Åkforsån- Yngaren- Långhalsen inom Nyköpingsåns åtgärdsområde - underlag till åtgärdsprogram
Utgiven av: Ansvarigt vattendistrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Telefon 010-224 90 00 Hemsida www.vattenmyndigheterna.se 2(38)
Inledning Denna bilaga utgör ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den är en sammanfattning för ett delområde av vattendistriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. För övergödning är de fysiska åtgärder som behöver genomföras till medtagna eftersom dessa med fördel kan påbörjas under den period som åtgärdsprogrammet omfattar, det vill säga fram till 2021. Syftet är att redovisa förslag på fysiska åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas i delområdet Åkforsån-Yngaren-Långhalsen inom Nyköpingsåns åtgärdsområde. De åtgärder i form av styrmedel som riktar sig till myndigheter och kommuner och som är bindande enligt vattenförvaltningsförordnigen beskrivs i Förvaltningsplan Norra Östersjöns vattendistrikt del 4. De fysiska åtgärder som beskrivs här är de som konsekvensanalyserats och som bedömts lämpliga för att följa miljökvalitetsnormerna. De är inte bindande, men myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och ska inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs så att fysiska åtgärder blir genomförda av verksamhetsutövarna. 2 Osäkerheten i de föreslagna fysiska åtgärdernas lämplighet, uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Det innebär att om det finns andra mer lämpliga åtgärder kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Bilagorna länkar ihop uppgifter på åtgärdsområdesskala som ett åtgärdsprogram ska innehålla enligt miljöbalken 2, till exempel: de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. 1 VattenInformationsSystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar. www.viss.lansstyrelsen.se 2 5 kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(38)
Sammanfattning Nyköpingsåns har delats upp i fem områden. Delområdet Åkforsån- Yngaren Långhalsen ligger i Södermanlands län och är 820 km 2 stort. 33 ytvattenförekomster, varav 14 sjöar och 18 vattendrag/ vattendragssträckor, samt 18 grundvattenförekomster ligger helt eller delvis inom delområdet. Av ytvattenförekomsterna uppnår 32 stycken inte god ekologisk status 2015, den främsta orsaken till detta är övergödning. För att nå god status med avseende på näringsämnen i hela området behöver fosfortillförseln till vatten minska med närmare 9000 kg. Fosforförluster från jordbruksmark är den dominerande källan i området men lokalt kan även andra källor som enskilda avlopp, dagvatten och avloppsreningsverk vara betydande. Samtliga ytvattenförekomster har, precis som i resten an Sverige, har inom Åkforsån- Yngaren Långhalsens avrinningsområde klassificerats att inte uppnå god kemisk status på grund av kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE). Om kvicksilver och polybromerade difenyletrar undantas i bedömningen så är det två vattenförekomster, Långhalsen-Södra och Djulösjön, som inte uppnår god kemisk status på grund av för höga halter av tributyltenn (TBT). Inom avrinningsområdet finns fyra Natura-2000 områden med koppling till vatten. Fyra grundvattenförekomster av totalt 18 stycken riskerar att inte nå god kemisk status till 2021 på grund av bland annat bekämpningsmedel och påverkansrisk. För att följa miljökvalitetsnormerna i Åkforsån- Yngaren Långhalsen avrinningsområde behöver framför allt: För miljöproblemet övergödning: Nyköpings, Katrineholms, Flen och Vingåkers kommuner behöver bedriva nödvändig tillsyn, samt länsstyrelsen i Södermanland bedriva tillsynsvägledning samt rådgivning till jordbruksföretag så att åtgärder genomförs i tillräcklig omfattning. Nyköpings, Katrineholms, Flen och Vingåkers kommuner bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att enskilda avlopp uppnår minst normal skyddsnivå och för ca 700 avlopp hög skyddsnivå och Havs- och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel så att åtgärder för enskilda avlopp genomförs i tillräcklig omfattning. Nyköpings, Katrineholms, Flen och Vingåkers kommuner i samråd med Länsstyrelsen i Södermanland se över möjligheter att minska fosforbelastningen dagvatten, avloppsreningsverk och avloppsledningsnät, och Naturvårdsverket behöver besluta om nya styrmedel så att åtgärder som minskar fosforbelastningen från avloppsreningsverk, dagvatten och avloppsledningsnät genomförs i tillräcklig omfattning. För miljöproblemet miljögifter: Nyköpings, Katrineholms, Flen och Vingåkers kommuner samt Länsstyrelsen i Södermanland bör fokusera på kunskapshöjande aktiviteter såsom operativ övervakning och insamling av dataunderlag. 4(38)
För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan: Länsstyrelsen i Södermanland bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att säkerställa fria vandringsvägar vid 9 vandringshinder. Havs-och vattenmyndigheten behöver vägleda länsstyrelserna i tillämpningen av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter. Skogsstyrelsen ska förbättra tillämpningen av befintliga styrmedel och/eller föreslå nya styrmedel för ekologiskt funktionella kantzoner mot sjöar och vattendrag. Otillräcklig dricksvattenskydd: Nyköpings, Katrineholms, Flen och Vingåkers kommuner upprätta nya och revidera befintliga vattenskyddsområden som är fastställda enligt gamla vattenlagen så att de har ett fullgott skydd enligt gällande lagstiftning. 5(38)
