Pensionärsrådet Region Gotland REGISTER PROTOKOLL 2017-05-03 Sid 11 Inledning... 1 12 Val av justeringsledamot... 1 13 Protokoll från 15 februari 2017... 1 14 Information från SON... 1 15 Information från HSN... 2 16 Information från RS... 3 17 Information /referenspersoner om digital nattillsyn... 3-4 18 Återkoppling psykisk ohälsa... 4 19 Höstens möten... 4 20 Avslut... 4
PROTOKOLL Sammanträdesdag Pensionärsrådet 2017-05-03 Plats och tid Visborgsallén 19, Rådhuset, kl. 13.00-15.30 Närvarande Björn Jansson, ordf Stigh Wessman Gun Kjellberg-Olsson Lars-Erik Wiss Helena Månsson Bengt Svensson Rose-Marie Stenbom Birgitta Cramér Margot Levander John-Sune Rudberg Mona Siltberg Torsten Dahlgren Britta Lundqvist Anders Kraft Övriga närvarande Katrin Rindlaug, samordnare Kerstin Sandelin, sekr Utsedd att justera Justeringens plats Margot Levander Ledningskontoret, Visborg Paragrafer 11-20 Underskrifter Sekreterare... Kerstin Sandelin/Katrin Rindlaug Ordförande... Björn Jansson Justerande... Margot Levander
PROTOKOLL Sammanträdesdag Pensionärsrådet 2017-05-03 PRG 11 Inledning Ordförande Björn Jansson hälsade välkommen till dagens möte och förklarade mötet öppnat. 12 Val av justeringsledamot Margot Levander valdes att justera dagens protokoll. 13 Protokoll från den 15 februari 2017 4 sista meningen ändras till: OH-bilder bifogas protokollet och som remissunderlag till pensionärsorganisationerna i Pensionärsrådet. Protokollet godkändes och lades till handlingarna. 14 Information SON Monika Eriksson informerade om senaste nytt. Räknar med underskott på 30 miljoner för nämnden 2017. Glädjande att äldreomsorgen numera är i ekonomisk balans. Många unga far illa då familjelivet inte är i balans. Utredningshem i Hemse har ordnats och ses som mycket positivt. Äldreplan är tagen och bifogas protokollet. Hemtjänsten har mycket bekymmer med stor sjukfrånvaro hos personalen. Många har jobbat länge och är utslitna. Ny teknik är på gång för dementa och där dem får mer frihet och även kan gå utanför ramarna och känna trygghet. Justerande: Utdragsbestyrkande:
PROTOKOLL Sammanträdesdag Pensionärsrådet 2017-05-03 PRG 15 Information HSN Stefaan De Maecker informerade från nämnden och började med Klinte Vårdcentral. 1 september 2017 öppnar vårdcentralen på nytt och med Hansahälsan som aktör. Öppettider blir mellan kl 09.00-14.00. Nämnden har haft medborgardialog och med god uppslutning och alla som bor i Klinte och är listade vid vårdcentralen får brev om dem vill vara kvar efter att ny aktör tillträder. BVC och Fysioterapin försvinner som en konsekvens av ny aktör. Här erbjuder man istället att åka till Hemse. Ekonomin är ständigt på tapeten och man jobbar mycket med att få fast personal och kunna lämna hyrpersonalen. Man ser över att läkemedel används på bästa sätt. Syftet är att förbättra patientsäkerheten genom att sammanfatta uppgifter om patientens läkemedelsbehandling som idag finns uppdelade på flera källor. Alla patientjournaler kommer inom kort att finnas utlagda på nätet. Information från 1 januari 2017 kommer att finnas tillgänglig. Inloggning via bankid och mina vårdkontakter. Rose-Marie Stenbom ställde frågan om man kommer åt även privata vårdcentraler. Stefaan har i efterhand meddelat att även dessa omfattas och därmed har man den totala bilden. Regionen har skrivit till SKL ang den rättspsykiatriska vården och att den bör ligga under statlig verksamhet. Stefaan svarade på Stigh Wessmans frågan ang Socialstyrelsens riktlinjer för demens. Regionen har 2 medarbetare som deltar som referenspersoner i vårt gemensamma arbete med SLL-nationella riktlinjer för demens. Efter det kommer den lokala anpassningen att ske. Det lokala vårdprogram som idag finns är reviderat 13 juni 2016. Sven E Pålhagen, läkare på minnesmottagningen är också vår sakkunniga inom området. Regionen har inte blivit tillfrågade att vara remissinstans i ärendet. Deltar i aktuella nätverk för demenssjukdomar. Justerande: Utdragsbestyrkande:
PROTOKOLL Sammanträdesdag Pensionärsrådet 2017-05-03 PRG 16 Information RS Björn Jansson rapporterade från Regionstyrelsen och kunde med glädje se att delårsrapporten för de 3 första månaderna ser bra ut. Nämnderna går med underskott men allt ser ut att gå åt rätt håll. Regionen har sålt mycket mark på A7-området till bostadsbyggande och även äldreboende. Marken köptes in på 90-talet och ger bra vinst i dagsläget. Budgetberedningen äger rum 8-10 maj och läget ser riktigt bra ut och man räknar med överskott och har vänt de tuffa besparingarna och ingen krissituation. Dock är det viktigt att det alltid skall finnas en buffert för oförutsedda utgifter. Höjda löner för vissa personalgrupper är en aktivitet som behöver genomföras. 17 Information/referenspersoner om digital nattillsyn Sara Lidqvist, utvecklingsledare, Socialförvaltningen informerade om nya tillsynen på natten. En insats nattetid till personer som bor kvar hemma och utgår från individens behov och på distans. Digital nattillsyn passar personer som känner otrygghet och som lätt blir störda av nattpersonal. Ett nattöga monteras i bostaden och sedan tittar personal till vid överenskommen tidpunkt och den tillsynen tar oftast 10-20 sekunder. Om personen sover tryggt i sängen görs inget mer. Om något hänt tillkallas personal som gör besök. Ingenting spelas in och obehöriga kan inte titta. Denna nattillsyn görs för ökad livskvalitet genom bättre nattsömn och ökad integritet. Med denna nyhet blir det mer tid över för alla som behöver hjälp och med möjlighet till fler tillsyner. Miljön och nattpersonalens arbetsmiljö underlättas. Justerande: Utdragsbestyrkande:
PROTOKOLL Sammanträdesdag Pensionärsrådet 2017-05-03 PRG Forts 17 Upphandling och framtagande av rutiner pågår och planerad start i november 2017. Regionen behöver en referensgrupp och bjuder in Pensionärsrådets intressenter. Kontakta Sara Lidqvist, tfn 204580 eller mail: sara.lidqvist@gotland.se 18 Återkoppling psykisk ohälsa Anna Derwinger-Hallberg, enhetschef, meddelade att hon återkommer med information från Analys psykisk hälsa efter sommaren då rapporten är klar. Cilla Krook, verksamhetsledare för VuxenSam informerade om hennes arbete som är en del av Regional samverkan och stödstruktur (RSSS). VuxenSam ansvarar för samverkan kring målgrupperna vuxna och äldre med sammansatta behov. Tillsammans med samverkande verksamheter ansvarar man för att samordna och lösa komplexa, gränsöverskridande uppgifter med patients/brukarens bästa för ögonen. Ny lagstiftning 2018 hur man skall samordna utskrivning från sjukhuset. Viktigt med rätt stöd från Hälso- och sjukvård och Socialförvaltning. Primärvården ansvarar framöver för vårdplanering och man kommer att jobba på ett nytt sätt. SIP (Samordnad Individuell Plan) gäller för 2018. Handlingsplan är gjord och skall ses över och ev revideras och sedan vidare till SKL. Cilla kommer här att samråda med Pensionärsrådet. 19 Höstens möten 14 september, kl 13.00-15.30 21 november, kl 13.00-15.30 20 Avslut Björn Jansson avslöt mötet och tackade för sin tid som ordförande i rådet. Justerande: Utdragsbestyrkande:
Digital nattillsyn - Trygghet, integritet och livskvalitet 3 maj 2017 Sara Lidqvist, utvecklingsledare e-hälsa, socialförvaltningen, sara.lidqvist@gotland.se
Vad är natthjälp? En insats nattetid till personer som bor kvar hemma Fysisk hjälp för toalettbesök, medicinintag m.m. Tillsyn för att se att allt står rätt till Utgår från individens behov Sara Lidqvist, utvecklingsledare e-hälsa, socialförvaltningen, sara.lidqvist@gotland.se
Vad är digital nattillsyn? Den insats som framöver kommer att användas för att se att allt står rätt till, till exempel att personen inte fallit och blivit liggande. Insatsen utförs på distans Sara Lidqvist, utvecklingsledare e-hälsa, socialförvaltningen, sara.lidqvist@gotland.se
Kerstin berättar Kerstin bor ensam i ett stort hus i Stånga Hon fick tidigare besök varje natt av hemtjänsten Behöver ingen fysisk hjälp nattetid Film med Kerstin Kerstin har inte behövt besök på natten på över två år nu och hon har fått en bättre nattsömn. Sara Lidqvist, utvecklingsledare e-hälsa, socialförvaltningen, sara.lidqvist@gotland.se
För vem passar digital nattillsyn? Personer som känner otrygghet Personer som lätt blir störda av nattpersonal Personer som inte behöver fysisk hjälp på natten Sara Lidqvist, utvecklingsledare e-hälsa, socialförvaltningen, sara.lidqvist@gotland.se
Hur fungerar det? Ett nattöga monteras i bostaden Personal tittar till vid överenskommen tidpunkt Tillsynen tar oftast 10-20 sekunder Om personen sover tryggt i sängen görs inget mer Om något hänt tillkallas personal som gör besök Nattögat spelar inte in någonting Ingen obehörig kan titta Sara Lidqvist, utvecklingsledare e-hälsa, socialförvaltningen, sara.lidqvist@gotland.se
Varför gör vi det här? Ökad livskvalitet genom bättre nattsömn Ökad integritet Kunna hjälpa alla som behöver hjälp Vi blir äldre antalet äldre ökar, antalet arbetsföra minskar i förhållande till antalet äldre Flexibilitet möjlighet att göra fler tillsyner Miljön Nattpersonalens arbetsmiljö Sara Lidqvist, utvecklingsledare e-hälsa, socialförvaltningen, sara.lidqvist@gotland.se
När kan man få en kamera? Upphandling och framtagande av rutiner pågår Planerad start i november Beslutet tas av biståndshandläggare Gäller nya beslut Sara Lidqvist, utvecklingsledare e-hälsa, socialförvaltningen, sara.lidqvist@gotland.se
Vi behöver en referensgrupp! Vill du vara med och tycka till? Kontakta Sara Lidqvist: 0498-20 45 80 sara.lidqvist@gotland.se Sara Lidqvist, utvecklingsledare e-hälsa, socialförvaltningen, sara.lidqvist@gotland.se
Tack! Tid för frågor Sara Lidqvist, utvecklingsledare e-hälsa, socialförvaltningen, sara.lidqvist@gotland.se
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Mariann Godin Luthman, Leif Ohlsson Ärendenr HSN 2013/174, SON 2017/14 1 (7) Handlingstyp Datum 11 januari 2017 Handlingsplan för gemensamma äldrefrågor Region Gotland Tidigare handlingsplan för gemensamma äldrefrågor hade sin utgångspunkt i slutrapport i projekt och projektmedel för Bättre liv för sjuka äldre som upphörde i juni 2015. Under arbetets gång har det visat sig att uppföljning av måluppfyllelse och aktiviteter har blivit allt för omfattande och svårt att följa. Det finns idag inga statliga stimulansmedel varför det fortsatta arbetet måste integreras i det ordinarie