De boende behöver involveras och informeras Andra fördelar än energibesparing behöver kommuniceras

Relevanta dokument
FOCUS 6. Sustainability challenges in existing housing stock

Nationell strategi för energieffektiviserande renovering

Under våren 2013 har ett examensarbete genomförts på WSP inom BeBo-projektet Halvera Mera. I examenarbetet har fastighetsägares olika förutsättningar

Resultat Workshop Samverkan 10 november 2017

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer

BeBo Räknestuga Malmö Emma Karlsson, WSP

RENOVERINGSDAGEN 2017

BeBo Räknestuga Göteborg Välkommen!

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

Beskrivning av utlysning. Energieffektiv renovering i flerbostadshus

BeBos process. för energieffektiviserande renovering. Utarbetad av Kristina Tegman Göran Werner Charlotta Winkler WSP

Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen

Plusvärden för energirenovering

INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN

Målstyrd energiförvaltning

Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar Karin Byman ÅF

Förstudie guide energieffektiv renovering Bostadsrättsföreningar och mindre fastighetsägare Version: 2

Belok & BeBo. SGBC Frukostseminarium Stockholm 24 oktober Per-Erik Nilsson, koordinator Belok Kajsa Andersson, biträdande koordinator Belok

Seminarium Fjäråsprojektet Eksta Göteborg Eksta Bostads AB, Ferroamp och WSP

ISBN

Renoveringsrevolution av flerbostadshus

CHECKLISTA ENERGIKARTLÄGGNING 2017:11

Renoveringsrevolution av flerbostadshus (Hyresrätter)

BeBo Renovera energieffektivt i miljonprogrammet. Göran Werner WSP, koordinator för BeBo

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas

BeBo-processen Ett verktyg för energieffektiviserande renovering Emma Karlsson, WSP

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Lönsamhetskalkylering. Halvera Mera Etapp 1

Renoveringsrevolution flerbostadshus

BeBo Aktuellt och intressant. Göran Werner, Koordinator för BeBo

Program Kaffe & Macka

Sammanställning intervjuer - Vad är bra och mindre bra med modellen EPC?

Sveriges smartaste renoveringsprojekt. Halvering av energianvändningen i flerbostadshus

IF-mässan Djurgården april 2019 Mikael Gustafsson EEF Energieffektiviseringsföretagen

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.

Välkommen till Folksam Fastigheter.

fastighetsbranschens ENERGIDAG

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.

Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA

Ett energieffektivt samhälle

BeBo Beställargruppen Bostäder Årsberättelse 2010

Renovering av bostäder i svenska miljonprogrammet Seminarium 8 oktober 2015 Upprustning av miljonprogrammet Exempel från Malmö med omnejd

Seminarium om energieffektivt byggande. Skövde

Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem för spillvatten i flerbostadshus

EU:s HANDLINGSPLAN 2020

Från energi till sociala frågor - så blev Alingsåshem drivande i hållbar renovering

TÄNK DIG... EN BYGGD MILJÖ SOM SÄKERSTÄLLER EN HÖG LIVSKVALITÉ FÖR ALLA. Certifierad energirenovering av flerbostadshus. Workshop

Vad är det för skillnad. bostadsrätt?

Energieffektivisering i befintlig bebyggelse

Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering av byggnader

Halvera mera 1 etapp 2

Hållbar utveckling i anläggningsbranschen

Stor miljöpåverkan. Bygg- och fastighetssektorn har stor miljöpåverkan 35 % av energin 50 % av elen miljoner ton vatten miljarder m 3 luft

Position paper FN:s globala hållbarhetsmål

Investeringsstöd till bostäder för äldre personer

Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB

Citylab - What s in it for me?

Sweden Green Building Council

Lågenergihus för attraktivt boende

Miljöcertifieringsverktyg i renoveringsprocessen hur kan det ge mervärden?

ATT AGERA NU! DAGS. Byggindustrin en basnäring. på en låg energianvändning under byggnadens livstid.

Inbjudan: Energi- och klimatdagen 2014

Storgatan 19 Box Stockholm telefon

Kundanpassade energitjänster. Affärsutvecklingsresa för leverantörer

Så renoverar vi miljonprogrammet hållbart. Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut LTH, Byggnadsfysik

Från energi till sociala frågor - så blev Alingsåshem drivande i hållbar renovering

Workshop Klimatkrav i Byggprocessen. Emma Karlsson, Åsa Ekberg Österdahl & Sara Espert, WSP Kajsa Andersson, Karin Glader & Åsa Wahlström, CIT

Verksamhetsplan för Bostadsrättsföreningen Lingonet ff

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG

Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling

Till Näringsdepartementet och Socialdepartementet

Framtidsspaning med BeBo och Belok

Livscykelekonomiska bedömningar av byggnadsreinvesteringar STEFAN OLANDER, BYGGPRODUKTION

Varför FRAMTIDS- FÖRETAG?