Inledning... 3 Sammanfattning... 4 1 Beskrivning av åtgärdsområdet... 7 1.1 Status och miljöproblem... 9 1.2 Miljökvalitetsnormer... 12 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten... 18 2.1... 18 2.2 Försurning... 22 2.3 Miljögifter... 23 2.4 Främmande arter.... 23 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan... 23 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten... 29 3.1 Näringsämnen... 29 3.2 Miljögifter... 29 3.3 Klorid... 29 3.4 Förändrade grundvattennivåer... 30 4 Otillräckligt dricksvattenskydd... 31 4.1 Nulägesbeskrivning... 31 4.2 Åtgärder... 31 5 Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning... 32 5.1 Kompletterande krav för skyddade områden... 32 5.2 Åtgärder för skyddade områden... 33 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig... 35 6(38)
1 Beskrivning av åtgärdsområdet Nyköpingsåns avrinningsområde löper genom Södermanlands, Örebro och Östergötlands län, och 13 kommuner. Det är det näst största huvudavrinningsområdet i Norra Östersjöns vattendistrikt och har delats upp i fem delområden. Delområdet Åkforsån Yngaren Långhalsen ligger i Södermanlands län och berör Nyköpings, Katrineholms, Flen och Vingåkers kommuner (figur 1). Avrinningsområdet är 820 km 2 och består till 52 procent av skog, andelen vatten är 16 procent, andelen jordbruksmark 28 procent och andelen urbana ytor är 2,7. Avrinningsområdet sträcker sig från sjön Viren i nordväst och mynnar i Stadsfjärden, Östersjön via Nyköpingsån. I delområdet Åkforsån- Yngaren Långhalsen finns 32 ytvattenförekomster, varav 14 sjöar och 18 vattendrag (figur 2), samt 18 grundvattenförekomster som ligger helt eller delvis inom avrinningsområdet. Övriga delavrinningsområden i Nyköpingsån beskrivs i bilagorna Tisaren Sottern Kolsnaren, Tisnaren, Hedenlundaån samt Båven. 7(38)
Figur 1. Översikt av området: dess plats i vattendistriktet, kommuner, tätorter, och markanvändning 8(38)
Figur 2. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar. 1.1 Status och miljöproblem 1.1.1 Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem Delområdet Åkforsån, Yngaren, Långhalsen inom Nyköpingsåns åtgärdsområde omfattar 33 ytvattenförekomster varav 32 inte uppnår god ekologisk status (figur 3). Den främsta orsaken till detta är näringspåverkan. 9(38)
Fysiska förändringar av sjöar och vattendrag och flödesreglering är betydande påverkanskällor för vattnens hydromorfologiska förhållanden. De största påverkanskällorna för övergödning är diffusa källor (främst jordbruksmark) och lokalt vissa punktkällor (främst avloppsreningsverk och enskilda avlopp). Kemisk status Samtliga ytvattenförekomster i åtgärdsområdet har, liksom i hela Sverige, sänkt kemisk status med avseende på överallt överskridande ämnen som utgörs av parametrarna kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE). PAH:er och tributyltenn (TBT) förekommer i sediment i sjöarna Forssjösjön, Duveholmssjön, Djulösjön och Viren. Figur 3. Ekologisk status i ytvattenförekomster. 10(38)
1.1.2 Grundvatten Figur 4. Risk för att inte uppnå god kemisk status 2021 i grundvatten. Kemisk status och risk Samtliga 18 förekomster har god status. Fyra förekomster riskerar att inte nå god kemisk status till 2021 främst på grund av miljögifter och påverkansrisk (figur 4). 11(38)
Kvantitativ status och risk Den kvantitativa status är i överlag god i regionen som helhet men det råder stor kunskapsbrist, till exempel om påverkan på grundvattenberoende ekosystem och förekomst av relikt havsvatten vid stora uttag. Inga förekomster riskerar preliminärt att inte nå god kvantitativ status inom avrinningsområdet. 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är juridiskt bindande krav. För ytvatten fastställs miljökvalitetsnormer (MKN) för kemisk och ekologisk status och för grundvatten fastställs MKN för kemisk och kvantitativ status. Utgångspunkten är att alla vattenförekomster skulle uppnå god ekologisk och kemisk status till 2015. Dessutom gäller icke-försämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. I många vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt, att det medför orimliga kostnader, eller att det på grund av naturliga förhållanden är omöjligt att uppnå god status till år 2015. Dessa har fått tidsundantag och där ska god ekologisk eller kemisk status istället uppnås antingen till 2021 eller. För vattenförekomster som är del av områden som är skyddade enligt artoch habitatdirektivet (Natura 2000) ställs även kompletterande krav på vattenkvaliteten. Det strängaste kravet ur miljösynpunkt gäller i dessa fall. Beslut om MKN togs av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt den 16 december 2016. För uppdaterad information för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats www.vattenmyndigheterna.se. 1.2.1 Ytvatten MKN för ekologisk status Endast sjön Näsnaren (SE652439-153389) som bedömts ha god ekologisk status har miljökvalitetsnormen god ekologisk status 2015. Övriga ytvattenförekomster har tidsundantag till 2021 eller (tabell 1). MKN för kemisk status Alla ytvattenförekomster har fått miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 men med sänkt kvalitetskrav för kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE). Det sänkta kvalitetskravet motiveras av att långväga atmosfärisk deposition av dessa ämnen har resulterat i förhöjda bakgrundshalter i hela landet. Identifierade punktutsläpp av kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) ska dock åtgärdas så fort det går. Vattenförekomster som inte uppnår god status med avseende på tributyltenn-föreningar (TBT) har fått ett tidsundantag till år för att uppnå god kemisk status med avseende på TBT är Långhalsen-Södra (SE652364-156455) och Djulösjön (SE653790-152445). Detta motiveras av att TBT är ett persistent, bioackumulerande och toxiskt ämne (PBTämne) vilket medför att dess nedbrytning i miljön sker väldigt långsamt. 12(38)