arbetet. Detta kräver en prioritering av vilka förbättringsarbeten som ska fortsätta. Inför revidering av handlingsplanen har inriktningen varit att prioritera och sätta fokus på några få betydelsefulla områden. Tidigare fokusområden som inte återfinns i aktuell handlingsplan (preventivt arbetssätt, god läkemedelsbehandling för äldre och god vård i livets slutskede) kommer att följas genom verksamheternas egna planer. Samverkan mellan förvaltningarna sker även för andra målgrupper t.ex. brukare inom individ och familjeomsorgen och patienter inom psykiatrin och en del av aktiviteterna i denna handlingsplan har påverkan för dessa målgrupper. Värdegrund Förvaltningarna arbetar och samverkar för: att de som är äldre och sjuka får den vård de behöver, när de behöver den och på ett sådant sätt de önskar få den. att det ska vara lätt att få kontakt med vården. att inte våra organisatoriska gränser märks för den enskilde individen. att den äldre och sjuka får ett gott bemötande med kompetens, säkerhet och hög kvalitet. att informera och planera vården tillsammans med de berörda. att skapa trygghet för att ge en värdig sista tid i livet. Prioriterade fokusområden - Sammanhållen vård och omsorg. - God vård vid demenssjukdom. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress 621 81 Visby Telefon 0498-26 90 00 vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Ärendenr HSN 2013/174, SON 2014/223 2 (7) Region Gotland Struktur process resultat Struktur För att lyckas med att förbättra vård och omsorg för sjuka äldre krävs att det finns strukturella förutsättningar och väl fungerande vårdkedjor utifrån den äldres behov och förutsättningar. Det krävs även att det finns struktur på hur samverkan ska ske mellan förvaltningarna. De strukturer som finns idag är: SLS, samordnad ledning och styrning. Samverkan sker så att den enskilde möter väl fungerande, integrerande organisationer och att resurserna utnyttjas effektivt. Ordinarie deltagare från HSF är hälsooch sjukvårdsdirektör, sjukvårdschef, kvalitets- och omvårdnadsstrateg. Från SOF deltar socialdirektör, myndighetschefer och kvalitetschef. Arbetsgruppen för överenskommelser. Arbetsgruppen bereder på uppdrag från SLS, förslag på överenskommelser mellan Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Socialförvaltningen. Från HSF deltar: kvalitets- och omvårdnadsstrateg, controller och chefsläkare. Från SOF deltar: utvecklingsledare och MAS. Ärendegrupp. Syftet med ärendegruppen är att direkt kunna diskutera och åtgärda hinder och problem i processen mellan förvaltningarna. Uppdragsbeskrivning är framtagen och beslutad. Från HSF deltar: resursområdeschef sluten vård/öppenvård, resursområdeschef Hab/rehab, verksamhetsområdeschef psykiatri och verksamhetsområdeschef primärvård. Vid behov adjungeras verksamhetsområdeschefer för medicinska och opererande specialiteter. Från SOF deltar: avdelningschefer för hemsjukvården, hemtjänsten, särskilt boende, omsorg om personer med funktionsnedsättning, IFO och myndighetsavdelningen. Processer I bättre liv för sjuka äldre har en hel del förbättringsarbete genomförts. En del av dessa fortsätter inom respektive förvaltning och en del är förvaltningsövergripande. Resultat Resultat av de olika samverkansprocesserna kommer att följas upp regelbundet i ovanstående samverkansforum (SLS, Ärendegrupp) och rapporteras till gemensamt AU 2 gånger per år.