Döbelnsgatan 20D. Kommunala handikapprådet 9/12

Arbeta för en bättre värd

Samverkan och matchmaking för en hållbar renovering. Charlotte Hauksson Affärsutvecklare för hållbara lösningar WSP

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB

Miljöbyggprogram SYD efter Från krav i avtal till dialog

Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering

FÖR ETT FRAMTIDA, HÅLLBART BYGGANDE

BeBo-processen Ett verktyg för energieffektivisering vid renovering. BeBo Koordinator Göran Werner, WSP

Vad är värdet av en sparad kwh? Förstudie Fjärrvärmeprismodeller

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan

Uppdatering av Godhetstal till Energikrav BeBo Förstudierapport Version: 1

UTREDNING KRING CERTIFIERINGAR INOM MILJÖBYGGNAD

Etablering av nya arbetssätt och affärsmodeller för energieffektivisering och förnybar energi i små och medelstora företag.

MILJÖBYGGNAD - KOMMUNIKATIONSPLATTFORM: FÖRDELAR, POSITIONERING OCH MÅLGRUPP

Energieffektivisering och hållbara val vid renovering. Katarina Westerbjörk

Ramavtal för flerbostadshus på fast pris. Petter Jurdell. Enhetschef Fastighetsutveckling

Foto: Dag Lanestedt. Samverkan och samordning. Vägledning för energieffektivisering i flerbostadshus

Hur ska vi klara klimatmålen i tid? Svaret är KLOT! Ett program för energiomställning av bostäder.

Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter. Jonas Kristiansson

Checklista Energikrav vid upphandling av entreprenad för målstyrd energiförvaltning

Innovationskluster Målstyrd energiförvaltning

Handlingsplan Miljöarbete

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan


D.3.5 Rapport för bästa praxis för implementering av hållbara och tillförlitliga energiprojekt

Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut.

Transkript:

BuildUpon är ett tvåårigt samarbetsprojekt mellan Green Building Councils i 13 EU-länder som startades i mars 2015. Projektet syftar till att öka takten av energieffektiviserande renovering av befintlig bebyggelse och få till skarpare nationella renoveringsstrategier till sista april 2017. Över 75 events om energirenovering har anordnats internationellt och i Sverige har de 6 workshopar som arrangerats engagerat drygt 200 deltagare från olika branscher och delar av landet. Se kategoriseringen av intressenter som engagerat sig under BuildUpon-projektet i diagrammet nedan. Central Government Local Government Other Public Financial Services Building Users (Non-Domestic) Construction Business Energy Sector Research & Academia Media NGOs & Think Tanks Building Users (Domestic) Unusual suspect Sveriges workshopar har anordnats av Sweden Green Building Council (SGBC) tillsammans med Energieffektiviseringsföretagen (EEF). Fokus har lagts på flerbostadshus och under projektets första år identifierade SGBC ett antal hinder för djupgående energirenovering som utvalda experter sedan fick rangordna. De två största hindren för såväl hyresrätter som bostadsrätter visade sig då vara ingen efterfrågan eller till och med motstånd hos boende samt otillräcklig lönsamhet vid djupgående energieffektiviserande renovering. För att öka förståelsen för dessa hinder och påbörja arbetet med att lösa dem anordnades de första fyra workshoparna med just dessa två teman. Varannan workshop hölls för hyresrätter och varannan för bostadsrätter i Stockholm, Malmö och Göteborg.