1.2.2 Grundvatten Alla vattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 och god kvantitativ status 2015. 13(38)
Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status 2015. Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak till undantag Nyköpingsån Enaren Enarenån Vadstorpån från sammanflödet med Enareån till Yngaren Vadstorpån från Näsnaren till sammanflödet med Enareån Långhalsen-Södra SE651705-156635 SE651974-153903 SE652074-154012 SE652281-154074 SE652326-153713 SE652364-156455, Konnektivitet, Morfologiska förändringar, Morfologiska förändringar, Konnektivitet, Morfologiska förändringar, Konnektivitet, Morfologiska förändringar, Konnektivitet 14(38)
, Morfologiska förändringar Vadstorpån från Hålvetten till Näsnaren SE652525-153010 2021 (Orimliga kostnader) Hålvetten SE652527-152999 Skarendalån från Viggaren till Yngaren SE652615-153679, Konnektivitet Vrenaån SE652660-155188, Morfologiska förändringar Hallbosjön SE652666-155161 Viggaren SE652780-153279, Konnektivitet Skarendalån från Storsjön till Viggaren SE652780-575633 2021 Konnektivitet Skräddartorpsån SE652823-154824 Vattendraget från Lillsjön till Långhalsen SE652841-155342, Morfologiska förändringar 15(38)
Lillsjön SE652860-155329 Mäskaren SE652897-154739 Storsjön SE653015-152780 Yngaren SE653034-154584, Konnektivitet Täljareån SE653355-153909, Morfologiska förändringar Åkforsån SE653442-153363, Konnektivitet Täljaren SE653475-153875 Vattendraget från Strången till Åkforsån SE653529-152001 Forssjösjön SE653651-152831, Konnektivitet Forssjöån från Duveholmssjön till Djulösjön SE653714-568828, Konnektivitet, Morfologiska förändringar 16(38)
Djulösjön SE653790-152445, Konnektivitet Duveholmssjön SE653853-152255, Konnektivitet, Morfologiska förändringar Forssjöån från Lillsjön till Duveholmssjön SE654016-152097 2021 Konnektivitet, Morfologiska förändringar Forssjöån från Viren till Lillsjön SE654069-151897 2021 (Orimliga kostnader), Konnektivitet Viren SE654073-151899, Konnektivitet Lillsjön SE654089-151933, Konnektivitet, Morfologiska förändringar 17(38)
2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 2.1.1 Tillstånd är ett generellt problem i området Åkforsån-Yngaren-Långhalsen. Av 33 vattenförekomster har 15 sjöar och 16 vattendrag övergödningsproblem (figur 5). Av sjöarna har endast sjön Näsnaren bedöms till god ekologisk status. Näsnaren är en relativt stor Natura 2000-klarvattensjö och ligger i skogslandskap. Annars är det jordbrukslandskapet som dominerar och fosfortillförseln till vattensystemet är hög. 2.1.2 Förbättringsbehov Förbättringsbehovet baserar sig på skillnaden mellan uppmätt koncentration i vattnen och den koncentration som krävs för att nå god ekologisk status. Med hjälp av modellerad belastning 3 per vattenförekomst kan man uttrycka förbättringsbehovet i kg fosfor. För att nå god status med avseende på näringsämnen i hela området behöver fosfortillförseln till vatten minska med cirka 9 000 kg. Fördelningen av förbättringsbehovet är beräknad utifrån de enskilda vattenförekomsternas åtgärdsbehov för att nå god status med utgångspunkten att minimera det totala åtgärdsbehovet inom avrinningsområdet. Vattenförekomster med högre näringsbelastning måste åtgärdas men också sträckor med lägre belastning måste förbättras för att bidra till att belastningen ska minska totalt i åtgärdsområdets mynning. I figur 6 redovisas förbättringsbehovet för de enskilda vattenförekomsterna. Förbättringsbehovet ligger generellt kring 55 procent. I de nedre delarna av vattensystemet är behovet av minskad fosfortillförsel störst. De stora sjöarna Yngaren och Långhalsen har största beting, 1700 respektive 2700 kg fosfor. Procentuellt största förbättringsbehov (65 procent) finns i de mindre vattendragen Täljareån och sista biten av Vadstorpsån innan mynningen till Yngaren. Båda vattendragen har dålig näringsämnesstatus. 3 Ejhed m.fl. 2011. Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr 56. http://www.smed.se/wp-content/uploads/2011/10/smed-56-20111.pdf 18(38)
Figur 5. Vattenförekomster i området som har miljöproblemet övergödning. 19(38)
Figur 6. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status avseende näringsämnen. 2.1.3 Källor till påverkan Som framgår av figur 7 så är fosforförluster från jordbruksmark den dominerande källan. 4 Lokalt kan även andra källor som enskilda avlopp, dagvatten, bräddning och läckage från avloppsledningsnät och avloppsreningsverk vara betydande. Avloppsledningen genom Yngaren från Björkvik till Vrena flyter upp emellanåt och är en riskfaktor för utsläpp i Yngaren. 4 Källfördelningen är beräknad med SMED:s modellsystem TBV. Ejhed m.fl. 2011. Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr 56. http://www.smed.se/wp-content/uploads/2011/10/smed-56-20111.pdf 20(38)
2% 8% 6% 2% 5% Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruk Skog Avloppsreningsverk Övrigt 77% Figur 7. Källfördelning av fosfor för området. 2.1.4 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder 2010-2015 Genom LOVA-projekt har närmare 400 hektar åkermark strukturkalkats och 75 hektar kalkfilterdiken anlagts under 2013 vilket beräknas ge en minskning av fosforläckaget med 82 kg per år. Föreslagna åtgärder De åtgärder som beräknats kunna leda till de största fosforminskningarna inom jordbruket är strukturkalkning, fosfordammar och anpassade skyddszoner och de är också de mest kostnadseffektiva åtgärderna (tabell 2). Strukturkalkning får dock inte genomföras i ekologisk odling enligt de nuvarande EU reglerna. Det behöver ändras om åtgärden ska kunna genomföras fullt ut. Enskilda avlopp ska vara godkända upp till minst normal skyddsnivå. Kommunen kan kräva högre skyddsnivå i utsatta områden. De föreslagna åtgärderna i delområdet uppskattas leda till en minskning med 7600 kg fosfor per år varav åtgärdsprogrammet till 2021 bedöms kunna ge åtgärder motsvarande cirka 1 300 kg fosfor per år. De åtgärder som analyserats räcker alltså inte för att nå åtgärdsbehovet på knappt 9000 kg fosfor per år. I området föreslås även en åtgärd för att uppnå åtgärdsbehov i kustvatten (tabell 3). 21(38)