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Ärendenr HSN 2013/174, SON 2014/223 3 (7) Region Gotland Sammanhållen vård och omsorg Indikatorerna undvikbar slutenvård, återinläggningar inom 30 dagar och hemgångsklara används för att arbeta för en mer sammanhållen vård och omsorg som utvecklar omhändertagandet utifrån den sjuka äldres behov. Indikatorerna redovisas i Samordnad ledning och styrning och i Ärendegruppen inför delårsrapporter och bokslut. Mått Utgångsläge Mål Mätning/frekvens/ datakälla Undvikbar slutenvård. Antal vårdtillfällen. Dec. 2015- nov. 2016: 658 st. 10 % årlig minskning. Inför delårsrapporter och bokslut. Antal återinskrivna inom 30 dagar. Dec 2015- nov. 2016 914 st. 10% årlig minskning. Inför delårsrapporter och bokslut. Hemgångsklara patienter inom sluten somatisk vård. Antal faktiska debiteringsdagar. Har under dec. 2015- nov. 2016 varierat mellan 6 och 91 st./månad. Högst 25 st. per månad. Årsmedelvärde: 15 st. per månad. Inför delårsrapporter och bokslut. Aktiviteter Varje verksamhet följer kontinuerligt upp sina aktiviteter och redovisar gemensamt på ärendegrupp inför delårsrapporter och bokslut. Detta sker genom rapportering från respektive verksamhetsområdeschef/avdelningschef. Aktiviteter för att minska undvikbar slutenvård Verksamhet Aktivitet Hur mäts aktiviteten? Mål Somatisk Mäter varannan tisdag sluten vård antalet inskrivna patienter. Psykiatrisk vård Primärvård Uppstarten av Äldresjukvårdsteamet är en av åtgärderna för att minska behovet av slutenvård. Undvikbar slutenvård bör minska med hjälp av teamets aktiviteter och åtgärder för dessa patienter (stor del hjärtsvikt, KOL). Fast vårdkontakt. Kontakt med Omvårdnadsteam vid svikt. Skärpt och individualiserad diabetesvård. Ökad satsning för patienter med sämre kvalitetsmått. Andel som har dokumentation på sökterm Fast vårdkontakt i Take Care. Besök vid Omvårdnadsteamet. Diabetesansvarig följer månadsvis för varje VC via NDR. Mål: inte ha mindre än 10 patienter inskrivna. Ett målvärde bör vara 14 patienter under en första mätperiod. Att implementera fast vårdkontakts rutin. Införa termen Fast vårdkontakt i TC. Mäta att 70% av våra patienter har detta Andelen patienter med HbA1c >70 Mål: Reduceras. Lägre än riket. Hab/rehab Hemsjukvård Definiera vilka olika skolor som finns för KOL och hjärtsviktspatienter samt hur många patienter som genomgår interventionerna. SOF Beslutsstöd används som stöd för att minska undvikbar slutenvård Antalet patienter som har kontakt med olika typer av skolor. Mått: Antal tillfällen beslutsstödet använts för att minska undvikbar slutenvård. Mål: öka antalet patienter i skolor för KOL och hjärtsvikt. Mål: 25 % av alla aktuella tillfällen 2017.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Ärendenr HSN 2013/174, SON 2014/223 4 (7) Region Gotland Hemtjänst Implementera Rutin för kontakt med sjuksköterska/ distriktssköterska i samtliga hemtjänstgrupper Mått: Andel av grupperna som fått information om rutinen. Andel av personalen som känner till rutinen (enkät till ett urval av personalen). Mål: samtliga hemtjänstgrupper ska känna till rutinen. Myndighetsavd elningen Granskning av onödiga inläggningar utifrån vårdplanerarens bedömning. Genom att följa brukarens väg in till slutenvården. Presentera skriftlig kort sammanfattning över det man ser i en förenklad händelseanalys. Mått: antal onödiga inläggningar/månad. Händelseanalyser lyfts på ärendegrupp. Mål: Beskriva minst 1 onödig återinläggning /månad i förenklad händelseanalys. Aktiviteter