Deltagarna har arbetat i grupper med att ta fram lösningar och rekommendationer på åtgärder för respektive hinder. De har även fått inspireras av en rad olika talare och goda exempel, bland annat från BeBo, Stena Fastigheter, Alingsåshem, Stockholmshem, HSB Brf Hilda i Malmö, Kollektivhuset Stacken i Göteborg, NCC, Riksbyggen och SABO. Såväl talare som deltagare har under workshoparna delat med sig av sina tankar och åsikter kring energirenovering. Ett exempel är Lena Eriksson på Miljöförvaltningen Malmö stad som menade att det inom energieffektiviserande djuprenovering är viktigast att tänka på helheten, att koppla ihop ekonomiska, miljömässiga och sociala målsättningar och hitta synergieffekter mellan de tre. Per Andersson på Passivhuscentrum Västra Götaland påpekade också att vi bara har en chans att djuprenovera miljonprogrammet om vi ska lyckas med klimatomställning och mål. Då får vi inte landa i kortsiktiga lapp-och lagningsprojekt som inte sänker energiförbrukningen radikalt. Flera av de medverkande talarna har konstaterat att djupgående energirenovering kan vara lönsamt. Exempelvis påpekade Lisa Enarsson på Miljöförvaltningen Stockholms stad att det går att halvera byggnaders energianvändning till rimliga kostnader. Göran Werner (WSP Environmental SE) som är koordinator för BeBo, underströk också att resultatet från lönsamhetberäkningarna i hög utsträckning påverkas av vilken kalkylränta som används. Många av talarna har även lyft vikten av att inta ett långsiktigt perspektiv för att möjliggöra djupgående energieffektiviserande renoveringar. En spännande insikt som vi fått under projektets gång är att den största utmaningen varken ligger i teknik eller lönsamhet, utan handlar om att övervinna rädslor och osäkerhet. Som Bengt Wånggren, VD på Sweden Green Building Council påpekar i sin debattartikel: för att få igång renoveringar som möjliggör nödvändigt energibesparande, behöver vi utveckla system för ökad trygghet för alla inblandade parter före, under och efter renoveringar!. Både hyresgäster och medlemmar i bostadsrättsföreningar behöver involveras i renoveringsprocessen för ökad trygghet och acceptans. Dessutom har de boende värdefulla synpunkter som bör tas hänsyn till, vilket Jennie Wiederholm från Hyresgästföreningen understrukit: ingen vet bättre än de boende själva hur det är att bo i just deras hus eller bostadsområde. En viktig del i projektet BuildUpon handlar om att synliggöra och sprida goda exempel. Detta efterfrågas särskilt av mindre fastighetsägare och bostadsrättsföreningar som vill möta personer i samma situation och höra om, se på och uppleva hur andras renoveringsprocesser har gått till. Fastighetsägare med större bestånd och kommuner rekommenderas därför att genomföra pilotprojekt i varje bostadsområde och stadsdel för att skapa en stolthet och efterfrågan som kan sprida sig bland områdets boende. En annan lärdom från workshoparna är att bostadsrättsföreningar efterfrågar utbildning och stöd för styrelserna i beslutsprocessen, särskilt gällande avtal och upphandlingar med entreprenörer och leverantörer. På så vis kan styrelsernas kompetens och trygghet som beslutsfattare höjas.

Ett annat förslag för ökad trygghet som framkommit under workshoparna är att SGBC bör ta fram en certifiering för energirenovering av flerbostadshus. Den femte workshopen i BuildUpon-projektet syftade därför till att samla in idéer, förslag och synpunkter som kan bidra till utvecklingen av ett sådant certifieringssystem. Majoriteten av deltagarna påpekade att certifieringen måste säkerställa både energieffektivitet i byggnaden och användning av förnybar energi. Dessutom lyftes att fler aspekter än enbart energianvändning bör ingå, så som hälsa och välbefinnande. Några menade också att certifieringen bör innefatta involvering och dialog med de boende under hela renoveringsprocessen. Alla var överens om att en statusbedömning först bör genomföras, att certifieringen måste verifieras efter något år i drift och att certifieringen måste kvalitetssäkras genom oberoende granskning. Ett förslag som väckte stort intresse var att utforma en åtagandecertifiering på exempelvis 5-10 år där kraven som ska uppnås höjs successivt. För att inkludera fler aspekter än energianvändning i en blivande certifiering ville vi även analysera vilka plusvärden som djuprenoveringar kan medföra. Plusvärden har definierats som ytterligare mervärden utöver kostnads- och energibesparing. Den sjätte och sista workshopen i projektet fokuserade därför på plusvärden och hur dessa kan användas för att motivera djuprenovering. I mindre grupper fick deltagarna identifiera plusvärden, vem som gynnas av dem (boende, fastighetsägare eller samhället) och koppla dem till olika energieffektiviseringsåtgärder. Slutligen rangordnades plusvärdena individuellt i ett formulär utifrån dess potential att motivera fler och djupare energirenoveringar (utifrån deltagarnas egen åsikt, utifrån en bostadsrättsförenings perspektiv samt i en hyresvärds ögon). En rad olika plusvärden identifierades under dagen och det plusvärde som deltagarna själva tyckte hade störst potential att driva på energirenoveringar var nöjda brukare. Det plusvärde som fick högst genomsnitt för bostadsrättsföreningar var ökat fastighetsvärde och för hyresvärdar var det trivsel och komfort (läs mer i workshoprapport 6). En viktig slutsats från denna och tidigare workshopar är att fastighetsägare, istället för att prata om energieffektivisering och kilowattimmar, bör lyfta och kommunicera plusvärden. Exempelvis kan bättre standard, hälsa och komfort och ökad trygghet användas som argument för att göra energirenoveringar mer attraktiva för de boende. SGBC följer med spänning den forskning som bedrivs för att värdera och sätta pengar på plusvärden och samhällsnyttor. Vi har som ambition att inkludera de plusvärden och energieffektiviseringsåtgärder som inte nödvändigtvis är lönsamma för fastighetsägaren i ett framtida certifieringssystem för att göra det mer lockande för fastighetsägare, BRF-medlemmar och hyresgäster att energieffektivisera.