Tabell 2. Åtgärder för att nå med avseende på näringsämnen rangordnade efter kostnadseffektivitet. Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Total kostnad (mkr) Årskostnad (kr) Kostnadseffektivitet (kr/kgp&år) Anpassade skyddszoner* 37 Hektar 900 1,9 370 000 410 Fosfordamm* 18 Hektar 1 600 15 870 000 550 Strukturkalkning* 9 300 Hektar 1 800 20 1 800 000 1 000 Minskat fosforläckage vid 680 1,1 1 100 000 1 700 spridning av stallgödsel* Kalkfilterdiken 80 Hektar 14 0,6 52 000 3 700 Kalkfilterdiken* 3 400 Hektar 430 24 2 100 000 4 900 Rening av P till 0,1 mg/l vid 1 Antal 580 50 2 900 000 4 900 avloppsreningsverk Skyddszon 2 m* 61 Hektar 25 1 120 000 5 000 Tvåstegsdiken* 9 Hektar 200 21 990 000 5 100 Fosforåtgärd bräddat 1 Antal 87 8,6 500 000 5 700 avloppsvatten vid verk Våtmark* 420 Hektar 670 120 6 700 000 10 000 Skyddszon +4 m (utöver 2 m) 78 Hektar 13 1,3 160 000 12 000 Enskilda avlopp (EA) till normal 1 300 Antal 590 130 9 500 000 16 000 skyddsnivå EA från normal till hög 740 Antal 36 11 840 000 23 000 skyddsnivå SUMMA 2016-2021 1 300 200 14 000 000 SUMMA 2021-6 300 200 14 000 000 *Åtgärden ska vara genomförd så att miljökvalitetsnormen god ekologisk status kan följas senast Tabell 3. Åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen (fosfor och kväve) i kustvatten samt effekter av inlandsåtgärder på kustvatten*. Åtgärdskategori Öka N-rening i avloppsreningsverk (ospecificerat) Inlandsåtgärder 2016 2021 Inlandsåtgärder 2021 * Alla effekter är inklusive retention till kusten 2.2 Försurning Åtgärdsstorlek Enhet Effekt P Effekt N Kostnad Årskostnad Kostnads- storlek (kgp/år) (kgn/år) (mkr) (kr) effektivitet N 1 Antal 0 43 000 52 3 000 000 70 870 2 200 4 900 30 000 I Åkfårsån-Yngaren-Långhalsen-Nyköpingsåns avrinningsområde inom Nyköpingsåns åtgärdsområde finns inga vatten med försurningsproblem eller pågående kalkningsåtgärder. 22(38)
2.3 Miljögifter 2.3.1 Tillstånd Samtliga ytvattensförekomster inom åtgärdsområdet har sänkt kemisk status med avseende på ämnena kvicksilver och polybromerade bifenyletrar (PBDE). Detta beror på att de EU gemensamma gränsvärdena5 för kvicksilver och PBDE i biota, utifrån en nationell analys, anses överstigas i samtliga av Sveriges ytvattenförekomster. Om kvicksilver och polybromerade difenyletrar undantas så uppnås inte god kemisk status i vattenförekomsterna Långhalsen-Södra (SE652364-156455) och Djulösjön (SE653790-152445) och då map. Tributyltenn (TBT). Undersökning inom Åkforsån-Yngaren och Långhalsen avrinningsområde har även visat på förekomster av miljögifter i sediment i sjöarna i närhet till Katrineholm; Forssjösjön, Duveholmssjön och Viren. Halterna av bland annat PAH:er och tributyltenn (TBT) kommer från antropogen påverkan. Undersökningarna är relativt översiktliga och ytterligare undersökningar krävs för att säkerställa att inte gränsvärden överskrids i vattenförekomsterna. I vattenförekomsten Långhalsen-Norra har en undersökning av bland annat TBT utförts för att verifiera statusklassificeringen från förra cykeln, då TBT klassificerades som inte god status. Enstaka provtagningar i Södermanlands län har visat på förekomster av bekämpningsmedel i vattendrag. Det är möjligt att det stundtals förekommer bekämpningsmedel i halter över gränsvärden i vattendragen inom delområdet Åkforsån- Yngaren och Långhalsen inom Nyköpingsåns åtgärdsområde. Inga av uppmätta halter av bekämpningsmedel har bidragit till sänkt status. För förbättringsbehov och åtgärder hänvisas till VISS. 2.4 Främmande arter. Främmande arter finns i form av signalkräfta i vissa vattenförekomster i hela länet. Det går dock inte att avgöra i vilken utsträckning den ekologiska statusen påverkas. Därför får främmande arter ingen påverkan på den ekologiska statusen för någon vattenförekomst. 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan Miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan avser alla typer av fysiska förändringar av vatten, inklusive närområde och svämplan, orsakade av människan. Miljöproblemet innefattar tre kategorier; konnektivitetsförändringar, flödesförändringar och morfologiska förändringar. Bedömningen av miljöproblem grundas på statusen av vattenförekomsternas hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Alla vattenförekomster som har en kvalitetsfaktor med lägre än god status bedöms ha miljöproblem. 5 Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om ändring i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 2015:4 senast ändrad 15 april 2015. 23(38)
Merparten av vattenförekomsterna i åtgärdsområdet har Förändrade habitat genom fysisk påverkan på grund av vandringshinder eller antropogen påverkan på svämplan/näromåden (figur 8). Figur 8. Vattenförekomster där Förändrade habitat genom fysisk påverkan angivits som miljöproblem. 24(38)