för att minska antalet återinläggningar Verksamhet Aktivitet Hur mäts aktiviteten? Mål Somatisk sluten vård Psykiatrisk vård Primärvård Säkra vårdplaneringsmötet. Vårdplaneringen som sker inom slutenvården behöver säkras upp så att ev. återinläggningar inte beror på brister i planeringen av den fortsatta vården. Checklista kan vara ett sätt att kvalitetssäkra planeringen. Omvårdnadsteamet bidrar till att säkra att patienter som skrivs ut följs upp inom sju dagar. Uppföljning av återinläggningsstatistik, analys av vilka diagnos- och åldersgrupper som återinläggs som grund för beslut om vidare insatser. Ökad andel enkla och kvalificerade läkemedelsgenomgångar. Journalgranskning på återinläggningar i syfte att se om det fanns brister i planeringen. Månatlig rapport (ehälsa/mit levererar) där andelen av de utskrivna patienterna som fått en uppföljning i öppenvård inom sju dagar presenteras i en graf (internationellt mått, seven day follow up ). ehälsa/mit arbetar med att ta fram en månatlig rapport. Antalet i TC reg. Enkla resp. Kvalificerade läkemedelsgenomgångar/ År. Två journalgranskningar /månad. 80% har fått denna uppföljning. Mål: Skall öka jmf föregående år. Läkarmedverkan vid vpl i hemmet vid/strax efter hemkomst. Registrera vpl i hemmet i TC (använda term). Mål: 1 vpl i hemmet/1000 listad/år. Hab/rehab Arbete med gränsdragning av rehabilitering mellan HSF uppdrag och SOF, definiera säkerställa att flöden fungerar. Antal avvikelser i Flexite samt antalet fall som tas upp vid gemensamma uppföljningar. Antalet avvikelser kring samarbete/oklart uppdrag är mindre än 10 per år. Myndighetsavd elningen Uppföljningar i hemmet av beviljade hemtjänstinsatser efter sjukhusvistelse för att säkra att Antal genomförda uppföljningar. Mål: att följa upp samtliga brukare. Mätning under 1
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Ärendenr HSN 2013/174, SON 2014/223 5 (7) Region Gotland brukaren har rätt insatser. mätmånad vår och höst. Aktiviteter för att minska antalet Hemgångsklara Verksamhet Aktivitet Hur mäts aktiviteten? Mål Somatisk Kartläggning - Kalla till sluten vård vårdplaneringar i rätt tid. Psykiatrisk vård Primärvård Hab/rehab Myndighetsavd elningen Omvårdnadsteamet möter upp patienter tidigt i slutenvårdsprocessen, för att kunna effektivisera och påskynda utskrivning. Justering av vårdplaner samma dag som de upprättas med hjälp av skärpt rutin. Sjukgymnasterna/fysioterapeute rna arbetar lördagar. Mäta tiden mellan föreslaget datum för VPL till genomfört datum för VPL. Antal inställda vårdplaneringar på kort varsel samt antal vårdplaneringar som är kallade till i ett för tidigt skede. Beläggningsstatistik (medelvårdtid). Antal dagar mellan upprättad och justerad vårdplan. Antalet personer som antas ha kommit hem snabbare pga att de fått insatser av sjukgymnast/fysioterapeut. Antal månader då mätning skett. Antalet inställda vårdplaneringar på kort varsel 0 Antalet vårdplaneringar som är kallade i ett för tidigt skede 0 Öka andelen justerade vårdplaner. Mål:<1 dag. I nivå med senaste mätningen 10 patienter/månad. Mål: Mäta tiden på samtliga VPL i en mätmånad på våren och en mätmånad på hösten. God vård vid demenssjukdom Tidig upptäckt, utredning och diagnos är viktigt vid demenssjukdom. Sjukdomsförloppet vid denna obotliga sjukdom kan lindras och ge fler år med bibehållen självständighet. Beteendemässiga och psykiska symtom drabbar 90 % av alla personer med demenssjukdom