Fredagsakademin
Tillsammans gör vi skillnad 2 december Att se till barnets rättigheter i ledning och styrning Elizabeth Englundh, SKL
Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting elizabeth.englundh@skl.se
Varför? Svenska regeringen Konvention juridiskt bindande mellan stater som ratificerat Deklaration frivilligt åtagande Traktatskonventionen artikel 27 Regional och lokal nivå 2011-2016 Barnkonventionen blir svensk lag
Utredarens förslag Lagändringar föreslås i följande lagar: Brottsbalken Förvaltningsprocesslagen Förvaltningslagen Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Utlänningslagen Kommittéförordningen
Treårigt kunskapslyft Treårsperiod för att genomföra ett kunskapslyft i syfte att höja kompetensen om konventionen och tilläggsprotokollen. Olika yrkesgrupper, förtroendevalda i myndigheter, kommuner och landsting. Finansieringsprincipen
Har landstinget/regionen fattat beslut i fullmäktige eller styrelse om att arbeta med konventionen om barnets rättigheter? Blått = ja
Har kommunen fattat beslut i fullmäktige eller styrelse om att arbeta med konventionen om barnets rättigheter? Blått = ja Rött = nej Vitt = inte svarat på enkäten Hällefors Ljusnarsberg Lindesberg Nora Karlskoga Örebro Lekeberga Kumla Laxå Hallsberg Askersund
Implementeringsnycklar Styrning Ledning Kunskapsutveckling Implementering
Exempel: Styrning Det finns ett beslut som är fattat på högsta nivå om att arbeta med barnkonventionen. Det finns ett beslut om återrapportering av barnrättsarbetet till den politiska nivån. Beslutad budget innefattar ett barnrättsperspektiv. Förtroendevalda har fått utbildning om konventionen och dess tillämpning i beslutsprocesser. Kunskap och statistik om barns uppväxtvillkor används som underlag för beslut.
Meningserbjudande Inre motivation Det här har ingen bäring på oss Konven - tionen Det här behövs inte Yttre motivation, standby Det här gör vi redan
Konventionen om barnets rättigheter Fyra grundläggande principer FN:S KONVENTION OM BARNETS RÄTTIGHETER Artikel 2 Icke diskriminering Artikel 3 Barnets bästa Artikel 6 Barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling Artikel 12 Barnets rätt att komma till tals
Att genomföra rättigheterna Artikel 4 Artikel 42 Artikel 44.6 Genomförande Kunskap Rapporter
Rättigheter och skyldigheter
Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell Lagar Politik Makrosystem Exosystem Lokal politik Religion Mesosystem Globalt system Kultur Arbetsplats Samverkan Fsk Bhv Förskolans villkor Mikrosystem Delakt ighet Kamrater LSS B Fam Skola Jämlika villkor Utbildningssystem FN:s globala mål Trafik Agenda 2030 Delegation Agenda 2030
Vägval 10 procent Särskilda insatser 80 procent Generösa generella resurser 10ocent 10 procent
Barn som lever i ekonomisk utsatthet löper 131 procent högre risk att dö under barndomen. Den förhöjda risken att bli inskriven på sjukhus är cirka 40 procent. Skillnaden mellan barn i och utanför ekonomisk utsatthet är störst när det gäller risken att bli inskriven med en diagnos relaterad till psykisk ohälsa. Hellre rik och frisk, 2014
Rättighetsbaserat arbete Om du är politiker fatta bra beslut som går att genomföra, efterfråga barnkonsekvensanalyser som underlag Om du är chef skapa förutsättningar för att medarbetarna ska kunna genomföra besluten i organisationen Om du är medarbetare använd rätt metoder för att tillämpa rättigheterna bland barn och unga Förstå kunna vilja
Rättighetsbasera alla processer Politisk styrning Ledning Kärnverksamhet Stöd Struktur Verksamhetsplanering Budgetarbete Uppföljning Service och välfärdstjänster Administrativa rutiner Kvalitetsledning Långsiktig samhällsutveckling Myndighetsutövning Kompetensutveckling Kultur Invånare: varje flicka och pojke upp till 18 år
Samtal runt fikaborden Presentation: Namn och hur möter du barn i ditt uppdrag? Hur ser du på skillnaden mellan generella resurser och riktade insatser för barn och unga inom det område som du verkar? Hur ser du på barnrättsperspektivet i kommande RUS? Hur kopplar ni barnens rättigheter till era befintliga arbetsoch beslutsprocesser?