2.5.1 Konnektivitetsförändringar Tillstånd Konnektivitetsförändringar innebär att vattenlevande organismers naturliga rörelser påverkas så mycket av konstgjorda barriärer att god ekologisk status inte uppnås eller att statusen riskerar att försämras. I Nyköpingsån Åkforsån-Yngaren-Långhalsens avrinningsområde finns totalt 14 artificiella vandringshinder enligt de karteringar som gjorts, varav samtliga i vattenförekomster. Vandringshindren utgörs av dammar. Nio vattendrag och nio sjöar i Nyköpingsån Åkfårsån-Yngaren-Långhalsens avrinningsområde har sämre än god status med avseende på konnektivitet. Förbättringsbehov Förbättringsbehovet anges som antalet vandringshinder som behöver åtgärdas i åtgärdsområdet. Totalt är förbättringsbehovet 14 vandringshinder som behöver åtgärdas för att god ekologisk status med avseende på konnektiviteten ska uppnås i avrinningsområdet. Källor till påverkan Vandringshindren utgörs av dammar. De flesta av dammarna är regleringsdammar, men även några kraftverksdammar. Det finns säkerligen flera vandringshinder bland annat i form av fellagda vägtrummor, men inventeringar saknas. Med vandringshinder avses inte naturliga vandringshinder som till exempel bäverdammar. Åtgärder Fjorton dammar behöver åtgärdas i området. I tabell 4 listas de åtgärderna som består i att dammar rivs ut eller att en fiskväg anläggs. Teknisk fiskväg för nedströmspassage har föreslagits i tre fall. Förutom de föreslagna åtgärderna behövs i många vattenförekomster göras inventeringar av vandringshinder för att kunna kartlägga åtgärdsbehovet. 2.5.2 Flödesförändringar Tillstånd Inga vattenförekomster har sämre än god status med avseende på hydrologis regim. Det bör dock noteras att bedömningarna baseras på modellerade data och behöver verifieras med mätdata för att få en större tillförlitlighet. Modellberäkningarna fångar årsregleringen i landets större magasin, men tar inte hänsyn till korttidsregleringar för mindre vattendrag och sjöar. Data om hur regleringen genomförs i praktiken är en viktig information för att verifiera modellresultaten och få en mer tillförlitlig klassificering. Åtgärder I åtgärdsområdet föreslås tre åtgärder för minimitappning. Dessa är knutna till fiskvägsåtgärder, inte till förbättringsbehov kopplat till flödesförändringar (tabell 4). 25(38)
2.5.3 Morfologiska förändringar Tillstånd I 15 vattenförekomster, fyra sjöar och elva vattendrag, har morfologiskt tillstånd klassificerats som sämre än god status (figur 9). Vid en status som är lägre än god utgörs mer än 15 procent av närområdet/svämplanet av aktivt brukad mark eller anlagda ytor. För otillfredsställande status är 35-75procent påverkat. En GIS-analys över anlagda ytor och aktivt brukad mark har använts för att bedöma de hydromorfologiska parametrarna Vattendragets närområde och Svämplanets strukturer och funktion i vattendrag/sjöar, som sedan sammanvägts till morfologiskt tillstånd. Förbättringsbehov Förbättringsbehov med avseende på morfologiska förändringar finns för 15 vattenförekomster i åtgärdsområdet. Förbättringsbehovet har angetts till antal procent av svämplan och/eller närområde där markanvändning bör minska. Källor till påverkan I Åkforsån-Yngaren-Långhalsen avrinningsområde är det 28 vattenförekomster som är påverkade av morfologiska förändringar. Aktivt brukad mark och anlagda ytor i närområde och svämplan är ett stort miljöproblem med avseende på morfologiska förändringar. Påverkan från markavvattningar eller rätningar och rensningar, som generellt är en betydande påverkanskälla i Norra Östersjöns vattendistrikt, finns inte med i kartläggningen. Avsaknaden av dataunderlag gör att miljöproblemet morfologiska förändringar troligen är underskattat. Åtgärder En åtgärdsutredning föreslås för vidare arbete med miljöproblemet och kostnader för potentiella åtgärder. Inga åtgärder är i nuläget förslagna. En möjlig åtgärd för att åtgärda närområde och svämplan som är påverkade av mänsklig verksamhet skulle vara att anlägga ekologiskt funktionella kantzoner. Åtgärden innebär förenklat att man skapar en zon med naturlig mark närmast vattendraget. 26(38)
Figur 9. Status avseende morfologiskt tillstånd i sjöar och vattendrag. 27(38)
Tabell 4. Föreslagna åtgärder samt kostnader inom åtgärdsområdet. Åtgärdskategori Antal åtgärder Åtgärdsstorlek Enhet Totalkostnad (miljoner kr) Konnektivitetsförändringar Total årskostnad (kr/år) Fiskväg 3 14,3 Meter 7,8 450 000 Fiskväg eller utrivning av vandringshinder Teknisk fiskväg för nedströmspassage Minimitappning/ vatten i fiskväg vid vattenkraftverk 13 13 Meter 6,7 400 000 3 3 Meter 3,7 210 000 Flödesförändringar 3 14,3 Meter 8,4 490 000 SUMMA 26,6 1 550 000 28(38)
3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten 3.1 Näringsämnen Samtliga grundvattenförekomster inom avrinningsområdet har god kemisk status. Grundvattenundersökningar av vattenkvaliteten saknas i många förekomster inom åtgärdsområdet. Innan fysiska åtgärder vidtas behöver den potentiella föroreningsbelastningen utredas. Föreslagna åtgärder inriktar sig kunskapshöjande aktiviteter såsom fördjupad kartläggning och åtgärdsutredning. 3.2 Miljögifter 3.2.1 Tillstånd I förekomsten SE653777-152867 uppmättes diklormetan, förhöjda halter bly och mycket höga koppar och zinkvärden. I förekomsten SE651923-156431 uppmättes diklormetan och BAM. Förekomsten SE654127-152203 är utsatt för risk från många potentiellt förorenade områden 3.2.2 Förbättringsbehov För att vända trenden behövs reduktion av BAM, diklormetan och metaller. I förekomsten SE653777-152867 föreligger förbättringsbehov på 1,5 ug/l diklormetan, 0,1 ug/l bly samt reduktion av koppar och zink. I förekomsten SE651923-156431 behöver BAM och diklormetan reduceras. 3.2.3 Källor till påverkan Riskbedömningen är baserad på hög potentiell förorening ifrån misstänkt förorenade områden. 3.2.4 Åtgärder Föreslagna åtgärder Grundvattenundersökningar av vattenkvaliteten saknas i många förekomster inom åtgärdsområdet. Innan fysiska åtgärder vidtas behöver den potentiella föroreningsbelastningen utredas. Föreslagna åtgärder inriktar sig kunskapshöjande aktiviteter såsom fördjupad kartläggning, inventering av misstänkta förorenade områden samt åtgärdsutredning. I de fall som förorenade områden är kända ska efterbehandling av miljögifter vidtas. 3.3 Klorid 3.3.1 Tillstånd Två av grundvattenförekomsterna (SE653777-152867 och SE653320-154788) är utsatta för risk från saltad väg. 29(38)
