsplaner viktiga instrument för olika mått och steg när det gäller underhåll och kostnaderna för detta. Syfte: Detta arbete syftar till att visa på möjligheter och hinder med en drift- och underhållsplan i en organisation. Exempel på frågeställningar: Finns digitala lösningar för drift- och underhållsplaner som kan användas i hela organisationen? I så fall, hur har dessa implementerats? Finns ekonomiska fördelar med att använda drift- och underhållsplanen i verksamheten? Hur förankras drift- och underhållsplaner med huvudsakligt syfte att styra medel till underhåll. 22

Förekommer generella diskussioner och analyser av drift- och underhållsplaner i en förvaltning? Vilken roll spelar detta? Intresserad? Kontakta Ann-Britt.Sörensen@slu.se 23

Drift- och underhållsplanens roll för att undvika kapitalförstöring och underhållsskuld Bakgrund: Planerat underhåll är eftersatt i många sektorer i samhället, så också inom kommunala förvaltningar och kyrkogårdsförvaltningar. Det kan vi läsa om i dagspressen, nu senast om simhallar från 1960-1970-talen där underhållet är så eftersatt att de nu måste rivas och nya byggas. Det har skapats ett underhållsberg som brukargenerationen lämnar över till kommande generationer att ta hand om och betala. Det eftersatta underhållet gäller också anläggningar i utemiljö och ger nu t ex försämrad funktion, negativ miljöpåverkan, värdeminskning och ökade samhällskostnader och skapar på sikt ett reinvesteringsbehov. Ett fungerande underhåll är ett sätt att visa omsorg om kommande generationer, om miljön, anställda och anläggningarnas användare. Ramar och uppsatta mål för en förvaltnings planer för underhåll av olika anläggningar är nödvändiga för att kunna skapa förutsättningar för ett framgångsrikt underhållsarbete. Det handlar således om en väl genomarbetad underhållsstrategi. Denna strategi är i huvudsak en top-management fråga, som förutsätter att ledningen, politiker och förtroendevalda förstår både dess betydelse och underhållets karaktär. I den mån underhållsstrategier finns, så är de inte alltid dokumenterade, ännu mindre kommunicerade och implementerade. I bästa fall har ansvaret och utförandet lagts ut på en person som fått vissa ekonomiska ramar och i övrigt lämnats att efter bästa förmåga sköta arbetet utifrån egna värderingar. En fungerande underhållsstrategi skulle bidra till att göra det möjligt att dimensionera underhållsresurserna, undvika att underhållsskuld byggs upp och öka måluppfyllelsen. Syfte: Detta arbete syftar till att visa på möjligheter och hinder med en drift- och underhållsplan i en organisation och dessa dokuments möjligheter eller hinder för att undvika en underhållsskuld. Exempel på frågeställningar: Framgår underhållets storlek i pengar räknat, av drift- och underhållsplanen? T ex för främst träd men också för buskage är tidsintervallet för underhåll långt, kan underhållsfond upp för denna typ av anläggningar? I så fall, hur görs detta. Är tre-års-budgetar tillräckliga för ovanstående frågeställning? Vilka blir konsekvenserna av att inte beräkna och ha kontroll över underhållskostnader och underhållsskuld? 24

Hur kan prioritering av underhåll begränsa den ekonomiska kapitalförstöringen? Intresserad? Kontakta Ann-Britt.Sörensen@slu.se 25