och ett strukturerat omhändertagande är värdefullt för att öka livskvalitén för dessa personer. Svenska Demensregistret (SveDem) och Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD) är de två kvalitetsregister som används för att säkerställa och utveckla demensvården för män och kvinnor. Indikatorerna redovisas i Samordnad ledning och styrning och i Ärendegruppen inför delårsrapporter och bokslut. Mått Utgångsläge Mål Mätning/datakälla SveDem i primärvården. PV Antal registreringar HSF/PV. Brist på dsk bristande reg. Ingen registrering av ÄO vid flytt till SÄBO. Utse o utbilda dsk med demensreg. ansvar på VC. Överrapportering till demensansvarig ssk på SÄBO. Andel registrerade i SweDem skall öka: Mål: 75% demens ssk med registeransvar Mål: senast maj 2017. SwedDem Take Care.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Ärendenr HSN 2013/174, SON 2014/223 6 (7) Region Gotland Standardiserat arbetssätt vid BPSD Följa registrets fem utvalda kvalitetsindikatorer. Andel personer som har -olämpliga läkemedel -verkar smärtfria - har bemötandeplan - har fått läkemedelsöversyn genomförd - med Alzheimers sjukdom som har symptomlindrande demensläkemedel 1.Samtliga debo samt majoriteten av säbo är anslutna till registret, men några enstaka är inte aktiva i dagsläget. 2. Antal registreringar 2016-01-01 tom 2016-12- 16: 262 st I nivå med riket eller bättre än riket på 4 av 5 indikatorer. täckningsgrad i Swedem jmf diagnossatta i TC. Samtliga debo och säbo ska vara anslutna och aktiva i registret och regelbundet registrera brukare. Antal registreringar ska öka under 2017. Ligga i nivå med riket eller bättre på samtliga kvalitetsindikatorer. Andel aktiva enheter. Med aktiv enhet räknas en enhet som skattar och registrerar aktuella brukare kontinuerligt. Aktiv debo= samtliga brukare ska ha fått minst en skattning och uppföljning under året. Aktiv säbo= samtliga brukare med demensdiagnos ska ha fått minst en skattning och uppföljning under året. BPSD registret BPSD registret Aktiviteter Varje verksamhet följer kontinuerligt upp sina aktiviteter och redovisar gemensamt på ärendegrupp inför delårsrapporter och bokslut. Detta sker genom rapportering från respektive verksamhetsområdeschef/avdelningschef. Aktiviteter för att öka god vård vid demenssjukdom Verksamhet Aktivitet Hur mäts aktiviteten? Mål Primärvård Kvalitetsindikator bromsmediciner Pga låg täckningsgrad i Swedem mäter vi i PrimärvårdsKvalitet.se. Primärvårdskvalitet.se. Andel patienter med Alzheimer demens eller ospec. demens som fått demensläkemedel de senaste 18 månaderna, LM uthämtade. Aktiviteter för ett standardiserat arbetssätt vid BPSD Mål>70%. Verksamhet Aktivitet Hur mäts aktiviteten? Mål Särskilt boende *Erbjuda administratörsutbildningar * Bjuda in till Antal utförda administratörsutbildningar Antal utförda 1/termin 1/termin
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Ärendenr HSN 2013/174, SON 2014/223 7 (7) Region Gotland nätverksträffar för BPSDadministratörer. *Använda BPSD-utbildare som stöd till mindre aktiva enheter *Bjuda in till informationsmöte kring BPSD registret och arbetssättet. Målgrupp är primärvårdsläkare, biståndshandläggare och rehabiliteringspersonal. nätverksträffar Antal aktiva enheter Antal utförda informationsmöte Samtliga enheter ska vara aktiva 1/termin Mariann G Luthman Kvalitetschef Socialförvaltningen Leif Olsson Kvalitets- och omvårdnadsstrateg Hälso- och sjukvårdsförvaltningen