3.3.2 Källor till påverkan Spridning av vägsalt kan orsaka risk för förhöjda kloridhalter i grundvattnet. 3.3.3 Åtgärder Föreslagna åtgärder Vägåtgärder i form av minskad användning av vägsalt föreslås. 3.4 Förändrade grundvattennivåer 3.4.1 Tillstånd Den kvantitativa status är i överlag god i regionen som helhet, men det råder stor kunskapsbrist, till exempel om påverkan på grundvattenberoende ekosystem och förekomst av relikt havsvatten vid stora uttag. På sikt behöver frekvensen och antal provtagningslokaler utökas för att följa utvecklingen av grundvattennivåerna kopplat till väntade storskaliga klimatförändringar. 30(38)
4 Otillräckligt dricksvattenskydd Drickvattenförekomster pekas ut som skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF), med hänvisning till artikel 7 i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Det gäller yt- och grundvattenförekomster där vattenuttaget är större än 10 m 3 /dag eller som försörjer fler än 50 personer. Det gäller även vattenförekomster som är avsedda för sådan framtida användning. Enligt 5 i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön ska åtgärdsprogrammet innehålla åtgärder för inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten. Syftet är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. 4.1 Nulägesbeskrivning Inom området finns sex vattenskyddsområden (tabell 5). Tabell 5. Befintliga vattenskyddsområden. Vattenskyddsområde Kommun Tillsynsansvari g Lagrum Baggetorp Vingåker Vattenlagen 1974 Bettna Flen Vattenlagen 1965 Björkvik Katrineholm Vattenlagen 1972 Katrineholm, Lillsjön Katrineholm Vattenlagen 1988 Råby Nyköping Vattenlagen 1973 Stigtomta Nyköping Vattenlagen 1967 Beslutsår 4.2 Åtgärder Många vattenskyddsområden är fastställda enligt gamla vattenlagen. Teknisk utveckling och förändrad markanvändning kan bidra till att befintliga skyddsföreskrifter och avgränsningar inte längre är relevanta. Därför föreslås revidering av vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter enligt annan lagstiftning än Miljöbalken som en möjlig åtgärd för att säkerställa att alla större vattentäkter i åtgärdsområdet har tillräckligt skydd. Där det helt saknas vattenskyddsområden bör nya upprätts för att begränsa verksamheter som kan skada vattentäkten (tabell 6). 31(38)
Vingåker Flen Katrineholm Nyköping Totalt Tabell 6. Behov av åtgärder. Kommun Inrätta vattenskyddsområde Översyn/revidering av befintligt vattenskyddsområde 1 1 2 2 6 5 Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Inom vattenförvaltningen pekas vissa typer av områden ut som skyddade områden. Detta är områden som är särskilt skyddsvärda och där det finns ett behov av att skyddsarbetet samordnas. Dessa skyddade områden finns definierade i vattenförvaltningsförordningen och ska inte förväxlas med den typ av områdesskydd som regleras i miljöbalken (naturreservat, nationalparker, biotopskydd etc.). Dricksvattendirektivet (98/83/EG) syftar till att skydda människors hälsa från skadliga effekter av föroreningar i dricksvattnet samt att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent. I avrinningsområdet finns 3 dricksvattentäkter inlagda i VISS som omfattas av direktivet: Lillsjön, SE652860-155329, Lillsjön, SE654089-151933 och Yngaren, SE653034-154584. Nitratdirektivet (91/676/EEG) syftar till att minska föroreningen av vatten med nitrat från jordbruket. Områden som bedöms som känsliga för miljöpåverkan har pekats ut. Hela delområdet omfattas av direktivets regler för spridning av gödsel och riktlinjerna för god jordbrukarsed. Avloppsvattendirektivet (91/271/EEG) handlar om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och som en del av direktivet har känsliga vatten pekats ut. Alla vatten i Sverige, inklusive kustvattnet, har pekats ut som känsliga för fosforutsläpp. Natura2000 syftar till bevarande av biologisk mångfald. Detta görs via och Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter) samt Fågeldirektivet (79/409/EEG). I delområdet har två Natura 2000-områden koppling till vatten; Skåraviken i Hallbosjön som ligger i Nyköpings kommun med naturtypen naturligt eutrofa sjöar med nate- eller dybladsvegetation och Hålvetten-Näsnaren i Katrineholms kommun som har naturtypen oligotrofa mineralfattiga sjöar i slättområden. 5.1 Kompletterande krav för skyddade områden Målet för Natura 2000-områden är att samtliga naturtyper och arter ska nå en så kallad gynnsam bevarandestatus. Målet gäller för en större region och det är inte alltid att det behöver uppnås i varje enskilt Natura 2000-område. Särskilda mål, ett så kallat gynnsamt 32(38)