Drift- och underhållsplanen i ett perspektiv med livskostnadsberäkningar Bakgrund: Planerat underhåll är eftersatt i många sektorer i samhället, så också inom kommunala förvaltningar och kyrkogårdsförvaltningar. Det kan vi läsa om i dagspressen, nu senast om simhallar från 1960-1970-talen där underhållet är så eftersatt att de nu måste rivas och nya byggas. Det har skapats ett underhållsberg som brukargenerationen lämnar över till kommande generationer att ta hand om och betala. Det eftersatta underhållet gäller också anläggningar i utemiljö och ger nu t ex försämrad funktion, negativ miljöpåverkan, värdeminskning och ökade samhällskostnader och skapar på sikt ett reinvesteringsbehov. Ett fungerande underhåll är ett sätt att visa omsorg om kommande generationer, om miljön, anställda och anläggningarnas användare. Ramar och uppsatta mål för en förvaltnings planer för underhåll av olika anläggningar är nödvändiga för att kunna skapa förutsättningar för ett framgångsrikt underhållsarbete. En intressant komplettering till drift och underhållsplaner kan vara att se anläggningarna ur ett livskostnadsperspektiv. Detta kan medverka till att finna brytpunkt för när underhållskostnader blir större än nyanläggning. Syfte: Detta arbete syftar till att undersöka vilka möjligheter en livskostnadsberäkning (LCC)för en viss anläggning kan ge för drift och underhållsplaner och för budgetering av underhållskostnader. Exempel på frågeställningar: Kan underhållsskulden beräknas genom att få fram en livskostnadsberäkning. Vad kan en livskostnadsberäkning för en viss anläggning tillföra? Går det att göra en mall för livskostnadsberäkningar? Hur skulle en livskostnadsberäkning påverka budgetering av underhåll? Studien genomförs med avgränsade beräkningar för livscykelanalyser Intresserad? Kontakta Ann-Britt.Sörensen@slu.se 26

Redovisning av hållbarhet och miljökonsekvenser av underhållsskulder Bakgrund: Planerat underhåll är eftersatt i många sektorer i samhället, så också inom kommunala förvaltningar och kyrkogårdsförvaltningar. Det kan vi läsa om i dagspressen, nu senast om simhallar från 1960-1970-talen där underhållet är så eftersatt att de nu måste rivas och nya byggas. Det har skapats ett underhållsberg som brukargenerationen lämnar över till kommande generationer att ta hand om och betala. Det eftersatta underhållet gäller också anläggningar i utemiljö och ger nu t ex försämrad funktion, negativ miljöpåverkan, värdeminskning och ökade samhällskostnader och skapar på sikt ett reinvesteringsbehov. Ett fungerande underhåll är ett sätt att visa omsorg om kommande generationer, om miljön, anställda och anläggningarnas användare. Ramar och uppsatta mål för en förvaltnings planer för underhåll av olika anläggningar är nödvändiga för att kunna skapa förutsättningar för ett framgångsrikt underhållsarbete. Det handlar om att ha en underhållsstrategi. Denna är i huvudsak en top-management fråga, som förutsätter att ledningen, politiker och förtroendevalda förstår både dess betydelse och underhållets karaktär. Ibland blir resultatet avhängigt av de för stunden akuta behoven. Här finns risk för negativ miljöpåverkan. Kraven på genomlysning och redovisning av hur förvaltningar arbetar med hållbar utveckling och miljö ökar. Med en hållbarhetsredovisning stärks också regelefterlevnaden vilket leder till operativa förbättringar. En hållbarhetsredovisning bidrar till att hålla interna och externa intressenter uppdaterade om vad en förvaltning presterar på tre områden miljö, samhällsansvar och ekonomi. Den kan också vara ett värdefullt kommunikationsverktyg. Syftet med detta arbete är att ur olika aspekter studera miljöpåverkan från underhåll resp bristande underhåll och hur en hållbarhetsredovisning kan vara ett användbart verktyg för att komma till rätta med underhållsskulden. Vilken miljöpåverkan har en underhållsskuld? Föreslå åtgärder och insatser som säkerställer en garanterad basnivå. Vilka operativa förbättringar kan en hållbarhetsredovisning leda till? Vad ska en hållbarhetsredovisning innehålla? Hur redovisas hållbarhetsarbetet i förvaltningens olika dokument? Vilken kvalitet håller dessa dokument? Är de koncisa och lättbegripliga? Intresserad? Kontakta Ann-Britt.Sörensen@slu.se 27