Vi är mycket glada över det stora engagemanget vi upplevt under projektets två år och vi vill passa på att tacka för alla värdefulla synpunkter vi fått ta del av. Många har uttryckt glädje över att vi påbörjat ett viktigt samtal i branschen och vi hoppas att alla deltagare är lika nöjda som vi. Vi vill bygga vidare på de lärdomar och insikter vi fått hittills och tillsammans med branschen fortsätta arbetet med att skapa efterfrågan på fler och djupare energirenoveringar av flerbostadshusen i Sverige. Nedan följer en sammanfattning av resultaten och rekommendationerna från workshoparna i den svenska delen av BuildUpon. Se gärna fullständiga resultat och rekommendationer från varje workshop i workshoprapporterna som kan laddas ner här: https://www.sgbc.se/aktuellt-ibuildupon/1331-rapporter-fran-vara-buildupon-workshops 1. De boende behöver involveras och informeras i ett tidigt skede och genom hela renoveringsprocessen. Förändringarna och åtgärderna måste förklaras och förankras för att öka de boendes förståelse och acceptans för djupgående energirenoveringar. Dessutom skapar involveringen av de boende möjlighet för fastighetsägarna att fånga upp värdefulla synpunkter och idéer som behöver tas hänsyn till. 2. Andra fördelar än energibesparing behöver kommuniceras. För att öka efterfrågan av djupgående energirenoveringar behöver vi göra dem mer attraktiva. Genom att lyfta plusvärden och andra fördelar som lägre kostnader, hälsa och välbefinnande istället för att prata kilowattimmar kan energirenoveringarna göras mer lättförståeliga och lockande för de boende. 3. Det behövs en gemensam och utbredd metod för lönsamhetsberäkning med långsiktigt och holistiskt perspektiv. För att visa att djupgående energirenoveringar faktiskt kan vara lönsamma (som flera av de medverkande talarna intygat) behöver lönsamhetskalkylerna vara långsiktiga och innefatta ett helhetsgrepp för fastigheten. De bör också inkludera de plusvärden som energirenovering kan skapa, så som minskad omflyttning eller ökat fastighetsvärde, status och popularitet för fastighetsägaren, byggnaden och området. Kostnaderna för att inte göra någonting (och bara låta huset förfalla) måste också tas med i beräkningarna.

4. Ett certifieringssystem för djupgående energirenovering av flerbostadshus bör utvecklas för att öka tryggheten och säkerheten bland fastighetsägare, byggherrar och liknande. En certifiering från en oberoende organisation kan fungera som en sorts garanti och kvalitetskontroll för byggnaden och fastighetsägaren. Certifieringen kan utöver energianvändning inkludera sociala och miljömässiga vinster som exempelvis minskad arbetslöshet och klimatpåverkan. Den kan även inkludera mer omfattande energieffektiviseringsåtgärder som inte nödvändigtvis är ekonomiskt lönsamma för fastighetsägaren. Vi tror att certifiering kan göra djupgående energirenovering mer lockande för såväl fastighetsägare som boende. 5. Bostadsrättsföreningar efterfrågar utbildning och stöd i beslutsprocessen, särskilt gällande avtal och upphandlingar för entreprenörer och leverantörer. Vi behöver kompetenta och trygga BRF-styrelser som vågar ta modiga, välgrundade och långsiktiga beslut gällande energirenoveringar. 6. Att dela och sprida goda exempel och pilotprojekt behövs för att minska rädslorna och osäkerheten kring djupgående energirenovering. Detta efterfrågas särskilt av mindre fastighetsägare och bostadsrättsföreningar som vill möta personer i samma situation och höra om, se på och uppleva hur andras renoveringsprocesser har gått till. Genom att prata med andra i liknande situation och få chans att ställa frågor kan förståelsen och kunskapen öka, medan riskerna och osäkerheten minskas. Att se att andra projekt verkligen lyckats med sina energirenoveringar kan också medföra att de upplevs mer genomförbara och attraktiva. 7. Slutligen är det viktigt att passa på att genomföra djupgående energieffektiviseringar när renoveringar för underhåll ändå görs. För att undvika inlåsningseffekter måste vi redan från början sträva efter en rejäl minskning av energianvändningen. Ska vi nå nationella och globala klimatmål har vi inte råd att missa chansen att djuprenovera!