tillstånd, ska därför införas för de enskilda Natura 2000-områdena som tillsammans ska bidra till gynnsam bevarandestatus i regionen. I Skåraviken är förslaget på bevarandemål att täckningsgraden av tät vassvegetation inte får öka mer än 10 procent på 12 år och får maximalt uppgå till 20-30 procent av vikens vattenyta, att påverkansgraden för eutrofiering inte överstiger klass 2, men att fosforhalten är naturligt minst klass 3 och att metallhalterna inte överstiger klass 3, och att minst sju av de typiska arterna av vattenväxter som dyblad, vattenpilört, trubbnate, grovnate, vattenaloe, krans- och axslinga och vattenstjärna ska finnas i mer än 60 procent av provytorna. I Hålvetten-Näsnaren är förslaget på bevarandemål att vattenfärgen får inte överstiga klass 2 (svagt färgat), totalfosforhalten ska inte överstiga 12,5 µg/l och ph ska ligga mellan 5 och7, fria passager i anslutande in och utloppsflöden för alla organismer och sjöarna ska förbli oreglerade, minst 3 av de typiska arterna av vattenväxter som strandpryl, styvt braxengräs och notblomster ska finnas i mer än 60 procent av provytorna, och livskraftig population av stensimpa med god reproduktion ska finnas och arten ska påträffas inom hela sin nuvarande utbredning. Ingen minskning av population ska förekomma med undantag för naturliga populationssvängningar. 5.2 Åtgärder för skyddade områden 5.2.1 Natura 2000 5.2.1.1 Hålvetten-Näsnaren Hotbilden i Hålvetten-Näsnaren är påverkan från verksamheter i eller i anslutande vattensystem. Åtgärder kan behövas för att förhindra eller minska påverkan från bland annat: ingrepp som medför onaturliga vattenståndsvariationer och utgöra vandringshinder, påverkan från skogsbruk så som avverkning i tillrinningsområdet, markavvattning och skyddsdikning som kan leda till ökad belastning av humusämnen grumling och igenslamning av bottenvegetation och grunda bottnar, läckage av näringsämnen, partiklar och växtskyddsmedelsrester från jordbruk nydikning eller rensning av diken, utsläpp från punktkällor, utsättning av främmande arter, ensidigt fiske eller för hårt fisketryck, exploatering av strandmiljön och intensiv trafik av småbåtar. För att uppnå bevarandemålen och för att förebygga försämring kan åtgärder också behövas så att en låg grad av antropogen belastning avseende humus, försurande ämnen, partiklar (grumlande ämnen), närsalter, miljögifter erhålls eller bibehålls, fria vandringsvägar i och i anslutande vattensystem säkerställs och 33(38)
en för naturtypen naturlig artsammansättning utan negativ inverkan av främmande arter eller fiskstammar erhålls eller bibehålls samt att populationen av de typiska arterna i naturtypen inte minskar påtagligt. Dessutom kan åtgärder behövas för att säkerställa gynnsam bevarandestatus för stensimpa, vilket innebär god vattenkvalitet, förekomst av lekplatser och födosökningsplatser samt lämpliga substrat som sten och grusbottnar på grunt vatten. 5.2.1.2 Skåraviken, Hallbosjön Hotbilden i Hålvetten-Näsnaren är påverkan från verksamheter i eller i anslutande vattensystem. Åtgärder kan behövas för att förhindra eller minska påverkan från bland annat: utsläpp från punktkällor, till exempel avloppsreningsverk och industrier, exploatering av strandmiljön och intensiv motorbåtstrafik, ingrepp som medför onaturliga vattenståndsvariationer och utgöra vandringshinder, muddring, grävning fyllning eller andra ingrepp som kan påverka bottenförhållanden, skogsbruk i tillrinningsområdet med påverkan från slutavverkningar, markavvattning och skyddsdikning som kan leda till ökad belastning av humusämnen och partiklar, växtodling som kan leda till erosion och läckage av näringsämnen och växtskyddsmedelsrester, rensning av diken, vattenuttag under lågflödesperioder, ökad andel barrskog i anslutning till sjön anläggande av vägar, järnvägar och skogsbilvägar, upphörd hävd av omkringliggande betesmarker utsättning av främmande arter och ensidigt fiske eller för hårt fisketryck. 5.2.2 Nitratkänsliga områden De viktigaste åtgärderna som tillkommer jämfört med områden som inte omfattas är att: det ställs krav på 6 månaders lagringskapacitet för stallgödsel för jordbruksföretagare med mellan 3 och 10 djurenheter, gödselmedel får inte spridas närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och vid lutning större än 10 procent är det också förbjudet att sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö, gödselmedel får inte spridas på frusen eller snötäckt mark, mellan 1 november till 28 februari får ingen gödsel spridas, från 1 augusti till 31 oktober får stallgödsel bara spridas i växande gröda eller inför höstsådd, 34(38)
6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig I delområdet Åkerforsån-Yngaren-Långhalsen är övergödning det klart största miljöproblemet sett både till antalet berörda vattenförekomster och till de uppskattade kostnaderna för att nå god ekologisk status. Den totala kostnaden för att nå god ekologisk status i Åkerforsån-Yngaren-Långhalsen avrinningsområde uppgår till cirka 15 miljoner kronor (tabell 7). Av dessa kostnader handlar 14 miljoner om att minska övergödningen i avrinningsområdet. Resterande del av kostnaderna handlar framförallt om att åtgärda fysisk påverkan, men är även kopplade till otillräckligt dricksvattenskydd. Tabell 7. Åtgärdernas kostnader per miljöproblem. Åtgärder för miljöproblem Omfattning (antal vfk) Kostnad (kr/år) a 26 14 000 000 Fysisk påverkan 6 510 000 Miljögifter - - Otillräckligt dricksvattenskydd 6 180 000 Försurning 0 0 Miljöproblem i grundvatten 4 - Övrigt Summa 14 700 000 a Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 procent. I tabell 8 visas sambandet mellan de fysiska åtgärderna och de åtgärder som är riktade mot myndigheter och kommuner och som beskrivs i Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt i kapitlet Åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt. Som framgår av tabellen så är de flesta fysiska åtgärderna sammanlänkade med åtgärder riktade till både centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Alla dessa behöver således agera för att den fysiska åtgärden ska genomföras i den omfattning som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. I de fall åtgärderna ska leda till att miljökvalitetsnormerna ska följas 2021 ska dessa vara vidtagna senast 22 december. Det innebär att om en fysisk åtgärd ska vara på plats före 2019 så behöver det nationella styrmedlet tas fram innan tillsynsvägledning och tillsyn kan genomföras. I de flest fall behöver de nationella styrmedlen därför komma på plats redan under 2016 och tillsynsvägledningen genomföras senast 2017 för att de fysiska åtgärderna ska kunna anläggas i tillräcklig omfattning för att följa miljökvalitetsnormen 2021. 35(38)