Implementeringsstrategi för ekonomisk, administrativt arbete med underhåll i gröna branscher Bakgrund: Planerat underhåll är eftersatt i många sektorer i samhället, så också inom kommunala förvaltningar och kyrkogårdsförvaltningar. Det kan vi läsa om i dagspressen, nu senast om simhallar från 1960-1970-talen där underhållet är så eftersatt att de nu måste rivas och nya byggas. Det har skapats ett underhållsberg som brukargenerationen lämnar över till kommande generationer att ta hand om och betala. Det eftersatta underhållet gäller också anläggningar i utemiljö och ger nu t ex försämrad funktion, negativ miljöpåverkan, värdeminskning, ökade samhällskostnader och på sikt skapas ett reinvesteringsbehov. Ett fungerande underhåll är ett sätt att visa omsorg om kommande generationer, om miljön, anställda och anläggningarnas användare. Ramar och uppsatta mål för en förvaltnings planer för underhåll av olika anläggningar är nödvändiga för att kunna skapa förutsättningar för ett framgångsrikt underhållsarbete. Det handlar således om en väl genomarbetad underhållsstrategi. Denna strategi är i huvudsak en top-management fråga, som förutsätter att ledningen, politiker och förtroendevalda förstår både dess betydelse och underhållets karaktär. I den mån underhållsstrategier finns, så är de inte alltid dokumenterade, ännu mindre kommunicerade och implementerade. I bästa fall har ansvaret och utförandet lagts ut på en person som fått vissa ekonomiska ramar och i övrigt lämnats att efter bästa förmåga sköta arbetet utifrån egna värderingar. En fungerande underhållsstrategi skulle bidra till att göra det möjligt att sanktionera och dimensionera underhållsresurserna och öka måluppfyllelsen. För att få detta att fungera behövs en att en väl genomtänkt implementering ingår i underhållsstrategin så att berörda känner delaktighet och förstår vinsten med underhåll. För att uppnå god kvalitet i implementeringen, räcker det inte alltid med att informera, andra insatser kan behövas, som t ex utbildning, praktiskt arbete och återkoppling, samt stöd och vägledning, tillräckligt med tid och involvering av andra i processen och inte minst att visa på vinsten med aktivt arbete med underhåll, även i den ekonomisk administrativa arbetet. Detta arbete syftar till att belysa implementeringsprocessen när det gäller underhåll hos olika grönyteförvaltare. Exempel på frågeställningar: 28

Vilka komponenter har betydelse för ett lyckat implementeringsresultat, från litteratur såväl som från praktik? Hur ska en implementeringsprocess planeras för lyckat resultat? Beskriv synliga fördelar för en implementeringsprocess. Utforma förslag till checklista för implementeringsarbete för en underhållsstrategi. Intresserad? Kontakta Ann-Britt.Sorensen@slu.se 29

Problemet med underhållsskulden inom gröna förvaltningar Bakgrund: Planerat underhåll är eftersatt i många sektorer i samhället, så också inom kommunala förvaltningar och kyrkogårdsförvaltningar. Det kan vi läsa om i dagspressen, nu senast om simhallar från 1960-1970-talen där underhållet är så eftersatt att de nu måste rivas och nya byggas. Det har skapats ett underhållsberg som brukargenerationen lämnar över till kommande generationer att städa upp och betala. Det eftersatta underhållet gäller också anläggningar i utemiljö och ger nu t ex försämrad funktion, negativ miljöpåverkan, värdeminskning, ökade samhällskostnader och skapar på sikt ett reinvesteringsbehov. Ett fungerande underhåll är ett sätt att visa omsorg om kommande generationer, om miljön, anställda och anläggningarnas användare. Ramar och uppsatta mål för en förvaltnings planer för underhåll av olika anläggningar är nödvändiga för att kunna skapa förutsättningar för ett framgångsrikt underhållsarbete. Det handlar således om en väl genomarbetad underhållsstrategi. Denna strategi är i huvudsak en top-management fråga, som förutsätter att ledningen, politiker och förtroendevalda förstår både dess betydelse och underhållets karaktär. Som det är nu, dras många förvaltningar med underhållsskulder. Det finns förvaltningar som gjort planer för hur denna ska avarbetas. Det är dock en tung post i budgeten särskilt som det ackumuleras underhållskostnader i takt med nyanläggning. Syfte: Detta arbete syftar till att genom dokument- och litteraturstudier beskriva uppkomsten av underhållsskulden, vilka sektorer som detta främst berör och hur den kan göras hanterbar. Exempel på frågeställningar Definition av begreppet underhållsskuld. Hur och varför uppkom underhållsskulden? Varför har den tillåtits växa under en lång rad av år? Vilken typ av data behövs för att detektera underhållsskulden? Beskriv konsekvenserna av en växande underhållsskuld. Beskriv en fungerande metoder för att avarbeta underhållsskulder. Studien genomföras främst utifrån dokument- och litteraturstudier, kan vara med exempel i andra branscher. Intresserad? Kontakta Ann-Britt.Sörensen@slu.se 30