Tabell 8. Föreslagna fysiska åtgärder, vilka miljöproblem de har effekt på, vilken åtgärd (nr) i åtgärdsprogrammet som ska leda till att styrmedel för åtgärderna genomförs, vilket styrmedel som ska leda till de fysiska åtgärderna samt vilka myndigheter som är ansvariga. Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast Ökad rening av P till 0,1 mg/l vid reningsverk P-fällning av bräddat avloppsvatten NV 1 Utvecklas av NV Naturvårdsverket LST 1 Prövning och tillsyn Länsstyrelsen i Södermanlands län KOM 1 Tillsyn och prövning Katrineholms, Flens och Nyköpings kommun KOM 3 Tillsyn a-b LST 5c Plan Länsstyrelsen i Södermanlands län NV 1 Utvecklas av NV Naturvårdsverket NV 2 Utvecklas av NV Naturvårdsverket LST 1 Prövning och tillsyn Länsstyrelsen i Södermanlands län KOM 1 Tillsyn och prövning Katrineholms, Flens och Nyköpings kommun KOM 3 Tillsyn a-b LST 5c Plan Länsstyrelsen i Södermanlands län Kalkfilterdiken SJV 4b Landsbygdsprogrammet Jordbruksverket 2019 Enskilda avlopp till godkänd standard SJV 1 Information Jordbruksverket 2019 KOM 2 a-b Tillsyn Katrineholms, Flens och Nyköpings kommun LST 7 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 6 Information Södermanlands län LST 5c Plan HAV 1 a- b Enskilda avlopp till HAV 1 a- b Utvecklas av HaV Havs- och Vattenmyndigheten KOM 1 Tillsyn och prövning Katrineholms, Flens och KOM 7 Plan Nyköpings kommun LST 8 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 5c Plan Södermanlands län Utvecklas av HaV Havs- och Vattenmyndigheten Genomförs kontinuerligt 36(38)
Hög skyddsnivå KOM 4 a-b Tillsyn Katrineholms, Flens och Nyköpings kommun KOM 1 Tillsyn och prövning 2017 LST 8 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2016 LST 5c Plan Södermanlands län KOM 7 Plan Katrineholms, Flens och Nyköpings kommun Skyddszoner SJV 4d Landsbygdsprogrammet Jordbruksverket 2019 Miljögifter SJV 1 Information Jordbruksverket 2019 LST 7 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 6 Information Södermanlands län 2016 LST 5c Plan Utsläppsreduktion av miljögifter Fysisk påverkan Fiskväg/utrivning av vandringshinder Omläggning/byte av vägtrumma Ekologiskt funktionella kantzoner SJV 2 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2019 NV 2 Tillsynsvägledning Naturvårdsverket NV 5 Tillsynsvägledning Naturvårdsverket KEM 1 Tillsynsvägledning Kemikalieinspektionen LMV 1 Utvecklas av LMV Läkemedelsverket 2019 SKS 2 Plan Skogsstyrelsen HaV 5 HaV 4 Vägledning Vägledning Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndigheten Genomförs kontinuerligt 2019 KK1 Vägledning Kammarkollegiet 2019 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i LST 2 Tillsyn och prövning Södermanlands län LST 3 Tillsyn och prövning LST 5 a- d Tillsyn LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Södermanlands län TRV 1 Administrativ Trafikverket KOM 11 Administrativ Katrineholms, Flens och Nyköpings kommun SKS 4 Utvecklas av SKS Skogsstyrelsen 2019 37(38)
Dricksvattenskydd Skydd mot saltpåverkan i grundvatten BV 1 a-c Vägledning Boverket TRV 1 a- c LST 9 a-c Vattenskyddsområde HaV 6 a- b Genomföra åtgärder Tillsyn Trafikverket Länsstyrelsen i Södermanlands län KOM 7 Initiativ Tillsynsvägledning Havs- och vattenmyndigheten 2017 LST 4 a- e KOM 5 a-e Vattenförsörjningsplan BV 1 a- c LST 4 a- e Tillsyn, initiativ Tillsyn, initiativ Vägledning Initiativ Länsstyrelsen i Södermanlands län Nyköping, Katrineholm, Flen, Vingåker Boverket Länsstyrelsen i Södermanlands län 38(38)
Egna anteckningar
Här kan du läsa mer Denna bilaga är ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Åtgärdsprogrammet är en viktig del av förvaltningsplan 2016-2021och ger en bild av distriktets vattenförvaltning. Du hittar förvaltningsplanen på vattenmyndigheternas webbplats: www.vattenmyndigheterna.se I åtgärdsprogrammens bilagor redovisas data om tillstånd, påverkan och åtgärder samlat, för ett eller flera avrinningsområden. Är du intresserad av mer detaljerad information om enskilda vattenförekomster hittar du information om det i VattenInformationsSystem Sverige (VISS). VISS är en databas med kartfunktion, som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar, miljöövervakning, miljökvalitetsnormer och åtgärder. www.viss.lansstyrelsen.se Funderingar kring begrepp och utryck, klassificeringar och beräkningar VISS har en funktion kallad VISS-hjälp, där många begrepp, uttryck och termer förklaras. Bilaga 3 till förvaltningsplanen är en ordlista, som också förklarar termer och begrepp. Den hittar du på vattenmyndigheternas webbplats. www.vattenmyndigheterna.se Förvaltningsplanens bilaga 1 (Arbetssätt och metoder) och dess referenser är en bra utgångspunkt om du vill veta mer om hur vattenmyndigheterna genomfört olika klassificeringar, beräkningar och bedömningar. Bilagan hittar du på vattenmyndigheternas webbplats www.vattenmyndigheterna.se Förvaltningsplanen för Norra Östersjöns vattendistrikt och dess olika delar. Miljökvalitetsnormerna redovisas i en fristående länsstyrelseföreskrift.