Underhållsstrategier, nytt synsätt, ny metod? Bakgrund: Planerat underhåll är eftersatt i många sektorer i samhället, så också inom kommunala förvaltningar och kyrkogårdsförvaltningar. Det kan vi läsa om i dagspressen, nu senast om simhallar från 1960-1970-talen där underhållet är så eftersatt att de nu måste rivas och nya byggas. Det har skapats ett underhållsberg som brukargenerationen lämnar över till kommande generationer att ta hand om och betala. Det eftersatta underhållet gäller också anläggningar i utemiljö och ger nu t ex försämrad funktion, negativ miljöpåverkan, värdeminskning och ökade samhällskostnader. På sikt skapar bristande underhåll ett reinvesteringsbehov. Ett fungerande underhåll är ett sätt att visa omsorg om kommande generationer, om miljön, anställda och anläggningarnas användare. Ramar och uppsatta mål för en förvaltnings planer för underhåll av olika anläggningar är nödvändiga för att kunna skapa förutsättningar för ett framgångsrikt underhållsarbete. Det handlar således om en väl genomarbetad underhållsstrategi. Denna strategi är i huvudsak en top-management fråga, som förutsätter att ledningen, politiker och förtroendevalda förstår både dess betydelse och underhållets karaktär. I den mån en underhållsstrategi finns, så är den inte alltid dokumenterad, ännu mindre kommunicerad och implementerad. I bästa fall har ansvaret och utförandet lagts ut på en person som fått vissa ekonomiska ramar och i övrigt lämnats att efter bästa förmåga sköta arbetet utifrån egna värderingar. Med en fungerande underhållsstrategi skulle det underlätta att dimensionera underhållsresurserna och förebygga att en underhållsskuld byggs upp och ge förvaltningen säkrare kostnadskontroll. Syfte: Detta arbete syftar till att studera och beskriva fungerande underhållsstrategier och undersöka hur det praktiskt arbetas med underhåll i förvaltningarna. Exempel på frågeställningar: Dokumentera fungerande underhållsstrategier och underhållsarbete, eventuell från annan bransch, t ex fastighetsbranschen eller annan. Dokumentera hur ovanstående kommuniceras och implementeras, såväl hos tjänstemän som hos politiker/förtroendevalda Föreslå hur den studerade kommunikationen, strategin och implementeringen kan anpassas till kommunala och kyrkogårdsförvaltningar 31

Diskutera hur och om relationerna med förtroendevalda och politiker behöver utvecklas inom grönyte-förvaltningar (park-kontor, kyrkogårdsförvaltningar, gatukontor m fl). Vilka är drivkrafterna och hindren i kommunikationen? Metod: Att genom intervjuer undersöka frågeställningarna, sammanställa svaren och som resultat föreslå anpassning till kommunala- och kyrkogårdsförvaltningar. Intresserad? Kontakta Ann-Britt.Sörensen@slu.se 32

Kommunikation av arbete med underhållsskuld. Bakgrund: Planerat underhåll är eftersatt i många sektorer i samhället, så också inom kommunala förvaltningar och kyrkogårdsförvaltningar. Det kan vi läsa om i dagspressen, nu senast om simhallar från 1960-1970-talen där underhållet är så eftersatt att de nu måste rivas och nya byggas. Det har skapats ett underhållsberg som brukargenerationen lämnar över till kommande generationer att ta hand om och betala. Det eftersatta underhållet gäller också anläggningar i utemiljö och ger nu t ex försämrad funktion, negativ miljöpåverkan, värdeminskning och ökade samhällskostnader. På sikt skapar bristande underhåll ett reinvesteringsbehov. Ett fungerande underhåll är ett sätt att visa omsorg om kommande generationer, om miljön, anställda och ger förvaltningen goodwill hos brukarna. Ramar och uppsatta mål för en förvaltnings planer för underhåll av olika anläggningar är nödvändiga för att kunna skapa förutsättningar för ett framgångsrikt underhållsarbete och för att undvika underhållsskulder. Det handlar således om en väl genomarbetad underhållsstrategi. Denna strategi är i huvudsak en topmanagement fråga, som förutsätter att ledningen, politiker och förtroendevalda förstår både dess betydelse och underhållets karaktär. I den mån underhållsstrategier finns, så är de inte alltid dokumenterade, ännu mindre kommunicerade och implementerade. I bästa fall har ansvaret och utförandet lagts ut på en person som fått vissa ekonomiska ramar och i övrigt lämnats att efter bästa förmåga sköta arbetet utifrån egna värderingar. En fungerande underhållsstrategi skulle bidra till att göra det möjligt att dimensionera underhållsresurserna, undvika att underhållsskuld byggs upp och öka måluppfyllelsen. Syfte: Detta arbete syftar till att undersöka hur en förvaltning kan lägga upp en fungerande strategi för implementering och kommunikation av underhållsarbete som syftar till att arbeta bort underhållsskulden och undvika att bygga på befintlig skuld, orsaka kapitalförstöring och kostnader för klagomål. Exempel på frågeställningar: Vilka är argumenten för en underhållsstrategi? Hur kommuniceras drift- och underhållsplaner i en organisation och dess politiker resp förtroendevalda? Hur implementeras drift- och underhållsplaner i en organisation på ett varaktigt sätt så att de fungerar för planerings- och budgetarbete? 33

Vilka blir konsekvenserna av att inte underhålla, t ex i form av klagomål från allmänheten? Hur mycket kostar dessa konsekvenser att ta hand om, i fråga om kapitalförstöring, goodwill, omhändertagande av klagomål, etc? Finns system och rutiner för dokumentation av skador och incidenter? Vilken nytta kan man ha av detta, för att skapa beslutsunderlag? Metod: Att genom litteraturstudier och intervjuer undersöka frågeställningarna, sammanställa resultaten och dra slutsatser. Intresserad? Kontakta Ann-Britt.Sörensen@slu.se 34

Kommunikation av drift- och underhållsplaners betydelse för att undvika en underhållsskuld. Bakgrund: Planerat underhåll är eftersatt i många sektorer i samhället, så också inom kommunala förvaltningar och kyrkogårdsförvaltningar. Det kan vi läsa om i dagspressen, nu senast om simhallar från 1960-1970-talen där underhållet är så eftersatt att de nu måste rivas och nya byggas. Det har skapats ett underhållsberg som brukargenerationen lämnar över till kommande generationer att betala. Det eftersatta underhållet gäller också anläggningar i utemiljö och ger nu t ex försämrad funktion, negativ miljöpåverkan, värdeminskning och ökade samhällskostnader. På sikt skapar bristande underhåll ett reinvesteringsbehov. Ett fungerande underhåll är ett sätt att visa omsorg om kommande generationer, om miljön, anställda och anläggningarnas användare. Ramar och uppsatta mål för en förvaltnings planer för underhåll av olika anläggningar är nödvändiga för att kunna skapa förutsättningar för ett framgångsrikt underhållsarbete. Det handlar således om en väl genomarbetad underhållsstrategi. Denna strategi är i huvudsak en top-management fråga, som förutsätter att ledningen, politiker och förtroendevalda förstår både dess betydelse och underhållets karaktär. I den mån underhållsstrategier finns, så är de inte alltid dokumenterade, ännu mindre kommunicerade och implementerade. I bästa fall har ansvaret och utförandet lagts ut på en person som fått vissa ekonomiska ramar och i övrigt lämnats att efter bästa förmåga sköta arbetet utifrån egna värderingar. I en fungerande underhållsstrategi är drift- och underhållsplaner viktiga instrument för olika mått och steg när det gäller underhåll och kostnaderna för detta. Syfte: Detta arbete syftar till att visa på möjligheter och hinder med en drift- och underhållsplan i en organisation. Exempel på frågeställningar: Finns digitala lösningar för drift- och underhållsplaner som kan användas i hela organisationen? I så fall, hur har dessa implementerats? Hur förankras drift- och underhållsplaner med huvudsakligt syfte att styra medel till underhåll? Förekommer generella diskussioner och analyser av drift- och underhållsplaner i en förvaltning? Vilken roll spelar detta? 35